Bakgrundsmaterial om schizofreni Om schizofreni Schizofreni är en sjukdom som består av episoder och perioder av psykos. En psykos kan beskrivas som en förändrad verklighetsuppfattning när det gäller att uppfatta, förstå och tolka. Schizofreni är den största psykossjukdomen. Sjukdomen påverkar en persons förmåga att tänka klart, relatera till andra människor och att fungera i samhället. Personer med schizofreni har ofta svårigheter med att tolka intryck, gränsen mellan personens egna tankar, syn‐ och hörselupplevelser är mycket oskarp. Hallucinationer, svåra vanföreställningar, ovanligt tal och beteende är vanligt. Dessa symtom gör att personer med schizofreni har svårt i kontakten med andra människor vilket ofta leder till man blir inåtvänd och drar sig undan familj och vänner. Många personer med schizofreni har även svårigheter att utföra det man behöver i vardagen, på arbetet, i skolan, i hemmet, i relationer eller när det gäller den personliga vården. Cirka en person av 100 insjuknar i schizofreni under sin livstid och denna siffra är lika över världen. Pojkar utvecklar schizofreni något oftare än flickor. Orsaken till det är okänd, möjligen har kvinnliga könshormoner en skyddande effekt. Schizofreni är en av de mest allvarliga psykiska störningarna och upp till 10 procent av drabbade kommer att begå självmord 1 . Enligt en stor svensk studie på över 168 000 svenska medborgare som fick psykiatrisk vård var schizofreni associerat med en förväntad livslängd som motsvarar 80‐85 procent jämfört med allmänheten 2 . Symtom Det finns inga fysiska diagnostiktester för schizofreni utan sjukdomen definieras genom symtom och andra tecken. Symtom för schizofreni kategoriseras vanligen som någon av fyra typer: 1. Positiva symtomen – så kallade på grund av att ett onormalt beteende eller mönster ytterligare läggs till eller förvrängs i personens upplevelse eller beteende. Dessa symtom inkluderar vanföreställningar, hallucinationer (hör röster och ser saker som inte existerar) 2. Negativa symtomen – Bortfallssymtomen innebär att personen är fråntagen vissa egenskaper såsom energi eller motivation, som han hade före insjuknandet. Dessa inkluderar brist på emotionell respons, depression, apati, brist på driv eller initiativ och social tillbakadragenhet 1
2
American Psychiatric Association. Am J Psychiatry 1997; 154:4 Hannerz H, Borga P, Borritz M. (2001) Public Health, 115(5);328‐37 3. Affektiva symtom – eller känslostörningar, förekommer ofta och innebär att den drabbade tappar aptit, intresse och koncentration; känner sig värdelös, har döds‐ eller självmordstankar eller känslor av skuld och ångest 4. Tankestörningar – innebär att tankarna upplevs som förvirrade eller avklippta. Personen kan uppleva att tankarna trängs och de störande tankarna uppfattas ofta av andra som obegripligt tal och obegripliga associationer och beteenden Schizofreni är en sjukdom som ofta, men inte alltid, har ett långvarigt förlopp och den kan göra det svårt att leva ett vanligt liv. För att minska de långsiktiga problemen för den som är sjuk är det viktigt att samhället tidigt hjälper till med medicinskt och psykologiskt stöd samt arbete och boende. Vad beror schizofreni på? Vad schizofreni beror på finns det idag ingen entydig förklaring till och flera saker verkar öka risken att insjukna. Ärftliga faktorer har stor betydelse men man kan inte peka på någon enskild gen. Vår individuella personlighet är ett resultat av många biologiska, kulturella, psykologiska, genetiska och miljöbetingade faktorer. Har man en släkting med schizofreni ökar risken att själv insjukna i sjukdomen men hälften av risken att insjukna beror på andra faktorer än de ärftliga. Omgivningsfaktorer varierar mellan olika individer och olika personer är olika känsliga för att utveckla psykotiska symtom vid fysiska och psykiska påfrestningar. Det är både psykologiska och sociala omständigheter som påverkar när sjukdomen bryter ut. Schizofreni debuterar ofta när man är ung men symtomen blir ibland inte tydliga förrän senare i livet. De flesta män insjuknar i åldern 16‐25 medan kvinnor ofta insjuknar senare, i åldern 23‐36. Sjukdomen kan bryta ut ganska plötsligt men innan den första episoden brukar ofta förändringar i personens beteende ske, såsom irritation, depression, isolering, förlorade vänner och svårigheter att klara av skolan eller jobbet. Många ungdomar har dessa problem utan att insjukna men om problemen inte går över eller förvärras kan det vara viktigt att följa upp. Schizofreni kan också utlösas vid användandet av vissa droger såsom marijuana och LSD. Ibland döljs sjukdomen vid användandet av dessa droger eftersom drogerna ofta ger upphov till liknande avvikande beteende. Diagnos Det finns inga laboratorieprover som kan identifiera schizofreni. Diagnos ställs genom noggranna utredningar. För att diagnosen schizofreni ska ställas bör det finnas både psykotiska symtom med en störd verklighetsuppfattning och en försämring i hur man fungerar socialt eller yrkesmässigt. Läkaren tittar även på patienten och familjens sjukdomshistoria. Diagnossystemet DSM‐IV är ett viktigt diagnosverktyg för psykiatrikerna. Innan diagnosen schizofreni ställs måste andra sjukdomar uteslutas. Bipolär sjukdom är en sjukdom som, precis som schizofreni, kan innebära långa episoder av upprymda eller depressiva sinnesstämningar. Schizofrenins påverkan på person och samhälle För de flesta människor med schizofreni är det en livslång sjukdom och många patienter har svårt att fungera normalt i samhället, vilket innebär en stor börda både för de drabbade och samhället i stort. • Schizofreni debuterar oftast hos unga vuxna och under den tiden kan det vara särskilt jobbigt att inte fungera tillsammans med sina jämnåriga vänner i skolan och arbetslivet. Det är därför av yttersta vikt att tidigt sätta in behandling. Studier visar att en initial period av obehandlad psykos associeras med svårare negativa syndrom och ett tidigt ingripande kan innebära bättre behandlingsresultat. För patienter som får upprepade och frekventa återfall kommer intagning på sjukhus bli en vanlig företeelse vilket får tydliga konsekvenser på patientens välmående och livskvalitet • Många patienter kommer bli arbetslösa eller inte kunna jobba på grund av sin sjukdom. Många arbetsgivare är rädda för att anställa personer med schizofreni, ofta på grund av okunskap och missförstånd kring personens tillstånd och sjukdomen i stort • Sjukdomen kan allvarligt påverka de sociala aktiviteterna då personer med schizofreni har en minskad förmåga att engagera sig i det sociala samspelet • Personer med schizofreni har ofta sämre fysisk och psykisk hälsa och de är mer benägna att äta sämre mat, röka och dricka för mycket alkohol • Problem med familjelivet är oundvikligt då familjemedlemmar lägger ner i genomsnitt 15 timmar i veckan på att ta hand om en släkting med schizofreni. Att hantera symtomen av schizofreni kan vara särskilt svårt för familjemedlemmar som har kära minnen av hur personen var innan han eller hon blev sjuk • Samhällsbördan inkluderar behovet av sjukhusvård, hemsjukvård, läkemedel, socialbidrag och andra allmänna rättssystem • Den stigmatisering som är förknippad med psykisk ohälsa är ett särskilt problem för patienter med schizofreni och detta har en negativ påverkan i deras liv genom fördomar och missförstånd. Behandling Det främsta behandlingsmålet har i många år varit att snabbt minska de skadliga effekterna av psykos, såsom de positiva symtomen (upprymdhet och hallucinationer). På senare tid har det också skett ett ökat intresse för att uppnå subjektivt välbefinnande och förbättrad livskvalitet hos patienter med schizofreni, som ett tillägg till de medicinska behandlingsmålen. Det handlar även om att höja patientens funktionsförmåga, att minska risken för återinsjuknande samt ge patienten en möjlighet att tillgodogöra sig andra behandlingsinsatser. Den medicinska behandlingen är inte botande utan symtomen återkommer ofta efter en tid om man slutar med medicinen. Behandling och vård ska vara individuell och bör bestå av en kombination av läkemedel, psykosociala insatser, sociala stödinsatser och omvårdnad. Sen utvecklingen av atypiska antipsykotiska läkemedel (neuroleptika) har det skett ett ökat intresse av att mäta det terapeutiska resultatet av behandlingen, inklusive effekten på negativa symtom (brist på motivation, depression och social funktion) som är nära associerat med patientens dagliga liv och livskvalitet. Det är allmänt accepterat att atypisk neuroleptika är förknippade med större förbättringar i livskvalitet och subjektivt välbefinnande än traditionell behandling. Anledningen till det är sannolikt att de atypiska läkemedlen har en positiv inverkan på faktorer som är mest förknippade med livskvalitet, såsom negativa och affektiva symtom samt hur väl man tål behandlingen. Om Xeplion Xeplion innehåller den aktiva substansen paliperidon, som är ett atypiskt antipsykotisk läkemedel för depotinjektion. Dosering sker en gång per månad. Xeplion är främst till för underhållsbehandling vid schizofreni hos vuxna patienter. Källor: http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=1253 http://www.1177.se/Stockholm/Fakta‐och‐rad/Sjukdomar/Schizofreni/ http://www.fass.se
