Pilbågens Förskolas plan mot
diskriminering och kränkande
behandling
Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola
Läsår: 2014/2015
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen
Förskola
Ansvariga för planen
Joa Niskakari, förskolechef.
Viktoria Stigsson, förskollärare.
Vår vision
Vi vill att barn och vuxna ska känna sig trygga samt att ingen ska bli utsatt för diskriminering eller
annan kränkande behandling. Barnen skall få uppleva glädje i sitt lärande och utvecklas i en trygg
miljö.
Planen gäller från
2014-10-22
Planen gäller till
2015-10-22
Läsår
2014/2015
Barnens delaktighet
Vi låter barnen vara med i arbetet med likabehandlingsplanen genom att låta dem komma med idéer
om hur vi ska behandla varandra på förskolan. Barnen har blivit intervjuade och observerade av
personalen.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Vi informerar vårdnadshavarna om vår likabehandlingsplan på föräldramötet. Efter mötet är
föräldrarna välkomna att komma med synpunkter på likabehandlingsplanen innan den läggs ut på
hemsidan.
Personalens delaktighet
Vi har gemensamt skrivit Likabehandlingsplanen under två personalkonferenser. Varje avdelning har
kartlagt barnens vardag genom intervjuer och observationer.
Förankring av planen
Barn: Vi berättar för barnen att det finns ett dokument och berättar vad som står i det. Personal: Se
ovan personalens delaktighet. Vi arbetar efter den och har den tillgänglig på hemsidan samt i SAMpärmen. Den hängs även upp i hallen på entréplan.
Vårdnadshavare: Vi hänger upp den i hallen på entréplan samt lägger ut den på hemsidan.
Förskolechefen lyfter även fram den på föräldramötet.
Utvärdering
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats
Personalen har läst igenom den och diskuterat innehållet. Vi har tillsammans gått igenom åtgärd för
åtgärd och kommit fram till att mycket har förändrats på ett år och det resulterade i nya mål och
åtgärder som ska genomföras under kommande år vilket vi tillsammans har skrivit in i den aktuella
planen.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Personalgruppen och förskolechefen har varit delaktiga vid utvärderingen av fjolårets plan.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
Närvarande personal kom fram till att indelningen vi gjort av barnen i mindre grupper ökar
möjligheter till lugn och trygghet. Detta ger även personalen större möjlighet till stor närvaro,
kommunikation och överblick. Detta bidrar till främjande av trygg, lärorik och harmonisk tillvaro på
förskolan. Vi ser att vi har lyckats tillfredsställande med att åtgärda den förra planen för
likabehandling på Pilbågens förskola.
Årets plan ska utvärderas senast
2015-10-20
Beskriv hur årets plan ska utvärderas
Höstterminen 2015: Personalen utvärderar först i arbetslagen om hur året har gått. Sedan tas
reflektionerna och personalens tankar upp på personalkonferens i helgrupp och vi skriver in det i
likabehandlingsplanen tillsammans.
Under personalkonferensen i oktober utvärderas planen och i november ska ny kartläggning vara klar
och nya åtgärder gjorda.
Ansvarig för att årets plan utvärderas
Joa Niskakari, förskolechef.
Viktoria Stigsson, förskollärare.
Främjande insatser
Namn
Vi tillgodoser olika etniska gruppers önskemål om mat.
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning
Mål och uppföljning
Vi erbjuder alternativ kost med hänsyn till olika etniska- och religiösa gruppers önskemål och
behov.
Insats
Olika behov tillgodoses av vår kock.
Ansvarig
All personal
Datum när det ska vara klart
2015-10-22
Namn
Vi har genusneutrala rum.
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller
annan trosuppfattning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning
Alla barn ska känna sig välkomna i en miljö som inspirerar alla. Vi delar inte in den fysiska miljön i
rum för pojkar respektive flickor.
Insats
Vi tröstar efter barnens egna behov oavsett kön. Alla barn använder alla saker. Vi ska medvetet
bemöta barnen på ett sätt så att de ser varandra som individer och inte som pojkar eller flickor.
Ansvarig
Alla pedagoger.
Datum när det ska vara klart
2015-10-22
Namn
Uppmuntrar till olika individers egna val av lek
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller
annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning
Vi vill att barnen ska känna sig fria att leka enligt egna önskemål, utifrån egen lust och utanför
fördomsfulla ramar.
Insats
Vad barnen än väljer leka, inom ramarna för våra regler, visar vi vårt intresse och vår uppskattning
inför deras kreativitet.
Ansvarig
All pedagoger.
Datum när det ska vara klart
2015-10-22
Namn
Tolerans för människors olikheter.
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller
annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning
Vi vill att barnen ska uppleva att olikheter finns och är berikande.
Insats
Vi uppmuntrar olikheter.
Ansvarig
Alla pedagoger.
Datum när det ska vara klart
2015-10-22
Namn
Vi sjunger sånger på olika språk
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller
annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning
Vi vill visa vårt intresse och uppskattning för olika länder och kulturer. Vi vill att barnen ska känna
till att det finns olika länder, olika språk och tillika dess lika värde.
Insats
Vi ber barn och föräldrar att lära oss sånger på deras hemspråk. Vi letar på internet efter sånger på
olika språk. Barnen får sjunga på olika språk.
Ansvarig
All personal
Datum när det ska vara klart
2015-10-22
Namn
Aktiviteter efter mognad
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling och Ålder
Mål och uppföljning
Vi strävar efter att skapa aktiviteter efter mognad snarare än efter ålder.
Insats
Vi skapar aktiviteter som riktar sig till barnens olika mognad.
Ansvarig
All personal.
Datum när det ska vara klart
2015-10-22
Namn
Vi strävar efter att barnen ska känna sig rättvist behandlade
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller
annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning
Även om förutsättningarna är olika för barn att delta i olika aktiviteter, strävar vi alltid efter att alla
ska få känna sig rättvist behandlade.
Insats
Barnet blir behandlat rättvist utifrån sina behov.
Ansvarig
All personal.
Datum när det ska vara klart
2015-10-22
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
Personalen har använt följande metoder:
- observationer och dokumentationer
- personalens reflektioner
- diskussioner
- individuella intervjuer med 20 barn, varav 14 flickor och 6 pojkar. Det var åtta frågor som ställdes.
Frågorna som ställdes var följande: Hur är man en bra kompis? Hur är man en dålig kompis? Vilka
rum tycker du om att leka i resp inte om att leka i? När är du glad resp ledsen? Vem tycker du om att
leka med resp inte om att leka med?
Områden som berörs i kartläggningen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan
trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Ålder
Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen
Vi har lämnat en föräldraenkät där vårdnadhavarna kan tycka till.
Personal samtalade med föräldrar vid utvecklingssamtal och vid spontana möten vid hämtning och
lämning. Se under punkten kartläggningsmetoder bl a intervjuer och observationer.
Hur personalen har involverats i kartläggningen
All personal har arbetat med kartläggningen under en månad genom att de observerat och intervjuat
barnen. Under personalkonferensen diskuterar vi tillsammans om vilka risker och otrygga situationer
som kan uppstå.
Resultat och analys
Barnen säger: "du är inte min kompis". De säger också: "du får inte leka med mig". Det är svårt för
personalen att tolka vad de menar. Det finns risk för att vi vuxna övertolkar det barnen säger. Det
verkar inte som att det finns en diskriminerande eller kränkande grund i det och det verkar inte vara
riktat till något särskilt barn. Trots det vill vi att man inte använder sådana uttryck.
Av intervjuerna kunde vi läsa följande: Majoriteten av barn vill att man leker med varandra, att man
skrattar och är snäll. De säger tydligt vad de tycker om och vad de inte tycker om, bl a slåss. Det blev
tydligt vem man tyckte om att leka med och vem man inte tyckte om att leka med.
Det råder en god stämning på avdelningen och barnen är medvetna om hur man är en bra kompis.
Vi arbetar dagligen med barnens språkbruk för att de ska lättare kunna kommunicera med varandra
och få ett stort ordförråd samt vårdat språk.
Förebyggande åtgärder
Namn
Språkbruk
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning,
Funktionsnedsättning och Ålder
Mål och uppföljning
Målet är att barnen ska kommunicera med varandra utan att använda fula ord eller ovårdat
språk.
Åtgärd
Personalen på förskolan är förebilder genom att använda ett trevligt och vårdat språk gentemot
alla. Vi har kontinuerliga diskussioner om det dagliga språket och ordvalet gentemot varandra. Vi
har hög personaltäthet och barnen är ofta indelade i smågrupper.
Motivera åtgärd
Vi arbetar kontinuerligt med att förbättra barnens språk på vår förskola.
Ansvarig
All personal.
Datum när det ska vara klart
2014-11-05
Namn
Uteslutande av vissa barn.
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling
Mål och uppföljning
Vi hör ganska ofta uttalanden som, vi vill inte leka med ett specifikt barn. Målet är att barnen inte
ska utesluta varandra i leken eller använda uttryck som "vi vill inte leka med dig".
Åtgärd
- Stötta barnet i goda relationer
- Närvarande runt specifika barn
- Hjälper till med konflikthantering
- Vi lyfter fram barnet i det positiva hen gör för att skapa en positiv bild av barnet.
Motivera åtgärd
Vi vill inte att någon ska känna sig utanför och orättvist behandlat här på Pilbågen.
Ansvarig
All personal.
Datum när det ska vara klart
2014-11-05
Namn
Du är inte min kompis
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling
Mål och uppföljning
Målet är att inte använda uttryck som "du är inte min kompis" och "du får inte vara med och
leka".
Åtgärd
- Vi pratar med barnen om vad det innebär att vara en bra kompis.
- Vi är närvarande i leksituationer
- Vi synliggör känslan av att bli utesluten och ger olika exempel på hur man kan göra eller säga
istället.
- Vi läser barnlitteratur där sådan problematik illustreras.
Motivera åtgärd
Barn säger tillsynes omotiverat att " du är inte min kompis" och "du får inte leka med mig". Vi vill
ta bort detta eftersom det kan vara kränkande mot varandra.
Ansvarig
All personal
Datum när det ska vara klart
2014-11-05
Rutiner för akuta situationer
Policy
Alla barn ska känna sig trygga på förskolan. Vi accepterar inte någon form av kränkande behandling.
Alla som arbetar på förskolan har gemensamt ansvar för att arbeta för trygghet och motverka all
form av kränkande behandling. Eventuell kränkande behandling skall åtgärdas och utredas efter
förskolans rutiner.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
Förskolans personal samtalar med varandra och har en kontinuerlig kontakt med barnens
vårdnadshavare. Trygghets- och trivselfrågan är en stående punkt som diskuteras mellan skola och
hem. Hög personaltäthet och indelande av barn i mindre grupper ökar möjligheterna för
upptäckande av eventuella problem. Redan vid misstanke om kränkande behandling skall förskolans
åtgärder vidtas. Vid misstanke om våld och sexuella övergrepp görs anmälan till socialtjänsten utan
att vårdnadshavarna kontaktas.
Personal som barn och föräldrar kan vända sig till
Barn och vårdnadshavare kan vända sig till all personal men även direkt till förskolechef eller
huvudman.
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn
Personal samtalar snarast med berörda barn för att reda ut vad som hänt. Om det är allvarligare
kränkning kontaktas vårdnadshavare. Vid våld och sexuella övergrepp kontaktas sociala myndigheter.
Personal dokumenterar det som framkommer under samtalet. Utredningen ligger till grund för
åtgärder. Uppföljning av genomförda åtgärder görs.
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal
Personal har ansvar att meddela förskolechef. Förskolechef kallar till samtal för att utreda vad som
hänt och informerar vårdnadshavare. Förskolechef dokumenterar det som framkommer under
samtalet. Utredningen ligger till grund för åtgärder. Åtgärder genomförs. Uppföljning av genomförda
åtgärder görs.
Rutiner för uppföljning
Personalen sammankallar till uppföljningsmöte, dock senast inom 3 veckor. Om personal har kränkt
barn sammankallar istället förskolechefen.
Rutiner för dokumentation
Ansvarig för utredningen genomför samtalen med de berörda och ansvarar dessutom för att detta
dokumenteras. Det finns en blankett för incidentrapportering som personalen kan använda.
Förskolechefen skall alltid ta del av dokumentationen.
Ansvarsförhållande
Det är förskolechefens ansvar att: 1. Se till att all personal, barn och vårdnadshavare känner till att
alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är förbjudna på förskolan. 2. Se
till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns lika rättigheter, samt att motverka
kränkande behandling och diskriminering eller trakasserier på grund av kön, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder eller könsöverskridande
identitet eller uttryck. 3. Årligen upprätta och utvärdera en plan mot kränkningar och en plan mot
diskriminering och trakasserier i samarbete med personal, elever och vårdnadshavare. Dessa två
planer sammanförs i en likabehandlingsplan. 4. Om förskolan får kännedom om att kränkande
behandling, trakasserier eller diskriminering förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder
vidtas. 5. Kontakta andra myndigheter vid behov.
Det är personalens ansvar att: 1. Följa förskolans likabehandlingsplan. 2. Ifrågasätta och reflektera
över de normer och värderingar som han/hon förmedlar genom sina egna värderingar och sträva
efter likabehandling. 3. Se till att åtgärder vidtas då kränkande behandling, trakasserier eller
diskriminering misstänks eller upptäcks. 4. Dokumentera misstänkt eller upptäckt kränkande
behandling, trakasserier och diskriminering och vidta de åtgärder som krävs. 5. Följa upp utreda fall
av kränkande behandling, trakasserier och diskriminering. 6. Bemöta barn, vårdnadshavare och
kollegor på ett respektfullt sätt.
Det är alla barns gemensamma ansvar att: 1. Berätta om kränkande behandling, trakasserier och
diskriminering som förekommer på förskolan. 2. Bemöta barn och personal på förskolan på ett
respektfullt sätt.
Begrepp
Diskriminering
Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och
behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller
ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Direkt diskriminering
Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av
diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med
motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan.
Indirekt diskriminering
Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som
verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med
diskrimineringsgrunderna.
Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de elever som på
grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.
Trakasserier och kränkande behandling
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som
kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och
kränkande bilder.
Trakasserier
Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet
och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling
nedan).
Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar
av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper. Det kan också handla om att
någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier
är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlad.
Kränkande behandling
Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet,
men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.
Sexuella trakasserier
Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.
Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av
frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar.
Repressalier
Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att
vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier
eller kränkande behandling.
Diskrimineringsgrunder
Kön
Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier:
•
•
En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan finns en stor
majoritet pojkar på förskolan. [diskriminering]
När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan
röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger
skrattande ”Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Fatima”. Hon
berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter. [trakasserier på grund av kön]
Könsidentitet eller könsuttryck
Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte
identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att
tillhöra ett annat kön.
Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck
eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är
en avvikelse från ”det normala”.
Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara
såväl homo-, bi- som heterosexuella.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:
Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att hon helst vill vara flicka och kallas hon och henne.
Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen när pappa
kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt
eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta till
byxor och får svaret: ”Det får vara någon måtta med tramset.” Pappan blir också uppmanad att i
fortsättningen klä Erik i ”riktiga kläder” eftersom några barn har börjat reta henne för att hon bär
klänning. [diskriminering och trakasserier]
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg
eller annat liknande förhållande.
Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk,
kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:
•
•
En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förturåt etniskt svenska
barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. [diskriminering]
En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns det ett
polskt barn som tar illa vid sig. [trakasserier]
Religion eller annan trosuppfattning
Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens
proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med
en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet.
Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med
religion faller utanför.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:
•
•
Axel går i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens söndagsskola. Hans dagbarnvårdare säger ”Usch,
vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker?” [trakasserier]
Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär
muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men
vidtar inga andra åtgärder. [trakasserier]
Funktionsnedsättning
Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller
begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller
sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
DO använder sig av Myndigheten för delaktighets beteckning funktionsnedsättning – och inte
funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:
•
•
Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen, som
tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola. Där finns det
andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna. [diskriminering]
David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att falla.
Några av barnen brukar reta David och kallar honom ”Snubbelfot”. Personalhar hört att han blir
retad, men har inte vidtagit några åtgärder. [trakasserier]
Sexuell läggning
Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell
läggning.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell
läggning:
•
•
Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har hört
när deras storasyskon i negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte vara med
och leka eftersom han har en ”äcklig” storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör
ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till.
[trakasserier]
Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammans
och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till
svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit ”den andra tantens” namn. [diskriminering]
Ålder
Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot
åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika
sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet
gäller alltså även i förskolan.
Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en
tillämpning av skollagen.
Exempel på händelse som kan vara trakasserier:
Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i förskoleklass. Det är hans
föräldrar som valt det. De andra barnen retar honom ofta för det. [trakasserier]
