Malmö högskola
Fakulteten för lärande och samhälle
Individ och samhälle
Samhälle
15 högskolepoäng, avancerad nivå
Komplexa relationer
Kopplingen mellan lärarutbildningen och grundskolan
Complex relations
The connections between teacher education and elementary school
Kristian Jönsson
Lärarexamen 270 högskolepoäng
Examinator: Jan Anders Andersson
Samhällsvetenskap och lärande
Handledare: Lars Pålsson Syll
2014-12-08
1
Förord
Arbetet grundar sig i min egna kritiska inställning till högskolans utformning. Under
mina snart 4 år som student på högskolan så upplever jag att utbildningen inte har levt
upp till de förväntningar som jag hade.
Jag vill tacka de som har varit delaktiga för att färdigställa denna C-uppsats. Min
flickvän, som har haft tålamod trots att jag inte varit så kontaktbar de senaste veckorna.
Jag vill även tacka min nyfödda son som har hjälpt mig mentalt att färdigställa
uppsatsen. Jag vill även tacka Bengt och Sofia för att de har varit mina kritiska
granskare och hjälpt mig att föra arbetet framåt.
Kristian Jönsson
2014-12-08
2
Sammanfattning
Skolverket pekar på fyra orsaker till de allt sämre skolresultaten; decentralisering,
individualisering, differentiering samt bostadssegregering.1 För att nå bättre resultat i
skolan implementerade regeringen kunskapskrav i grundskolan. Eleverna på högstadiet
fick genom Lgr 11(Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet) krav
på sig att kunna ämnet. I den nya lärarutbildningen har studenterna mål de ska uppnå.
Då lärarstudenterna ska utbilda framtidens medborgare, krävs det att studenterna har
kunskaper som relaterar de kunskapskrav som är uppsatta i Lgr11.
I styrdokumenten för högskolan och grundskolan anvisas lärarna att undervisa utifrån
vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. För att detta ska kunna vara möjligt måste
studenterna få kunskaper om hur och vart de kan hitta information som är vetenskapligt
bestyrkt Detta arbete har gjort en undersökning hur den vetenskapliga grunden kopplas
mellan lärarutbildningen och högstadiet.
Att vara professionell kräver gedigen kunskap om det arbete som ska utföras. Genom att
problematisera begreppet ”professionell” möjliggörs en förståelse om lärarstudenter är
tillräckligt professionella (d.v.s. tillräcklig kunskap) inför läraryrket när de examineras
från lärarutbildningen.
Studenternas vetenskapliga uppsatser syftar det till att utveckla det vetenskapliga
skrivandet samt öva färdigheter i vetenskaplig metod. Dessa uppsatser har dålig eller
ingen koppling till verksamhet och undervisning i skolan. Studenternas vetenskapliga
arbeten borde handla om utvecklingen av lärarutbildningen för att studenterna ska bli
bättre rustade och professionella lärare. Genom att använda frirumsteorin, så finns det
en möjlighet att uppnå ett syfte med uppsatser genom att appliceras dem på verkliga
projekt. Frirumsteorin kan användas av både grundskolan och högskolan för
skolutvecklingen. Genom ett samarbete mellan skolorna möjliggörs en professionell
ingång till läraryrket.
Sökord: lärarutbildning, grundskola, vetenskaplig grund, professionell, kunskapskrav
1
Skolverket ”Vad påverkar skolresultaten i svensk grundskola?”, 2009, s 17-29
3
Abstract
The School Agency points to four reasons for the deteriorating school performance;
decentralization, individualization, differentiation and residential segregation. In order
to achieve better results in school, the government implemented proficiency in
elementary school. Students in the lower education received by LGR 11 (Curriculum for
primary schools, pre-school class and the leisure) demands to know the subject. The
new teachers education the student’s only have goal they need to achieve. When
teaching students is going to train future citizens, it is required that students have the
knowledge that relates the requirements in the elementary school.
The governing documents for the college and elementary school, teachers are assigned
to teach on a scientific basis and proven experience. For this to be possible, it must be
part of the teaching in the School of Education so that students are prepared for this.
This work has made a study what is actually meant by a scientific basis. In what way is
scientific research at the university linked for the education in elementary school?
Being a professional requires thorough knowledge of the work to be performed. By
problematize the concept makes it possible to understand if students are professional
enough (i.e. have profound knowledge) facing the teaching profession when they
graduate from the university.
Students write essays on scientific founding at the college but it receives no purpose
except that education is based on scientific grounds. By using freespace theory, there is
a possibility to achieve an object of the papers by applying them in real projects. Both
the school and college for school development can use the freespace theory. Through a
partnership between the schools makes it possible to achieve a professional entrance
into the teaching profession.
Keyword: teacher education, elementary school, scientific knowledge, professional
4
Innehållsförteckning
1. Inledning ................................................................................................................ 8 1.1 Svaga resultat i grundskolan ........................................................................................ 8 1.1.1 Bostadssegregering ..................................................................................................... 8 1.1.2 Decentralisering .......................................................................................................... 9 1.1.3 Individualisering .......................................................................................................... 9 1.1.4 Differentiering ............................................................................................................. 9 1.2 Förändringsförslag ..................................................................................................... 10 1.3 Problematisering ....................................................................................................... 10 1.4 Syfte och frågeställningar .......................................................................................... 12 1.4.1 Syfte ........................................................................................................................... 12 1.4.2 Avgränsningar ............................................................................................................ 12 1.5 Författarens referensram ........................................................................................... 12 1.6 Disposition ................................................................................................................. 12 2. Metod .................................................................................................................. 14 2.1 Val angreppsätt ......................................................................................................... 14 2.2 Genomförande .......................................................................................................... 15 2.3 Datainsamling ............................................................................................................ 16 2.4 Generaliserbarhet -­‐ diskussion förväntat resultat ...................................................... 17 3. Teori .................................................................................................................... 18 3.1 Allmänt ...................................................................................................................... 18 3.2 Systemteori och systemangreppssätt ......................................................................... 19 3.2.1 Allmänt ...................................................................................................................... 19 3.2.2 Systemteori i skolvärlden .......................................................................................... 20 3.3 Frirumsteorin ............................................................................................................. 21 3.3.1 Bakgrund till frirumsteorin ........................................................................................ 21 3.3.2 Frirumsteorin ............................................................................................................. 21 3.4 Sammanfattning ........................................................................................................ 22 4. Utvecklingen av lärarutbildning och grundskola ................................................... 23 4.1 Allmänt ...................................................................................................................... 23 4.2 En hållbar lärarutbildning .......................................................................................... 24 4.3 Lärarutbildningens betydelse för en inkluderande skola ............................................ 25 5
4.4 Universitetskanslersämbetet ..................................................................................... 25 4.5 En ny lärarutbildning ................................................................................................. 25 4.6 Lärarnas Riksförbund ................................................................................................. 26 4.7 Malmö högskola ........................................................................................................ 27 4.8 Högskoleverket .......................................................................................................... 27 5. Faktorerna vetenskaplig grund, kunskapsmål/kunskapskrav och professionell lärare ....................................................................................................................... 28 5.1 Inledning ................................................................................................................... 28 5.2 Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet ............................................................ 28 5.3 Kunskapsmål och kunskapskrav ................................................................................. 29 5.4 En professionell lärare ............................................................................................... 32 6. Utbildningssystemen ........................................................................................... 35 6.1 Beskrivning av systemen ............................................................................................ 35 6.2 Systemanalys-­‐ sökande efter bristande överensstämmelse mellan delsystemen ........ 36 6.2.1 Allmänt ...................................................................................................................... 36 6.2.2 Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet .......................................................... 36 6.2.3 Mål med kunskapsmål/ krav ..................................................................................... 37 6.2.4 Professionell lärarkompetens .................................................................................... 39 6.2.5 Sammanfattning ........................................................................................................ 39 7. Lärarutbildning och grundskola i praktiken .......................................................... 41 7.1 Lärarutbildningsstudenternas syn .............................................................................. 41 7.2 Politikernas syn ......................................................................................................... 42 7.3 Sammanfattning ........................................................................................................ 44 8. Analys och resultat .............................................................................................. 45 9. Förslag till förbättring .......................................................................................... 47 9.1 Allmänt ...................................................................................................................... 47 9.2 Med oförändrad systemstruktur ................................................................................ 47 9.3 Förbättringsförslag .................................................................................................... 48 10 Vidare forskning .................................................................................................. 51 Litteraturförteckning ............................................................................................... 52 6
7
1. Inledning
1.1 Svaga resultat i grundskolan
Kunskapsnivån mätt i PISA-undersökningar hos svenska 15-åringar sjunker i
förhållandet till övriga ungdomar inom OECD (Organisationen för ekonomiskt
samarbete och utveckling). PISA (Programme for International Student Assessment)
undersöker återkommande vilken kunskapsnivå 15-åringar ligger på. PISA studerar vart
tredje år elevers kunskaper i matte, naturvetenskap och läsförståelse. Undersökningen
genomförs genom prov där eleverna ska kunna sätta sina kunskaper i ett sammanhang.
De testas på att tolka information och problemlösning. År 2014 medverkade 44 länder
och den genomsnittliga nivån låg på 500 poäng. Sveriges hamnade på 491 poäng.2
Sverige ligger nu under genomsnittet för OECD-länderna. I en del av de länder t.ex.
Tyskland och Tjeckien, som låg under Sverige i tidigare undersökningar har
kunskapsnivån höjts medan nivån för svenska 15-åringar dalar.3 De underliggande
orsaker till det sjunkande resultatet har intensivt debatterats. Skolverkets rapport pekade
på att de sjunkande resultaten beror på strukturella förändringar i samhället4 såsom
bostadssegregering, decentralisering, individualisering och differentiering5:
1.1.1 Bostadssegregering
Bostadssegregeringen under 1990-talet ledde till att fler elever med likartade social
bakgrund hamnade på samma skola. Det blev mer tydligt att vissa områden fick en mer
koncentrerad andel människor med ekonomiska svårigheter och språksvårigheter. När
friskolereformen kom till 1992 valde de föräldrar som hade möjligheten att flytta sina
barn till andra skolor. Forskarna är oeniga om ”skolsegrationen” kan relateras till
”boendesegrationen”6, men skolverket skriver i sin slutsats att boendesegrationen har
bidragit till att skolsegrationen har ökat. Detta ledde till att segregationen blev allt
tydligare och resultatskillnaderna mellan skolor ökade markant.
2
Skolverket, 2014
Ibid
4
Skolverket, Vad påverkar resultaten i svensk skola?, 2009, s 14
5
Ibid, s 17- 29
6
Ibid, s 18
3
8
1.1.2 Decentralisering
Från att ha haft ett av västvärldens mest centraliserade skolsystem, har det svenska
skolsystemet blivit ett av det mest decentraliserade skolsystemen sedan införandet av
kommunaliseringen 1991. Statens ekonomiska och organisatoriska styrning av skolan
flyttades över till kommunerna. Detta har medfört att resurstilldelningen till skolan
varierar mellan kommunerna. De skolor som ligger i socio-ekonomisk segregerade
områden har inte blivit tillräckligt kompenserade, vilket har lett till att dessa skolor har
hamnat ännu längre utanför.
1.1.3 Individualisering
Införandet av en ny skolreform 1994, Lpo94 (1994 års läroplan för det obligatoriska
skolväsendet), ledde till att eleverna fick ta ett ökat ansvar för sitt eget arbete, detta
eftersom lärarna fick lägga mer tid på administrativt arbete. Individualiseringen gjorde
att spridningen av elevresultaten ökade. Eftersom ansvaret låg hos eleverna, blev
skolresultaten mer beroende av föräldrarnas utbildningsnivå.
1.1.4 Differentiering
Differentieringen av elever är en annan orsak till de låga skolresultaten.7 Med
differentiering menas ”skapandet av skillnader inom något som först varit enhetligt”.8
En jämförelsestudie har gjorts med syftet att jämföra betydelsen mellan sen och tidig
differentiering har för påverkan på elevers skolresultat. Resultatet visade på att en tidig
differentiering ledde till ökad ojämlikhet.9 Då Sverige har en sen differentiering avviker
det från rådande mönster. Detta tyder på att skolans sätt att undervisa och organisera har
lett till en ny typ av differentiering.10
7
Ibid, s 23
Nationalencyklopedin
9
Skolverket, Vad påverkar resultaten i svensk skola?, 2009, s. 24
10
Ibid, s 25
8
9
1.2 Förändringsförslag
För att uppnå bättre resultat i skolan tillsatte regeringen en utredning 2007. Utredningen
med namnet ”Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan”11 kom bland annat fram till
att statens implementering av målsystemet och betygsystemet inte var tillräckliga.
Lärarna hade inte tillräckliga kunskaper om 1994 års läroplan för det obligatoriska
skolväsendet (Lpo94) och lärarutbildningen saknade kursinnehåll som innehöll
kunskaper om det nya styrsystemet. Det gjordes en jämförelse med de andra nordiska
ländernas läroplan med särskilt fokus på Finland eftersom de finska skolresultaten
ligger högt i PISA undersökningar. För att åstadkomma en förändring föreslog
utredningen införande av kunskapskrav. Inför Lgr11 (Läroplan för grundskolan,
förskoleklassen och fritidshemmet) efterliknades Finlands läroplan där det bland annat
finns ett centralt innehåll.
Nuvarande regering (oktober 2014) avser att höja lärarlönerna, satsa på mindre klasser
samt minska det administrativa arbetet för lärarna och därigenom åstadkomma
förbättrade skolresultat.12 Kunskapskraven för att bli antagen på lärarutbildningen ska
skärpas, och ytterligare utredningar skall göras i syfte att utröna om skolverksamheten
skall centraliseras. Oberoende vem som styr skolan så ska lärarna enligt en annan
utredning, med Leif Lewin som utredningsman, ges rätt förutsättningar för att bedriva
undervisning. Hans resultat i utredningen visar på att kommunalisering var ett
misslyckande.13
1.3 Problematisering
Olika mer eller mindre väl underbyggda förslag till förändringar av skolsystemet har
framförts i debatten. Några av de vanligaste är följande:
•
Mindre klasser14
Mindre klasser ger färre elever på lärare. Med färre elever per lärare förväntas
bättre studieresultatet. Klasstorlekens påverkan på studieresultaten är exempelvis
beroende av kvaliteten på de lärare med vilken mängden lärare ökar.
11
Statens offentliga utredningar, Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan, 2007, s 1
Socialdemokraterna, 2014
13
Leif Lewin, Staten får inte abdikera, 2014, s 336
14
Socialdemokraterna, 2014
12
10
•
Högre lärarlöner15
Här är föreställningen att högre lön skapar förutsättningar för att få fler bättre
lärare och därmed bättre skolresultat
•
Minska lärarens administrativa arbete16
Mindre administration borde ge mer tid i klassrummet vilket även förväntas ge
bättre skolresultat.
•
Förstatligande av grundskolan17
Här föreställningen att resurserna bli större och jämnare och då särskilt till skolor
som är i behov av större resurser. Effekten skulle bli bättre skolresultat särskilt till
de svagare eleverna.
Gemensamt för dem tycks vara att det förekommer uppgifter i olika rapporter och
utredningar som pekar på att det enskilda förslaget inte entydigt ger önskat resultat. De
tre första åtgärdsförslagen är till sin natur operativa och kan vidtas omedelbart av
respektive skolledning (under förutsättning att resurser och befogenheter tilldelas
skolledningen). Det sistnämnda åtgärdsförslaget skapar ökade möjligheter att likforma
skolverksamheten över hela landet men det grundläggande problemet finns kvar
nämligen vilka åtgärder skall vidtas föra att förbättra skolresultatet.
Lärarens påverkan på elevernas studieresultat är en viktig faktor som inte brukar
ifrågasättas. Om läraren har nödvändig ämneskunskap och kan förmedla denna på ett
bra sätt till eleverna så bör det finnas goda chanser till att skolresultaten höjs. Mot denna
bakgrund är det viktigt att de lärare som rekryteras genom lärarutbildningen ges rätt
ämneskunskap och kompetens att agera som professionella lärare. I styrdokumenten för
högskolan och grundskolan anges att verksamheten skall vila på vetenskaplig grund och
beprövad erfarenhet.
Ger lärarutbildningen denna kompetens? Ett uppenbart krav är att lärarutbildningen och
grundskolan samverkar för att lärarstudenterna skall få den efterfrågade kompetensen.
15
Ibid
Regeringen, 2013
17
Folkpartiet, 2014
16
11
1.4 Syfte och frågeställningar
1.4.1 Syfte
Avsikten med arbetet är att analysera kopplingen mellan lärarutbildningen och
grundskolan. Specifikt skall studeras samverkan eller bristen på samverkan mellan de
både
utbildningssystemen
med
avseende
på
faktorerna
vetenskaplig
grund,
kunskapskrav kontra mål, samt professionell lärare.
•
Hur ställs kraven på vetenskaplig grund på lärarutbildning och grundskola
•
Hur formuleras krav på kunskap och mål för lärarutbildning och grundskola?
kunskapskrav/mål
•
Hur formuleras kraven på professionell lärare i lärarutbildning och
grundskola?
1.4.2 Avgränsningar
Detta arbete fokuseras kopplingen mellan grundskolan samt det samhällsvetenskapliga
lärarprogrammet på Malmö högskola.
1.5 Författarens referensram
Bland annat mot bakgrund av att systemangreppsätt kommer att användas ges en kort
beskrivning av författarens referensram. Jag går för närvarande det sista året på
lärarutbildningen och har därmed fått en praktisk insyn i lärarutbildningen. Då jag har
haft svårt att se relationen mellan de två olika organisationerna, (högskolan och
grundskolan) har uppsatsen ämne blivit naturligt att skriva om.
1.6 Disposition
I det inledande avsnittet har de svaga resultaten i den svenska grundskolans
konstaterats. I avsnitt 1.2 redovisas olika förslag till förändringar som förväntas leda till
bättre studieresultat i grundskolan. Trots lärarfunktionens stora betydelse för
studieresultaten tycks få åtgärder vara riktade på att förstärka kompetensen hos
lärarkåren. En fråga som aktualiseras i sammanhanget är att om lärarutbildningen idag
12
uppfyller de krav som ställs på lärarrollen i grundskolan. I avsnitt 1.4 redovisas syftet
med att arbete nämligen analysera kopplingen mellan systemet för lärarutbildning och
systemet för grundskolan. Specifikt skall studeras samverkan eller bristen på samverkan
mellan de både utbildningssystemen.
I kapitel 2 redovisas metodvalet och angreppssätt, huvudsakligen systemangreppsättet
för att uppnå syftet och den bakomliggande teorin för detta angreppssätt samt
konsekvenserna av valt angreppssätt.
I kapitel 3 ges en övergripande beskrivning av systemteorin eftersom den ligger till
grund för valt angreppssätt. Vidare presenteras i kapitel 3 den så kallade frirumsteorin
som är tänkt att få skolor att utvecklas på områden som inte styrs av lagar och regler och
antas kunna bidra med en modell för utveckling trots förekommande hinder och
komplexa relationer.
I kapitel 4 redovisa i korthet den historiska utvecklingen och en beskrivning av
skolsystemen. Denna ligger till grund för valda systembeskrivningar.
I kapitel 5 görs en beskrivning av de faktorer som undersöks i detta arbete. Kapitlet
problematiserar vad som menas med vetenskaplig grund, hur väl kunskapsmål och
kunskapskraven stämmer överens och vad som menas med professionell lärare.
I kapitel 6 appliceras systemangreppsättet på skolsystemen och några delar av
systemens bristande överensstämmelse identifieras. Vidare diskuteras möjligheterna att
med stöd av frirumsteorin föreslå förbättringsförslag. Vidare i kapitel 6 diskuteras
iakttagna
systemproblem
och
förslag
till
förbättringar.
Vidare
diskuteras
generaliserbarheten av genomförd analys och lämnade förslag.
I kapitel 7 beskrivs studenternas och politikernas syn på kopplingen mellan
lärarutbildningen och grundskolan.
I kapitel 8 presenteras en analys och resultatet av undersökningen.
I kapitel 9 beskrivs förändringsförslag.
13
2. Metod
2.1 Val angreppsätt
Det vore frestande att välja ett aktörssynsätt vid genomförandet eftersom jag studerar
vid en lärarutbildning. Möjligheterna att generalisera resultatet av ett sådant
angreppssätt är mycket begränsade därför väljs detta bort.
Att välja analytiskt angreppsätt för att lösa uppgiften vore en väg. Med detta
angreppssätt skulle en empirisk studie baserad på intervjuer och/eller enkäter av
personer verksamma i skolsystemen som belyser de olika perspektiven i kopplingen
mellan båda skolverksamheterna behöva göras. Detta alternativ bedömdes dock som allt
för resurskrävande och risken för omfattande bortfall bedömdes även vara alltför stor.
Ett försök gjordes trots allt men då bekräftades tyvärr farhågan om omfattande bortfall,
se mer härom i avsnittet ”Datainsamling”.
Det analytiska synsättet användes dock för att få in information som krävdes för att göra
beskrivningen av systemen och om kopplingen mellan komponenterna i systemen.
Genom att kombinera olika metoder för att täcka in olika infallsvinklar, möjliggörs att
undersökningen får olika slags information som kan analyseras. Bättre resultat kunde
förmodligen erhållas genom att även använda intervjuer.
Problemet som skall studeras består av flera system med tillhörande komponenter och
relationer. Det är därför naturligt att välja systemangreppsättet. Det valda angreppsättet
används i första hand för att strukturera problemet men även som ett sätt att analysera
relationerna. Mot denna bakgrund inleds teorikapitlet med en beskrivning av
systemteorin.
14
2.2 Genomförande
Första steget användning av systemangreppsätt är att skaffa en förförståelse om
problemet vilket gjordes genom en övergripande litteraturstudie. Den egna erfarenheten
bidrar även till förförståelse av problemen. En litteraturstudie innebär att en
sammanställning görs av befintlig forskning inom ett valt område.18 Genom att studera
vetenskapliga artiklar, genom att läsa, tolka dem har det möjliggjorts att analysera det
aktuella ämnet. Litteraturstudien har genomförts genom sökning via internet samt
genom bibliotek. Litteraturgenomgången görs för att få en grundförståelse vilken
vetenskaplig forskning som har gjorts och får en vidare förståelse för hur systemen
fungerar.
Främst har rapporter från regeringen, skolverket och universitetskanslersämbetet (UKÄ)
analyserats. Denna litteraturstudie redovisas i kapitel 4.
Steg 2 i arbetet innehåller en fördjupning av kunskaperna i systemteori så att
systemangreppsättet kan användas för problemformuleringen. Denna kunskap redovisas
i kapitel 3.
I steg 3 görs en övergripande problembeskrivning med hjälp av systemteorin vilket
redovisas i kapitel 6.
Steg 4 studeras “frirumsteorin” som behandlar förändringen av de system som
beskrivits i kapitel 6.
I steg 5 sammanfattas och diskuteras erhållna resultat vilket redovisas i kapitel 8.
I figur 2.2 redovisas i översiktlig beskrivning av genomförandet.
Förförståelse
Kunskapsfördjupning
Problembeskrivning
Figur 2.2 Processbeskrivning
18
Margareta Nilsson, Den systematiska litteraturstudien, 2005, s 22
15
Systemförändring
Sammanfattning
2.3 Datainsamling
Det analytiska synsättet ger en vidare bild på undersökningens pålitlighet.19 Ett
analytiskt angreppssätt används för att bryta ner ett problem till mindre delar för att det
ska vara möjligt att förstå och lösa det.20 Ett analytiskt synsätt är en form av kognitiv
grundsyn. Innebörden av detta är att den är kunskapsinriktad, samt att läsinlärningen
fokuserar på förståelse. Utgångpunkten är helheten och texter används i sin helhet då det
är läsförståelsen som är det primära.21
För att förstärka reliabiliteten d.v.s. pålitligheten, så har även en kvantitativ
undersökning gjorts i form av en skriftlig enkätundersökning. Fördelen med skriftliga
enkätundersökningar är att den tillfrågade själv kan välja vilken tidpunkt enkäten ska
fyllas i.22 Genom att söka upp undersökningsgruppen på plats, kan det bidra till att fler
svarar på enkäten.23 En möjlig orsak till att enkätundersökningen för detta arbete inte
gav fullgott resultat, kan bero på att gruppen inte förstod vad som stod i
frågeformuläret. Detta gör att tillfredsställande resultat blir svårare att uppnå. En annan
orsak som bidragit till att analysen av enkäten varit svår, är att undersökningsgruppen
inte varit tillräckligt bred.
Frågorna formades som slutna frågor, d.v.s. svarsalternativen var skriva på förhand.24
Fördelen med denna form är att vissa tycker det är lätt att besvara samt att det ökar
säkerheten för att notera rätt svar.25 Enkätfrågorna är tagna från respektive kursmål och
rangordnade i variabler som mäts i ordinalskala mäts med en skala ex. mycket lite till
mycket stor. Nackdelen är att det finns risk att vissa svarande anser att det finns andra
svarsalternativ som bättre stämmer överens med frågan. Därför utformades enkäten med
en öppen fråga, där de svarande hade möjlighet att formulera ett eget svar på vad de
anser om kopplingen mellan högskola och grundskola.
19
Annika Eliasson, Kvantitativ metod från början, 2006, s 14
Harich & Bangerter, 2012
21
Hans Åkerblom, Läsinlärning från teori till praktik: en introduktion, 1988, s 14
22
Ibid, s 29
23
Ibid, s 29
24
Ibid, s 37
25
Ibid, s 37
20
16
Läsaren bör ha i åtanke att användning av sekundärdata alltid förmedlar ett budskap och
kan var vinklat.26 I nedanstående kapitel används enbart sekundärdata. Materialet har
kontrollerats mot andra dokument för att analysera trovärdigheten i dokumentet.
Ett email skickades till de ledande partiernas via deras kontaktformulär på respektive
hemsidor med frågan om det ser något problem med kopplingen mellan högskolan och
grundskolan. Alla partier kontaktades.
I kapitel 7.2 publiceras svaren från de partier som återkom med svar. Svaren är otydliga
och visar på att partierna antingen inte ser det som ett problem eller att de inte förstår
frågan.
2.4 Generaliserbarhet - diskussion förväntat resultat
Systemangreppssättet används för att beskriva den objektiva verkligheten.27 Först görs
en analys av problemet d.v.s. problemformulering. I nästa steg görs en typbestämning
vilket som är systemen och samtidigt beskrivs och förklaras sambandet mellan
systemen.28 Genom att förklara sambandet går det att upptäcka eventuella problem där
sambandet är otydligt. De båda systemens mål jämförs för att upptäcka om det finns
brister i måluppfyllelsen. Lösningen på problemet är att eliminera dessa brister.29
Resultaten av det valda angreppssättet kommer att finna flera olika lösningar på
problemet. Det innebär att detta arbete inte kommer kunna visa den bästa lösningen.
Däremot kommer resultat av arbetet visa på en eller flera vägar att uppnå en förbättring
d.v.s. minska effekten på de sjunkande skolresultaten
26
Arbnor and Bjerke, Ibid, s 258
Ibid, s 313
28
Ibid, s 316
29
Ibid, s 319
27
17
3. Teori
3.1 Allmänt
Detta
kapitel
behandlar
de
underliggande
teorierna
för
valt
angreppssätt.
Upphovsmannen till den generella systemteorin kommer från biologen Ludwig von
Bertalanffy (1901-1972) som anser att delarnas relation till varandra har avgörande
betydelse för att helheten ska fungera. Det finns tre anledningar till systemsynsättets
uppkomst; 30
1. Otillfredsställelse med tillämpningen av klassiska analytiska metoder på
samhällsproblem. Ex kraftig teknisk utveckling, förståelse för samhälleliga
utvecklingsprocesser
2. Behov av interdisciplinära angreppssätt för att lösa komplexa samhällsproblem.
3. Vetenskaper gick från teknikorienterade till problemorienterade.
Nedanstående kapitel tar upp två olika teorier som ligger till grund för analysen. Först
ges en övergripande förklaring till systemteori och hur den kan applicerar på högskolan
och grundskolan. Systemangreppsättet har använts för att kunna beskriva problemet och
leta efter bristande överensstämmelser mellan delsystem och system.
Den andra teorin som använts i arbetet är utvecklad av Gunnar Berg, och benämns
”Frirumsteorin”. Teorin kan användas för att synliggöra den komplexitet av den
formella och informella styrningen som påverkar skolans form.31 Genom att analysera
dessa två teorier parallellt, så undersöks relationen mellan högskolan och grundskolan.
30
Ibid, s 319
Gunnar Berg, Att förstå skolan - En teori om skolan som institution och skolor som organisationer,
2003, s 25
31
18
3.2 Systemteori och systemangreppssätt
3.2.1 Allmänt
Ursprunget från biologins område syftar begreppet system på självreglerande system,
d.v.s. system som förändrar sig själva genom återkoppling.32 Genom att förstå att det
finns en relation mellan beteende och struktur så blir det lättare att förstå hur system
fungerar.33 På så sätt går det att undersöka olika system för att förstå roten till varför de
producerar dåliga resultat och kan på så vis förändra utgången. Ett system är en serie av
saker – människor, celler, molekyler osv som är sammanlänkande på så sätt att de
skapar ett eget beteendemönster över tid.34
Systemteori är en användbar teori när det gäller systemet skola. Skolan betraktas här
som ett socialt system d.v.s. när minst två personer kommunicerar med varandra utgör
de ett socialt system. I ett socialt system finns mål och vägar till målet.
Genom att studera organisationer som ett system innebär att se hur de olika delarna är
beroende av och har relation till varandra. För att detta ska kunna vara möjligt är det
viktigt att förstå hur system fungerar. Detta kan göras genom att se systemet från olika
perspektiv och förstå relationen systemet har till sin omvärld. Vidare måste det finnas
en förståelse vilket samband och hur systemet påverkar varandra. Systemets historia och
hur det har utvecklats samt att förstå hur ett system ska bli så effektivt som möjligt. Att
se mönster och sammanhanget går det att förstå varför vissa situationer uppkommer.
Utformningen av en systemmodell görs en förklaring till den yttre styrningen samt
relationen till den och varför en avgränsning görs.35 Detta beskrivs mer i kapitel 5.
Det finns två former av styrning inom ett system. Den inre styrningen består av hur
människor samverkar med varandra. I den yttre styrningen måste systemet anpassa sig
till omgivningen. Skolan måste anpassa sig till de regler som är uppsatta av staten.
32
Wikipedia, 2013
Donella H. Meadows, Thinking in systems, 2008, s 1
34
Meadows, Ibid, s 11
35
Arbnor and Bjerke, Företagsekonomisk metodlära, 1994, s 148
33
19
3.2.2 Systemteori i skolvärlden
Ett system måste innehålla tre ting: faktorer, sammanlänkning och funktion (syfte).36 Ett
system kan delas upp i mindre beståndsdelar s.k. subsystem. Ett system är hierarkiskt
uppbyggt. De faktorer som är högre upp i hierarkin är överordnade de som är på den
lägre nivån d.v.s. de reglerar (kalibrerar) underställda nivåer.37
Skolan hör till de organisationer som är svårast att kalibrera.38 Oscar Öquist som skrivit
(Systemteori i praktiken, 2008) menar att hur kraftiga signalerna än är som skickas ned i
systemet så kan den enskilda läraren hävda sitt oberoende inom klassrummets väggar.
För att tydliggöra vad som menas med faktorer, sammanlänkning och funktion (syfte),
så beskrivs ett skolsystem. Ett skolsystem är uppbyggt av byggnader, studenter,
bibliotek, böcker osv. Detta är faktorerna i systemet. En faktor behöver inte vara något
som går att ta på, utan en faktor kan även vara akademiskt skicklighet eller
skolstolthet.39 Med sammanlänkning menas betyg, examinationer, kunskapskrav, budget
osv. Målet eller syftet med skolan är att eleverna får kunskap som de kan föra vidare till
andra system.
Effekterna av de olika systemkomponenterna kan ses enskilt. Donella H. Meadows som
har skrivit ”Thinking in systems, 2008” anser att genom att enbart förändra faktorerna
så påverkas inte effekterna på systemet nämnvärt. En högskola är fortfarande en
högskola även om det tillkommer nya studenter. Förändras sammanlänkningen på en
högskola, så tenderar det att inte vara en högskola längre. Om t.ex. studenter ger betyg
på lärarna. Likaså så har en förändring i syftet en stor betydelse för effekterna på
systemet.40
Eftersom varje system är hierarkiskt uppbyggt, betyder det att det överordnade systemet
reglerar system på lägre nivåer. Vilket betyder att ett beslut högt upp i systemet desto
mer abstrakt är den informationen som ligger till grund för beslutet.41
36
Meadows, Ibid, s 11
Oscar Öquist, Systemteori i praktiken, 2003, s 19
38
Ibid, s 20
39
Meadows, Ibid, s 14
40
Ibid, s 16
41
Öquist, Ibid, s 19
37
20
3.3 Frirumsteorin
3.3.1 Bakgrund till frirumsteorin
Teorin innebär att skolan ska ses som en statlig och samhällelig institution och skolor
som enskilda organisationer. Teorin kan användas som ett underlag för att öka
förståelsen för vad som är skolans styrkällor.42 Begreppet styrkällor handlar om den
formella och informella styrning och ledning som formar skolans verksamhet.43
Styrning talar om vad som skall uträttas, men inte på vilket sätt. Ledning å andra sidan
handlar om det faktiska arbetet.
Berg, menar att det inte är konstruktiv att lyfta fram enskilda problemlösningar som
t.ex. mindre klasser, betyg i lägre åldrar, osv eftersom komplexiteten bottnar i att staten
och samhället har olika uppdrag gentemot skolan. Det är därför bättre att lyfta fram
skolans samlande komplexitet och analysera orsakerna till denna och utifrån detta
diskutera skolans utveckling.44
3.3.2 Frirumsteorin
Berg menar att det finns två osynliga gränser som styr skolan. Dessa kallar han för yttre
och inre gräns. Den yttre gränsen styr skolan som institution och den inre gränsen styr
skolan som organisation. Med detta menas att staten styr de övergripande målen i
skolan och rektorerna styr vilka regler som gäller för sin skola. Mellan dessa två
områden finns ett frirum där skolutveckling kan ske. Berg beskriver detta som
frirumsmodellen. Kortfattat kan frirumsteorin beskrivas så här: Utvecklingsgrupper
bildas på skolan. Genom utbildning och analyser, arbetar de fram förslag till
skolutveckling. Förslagen presenteras för arbetslaget som i sin tur ger synpunkter.
Synpunkterna används för att utveckla en slutversion. Utvecklingsprogrammet
implementeras i skolan för att slutligen analyseras och utvärderas.
Vidare skriver Berg att denna strategi kan användas för att få en tydligare koppling
mellan lärarutbildning och grundskolan. Lärarstudenter kan arbeta tillsammans med
42
Berg, Ibid, s 26
Ibid, s 27
44
Berg, Ibid, s 31
43
21
utvecklingsgruppen genom att ta fram relevant forskning för att föra skolutvecklingen
framåt. De erfarenheter som studenterna får genom skolutvecklingsprogrammet och
forskningen kan de använda i uppsatser på utbildningen. Genom att arbeta tillsammans
så skapar det ett möte i frirummet, där ingen är underordnad den andra.45 För att
möjliggöra att systemkonstruktionen går att genomföra i praktiken görs en kulturanalys
d.v.s. ta fram grundläggande värderingar som fungerar som ett filter där olika
föreställningar och ambitioner sorteras.46 Om det verkliga systemets kultur inte är
gynnsam för förändring, blir det omöjligt att genomföra någon systemkonstruktion.47
3.4 Sammanfattning
Förtydligande av begreppet system, är att ett system är en mängd komponenter och
relationerna mellan dessa. För att beskriva de ömsesidiga relationerna mellan två
system, så kan en systemmodell utvecklas. Denna modell beskrivs i kapitel 6. Modellen
använder en hög förstoringsnivå d.v.s. få detaljer beskrivs.48 Denna systemanalys
används för att göra en beskrivning hur systemen hänger ihop. Systemanalysen används
som underlag för att göra en ny systemkonstruktion där eventuella lösningar på
problemet behandlas.
45
Ibid, s 56
Arbnor and Bjerke, Ibid, s 140
47
Ibid, s 140
48
Arbnor and Bjerke, Ibid, s 131
46
22
4. Utvecklingen av lärarutbildning och
grundskola
4.1 Allmänt
Som underlag för en system beskrivning lämnas här en kortfattad beskrivning av den
historiska bakgrunden.49
Det första universitetet i Sverige uppfördes i Uppsala år 1477. På den tiden var intresset
främst att tillhandahålla kyrkan med präster. Under Sveriges stormaktstid på 1600-talet
behövdes ämbetsmän som kunde kommunicera med främmande länder och utbildningar
förnyades för att tillgodose behovet. Under 1800-talet höjdes kvalitén på utbildningarna
och inträdeskraven skärptes.50 I slutet av 1800-talet grundades två kommunala
högskolor vars inriktning låg mot naturvetenskap. I början av 1900-talet utvecklades
fler yrkesutbildningar till exempel lärarhögskolor. Under mitten av 1900-talet inriktade
fler universitet och högskolor mot forskning. Alla skulle ha möjlighet att studera vid
högskolor, det var det politiska målet i slutet av 70-talet, många yrkesskolor fick då
högskolestatus. Detta ledde till att fler studenter kunde studera på högskola.51
Lärarutbildningen har under de senaste 20 åren reformerats tre gånger, 1988, 2001 samt
2011.52År 1977 blev lärarutbildningen en del av den akademiska högskoleutbildningen.
Genom LUT 74 (Lärarutbildningsutredningen 1974) uppstod enhetslärare. En
enhetslärare skulle inte enbart vara kunskapsförmedlare utan ansvara för elevens
personlighetsutveckling.53
Enhetsläraren
skulle
även
ha
större
ämnesbredd.
Utbildningen fick två inriktningar; enhetslärare och ämneslärare. Skillnaden mellan de
olika inriktningarna var dels längden på utbildning dels ämnesdjupet. De som skulle bli
1-7 lärare studerade 3,5 år medan 4-9 lärare studerade 4,5 år. Pedagogik och
metodikkunskaperna skars ner och läraren fick mer ämnesdjup. De som skulle bli 4-9
49
Ibid, s 257
UKÄ, 2014
51
Ibid
52
Elisabet Rudhe, Varför ständigt ny lärarutbildning?, 2013,
53
Ibid
50
23
lärare blev mindre specialiserade eftersom de läste fler ämne.54
En gemensam
lärarexamen för förskola, grundskola och gymnasiet startade 2001. Det fanns ingen fast
kombination utan studenterna valde själva inriktningar.
Högskoleverket kritiserade
denna utbildningsform eftersom studenterna gavs för stor valfrihet. Vidare saknades
ämnesdjup samt vetenskaplig grund. Efter utredningen ”En hållbar lärarutbildning”
presenterade utbildningsdepartementet en ny reform ”Bäst i klassen – en ny
lärarutbildning”.55 Denna nya reform innebar att alla lärarstudenter läste enbart två
terminer tillsammans och lärarutbildningen innehåller nu fyra lärarexamina;
förskollärarexamen, grundlärarexamen, ämneslärarexamen samt yrkeslärarexamen 56
4.2 En hållbar lärarutbildning
Rapporten är en del av en utredning för att lämna förslag till en ny lärarutbildning.
Utredningen startade 2007 och färdigställdes ett år senare. Den slutgiltiga rapporten
som lämnades in fick namnet ”En hållbar lärarutbildning”. Departementet har analyserat
olika perspektiv för att komma fram till de nya förslagen som nämns i rapporten. De har
bland annat gjort en analys av de regelverk som styr högskole- och skolväsendet,
studerat hur andra länder genomför sina lärarutbildningar samt haft en dialog med olika
myndigheter och organisationer. De gjorde även en enkätundersökning riktad till de
studenter som hade gått den dåvarande lärarutbildningen.57 Även den historiska
bakgrunden av lärarutbildningen var underlag för de nya förslagen.
Utredningen hade fyra utgångspunkter;
§ Lärarutbildningen ska vara en akademisk yrkesutbildning
§ Lärarutbildningen ska präglas av långsiktighet, professionalitet, effektivitet och
hög kvalitet
§ Lärarutbildningen ska ge de blivande lärarna en gedigen grund som under
yrkeslivet byggs på med kontinuerlig kompetensutveckling
§ Lärarutbildningens attraktionskraft och status behöver höjas. 58
54
Ibid
Utbildningsdepartementet, Bäst i klassen - en ny lärarutbildning, 2010, s 9
56
Rudhe, Ibid
57
Statens offentliga utredningar, En hållbar lärarutbildning, 2008, s 131
58
Ibid, s 13
55
24
4.3 Lärarutbildningens betydelse för en inkluderande
skola
I en rapport som heter ”Lärarutbildningens betydelse för en inkluderande skola” skriver
Bengt Persson att de nya reformerna har genomförts för tätt inpå varandra. Effekterna
av en ny reform har således inte kunnat analyseras. Lärarutbildningens har ett ansvar de
elever i grundskolan som har svårt att klara av skolans krav.59
4.4 Universitetskanslersämbetet
Universitetkanslerämbetet (UKÄ) är en statlig myndighet som granskar svenska
universitetsutbildningar för att kontrollera dess kvalitet. Deras verksamhet omfattar tre
områden enligt förordning (2012:810) med instruktion för Universitetskanslersämbetet
paragraf 1;
1§ Universitetskanslersämbetet ansvarar för uppgifter i fråga om kvalitetssäkring,
granskning av effektivitet, uppföljning, tillsyn och chefsutveckling. De uppgifter som
Universitetskanslersämbetet ansvarar för är:
1. Universitet och högskolor som omfattas av högskolelagen (1992:1424)
2. Enskilda anordnare av utbildning som kan leda fram till en examen som får
utfärdas enligt lagen(1993:792) om tillstånd att utfärda examina, och
3. Enskilda anordnare av utbildning på högskolenivå som får statsbidrag.
60
UKÄ fortsätter med den årliga utgivningen om lägesbeskrivningen om högskolesektorn
som tidigare gavs ut av Högskoleverket. Rapporten ger en helhetsbild om hur det
svenska högskolesystemet fungerar.
4.5 En ny lärarutbildning
Utifrån utredningen om en ny lärarutbildning ” En hållbar lärarutbildning” överlämnade
regeringen en proposition till riksdagen som fick namnet ”Bäst i klassen – en ny
59
60
Persson, Ibid, s 7
Rättsnätet Notisum AB, SFS 2012:810, 2013
25
lärarutbildning”. I propositionen föreslås en förändring av lärarexamen och ska därmed
ersättas
av
fyra
nya
yrkesexamina:
förskollärarexamen,
grundlärarexamen,
ämneslärarexamen och yrkeslärarexamen. Vidare föreslås att på de universitet och
högskolor där lärarexamen utfärdas ska det finnas ett organ som ansvarar för
lärarutbildningen. 61
4.6 Lärarnas Riksförbund
Lärarnas Riksförbund har gett ut en rapport för att ta undersöka vad studenter anser om
lärarutbildningen. Rapporten utkom i mars 2006. Denna rapport är den som tydligast
visar på de brister som finns på lärarutbildningen och därmed kopplingen till
grundskolan. Rapporten tar bland annat upp att lärarutbildningen ska ge nyexaminerade
lärare den kunskap som är central för läraryrket och vikten av att studenterna inte
uppfattar kursernas innehåll som irrelevant.62
De områden som måste förbättras enligt rapporten är att lärosätena ser över sin
lärarutbildning och att det ska satsas mer på exempelvis konflikthantering och
betygsättning, föräldrakontakt och utvecklingssamtal.63 Rapporten tar även upp
betydelsen av att den teoretiska kunskapsinlärningen som ges på lärarutbildningen
måste integreras med praktiken.
I ett remissyttrande till utbildningsdepartementet skriver Lärarnas riksförbunds
studerandeförening sina synpunkter om betyg från årskurs 6 i grundskolan. I detta
remissyttrande ifrågasätter LRF (Lärarnas riksförbund) förslaget att införa betyg från
årskurs 6 och påståendet att förslaget inte skulle innebära en ökad arbetsbelastning för
lärare.64 En nyexaminerad lärare måste ha goda kunskaper i betyg och bedömning. Det
måste enligt LRF läggas en god grund för lärarstudenter för att höja kvalitén i arbetet
med betyg och bedömning. Därför måste det finnas en tydlig koppling mellan
61
Utbildningsdepartementet, Ibid, s 5
Lärarnas riksförbund/Lärarförbundet,
En rapport om lärarstudenternas åsikter om lärarutbildningen, 2006, s 3
63
Lärarnas riksförbund/Lärarförbundet, Ibid, s 3
64
Lärarnas riksförbund studerandeförening,
Synpunkter på departementspromorian betyg från årskurs 6, 2010, s 2
62
26
undervisningen på lärarutbildningen och praktiken.65 LRF anser att nyexaminerade
lärarstudenter har bristfälliga kunskaper i bedömning och betygsättning.
4.7 Malmö högskola
Malmö högskola presenterar sin lärarutbildning med inriktning mot samhällsvetenskap
och lärande genom en katalog som heter Samhällsvetenskap och lärande. I
presentationen beskrivs vad som är tanken med utbildningen samt en beskrivning av
innehållet. Strukturen för kurserna i huvudämnet utgår från två områden enligt
presentationen. Det ena området handlar om demokratifrågor och det andra fokuserar på
en hållbar samhällsutveckling.66 Det finns, enligt presentationen hela tiden en koppling
mellan innehåll, stoff och mål. Didaktiken är starkt knuten till kursinnehållet.67
Presentationen ger en bra överblick hur Malmö högskola har tänkt att lärarutbildningen
ska vara. Tanken var att jämföra den presentationen med upplägget inför
lärarutbildningen 2011. Se kapitel ”Datainsamling”. Det mest centrala i den
utbildningsvetenskapliga kärnan, (UVK) som till exempel didaktik, betygsättning samt
styrdokument integreras med andra ämnen inom utbildningen. 68
4.8 Högskoleverket
2005 gav Högskoleverket ut en utvärderingsrapport om den nya lärarutbildningen vid
svenska universitet och högskolor. Rekommendationerna från Högskoleverket var bland
annat att lärosätena bör se över lärarprogrammets uppläggning, att utbildningen täcker
väsentliga moment samt öka kravnivåerna i utbildningen.69
65
Ibid, s 2
Malmö högskola, Samhällsvetenskap och lärande, 2001, s 4
67
Ibid, s 4
68
Malmö högskola, 2011
69
Ibid, s 244
66
27
5. Faktorerna vetenskaplig grund,
kunskapsmål/kunskapskrav och
professionell lärare
5.1 Inledning
Arbetet fokuserar på faktorerna vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet,
kunskapsmål/kunskapskrav samt professionell lärare. I följande kapitel lämnas en
bakgrundsbeskrivning till respektive faktor.
5.2 Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
Det första fokusområdet inriktas på kravet att arbetet i grundskola och lärarutbildning
skall baseras på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, se följande lagparagrafer:
Skollagen kap 1 § 5
Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
(SFS 2010:800 skollag 1 kap)
Högskolelagen 2§
Staten ska som huvudman anordna högskolor för
1. utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad
erfarenhet
(1992:1434)
Att skolan ska vila på vetenskaplig undervisning, innebär att den ska vara baserad på
forskning.
Skolverket ansvarar för skolan och ska främja att alla barn får
• tillgång till utbildning
• en likvärdig skola
• god kvalité och trygg miljö i skolan
• bättre kunskapsresultat
28
Skolverkets förmedlande uppgift innebär att de ska sprida vad det finns för tillgänglig
forskning.
En studie som högskoleverket har gjort, visar på att studenter och lärare har olika syn på
betydelse av forskning inom studier. Lärare och utbildningsansvariga anser att studier
baseras på en vetenskaplig grund medan studenter känner sig osäkra på om forskning
ska vara något prioriterande.70 Studenter ser vikten av koppling till arbetslivet mer
betydelsefullt än kopplingen till vetenskap.
Inom medicinutbildningen har det under en 30års period vuxit fram ett ämne
”omvårdnadsvetenskap” som har varit ett lyckats genomförande. Det är det ämne som
är den viktiga forskningsanknytningen. Ett sådant gemensamt ämne som knyter an
forskningen i utbildningen finns inte lärarutbildningen. Ett försök görs genom
forskningsområdet ”utbildningsvetenskap”.71 Universitetskanslersämbetet (UKÄ) tar
över högskoleverkets uppdrag från och med 2013. De huvuduppdrag som UKÄ har
innefattar;
• Kvalitetsutvärdering av högre utbildning som examenstillståndsprövning
• Tillsyn av universitet och högskolor i Sverige
• Uppföljning och analys72
Genom att utvärdera högskolor och universitet försäkras att utbildningar vilar på en
vetenskaplig grund.
5.3 Kunskapsmål och kunskapskrav
Det andra huvudområdet handlar om kunskapskrav och kunskapsmål. Lgr11 (Läroplan
för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet) utvecklades efter kritik mot Lpo94.
Utbildningsdepartementets utredning från 2007 om tydliga mål och kunskapskrav i
grundskolan lämnar förslag på till hur målsystemet kan förtydligas och utvecklas. I
Lgr11 förtydligas målen genom införandet av kunskapskrav. På högskolans kurser har
70
Högskoleverket, Utbildning på vetenskaplig grund- röster från fältet, 2006, s 8
Ibid, s 9
72
Universitetskanslersämbetet, 2013
71
29
studenterna mål som de ska uppnå. Därför genomförs en analys vad de olika begreppen
står för.
Genom att studera relationen mellan kunskapsmålen på högskolan och kunskapskraven
på grundskolan, blir det möjligt att undersöka om lärarstudenter examineras med
väsentliga kunskaper om ämnet. 2006 beslutade regeringen att göra en översyn av
grundskolans mål och uppföljningssystem.73 Avsikten med utredningen var att skapa
bättre resultat genom att göra skolas uppdrag tydligare. Bakgrunden till utredningen låg
i svårigheter att förstå målsystemet därför skulle ett nytt målsystem utvecklas.74 I Lpo94
fanns i läroplanen och kursplanen både mål att sträva mot och mål att uppnå.
Utredningen kom fram till lärarnas kunskap om hur de skulle arbeta med målen var
begränsade. Leif Davidsson (f.d. Departementsråd och utredare) anser att kursplanen
var otydliga och ”flummiga”. Han anser att uttryck som t.ex. att utveckla förmågan att
reflektera kring och ta medveten ställning till olika alternativ för resursanvändning
utifrån ett ekologisk tänkande, är för allmänna och oprecisa.75 Han vill istället se att
målen ska vara konkreta och ämnesinriktade. Eftersom målen i kursplanen var otydliga,
föreslogs att målen skulle revideras och ersättas med ett annat begrepp. Davidsson
skriver i utredningen;
Frågan är vad dessa föreskrifter bör kallas för när benämningen mål att uppnå
utgår. Eftersom det heter krav på kunskaper i ett ämne faller det sig naturligt att
kalla det för kunskapskrav för godtagbara kunskaper.76
Förändringen av terminologin är intressant utifrån att högskolan fortfarande använder
mål som ett begrepp för att studenterna ska få godkänt på kurserna.
I regeringspropositionen ”Bäst i klassen – en ny lärarutbildning”, (2010) används inte
begreppet krav för att säkerhetsställa kunskapsnivå när studenterna ska examineras.77
Istället används b.la. begreppen förmåga och förståelse.
UKÄ skriver att målen för examensbeskrivningar är gemensamma för alla utbildningar
och är indelade i tre grupper.
73
Statens offentliga utredningar, Ibid, s 3
Ibid, s 16
75
Ibid, s 186
76
Ibid, s 220
77
Utbildningsdepartementet, Ibid, s 34
74
30
• Kunskap och förståelse
• Färdighet och förmåga
• Värderingsförmåga och förhållningssätt
Begreppet förmåga förklaras på NE så här;
• Möjlighet att utföra ngt, som enbart beror av inre egenskaper särsk. hos
levande varelser
• Person med begåvning på vissa områden
I högskolelagen 2006:173 står det att utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas
förmåga att;
• Göra självständiga och kritiska bedömningar
• Möta förändringar i arbetslivet
• Självständigt urskilja, formulera och lösa problem
Maria Stern Wärn på Universitetskanslersämbetet skriver att målen på högskolan beror
på att den högre utbildningen är målstyrd. Enligt Wärn betyder detta, att universitet och
högskolan ansvarar för att utforma den utbildning den ger utifrån de mål som anges i
högskolelagen. I högskoleförordningen anges vilka färdigheter och förmågor som
studenterna ska ha vid en viss examen.
Amanda Johansson som även hon arbetar på Universitetskanslersämbetet ger följande
svar på frågan, varför högskolan har mål att uppnå och grundskolan krav att uppnå;
Grundskolan och lärarutbildningen är två olika utbildningsformer som styrs på
olika sätt. Högskoleutbildningar styrs via examensbeskrivningarna som regleras i
bilaga 2 i högskoleförordningen (1993:100). I examensbeskrivningen anges bland
annat de mål studenten ska uppnå för att erhålla examen. Därefter är det upp till
varje lärosäte att utforma sin lärarutbildning, så att innehållet i utbildningen och
målen studenterna ska uppnå överensstämmer med de mål som är angivna i
examensbeskrivningarna. Det framgår vidare i examensordningen att studenten
bland annat ska uppvisa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta
styrdokument och läroplansteori. Det innebär att studenterna bör få del av den
läroplan som studenten ska undervisa från. Exempelvis ska en student som studerar
till grundskolelärare få kunskaper om grundskolans läroplan.
Studenter ska ges kunskaper och kompetenser som speglar utbildningens examensmål.78
För att möta behovet att elever i grundskolan senare år har kommit långt i sin
78
Utbildningsdepartementet, Ibid, 37
31
kunskapsutveckling måste lärarstudenterna ges djupare ämneskompetens.79 När den nya
lärarutbildningen startade 2011 blev mål om kunskaper i undervisningsämnet tydligare i
förhållande till ämneskraven på grundskolan.
I artikeln ”Lärarutbildningens betydelse för en inkluderande skola”, skriver Bengt
Persson, professor på Mittuniversitetet:
Ett mål handlar om en inriktning, något en viss handling eller åtgärd syftar till eller
kan förväntas leda till. Krav däremot står för något konkret och omedelbart, något
som ska uppfyllas här och nu utan någon explicit framtidsvision.80
Bengt Persson menar att begreppen har olika betydelser. Det går inte att uttyda om han
vill att det ska finnas krav att studenterna ska kunna kurserna på lärarutbildningen.
5.4 En professionell lärare
Det tredje huvudområdet som undersöks i uppsatsen belyser begreppet ”den
professionella läraren”. En dominerande tanke i olika styrdokument, vilket reglerar
lärarens uppdrag är att vara en professionell lärare. Malmö högskola har tagit fram en
katalog som de döpt till ”På väg mot läraryrket”. I katalogen beskrivs i ett avsnitt ”Från
novis till professionell”81, tidigare stod det ”expert” istället för ”professionell”82. Det
blir därför intressant att problematisera innebörden av begreppet från ett
utbildningsperspektiv. Att vara en professionell innebär någon som utför något
yrkesmässigt och med skicklighet.83 När man i dagligt tal säger att någon är
professionell menar man at denna person är skicklig i sitt yrke och uppbär lön för detta.
I en artikel problematiserar Kerstin Skog-Östling termerna lärare och professionell.
Artikeln belyser begreppen från ett historiskt perspektiv. I Sverige fanns det fram till
1960-talet två lärargrupper inom skolan – folkskollärare och läroverkslärare. Skolan var
uppdelad i folkskolan och läroverket som representerades av respektive lärargrupp. På
grund av förändringar i skolorganisationen då grundskolereformen infördes blev de
79
Ibid, s 24
Persson, Ibid, s 17
81
Malmö högskola, 2007
82
Ibid, s 25
83
Wiktionary, 2013
80
32
ovanstående en del av samma organisation och skulle arbeta med samma läroplan.84
Även om skolan är uppdelad i olika lärarkategorier så blir diskussionerna i den
offentliga debatten att det bara finns en sorts lärare.
I slutet på 80-talet och början på 90-talet började de statliga utredningarna använda
termen ”professionell” om lärare.85 Enligt Christina Florins artikel i tidningen Lärarnas
historia, betyder begreppet profession ett yrke som kräver lång utbildning och
kunskaperna ska ges på vetenskaplig grund. Kunskaperna testas genom examinationer
och studenten får ett examensbevis. Vidare skriver hon att professionella yrken inte vill
att andra som inte genomgått utbildningen ska ha inflytande över yrket.
För att ett yrke ska anses som professionellt, ska två kategorier vara uppfyllda;86
• att yrket har en egen forskning inom området
• den som inte har rätt examen eller kunskaper ska inte få rätt till yrket
Hennes analys om lärarkårens professionalisering visar på en annorlunda bild mellan
folkskollärare och läroverkslärare. Folkskollärare startade från grunden utan någon
vidare status. Genom att starta föreningar som tog upp pedagogiska frågor och
skoltidningar som till exempel ”Svensk Lärartidning” arbetade de mot en gemensam
identitet. Folkskollärarna arbetade mot att alla barn skulle få en god utbildning och
knyta utbildningen till pedagogisk vetenskap. Genom att förbättra skolan, skulle deras
status höjas och stärka professionaliteten.87
Läroverkslärarna hade från början en hög utbildning och hög status, eftersom de
utbildade manliga samhällsmedborgare. Det fanns även etiska regler som skapade
professionalitet. Alltefter att kyrkan fick mindre makt och en moderniseringsprocess tog
fart förändrades strukturen och ämnesinnehållet på läroverken. Undervisningen skulle
vila på en vetenskaplig pedagogisk grund.88 När ”Svenska lärarsällskapet” grundades
var det endast lärare vid läroverken som ägde tillträde.
84
Kerstin Skog-Östling, Att vara lärare – bilder ur två traditioner, 1999, s 1
Christina Florin, Lärarnas professionalisering, 2010, s 11
86
Ibid, s 6
87
Ibid, s 1
88
Ibid, s 1
85
33
I och med tanken kring en välfärdsstat, krävdes att medborgarna skulle bli mer
allmänbildade. Den demokratiska jämlikhetstanken efter andra världskriget gjorde att
folkskolan och läroverken togs bort. Det skulle bli lättare för olika samhällsskikt att
mötas.89 Skolan blev mer kontrollerat av staten. Ett problem med att vara professionell
som lärare är att det kunskapsövertag som lärarna hade tidigare över föräldrar och
politiker har tynats bort. Lärarna måste lyssna allt mer på vad personer utanför yrket
tycker och tänker.
Florin pekar även på andra orsaker till att professionalitet hos lärarkåren har försvunnit,
hon nämner b.la. kommunaliseringen och att Sveriges lärarförbund började ta in
medlemmar som inte hade någon lärarexamen. Lärarna förlorade sin gemensamma
identitet när inte längre staten stod bakom dem och kommunerna blev istället deras
huvudman.
Vidare skriver Florin;
Utbildningen skall ju ge en socialisation in i det kommande yrket och etik och
under utbildningstiden skall den blivande läraren sättas in i yrkeskulturen på den
nivå hon eller han skall undervisa. Problemet är bara att lärarutbildningen inte styrs
av lärarna själva utan det är staten som genom riksdagen använder
lärarutbildningen som medel att styra skolan och dess världsbild 90.
Ett
sätt
för
staten
att
kvalitetssäkra
de
professionella
lärarna
är
genom
lärarlegitimationer. Läraryrket är bland de få yrkesprofessioner där en icke utbildad
person kan genomföra en lektion som t.ex. en vikarie.
I Malmö högskolas katalog (På väg mot läraryrket) finns ett kapitel som heter (Från
novis till professionell), där de beskriver tre begrepp. Identitet, kunskap och
kommunikation är de bärande orden för att bli professionell. Genom att ha enbart ha
dessa kunskaper så blir studenterna inte professionella.
89
90
Ibid, s 9
Ibid, s 11
34
6. Utbildningssystemen
6.1 Beskrivning av systemen
Utbildningssystemen kan förenklat beskrivas enlig figur 6.1. Riksdag och regering styr
grundskolan via Skolverket och lärarutbildningen via Universitetskanslersämbetet.
Riksdag och regering
Universitets-­‐
Skolverket
kanslersämbetet
Lärarutbildning
Grundskola
Figur 6.1 - En beskrivning av skolsystemen
Lärarutbildningssystemet och grundskolesystemet har som framgår av figur 6.1 olika
ledningssystem nämligen Skolverket och Universitetskanslersämbetet. Regering och
riksdag påverkar innehållet i utbildningarna genom styrdokumenten. Av dessa framgår
inte hur utbildningen konkret skall bedrivas i de båda utbildningssystemen.
Enligt Amanda Johansson (UKÄ) är styrning av lärarutbildning och grundskola skild åt:
Grundskolan och lärarutbildningen är två olika utbildningsformer som styrs på
olika sätt.
Det finns en tydlig koppling mellan lärarutbildningssystemet och grundskolesystemet
nämligen den verksamhetsförlagda utbildningen. Denna har inte lagts in i figur 6.1
35
6.2 Systemanalys- sökande efter bristande
överensstämmelse mellan delsystemen
6.2.1 Allmänt
Systemanalysen består i att söka efter bristande överensstämmelse mellan delsystem.
Nedan presenteras de brister som återfinns. Alla kunskapsmål/krav tas inte upp vilket
gör att analysen inte blir heltäckande. Dock går det att utläsa att målen och kraven inte
stämmer överens. Professionell lärarkompetens är svår att definiera vilket gör att målet
att bli en professionell lärare att svår att uppnå.
6.2.2 Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
För fokusområdet vetenskaplig grund samt beprövad erfarenhet gäller som tidigare
redovisats följande:
Grundskola:
Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad
erfarenhet.
Lärarutbildning:
Staten ska som huvudman anordna högskolor för utbildning
som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på
beprövad erfarenhet
Krav vad gäller vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är till synes lika. Krav kan
betraktas som den del av systemets mål som måste uppnås.
Oavsett vilket av skolsystemen som kan anses ha uppgiften så finns dock följande
exempel på brister i kravet på att utbildningen skall vila på vetenskaplig grund.
•
All kunskap som skall läras på grundskolan behandlas inte i på lärarhögskolan.
Detta innebär att läraren måste själv skapa den vetenskapliga grunden för
utbildningssituationen i det saknade området.
Ex. Kursmålen och kunskapskraven stämmer inte överens och täcker inte alla de
områden som eleverna på grundskolan måste lära sig. Vilket gör att i vissa ämnen
så saknar lärarstudenterna ämneskompetens och får därmed söka själv efter
vetenskaplig fakta.
•
Det finns inte heller en gemensam vetenskaplig grund eller bank för de område
inom vilken utbildning inte har skett vid lärarhögskolan men där läraren har att
undervisa inom grundskolan.
36
Ex. De vetenskapliga artiklar som studenterna arbetar med är inte kontrollerade
för att användas i undervisningssyfte på grundskolan. Det saknas därmed
vetenskapligt underlag för en del ämnesområde som grundskoleeleverna ska lära.
•
Läraren skall transformera fakta i den vetenskapliga källan till den nivå som
eleverna kan ta emot i grundskolan. Här finns det risk att den vetenskapliga
grunden förvanskas.
Ex. Då lärarstudenten inte får lära sig att bryta ned den kunskap de får genom de
vetenskapliga uppsatserna, leder det till dels att eleverna inte har möjlighet att
lära sig på sin egen nivå dels att den vetenskapliga forskningen förvanskas då en
den enskilda studenten ska bryta ner informationen.
6.2.3 Mål med kunskapsmål/ krav
Följande mål har uppnått genom lärarutbildningen enligt utdrag från högskolelagen
2006:173
•
•
•
•
•
•
Göra självständiga och kritiska bedömningar
Möta förändringar i arbetslivet
Självständigt urskilja, formulera och lösa problem
söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå
följa kunskapsutvecklingen, och
utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området
Utdrag ur SFS 2010:1064:91
Kunskap och förståelse
•
visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl
överblick över ämnesstudiernas huvudområde som fördjupade kunskaper inom
vissa delar av detta område och insikt i aktuellt forsknings- och
utvecklingsarbete.
•
visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa
forskningsmetoder, och visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund
och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen
Färdigheter och förmåga
•
91
visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och
reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat
för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och
kunskapsutvecklingen inom ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik
Malmö högskola, 2011
37
Värderingsförmåga och förhållningssätt
•
visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta
vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de
mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen
Utdrag från grundskolans mål är att varje elev;
•
kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera
ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
•
har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska
kulturarvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken,
•
har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket
samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia,
•
kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och
olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
•
har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter
och demokratiska värderingar i skolan och i samhället,
•
har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar
utveckling,
•
kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande,
kommunikation, skapande och lärande 92
Målen mellan lärarutbildningen och grundskolan stämmer inte överens vilket gör att det
blir svårt att uppnå att resultaten i grundskolans höjs. Målet på lärarutbildningen borde
vara att studenterna har adekvat kunskap för att ha möjlighet att ge eleverna på
grundskolan rätt utbildning.
Högskolornas mål är i huvudsak att studenterna får kunskap om relevant vetenskaplig
fakta.
Oavsett vilket av skolsystemen som kan anses ha uppgiften att se till att lärarna har rätt
utbildning så finns dock följande exempel på brister i kravet på att läraren skall ha
erforderlig kunskap:
-
92
Lärarutbildningens omfattning räcker inte till att ge fördjupad kunskap för alla
om alla områden inom ett visst ämne som skall behandlas i grundskolan.
Skolverket
38
6.2.4 Professionell lärarkompetens
Kravet på lärarutbildningen att uppnå en professionell lärarkompetens är inte explicit
formulerat i varken lärarutbildning eller grundskolan. Lärandemålen på högskolan kan
tolkas så att genom att studenten når upp till de ställda målen får en professionell
lärarkompetens. Dock går det inte att uttyda om en student som når högre betyg innehar
en bättre professionell kompetens än en student som endast har godkänt.
Målet med legitimationen är att öka kvaliteten i svensk skola, höja statusen på yrket och
tydliggöra lärares och förskollärares behörighet. Legitimationen visar vilka skolformer,
årskurser och ämnen som du är behörig att undervisa i.93 Detta betyder inte att genom en
lärare med examen innehar en professionell lärarkompetens utan enbart att de har
behörighet i ämnet och får sätta betyg.
Det går inte att hitta något svar i högskoleförordningen eller kursmålen i
lärarutbildningen om det finns något mål att ge studenterna professionell
lärarkompetens. Orsaken kan vara att det är svårt att definiera vad som menas med
professionell lärarkompetens.
Eva Myrberg skriver i sin uppsats ”Effekter av lärarkompetens i Sverige - utveckling
över tid, mellan ämnen och mellan olika elevgrupper”, att 10 % av skillnader i elevers
prestationer förklaras av en lärarfaktor. Vad denna lärarfaktor innebär är otydligt. Enligt
Eva Myrberg så går det att mäta elevprestationer med mått på lärarutbildning men att
svaren inte tillräckliga tydliga. Undersökningar har gjorts genom att ställa frågor till
lärare om deras utbildning. Frågorna är identiska över tid. I hennes undersökning
kommer hon fram till att det inte går att säga att lärarkompetens har en koppling med
relationen mellan motivation och prestation hos eleverna.94 Det vill säga om en mer
kompetent lärare kan motivera sina elever.
6.2.5 Sammanfattning
En systemanalys har gjorts och kommit fram till ett flertal brister inom alla de tre
områden som har undersökts. Den kunskap som ska läras ut på grundskolan ges inte till
93
94
Skolverket
Myrberg, 2014
39
lärarstudenten vilken borde vara en grundförutsättning för att lära ut. Målen i de olika
systemen överensstämmer inte, vilket gör det svårare att uppnå ett positivt resultat. Det
är svårt att läsa ut om lärarutbildningen ger en professionell lärarkompetens och på
vilket sätt det i så fall mäts.
40
7. Lärarutbildning och grundskola i
praktiken
7.1 Lärarutbildningsstudenternas syn
En enkät har delats ut till studenter som går lärarutbildningen 2010 och till studenter
som går den nya lärarutbildningen som startade 2011. Då det enbart var ett fåtal som
svarade på enkäterna, görs ingen närmare analys av svaren. Två olika klasser
undersökte, de som började den nya lärarutbildningen från 2011 (kontrollgrupp 1) och
en klass som går den gamla lärarutbildningen med start 2010 (kontrollgrupp 2).
I kontrollgrupp 1 var det endast tre av åtta som svarade från de studenter som gick den
nya lärarutbildningen, alltså den som startade 2011. Av de tre var det endast två som
fyllde i hela enkäten. Eftersom frågorna tog från kursmålen så är det möjligt att den
personen inte hade läst alla kurser och därmed inte kunde svara på alla frågor.
Även om det var fler som svarade från kontrollgrupp 2 (13st), görs ingen djupare analys
på grund av att lärarutbildningen har förändrats. Eftersom den första kontrollgruppen
inte var tillräckligt stor så går det inte göra en jämförelse på huruvida lärarutbildningen
har förändrats.
Det som går att utläsa från svaren är att de flesta har god kunskap i de kurser som gavs,
men en del anser att vissa kurser inte alls var kopplade till kurskraven på grundskolan.
Nedan publiceras en del av de svaren på frågan om vad de själva anser om
lärarutbildningens koppling till kunskapskraven;
Kunskapskraven måste vara höga för att det är en utbildning på högre nivå. Jag
anser att kopplingen till kunskapskraven är bra
__________________________________________
Rörigt och inte speciellt tydligt
__________________________________________
41
Förhållandevis god. Men då målen är så allmänt hållna och breda i sitt omfång så
är det ytterligt svårt att tänka sig någon undervisning som inte, åtminstone delas,
korrelerar med de aktuella målen
__________________________________________
Huvudsakligen stämde de överens, problemet ligger lite i att vi ibland fokuserar på
områden i utbildningen. För mycket tid går åt att lära sig saker vi inte har särskilt
mycket nytta av, exempelvis kriminologikursen
__________________________________________
Det beror hur man tolkar dem, men i min tolkning har vissa kunskapskrav och
särskilt vissa delar av dem, inte behandlats i tillräcklig utsträckning
7.2 Politikernas syn
Den nya regeringen med Löfven i spetsen vill höja resultaten i skolan genom att höja
lärarlönerna, minska klasstorleken samt öka antalet lärare i skolan.
Genom en studie på partiernas hemsidor blev resultatet att det endast är nya
moderaterna som skriver om kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad. I deras
program ”en modern skola för alla” tas fråga upp:
Fokus ligger på resultatutveckling, likvärdighet, koppling mellan utbildning och
arbetsmarknad, lärarnas status och kompetens, skolan som modern arbetsplats
samt elevernas trygghet och hälsa.95
De ser även detta som en utmaning och skriver vidare
Utmaning 2: Kopplingen mellan utbildning och arbete
För det andra måste kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad
förbättras om vi ska klara den internationella konkurrensen. Skolan måste ses ur
ett vidare perspektiv där arbetsmarknadens villkor ingår som en viktig
96
komponent.
Via mail till riksdagspartierna ställdes frågan” Tycker ni att det finns en tydlig koppling
mellan målen på lärarutbildningen och grundskolan?” gavs följande svar.
95
96
Moderaterna, En modern skola för alla, 2014, s 7
Ibid, s 13
42
Nya moderaterna (M)
Det kommer säkert att bli spännande att börja som lärare och roligt. Din fråga finns
med i innevarande års budget. Regeringen avsätter medel för en
karriärutvecklingsreform med utvecklingssteg för yrkesskickliga lärare inom
grund- och gymnasieskolan. Det införs ett statligt stöd för att göra det möjligt för
yrkeslärare att vart femte år tillbringa minst två veckor på en arbetsplats inom
aktuell bransch. Vid ett antal universitet och högskolor anordnas forskarskolor för
lärare.
Socialdemokraterna (S)
Vad roligt att du vill veta mer om vår politik. Socialdemokraternas vision är ett
samhälle där alla människor är lika mycket värda. Vi bygger vår vision på orden –
Rättvisa, Jämlikhet och Solidaritet. I praktiken betyder det att vi arbetar för ett
samhälle där alla har rätt till arbete. Ett samhälle med en skola som ska ta hand om
alla elever, både de som har det lätt och de som har det svårt, och ge dem kunskap
och trygghet. Ett samhälle där det inte är plånbokens storlek som avgör vilken vård
du får när du blir sjuk eller vilken omsorg dina barn har tillgång till. Ett samhälle
där äldreomsorgen ger trygghet och värdighet åt våra äldre.
Stefan Löfven (S)
Lärarna är skolans viktigaste resurs och deras betydelse för våra barns utbildning
kan inte överskattas. Vi socialdemokrater vill därför höja attraktiviteten i
läraryrket. Villkoren för lärarna måste förbättras så att de får bättre förutsättningar
att göra sitt jobb, får tid för varje elev och möjlighet att utveckla undervisningen.
Vi vill också höja kraven i lärarutbildningen. Kraven för att komma in på
lärarutbildningen, tempot i lärarutbildningen och kraven på eleverna ska höjas.
Feministiskt initiativ (FI)
Feministiskt initiativ är en relativt ung organisation och har ännu inte tagit ställning
i exakt de frågor du undrar över i ditt mail.
Vänsterpartiet (V)
Att den nya lärarutbildningen har brister när det gäller de kunskaper lärarna får
med sig från utbildningen hävdas ofta. Huruvida det beror på att det saknas
koppling mellan målen för lärarutbildningen och målen för skolan har
Vänsterpartiet ingen uppfattning om. Men vi tycker att det behöver göras en
ordentlig utvärdering av den nya lärarutbildningen om ett par år.
När det gäller frågan om för lite undervisningstimmar så är det en fråga som vi tar
upp generellt inom högskolepolitiken. Vi har presenterat en satsning för att
garantera alla heltidsstudenter, oavsett ämnesval, nio timmars undervisningstid per
vecka.
Vänsterpartiet vill dock inte höja kraven på att komma in på lärarutbildningen. Vi
anser inte att det är lämpligt att göra det för en enskild utbildning. Däremot vill vi
förstås gärna se att fler söker sig till lärarutbildningen. För det krävs att man reder
43
ut flera övergripande problem med dagens skola så att fler känner att skolan kan
vara en attraktiv arbetsplats.
7.3 Sammanfattning
Gemensamt för de flesta partierna är att de inte har något konkret svar på om de anser
att det finns en tydlig koppling mellan högskolan och grundskolan. Det verkar som
partierna inte har någon uppfattning om det finns någon koppling mellan
lärarutbildningen och grundskolan. Detta kan vara problematiskt att beslutsfattarna inte
har kunskap att det måste finnas en tydlig koppling för att ge eleverna på grundskolan
den bästa möjliga utbildning eftersom det är de som utformar regler för hur
lärarutbildningen
och
grundskolan
ska
styras.
Vänsterpartiet
vill
inte
höja
antagningskraven för lärarstudenter vilket även det kan bli problematiskt då risken för
att ta in studenter som inte når upp till de kompetenskrav som krävs för att verka som
lärare ökar. Moderaterna är det enda parti som tydligt skriver att utbildningen och
arbetsmarknaden måste förbättras.
44
8. Analys och resultat
Genom analys av litteraturstudierna har följande resultat uppkommit. Malmö högskola
fortsätter att integrera didaktik med kursämnet, vilket gör att didaktiken inte blir tydlig.
Didaktiken är viktigt för att lärarna ska kunna bemöta elever som ligger på olika
kunskapsnivåer.
Andra problem med lärarutbildningen som träder fram är följande faktorer.
Lärarstudenter ges för bristfälliga kunskaper i bedömning och betyg. Detta medför att
lärarstudenter är osäkra på hur de ska bedöma prov. Detta kan leda till att eleverna på
grundskolan kan få orättvis bedömning. Eftersom det är upp till läraren i grundskolan
att hantera olika konflikter som uppstår, så är det anmärkningsvärt att lärarstudenter inte
får tillräcklig eller ingen kunskap i konflikthantering. Den kunskap studenterna får om
föräldrakontakt får de via sin praktik (VFT/VFU). Eftersom mötet med föräldrarna är en
viktig del för att öka kunskapsnivån hos eleverna bör denna aspekt tas upp på ett med
adekvat vis på lärarutbildningen.
Från politiskt håll har kommit olika förslag till lösningar på problemen med sjunkande
resultat i skolan. Politikerna ämnar reducera klasstorleken, detta innebär inte automatisk
till ett förbättrat studieresultat. Med mindre klasser innebär att det måste finnas en
tillgång till erfarna lärare. Om det inte gör det, så blir resultatet att skolorna tar in
mindre erfarna lärare, vilket kan leda till försämrat resultat.97 Vidare vill politikerna
höja lärarlönerna för att öka lärarstatusen. Effekten av denna satsning innebär inte att
statusen för lärare stärks direkt eller att fler kommer att söka till lärarutbildningen. Men
långsiktigt finns det en möjlighet att statusen förhöjs. Det kan även leda till att dåliga
lärare bara kommer att få högre lön.
UKÄ och Skolverket är de myndigheter som styr skolan. Problemet är att de inte har ett
gemensamt mål. Myndigheterna arbetar inte tillsammans eller har kunskaper om
varandras verksamheter Detta blir problematiskt eftersom kopplingen mellan högskolan
och grundskolan blir mer eller mindre osynlig. Maria Stern Wärn som arbetar på (UKÄ)
97
Anders Åman, 2012
45
skriver det tydligt på frågan om varför högskolan har kunskapsmål och grundskolan har
kunskapskrav;
”jag kan nog inte ge dig ett svar eftersom våra kunskaper om de kunskapskrav som
ställs på grundskolan är mycket begränsad”.
Detta visar på att det blir svårt att utbilda lärare med rätt kompetens eftersom de två
myndigheterna som styr formen för utbildningen inte arbetar med ett gemensamt mål
Den analys som har gjorts angående att skolan ska vila på vetenskaplig grund, visar på
olika syn på användningen av forskning i skolan. Lärare på högskolan har oftast en
positiv inställning till att skolan ska vila på vetenskaplig grund, medan studenter vill att
lärarutbildningen främst ska resultera i kunskaper som direkt kan appliceras på
arbetslivet. Att läsa och analysera vetenskapliga artiklar är ingen kunskap som är
självklar att studenterna på lärarutbildningen har med sig.98 De som inte har med sig
kunskapen från den tidigare år i skolan, så blir det svårt att både ta till sig vetenskapliga
artiklar samt att skriva uppsatser. Detta visar på avsaknad av koppling mellan högskolan
och grundskolan. Om skolorna för ett närmare samarbete, finns det en möjlighet att
eleverna lär sig tidigare vikten av att kunna ta till sig och skriva texter. På så sätt kan de
komma mer förberedda till studier på den högre nivån.
Det är läraren som undervisar, leder och organiserar arbetet i skolan, vilket innebär att
kvaliteten på lärarens förmåga att utföra detta blir avgörande för elevernas
studieresultat. De bristande överenstämmelser mellan skolorna gör att det blir ett
problem för de nyexaminerade lärarna att kunna verka på ett professionellt sätt, genom
att använda vetenskaplig grund i sin undervisning så att eleverna kan uppnå de
kunskapskrav som ställs på dem.
98
Jenny Magnusson, Vad är utbildning på vetenskaplig grund?, 2012, s 13
46
9. Förslag till förbättring
9.1 Allmänt
En fördjupad undersökning av resultaten av PISA presenterades den 2 december.
Undersökningen visar på att elever är bl.a. intresserad av matematik men anser att
läraren gjorde ämnet för svårt och att lärare inte förklarade tillräckligt tydligt. Vidare
visare rapporten på att lärarstatusen ansågs vara låg i samhället. Nedanstående kapitel
behandlar en möjlig förbättring till de områden OECD pekar ut som problem. Från och
med 1 januari 2015 ska regeringen inrätta ett nytt skolforskningsinstitut. Myndighetens
uppgift är att ”sprida forskningsresultat som kan bidra till ökad kunskap om
vetenskapligt väl underbyggda metoder och arbetssätt inom skolväsendet.”99
9.2 Med oförändrad systemstruktur
Genom den nya inrättningen förstärks den kritik som har behandlats i uppsatsen. Det
vill säga att det saknas ett gemensamt forskningsorgan där studenter har möjlighet att
inhämta pedagogisk vetenskaplig fakta. Institutet är inte tänkt att fungera som en
styrgrupp som kontrollerar att lärarutbildningen och grundskolan har ett gemensamt
mål. Denna uppsats visar på att det behövs en myndighet som har den kontrollen. Detta
visas i figur 9.2. Skolforskningsinstitutet bör vara en del av denna styrgrupp.
Styrgruppen blir då en länk mellan högskolan och grundskolan. Detta organ bör
kontrollera att kursmålen och kunskapskraven stämmer överens, samt att den forskning
som görs är tillförlitlig och användbar i skolan.
99
Statens offentliga utredningar, 2014, s 10
47
Riksdag och regering
Universitets-­‐
Skolverket
kanslersämbetet
Styrgrupp
Lärarutbildning
Grundskola
Figur 9.2 - Systemförändring
9.3 Förbättringsförslag
Figur 9.3 analyserar systemen och gör ett åtgärdsförslag grundat utifrån frirumsteorin.
Med hjälp utav detta diagram blir det möjligt att se de förändringar som kan göras för
att göra kopplingen mellan de olika system tydligare. Förändringen möjliggör att
applicera de tre perspektiven som detta arbete har utgått ifrån. För att bemöta de
problem som uppstår, appliceras frirumsteorin i figur 9.3. Frirumsteorin tillämpas
genom att använda det område där skolan har möjlighet att utvecklas. Systemen har en
tvåvägskommunikation och användningen av frirummet som visas röda punkter i den
schematiska bilden i figur 9.3. De röda punkterna beskrivs som utvecklingsgrupper.
Utvecklingsgrupperna kan även starta på högskola. De ska dock ha en dialog med
grundskolan så att rätt utvecklingsgrupp startas.
Grundskolorna startar utvecklingsgrupper som ska arbeta med skolutvecklingsprojekt
som ska leda till elevens bästa. Då all utbildning ska baseras på vetenskaplig grund
öppnar detta upp för ett möte mellan de två systemen. Utvecklingsgruppen kan med
hjälp utav studenter på högskolan få reda på vad det finns för forskning i ämnet.
Studenterna får insikt hur arbetet på skolorna går till samt att det möjliggörs ett
48
alternativ sätt att skriva uppsatser på i högskolan. Där underlaget till uppsatserna
kommer från ett verkligt möte och kan genomföras praktiskt. Genom att få en bredare
kunskap om grundskolans värld, finns det möjlighet att lärarstudenterna känner en
gemensam identitet med andra lärare vilket kan skapa en ingång till ett mer
professionellt arbetssätt.
De uppsatser som studenterna skriver på används oftast inte i befintliga eller kommande
projekt på grundskolan och utgör därmed inget syfte annat än att utbildningen ska vila
på vetenskaplig grund. Den enda tydliga kopplingen som sker mellan de två systemen är
VFT/VFU (verksamhetsförlagd utbildning). Ämneskunskaperna studenterna får ska
alltså användas i grundskolan genom VFT och senare i arbetslivet. Därför blir det
viktigt att kunskapsmålen och kunskapskraven stämmer överens och att studenterna har
tillräckligt med ämnesdjup i kurserna. Detta kan vara anledningen till en del av den
förändringen i den nya lärarutbildningen.
Studenterna kan erhålla mer ämnesdjup om det startas en vikariebank på högskolan,
vilket visas vid den gröna linjen. När grundskolorna har behov av vikarier kontaktas
högskolan. Genom att införa en vikariebank på högskolan, så får studenterna möjlighet
till mer ämnesdjup samt grundskolorna får rätt vikariekompetens. Vikariebanken kan
även leda till en naturlig väg in i arbetslivet efter lärarexamen. Professionen inom
lärarkåren stärks, eftersom lärarvikarierna förmodas få rätt examen och rätt kunskaper,
vilket är ett av kraven för att yrket ska räknas som professionellt.
49
Styrgrupp
VB
Lärarutbildning
VFT
Grundskola
Forskning
Figur 9.3 Frirumsteorin
Genom att grundskolan är obligatorisk träder eleverna automatiskt in i systemet. De får
kunskap av pedagogerna och går ut med mer kunskap. De kunskaper eleverna får med
sig ska de kunna använda för vidare studier.
Högskolan fokuserar sin utbildning på att studenterna ska inneha kunskaper om
vetenskaplig forskning medan grundskolans mål är att eleverna ska få kunskap om hur
samhället fungerar. Forskning bedrivs för närvarande om vikten av lärarkompetens för
att motivera elever.
50
10 Vidare forskning
Ett försök gjordes för att jämföra den nya lärarutbildningen som startade 2011 med den
gamla lärarutbildningen. Då den undersökningen inte gav fullgott resultat fokuserade
arbetet på den gamla utbildningen då det är den jag har gått. Resultatet av
undersökningen har visat att det behövs en tydlig koppling mellan lärarutbildningen och
grundskolan. Det har gjorts förändringar som pekar på rätt håll t.ex. en ny
lärarutbildning (2011) och skolforskningsinstitut.
Om ett par år, så bör det göras en djupare analys på utbildningen (2011) för att se om de
förändringar som har gjorts har gjort att studenterna har bättre ämneskunskaper och
kopplingen mellan lärarutbildningen och grundskolan är tydligare. Frågan är om de
förändringar som har gjorts och kommer att göras kommer att förändra skolresultaten i
grundskolan. Kanske är det så att det krävs ännu mer radikala förändringar i skolan. De
sjunkande skolresultaten visar på att det krävs förändringar för de blivande lärarna, för
lärare och för elever.
Det är en lång väg kvar men om några år så ligger
förhoppningsvis de svenska eleverna bland dem som har högst resultat i PISAundersökningar.
51
Litteraturförteckning
Arbnor, I., & Bjerke, B. (1994). Företagsekonomisk metodlära. Lund, Sverige:
Studentlitteratur.
Berg, G. (2003). Att förstå skolan - En teori om skolan som institution och skolor som
organisationer. Lund: Studentlitteratur.
Bertilsson, E. (2014). Skollärare - Rekrytering till utbildning och yrke 1977-2009.
Uppsala universitet, Studier i utbildning och kultursociologi. Uppsala: Uppsala
universitet.
Broady, D. (den 21 Mars 1997). Det svenska hos ramfaktorteorin. Pedagogisk forskning
i sverige(4), s. 11.
Bryman, A. (211). Samhällsvetenskapliga metoder (Vol. 2). Liber.
Börjesson, M. (2006). Det svenska högskolefältet och lärarutbildningar. Uppsala
universitet, Forskninggruppen för utbildning och kultursociologi. Uppsaa:
Uppsala universtitet.
Börjesson, M. (2006). Det svenska högskolefältet och lärarutbildningarna. Uppsala
universitet, Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi. Uppsala:
Uppsala universitet.
Eliasson, A. (2006). Kvantitativ metod från början. Lund, Sverige: Studentlitteratur AB.
Florin, C. (2010). Lärarnas professionalisering. Lärarnas historia.
Folkpartiet. (2014). Hämtat från
http://www.folkpartiet.se/politiker/riksdagsledamoter/christernylander/artiklar/forstatliga-skolan/
Harich, J., & Bangerter, P. (2012). thwink.org. Hämtat från
http://www.thwink.org/sustain/articles/000_AnalyticalApproach/index.htm
Hyldegaard, K. (2006). Vetenskapsteori. Liber AB.
högskola, M. (den 10 06 2009). Vägledning till dina studier på lärarprogrammet. 12.
Malmö: Malmö högskola.
Högskoleverket. (2005). Utvärdering av den nya lärarutbildningen vid svenska
universitet och högskolor. Högskoleverket. Stockholm: Högskoleverket.
Högskoleverket. (2006). Utbildning på vetenskaplig grund - röster från fältet.
Stockholm.
Högskoleverket. (2012). Högskoleverkets system för kvalitetsundersökning 2011-2014.
Högskoleverket. Stockholm: Högskoleverket.
Kahlroth, M., & Lindqvist, T. (2013). Universitet och högskolor - årsrapport 2013.
Universitetkanslerämbete. Stockholm: UKÄ.
Lewin, L. (den 10 02 2014). Hämtat från http://www.dn.se/debatt/kommunaliseringenav-skolan-ar-ett-misslyckande/
52
Lewin, L. (den 10 02 2014). Hämtat från http://www.dn.se/debatt/kommunaliseringenav-skolan-ar-ett-misslyckande/
Lewin, L. (den 10 02 2014). Staten får inte abdikera. Regeringen, Stockholm.
Lärarnas riksförbund studerandeförening. (2010). Lärarnas riksförbunds
studerandeförenings synpunkter på departementspormemorian "Betyg från
årskurs 6 i grundskolan". Piteå: Lärarnas riksförbunds studerandeförening.
Lärarnas riksförbund/Lärarförbundet. (2006). En rapport om lärarstudenternas åsikter
om lärarutbildningen. Stockholm: Lärarnas riksförbund.
Magnusson, J. (u.d.). Vad är utbildning på vetenskaplig grund? Malmö.
Mah. (u.d.). Hämtat från http://edu.mah.se/sv/Program/LALAM-79SH#Syllabus
Malmö högskola. (2001). Samhällsvetenskap och lärande. Malmö högskola. Malmö:
Malmö högskola.
Malmö högskola. (2007). Hämtat från
http://www.mah.se/upload/FAKULTETER/LS/Broschyrer/På%20_vag_mot_lar
ayrket_2007.pdf
Malmö högskola. (2011). Malmö högskola. Hämtat från
http://edu.mah.se/sv/Program/LALGR?v=1.1#Syllabus
Meadows, D. H. (2008). Thinking in systems. USA: Chelsea Green Publishing
Company.
Moderaterna. (2014). En modern skola för alla. Moderaterna.
Myrberg, E. (2014). Vetenskapsrådet. Hämtat från
http://www.vr.se/amnesomraden/amnesomraden/utbildningsvetenskap/forskning
pagaraktuellaprojektinomutbildningsvetenskap/forskningpagarpagaendeprojekt/
effekteravlararkompetensisverigeutvecklingovertidmellanamnenochmellanolikae
levgrupper.4.5a947f0d145b21c170965f.html
Nilsson, M. (2005). Den systematiska litteraturstudien som vetenskapligt
fördjupningsarbete i omvårdnad. Stockholm: Ersta Sköndal högskola Institutionen för vårdvetenskap.
Persson, B. (2011). Lärarutbildningens betydelse för en inkluderande skola. Borås,
Vetenskap för profession. Borås: Högskolan i Borås.
Regeringen. (2013). Hämtat från http://www.regeringen.se/sb/d/16841/a/214966
Rudhe, E. (den 18 09 2013). Varför ständigt ny lärarutbildning? Lärarnas tidning.
Rudhe, E. (den 18 09 2013). Varför ständigt ny lärarutbildning? Hämtat från Lärarnas
nyheter: http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2013/09/18/varforstandigt-ny-lararutbildning
Rättsnätet Notisum AB. (den 27 03 2013). Notisum. (M. Svernlöv, Redaktör, & N. AB,
Producent) Hämtat från www.notisum.se den 29 11 2012
Skog-Östling, K. (1999). Att vara lärare – bilder ur två traditioner. Utbildning och
demokrati, 8(2).
Skolverket. (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Skolverket.
Stockholm: Ordförrådet AB.
53
Skolverket. (u.d.). Skolverket. Hämtat från http://www.skolverket.se/laroplaner-amnenoch-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/laroplan/curriculum.htm?tos=GR
Skolverket. (u.d.). Skolverket. Hämtat från http://www.skolverket.se/kompetens-ochfortbildning/lararlegitimation
Socialdemokraterna. (2014). Hämtat från http://www.socialdemokraterna.se/Varpolitik/Var-politik-A-till-O/Skola/
Socialdemokraterna. (2014). Hämtat från http://www.socialdemokraterna.se/Webbenfor-alla/Arbetarekommuner/Uppsala/Nytt-fran-S-i-Uppsala/Valkommensatsning-pa-hogre-lararloner/
Statens offentliga utredningar. (2007). Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan Förslag till nytt mål- och uppföljningssystem. Statens offentliga utredningar.
Stockholm: Edita Sverige AB.
Statens offentliga utredningar. (2008). En hållbar lärarutbildning. Statens offentliga
utredningar. Stockholm: Edita Sverige AB.
Statens offentliga utredningar. (den 01 Sep 2014). Hämtat från Statens offentliga
utredningar: http://www.sou.gov.se/sb/d/18816/a/245781
UKÄ. (u.d.). Universitetskanslersämbetet. Hämtat från
http://www.uka.se/faktaomhogskolan/densvenskahogskolanshistoria.4.782a2988
13a88dd0dad800014027.html
Universitetskanslerämbetet. (2013). Hämtat från UKÄ:
http://www.uka.se/omoss/hogskoleverketupphor.4.782a298813a88dd0dad80001
6850.html
Universitetskanslerämbetet. (2013). Universitet och högskolor.
Universitetkanslerämbetet. Stockholm: Universitetskanslerämbetet.
Utbildningsdepartementet. (2010). Bäst i klassen - en ny lärarutbildning.
Utbildningsdepartementet. Stockholm: Jan Björklund.
Weckowicz, T. E. (1989). Ludwig von Bertalanffy - A pioneer of general system theory.
University of Alberta, Center for System Research. Alberta: Edmonton AB.
Wikipedia. (den 20 December 2013). Hämtat från
http://sv.wikipedia.org/wiki/Systemteori
Wiktionary. (den 28 nov 2013). Hämtat från http://sv.wiktionary.org/wiki/professionell
Åkerblom, H. (1988). Läsinlärning från teori till praktik : en introduktion. Stockholm:
A&W.
Åman, A. (den 23 02 2012). Hämtat från http://www.dn.se/ledare/signerat/mindreskolklasser-en-god-affar-men-bara-ibland/
Öquist, O. (2003). Systemteori i praktiken. Stockholm: Förlagshuset Gothia.
Åkerblom, Hans. 1988. Läsinlärning från teori till praktik : en introduktion. Stockholm:
A&W.
Åman, Anders. 2012. (http://www.dn.se/ledare/signerat/mindre-skolklasser-en-godaffar-men-bara-ibland/).
Öquist, Oscar. 2003. Systemteori i praktiken. Stockholm: Förlagshuset Gothia.
54