Från beslut till genomförande av insats
- en utvärdering av boendestöd i Lindesbergs kommun
Författare:
Larsson,Linda- Marie
Siipo, Erika
Handledare:
Larsson, Kjerstin
Rydehn,
Susanne
Sammanfattning
Historiskt sett har synen på individer med psykisk funktionsnedsättning varierat och
vetenskapen har behandlat individerna och deras symtom på olika sätt. 1995
presenteras ”Psykiatrireformen”, som syftar till att förbättra livssituationen för personer
långvariga och svåra psykiska funktionsnedsättningar. Utifrån psykiatrireformen har det växt
fram olika stödinsatser och en insats som syftar till att stärka individens möjligheter till
självständighet är boendestöd
I Lindsbergs kommun bedrivs verksamheten boendestöd där personalen utför boendestöd i
ordinärt boende. Det har uppmärksammats att insatsen från boendestöds personal inte alltid
stämmer överens med beslut om insats och genomförandeplan och detta är utgångspunkten till
denna utvärdering. Utvärderingen syftar till att undersöka om genomförandeplan och
genomförande av insats utgår från beslutad insats, samt att undersöka om dokumentationen
kring de enskilda stämmer överrens med socialstyrelsens författningssamling. Utifrån syftet
uppkommer följande frågeställningar: – Hur överensstämmer beslut om insats utifrån
socialstyrelsen författningssamling? – Hur överensstämmer genomförandeplanens utformning
med socialstyrelsens författningssamling? – Hur överensstämmer genomförandeplanen med
de beslut om insats som beviljats? – Inom vilka områden överensstämmer insatserna som de
enskilda får med det som dokumenteras i genomförandeplanen?
Den metod som används till datainsamlingen är dokumentgranskning, en metod som används
för att exempelvis undersöka en verksamhet har de dokument som krävs och om dokumenten
är av tillräcklig kvalitét. Då dokumenten som granskas, de enskildas beslut om insats,
genomförandeplan och journaler, inte är offentliga inhämtas samtycke från de enskilda till att
få granska dokumentationen kring dem. Vid tiden för utvärderingens datainsamling hade
verksamheten boendestöd i Lindesberg kontakt med 25 män och 27 kvinnor i åldrarna 18 år
och uppåt. 19 av de individer som passade in i urvalskriterierna samtyckte till att
dokumentationen kring dem granskades. Av dessa 19 är det 3 bortfall på grund av att
dokumentationen inte hade tillräckligt med innehåll att kunna utvärderas.
I utvärderingen beskrivs vad begreppen dokumentation, beslut om insats, genomförandeplan
innebär. Det sker även en beskrivning över hur psykisk funktionsnedsättning kan påverka den
enskildes livsvillkor samt riktlinjer för boendestöd i Lindesbergs kommun.
Utvärderingens resultat påvisar att samtliga av de utvärderade besluten om insats
överensstämmer med socialstyrelsens författningssamling. Då det gäller utformning och
innehåll i genomförandeplanerna visar resultatet att det inte stämmer helt överens med
socialstyrelsens författningssamling.
I 8 fall av 16 visar resultatet att insatserna från boendestöds personal i utförs helt i enlighet
med beslut om insats och genomförandeplan. Det finns en viss variation med hur insatserna
stämmer överens med vad som dokumenteras i beslut om insats och genomförandeplan. Inom
vissa områden stämmer insatserna helt överens med dokumentationen, medan i vissa fall gör
det inte det.
Innehållsförteckning
1. Inledning
1
2. Bakgrund
2
3. Syfte
3
4. Teori/Tolkningsram
3
4.1 Dokumentation
3
4.2 Beslut om insats
4
4.3 Genomförandeplan
5
4.4 Psykisk funktionsnedsättning och dess påverkan
på vardagslivet
6
4.5 Riktlinjer, boendestöd i Lindesberg
8
5. Metod
9
5.1 Avgränsning och urvalskriterier
9
5.2 Bortfall
10
6. Resultat
6.1 Resultat från granskning av beslut om insats
enligt SOSFS 2014:5 kap 5 §15- §16
6.2 Resultat av granskning av genomförandeplaner
enligt SOSFS 2014:5 § 2
6.3 Presentation av hur genomförandeplan och
utförd insats följer beslut om insats
6.4 Tabell: Beslut om insats samt hur boendestöds personal
utför insatsen
7. Analys och diskussion
7.1 Förslag till åtgärder
11
11
12
13
14
14
16
8. Slutord
17
9. Litteratur
19
Bilaga 1 Blankett samtycke
Bilaga 2 Boendestöd- riktlinje
1. Inledning
Historiskt sett har synen på individer med psykisk funktionsnedsättning varierat. På – 60 talet
anses psykisk funktionsnedsättning bero på institutionsskador och på grund av detta
genomförs ett arbete med att avskaffa institutionerna (Lundin och Ohlsson, 2002, s.12). Enligt
socialstyrelsen (2010 s.11) innebär avinstitutionaliseringen att de samhällsbaserade
stödformerna blir fler och det etableras skyddande boendemiljöer med personal som har
utbildning i psykiatri. Lundin och Ohlsson (2002 s.12) menar att då det inte finns en
fungerande öppenvård för de svårast drabbade, blir inte nedläggningarna positiva då det visar
sig att symtomen på institutionsskador kvarstår, även om individen inte vistas på institution.
På -70 talet anses de yttre symtomen, s.k. positiva symtom, vara tecken på ”galenskap”, det
vill säga de symptom som omgivningen lägger märke till, såsom exempelvis hallucinationer
och vanföreställningar. De åtgärder samhället nu vidtar är att försöka medicinera bort
symtomen då det anses att det är symtomen som orsakar ”galenskapen” (Lundin & Ohlsson,
2002 s.13).
Under -80 talet vänder trenden och det fokuseras nu på de s.k. negativa symtomen, något som
Lundin och Ohlsson (2002, s. 12) även beskriver som bortfallsymtom. Några exempel på
dessa symtom är apati, ambivalens, glädjelöshet och brist på engagemang. Vetenskapen börjar
nu hitta orsakerna till de yttre symtomen på psykisk ohälsa och behandlingen riktas in på de
inre, mer dolda sjukdomsyttringarna. Dock är fokus fortfarande på symtomen och hoppet
ställs till nyutvecklade mediciner. Detta leder inte till att individerna får det lättare att passa in
i samhället utan svårigheterna att fungera i sociala sammanhang finns kvar (Lundin &
Ohlsson 2002, s.13).
År 1989 inleds psykiatriutredningen, ”Välfärd och Valfrihet”, som färdigställs 1992 och ligger
till grund för psykiatrireformen som presenteras 1995. Reformen innebär att livssituationen
för personer, främst med långvariga och svåra psykiska funktionsnedsättningar, förbättras.
Syftet är även att öka personernas ”möjligheter till gemenskap och delaktighet i samhället”.
För kommunerna innebär reformen ett förtydligande av ansvaret att planera och samordna
insatserna för personer med långvarig, psykisk funktionsnedsättning (Socialstyrelsen, 2005,
s.11).
Enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1§ ska: ”den som inte själv kan tillgodose sina behov
eller få dem tillgodosedda på annat sätt ha rätt till bistånd av socialnämnden för sin
försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom bistånd
tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller
hennes möjligheter att leva ett självständigt liv”. (SoL, 2001:453)
En insats som växer fram utifrån syftet från psykiatrireformen är boendestöd, vilket är en
insats som syftar till att stärka individens möjligheter till självständighet. För att få insatsen
boendestöd enligt SoL 4 kap. § 1 beviljad i Lindesbergs kommun ska individen ha en svår
1
psykiatrisk/neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Detta orsakat av en funktionsnedsättning
med förlust av förmågor, vilket ger funktionshinder i sådan grad att det inverkar på den
dagliga livsföringen. Funktionsnedsättningen ska vara långvarig.
Vid genomgångar av beviljad insats och genomförande av arbetet hos och med individen, har
det uppmärksammats i vissa fall, att insatsen från boendestöds personal inte alltid stämmer
överrens med beslut om insats. Då detta inte är rättssäkert bör det göras en genomgång av
samtliga beslut för att säkerställa att det arbete som utförs följer beslut om insats.
Vid tiden för utvärderingens datainsamling hade verksamheten boendestöd i Lindesberg
kontakt med 25 män och 27 kvinnor i åldrarna 18 år och uppåt.
2. Bakgrund
Boendestöd definieras av socialstyrelsen enligt följande: ”Boendestöd är ett stöd i den
dagliga livsföringen riktat till särskilda målgrupper, bland annat personer med psykisk
funktionsnedsättning. Stödet kan vara både praktiskt och socialt, och syftet är att stärka
förmågan att klara vardagen i bostaden och ute i samhället”
(Socialstyrelsen, 2011,s.1)
Boendestöd är således en social och praktisk insats för personer med psykiska
funktionsnedsättningar. Syftet är att stödja den enskilde att hantera sin vardag. Enligt
Andersson i Ingemarson m.fl. (2006) kan boendestöd innebära traditionellt stöd såsom att
tvätta, städa och diska, men det kan också innebära att sitta tillsammans och ta en fika.
Boendestödsinsatser innefattar även aktiviteter utanför boendet och en viktig aspekt i detta är
att boendestödjaren gör dessa aktiviteter tillsammans med den enskilde. Stödet utgår ifrån den
enskildes behov och sträcker sig som regel över lång tid, ofta flera år (Socialstyrelsen, 2010,
s.62, Andersson i Ingemarson m.fl., 2006 ss.19-20 ).
Målgruppen för verksamheten boendestöd i Lindesbergs kommun är individer med långvarig
psykisk funktionsnedsättning. Boendestödet vänder sig till vuxna personer från 18 år och
uppåt med:
*Psykiska funktionsnedsättningar, psykisk ohälsa och samsjuklighet
*Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
*Kognitiva funktionsnedsättningar och lätt utvecklingsstörning
Funktionsnedsättningen ska medföra att den enskilde har väsentliga svårigheter att utföra
vardagliga aktiviteter. Svårigheterna kan exempelvis bestå i att individen har svårt att planera
och strukturera sin vardag något som bland annat kan resultera i stress, oro och inte sällan
sömnsvårigheter. Dessa svårigheter ska ha funnits, eller varit bestående, under en längre tid.
2
För att bli beviljad insatsen boendestöd krävs det att individen gör en ansökan till en
biståndshandläggare enligt SoL/LSS. Biståndshandläggaren och den berörde träffas och gör
en kartläggning över dennes livssituation vilket innebär en genomgång av uppväxt,
familjeband, vilka svårigheter/tillgångar som finns etc. Biståndhandläggaren hämtar även in
läkarintyg där svårigheterna i livsföringen belyses. Det räcker således inte med ett intyg som
beskriver eventuell diagnos.
Ett beslut om boendestöd i Lindesbergs kommun sträcker sig som regel över två år och varje
kontakt/besök av boendestöds personal dokumenteras i journalföringssystemet Viva. Utifrån
beslutad insats utformas en genomförandeplan i samarbete med den enskilde.
Genomförandeplanen ska beskriva hur en beslutad insats praktiskt ska genomföras och skapa
en tydlig struktur för genomförandet och uppföljningen av insatsen. Personal och den enskilde
utformar genomförandeplanen tillsammans och utifrån den enskildes behov ska det finnas mål
för planerade insatser.
I genomförandeplanen ska det tydliggöras för den enskilde och personalen vad som ska göras,
vem som ska göra vad samt när och hur insatsen ska utföras (Nilsson & Carlsson, 2011s, 41).
En genomförandeplan kan innebära flertalet delmål som tar olika tid att uppnå. Om ett delmål
blir uppnått revideras genomförandeplanen i samband med detta. Annars revideras
genomförandeplanen var sjätte månad.
När genomförandeplanen ska revideras diskuterar boendestöds personal med den enskilde.
Vad har fungerat? Vad har fungerat mindre bra? Har något delmål uppnåtts, etc.? Om det i
denna diskussion framkommer behov av insatser som ej finns i beslutet kontaktas
biståndshandläggaren för kännedom samt för att eventuellt göra en omprövning av beslutet.
Med underlag i detta uppdateras genomförandeplanen. Uppföljningen av genomförandeplanen
ger således svar på hur insatsen fungerar samt om insatsen följer beslutet.
3. Syfte
Syftet med utvärderingen är att undersöka om genomförandeplan och genomförande av insats
utgår från beslutad insats. Utvärderingen syftar även till att undersöka om dokumentationen
kring de enskilda stämmer överrens med socialstyrelsens författningssamling.
Frågeställningar:
Hur överensstämmer beslut om insats med socialstyrelsen författningssamling?
Hur överensstämmer genomförandeplanens utformning med socialstyrelsens
författningssamling?
Hur överensstämmer genomförandeplanen och utförd insats med de beslut om
insats som beviljats?
Inom vilka områden överensstämmer insatserna som de enskilda får med det
som dokumenteras i genomförandeplanen?
3
4. Teori/ Tolkningsram
I följande avsnitt beskrivs vad begreppen dokumentation, beslut om insats och
genomförandeplan innebär. Det följer även ett stycke som beskriver hur psykisk
funktionsnedsättning kan påverka den enskildes livsvillkor samt riktlinjer för boendestöd i
Lindesbergs kommun.
4.1 Dokumentation
För att systematiskt kunna kontrollera om insatserna medför förbättringar för den enskilde
individen är det en förutsättning att insatserna följs upp och dokumenteras på ett
tillfredsställande sätt (Socialstyrelsen, 2015 s.201 ). Vad dokumentationen ska innehålla finns
i en förteckning över gällande föreskrifter och allmänna råd under namnet socialstyrelsens
författningssamling (SOSFS). Föreskrifter är bindande regler medan allmänna råd är
rekommendationer för hur lagar, förordningar och föreskrifter ska tillämpas. I SOSFS 2014:5
finns föreskrifter och allmänna råd gällande dokumentation i verksamhet som bedrivs av SoL,
LVU, LVM och LSS.
Dokumentationen är ett arbetsinstrument för socialtjänstens personal när det gäller
handläggning, genomförande av beslut och den individuella planeringen. Alla kommunala
verksamheter som arbetar utifrån socialtjänstlagen har skyldighet att dokumentera. Det är tre
lagar som styr kraven på dokumentation i socialtjänsten: förvaltningslagen 1986:223,
socialtjänstlagen 2001:453, och lag (1993:387) om stöd och service till vissa
funktionshindrade1993:387 (Nilsson & Carlsson, 2011 s.26).
Dokumentationen gör det möjligt för personalen att följa upp och utvärdera insatserna och
därmed uppmärksamma och åtgärda nödvändiga förändringar i insatserna. Dokumentationen
är även ett viktigt redskap när det gäller den enskildes rätt att få det stöd denne är berättigad
till enligt lag, samt erbjuder även en möjlighet att bedöma om hjälpinsatserna är av god
kvalitet (Nilsson & Carlsson, 2011 s.39).
4.2 Beslut om insats:
När biståndshandläggaren tillsammans med individen kartlagt dennes resurser och svårigheter
i den dagliga livsföringen kan det resultera i beslut om insats i form av boendestöd. Beslutet
är ett dokument som beskriver individens behov av att stärka dennes möjligheter till
självständighet.
Enligt socialtjänstlagen (SoL, 2001:453) har ”Den som inte själv kan tillgodose sina behov
eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin
försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Det följer av 4 kap. 1 § första
stycket SoL. Oavsett vad ärendet gäller – bistånd till försörjningen eller till livsföringen i
övrigt – är det viktigt att fokusera på den enskildes behov och inte på socialtjänstens insatser.
4
Arbetet med att bedöma rätten till bistånd handlar i korthet om att söka svar på följande
frågor:
Hur ser behovet ut?
Kan den enskilde själv tillgodose behovet eller kan det tillgodoses på annat sätt?
Hur ska biståndet utformas för att tillförsäkra den enskilde en skälig
levnadsnivå?”
( Socialstyrelsen, 2010,ss. 26-27).
Dokumentation av ett beslut ska innehålla uppgifter som:
Vem eller vilka beslutet avser
Vad som beslutats
Vilket lagrum som ligger till grund för beslutet
Vilka skäl som ligger till grund för beslutet
Beslutsdatum
Vilken nämnd eller person (namn och befattning eller titel) som har fattat
beslutet
Om ett beslut har rättats enligt 26§ förvaltningslagen (1986:223) eller
omprövats enligt 27§, ska detta dokumenteras med uppgifter om vem som har
gjort det och när (SOSFS 2014:5, s 17).
Ett beslut som gäller insats enligt SoL ska även innehålla uppgifter som:
Vad den enskildes ansökan eller begäran avser
Vilka insatser som har beviljats eller avslagits helt eller delvis
Huruvida beslutet är tidsbegränsat eller förenat med något annat förbehåll
(SOSFS 2014:5, ss.17-18)
Om den enskildes behov av insats förändras under den period som beslut om insats gäller ska
detta dokumenteras. Av dokumentationen ska det framgå vilka åtgärder som har vidtagits för
att insatsen ska anpassas efter den enskildes behov samt om det tillkommit omständigheter
som medfört att insatsen inte kunnat genomföras som planeras (SOSFS 2014:5, ss.20-22).
4.3 Genomförandeplan
I socialtjänstlagen fastlades det redan 1982 att insatser från socialtjänsten ska utformas, och
genomföras i samarbete med den enskilde. I mitten av 1990-talet, genom psykiatrireformen,
fokuserades det bland annat på att stärka den enskildes ställning men detta fokus har först
under senare år fått genomslagskraft på bred front. 2006 myntade socialstyrelsen begreppet
genomförandeplan och Mattson & Nilsson (2012 s, 8) menar att tanken med detta vara att
brukarnas inflytande över beviljade insatser skulle stärkas. Begreppet genomförandeplan
5
syftade även till att det skulle finnas en gemensam benämning samt att det skulle bli ett
verktyg för formaliserat brukarinflytande.
Genomförandet av en insats bör dokumenteras i en genomförandeplan som utgår ifrån den
beslutande nämndens uppdrag till utföraren. Utföraren bör upprätta genomförandeplanen med
hänsyn tagen till den enskildes integritet och självbestämmande (SOSFS 2014:5 s.21).
Av genomförandeplanen bör det framgå:
Vilket eller vilka mål som gäller för insatsen enligt nämndens beslut
Om insatsen innehåller en eller flera aktiviteter hos utföraren
Vilket eller vilka mål som gäller för varje aktivitet
Vem hos utföraren som ansvarar för genomförandet av varje aktivitet
När och hur olika aktiviter ska genomföras
Hur utföraren ska samverka men nämnden, andra utförare eller andra
huvudmän, t.ex. hälso- och sjukvården, skolan eller Arbetsförmedlingen
När och hur insatsen som helhet eller olika aktiviteter som ingår i insatsen ska
följas upp
Om den enskilde har deltagit i planeringen och i så fall vilken hänsyn som har
tagits till hans eller hennes synpunkter och önskemål
Vilka andra personer som har deltagit i arbetet med att upprätta
genomförandeplanen
När planen har fastställts
När och hur planen ska följas upp (SOSFS 2014:5, ss. 21-22).
Biståndsbeslutet ska således beskriva vilka insatser som är beviljade och detta ska vara
utgångspunkten när genomförandeplanen ska utformas. Enligt Mattson & Nilsson (2012) ska
den enskilde genom utformandet av planen få möjlighet att påverka när och hur insatserna ska
utföras. I planen ska det finnas en tydlig struktur för genomförandet av insatserna, uppföljning
av beslutad insats, samt tydliga mål. Dessa mål ska bygga vidare på målen i beslut om insats
samt även ge utryck för vad som är genomförbart och önskvärt (Mattson & Nilsson, 2012 s.
8). Vid fortlöpnade anteckningar i journalen och vid uppföljning av insatsen bör
genomförandeplanen användas som underlag. Vid behov bör genomförandeplanen revideras
(SOSFS 2014:5 s.22).
4.4 Psykisk funktionsnedsättning och dess påverkan på vardagslivet
Genom tiderna har det funnits många definitioner på funktionsnedsättningar av olika slag men
idag är socialstyrelsens definition rådande och lyder:
”En funktionsnedsättning kan uppstå till följd av sjukdom eller annat tillstånd eller till följd
av en medfödd eller förvärvad skada. Sådana sjukdomar, tillstånd eller skador kan vara av
bestående eller av övergående natur” (Socialstyrelsen, 2007)
6
Begreppet funktionshinder, tidigare definierat som handikapp, lyder idag:
”Exempel på begränsningar är svårigheter att klara sig själv i det dagliga livet och bristande
delaktighet i arbetslivet, i sociala relationer, i fritids- och kulturaktiviteter, i utbildning och i
demokratiska processer. Det handlar framförallt om bristande tillgänglighet i omgivningen”
(Socialstyrelsen, 2007)
En psykisk funktionsnedsättning kan ta många uttryck och kan leda till ett funktionshinder
som i sin tur kan leda till svårigheter av olika grader i vardagslivet. Funktionshindret kan
även variera över tid, vissa dagar kan det vara litet eller helt borta. Andra dagar kan det vara
mycket stort och ställa till betydande svårigheter för individen (Lundin och Olsson 2002, s.22).
Begreppet psykisk funktionsnedsättning är brett, innefattar många olika diagnoser och enligt
Lundin och Olsson (2002) ”kan de vara lika svårt för en person med psykisk
funktionsnedsättning att utföra[…] enkla vardagssysslor som det är för en blind att läsa en
bok […] (Lundin och Olsson, 2002, s. 20).
I Lindesberg möter boendestöds personal individer som har olika psykiatriska och
neuropsykiatriska diagnoser. Det är svårt att beskriva en kort sammanfattande bild över
svårigheterna då ingen människa är den andra lik, även om de har samma diagnos.
Nedan följer några exempel, beskrivna av Lundin och Ohlsson(2006), på svårigheter som kan
förekomma. Notera att det endast redovisas ett fåtal exempel på symtom samt att hur det
psykiska måendet ter sig varierar från individ till individ.
Initiativlöshet och apati, vilket yttrar sig i en oförmåga att exempelvis klara av
att utföra till synes enkla sysslor i hemmet.
Överkänslighet för ljud, ljus och sinnesintryck.
Vanföreställningar, individen kan exempelvis se och/eller höra saker som inte
finns.
Svårigheter att hantera ensamhet, vilket innebär att ensamheten kan resultera i
stark oro eller ångest(Lundin och Olsson, 2002, ss.15-16).
Andra svårigheter som kan förekomma är kognitiva störningar. Kåver (2006 s.94) beskriver
begreppet kognition som: ”Man kan med fog säga att begreppet kognition beskriver det mesta
som pågår i våra huvuden” och exempel på kognitiva funktioner är:
Uppmärksamhet
Minne
Resonerande
Problemlösning
Fantasier
Lundin och Olsson (2002) beskriver begreppet kognitiva störningar på exekutiva funktioner
och menar att det är störningar i tankeprocessen som medför en bristande förmåga att bearbeta
7
och planera händelser och intryck. Detta innebär att individen som har problem med sina
exekutiva funktioner har problem med att automatisera sin tankar och handlingar. Det kan
exempelvis gälla sådant som att spola i toaletten, stänga av spisen eller att gå och handla när
det är slut på mat. För de som inte har problem med sina exekutiva funktioner sker mycket av
det vardagliga arbetet automatiskt och utan större tankekraft. För de som har svårigheter
innebär det stora ansträngningar att övervinna funktionshindret (Lundin och Olsson, 2002
ss.61- 62).
Exempel på viktiga exekutiva funktioner:
Förmåga att ta initiativ och skapa struktur i vardagen.
Planering- och organisationsförmåga
Förmåga att fokusera och hålla uppmärksamhet, med eller utan distraktioner.
Förmåga att se orsak- verkan, d.v.s. samband mellan olika händelser
Individer som har en psykisk funktionsnedsättning har ofta en komplex problematik vilket
ställer stora krav på den personal som möter dem i det dagliga arbetet. Lundin och Olsson
(2002) beskriver att det är av vikt att personalen har ett empatiskt förhållningssätt, har
tålamod och är lyhörd. Vidare är det viktigt att personalen kan skapa trygghet, inge hopp och
har förmåga till situationsanpassning. Personalen måste även ha förmåga att arbeta
motiverande, något som kräver finkänslighet så det inte ter sig som övertalningsförsök
(Lundin och Olsson, 2002, ss.36-37).
4.5 Riktlinjer boendestöd, Lindesbergs kommun
Enhetschefen för boendestöd i Lindesberg har utformat riktlinjer för hur arbete ska bedrivas
och riktlinjerna är fastslagna av socialnämnden 2014. Boendestödet ska kännetecknas av
pedagogiska, sociala och utåtriktade aktiviteter där individen ska vara delaktig i stödets alla
delar. Boendestödet innefattar stöd i hemmet, stöd/vägledning till att bygga upp/upprätthålla
en fungerande social tillvaro samt stöd/vägledning till att få en fungerande kontakt med
myndigheter och vårdinrättningar.
Stöd i hemmet innebär:
Att hjälpa individen att träna och utveckla grundläggande vardagsaktiviteter
Att genom ett pedagogiskt förhållningssätt hitta strategier och stödja personen
att på egen hand klara sina vardagsaktiviteter (se bilaga 2, s. 6).
Arbetet går ut på att strukturera vardagsaktiviteter i hemmet, exempelvis gällande hemmets
skötsel, inköp och matlagning. Detta kan ske genom att tillsammans göra veckoscheman på en
whiteboard-tavla eller ett vanligt papper.
Vägledning och stöd för att kunna bygga upp och få en fungerande social tillvaro utifrån sina
egna förutsättningar innebär att:
Stödja individen vad det gäller sociala kontakter och kunna bygga upp och få ett
8
nätverk utanför familjen.
Stödja individen att komma iväg till en daglig sysselsättning utanför hemmet
som exempelvis daglig verksamhet, praktik, anställning eller studier.
Stödja individen, att utifrån dennes intresse, våga prova och delta i
fritidsaktiviteter.
Motivera och ”peppa” den enskilde (se bilaga 2, s.7 ).
Arbetet med vägledning/ stöd i att bygga upp och få en fungerande kontakt med
myndigheter/vårdinrättningar innebär att: ”Tillsammans med individen hitta strategier så att
den enskilde på egen hand kan sköta kontakter med myndigheter och vårdinrättningar”(se
bilaga 2, s.7 ).
Boendestöds personal arbetar inte med någon terapeutisk samtalsbehandling, utför inte
flyttstädning, hanterar inte den enskildes medicin, nycklar, pengar eller genomför hembesök
om individen är påverkad av alkohol eller narkotika (se bilaga 2, s. 8 ).
5. Metod
Denna utvärdering syftade till att undersöka om genomförandeplan och genomförande av
insats utgår från beslutad insats. För att besvara syftet och de underliggande frågeställningarna
behövde författarna ha tillgång till dokumentationen kring de enskilda, det vill säga deras
beslut om insats, genomförandeplan och journalanteckningar.
Dokumentgranskning är en metod som används för att exempelvis undersöka om en
verksamhet har de dokument som krävs och om dokumenten är av tillräcklig kvalitét. Patel
och Davidsson (2011, s.64) menar att det är av vikt att undersöka om dokumenten som ska
undersökas är offentliga. I de fall de inte är offentliga är det inledningsvis en nödvändighet att
undersöka vilka dokument som går att få tillgång till. Då dokumenten som krävdes för att
besvara syfte och frågeställningar omfattas av sekretess, inleddes arbetet med att samtycke (se
bilaga 1) för att få använda brukarnas beslut om insats, genomförandeplan och
journalanteckningar inhämtades. Samtyckesblanketten togs med av personal till de enskilda
vid hembesök där de fick ta ställning till om de tillät granskning av den journalförda
dokumentationen.
Boendestöd i Lindesberg är uppdelat i två team, Norr och Söder, vilket innebär att författarna,
som tillhör varsitt team, inte har god kännedom om alla individer som har insatsen boendestöd
beviljad. För att inte resultatet skulle påverkas av författarnas förförståelse gjordes valet att
den av författarna som hade mest kännedom om den enskilde, valde att inte gå igenom dennes
dokument.
Litteraturen har inhämtats från befintlig kurslitteratur, tips från handledare, samt sökningar på
Örebro universitets bibliotekskatalog, Lindesbergs biblioteks katalog samt sökningar på
internet. Sökord: socialstyrelsen, boendestöd, forskningsmetodik, genomförandeplan, beslut
om insats i socialtjänsten.
9
5.1 Avgränsning och urvalskriterier
Ibland ta tid att starta upp ett nytt beslut på grund av organisatoriska svårigheter såsom
exempelvis personalbrist. Ibland kan det även ta tid att starta upp insatsen på grund av att den
enskilde har svårt att släppa in nya människor i sitt hem/liv. Det kan även ta tid att skapa den
relation som krävs för att få ett väl fungerande boendestöd.
På grund av detta har valet gjorts att utvärdera beslut som är minst ett år gamla då det annars
saknas underlag för utvärdering. Dokumentationen som granskades gällde för perioden
november 2013 till november 2014 och granskades under två månader från senast
uppdaterade genomförandeplan. Detta val gjordes utifrån att det annars skulle blivit en alltför
stor mängd med journalanteckningar att gå igenom med tanke på tidsramen för denna
utvärdering. Av de 35 individer som passade in i urvalskriterierna gav 19 samtycke till att
deras dokumentation fick användas som underlag till denna utvärdering.
5.2 Bortfall
Då genomgången av dokumentationen inleddes uppmärksammades det att tre av journalerna
inte innehöll tillräckligt med dokumentation för att kunna utvärderas. Detta berodde i ett fall
på att individen avbokar ofta och sällan är kontaktbar via telefon. I ett fall har individen inte
tagit emot besök mer än två gånger under perioden. I det sista fallet har individen
huvudsakligen vistats på annan ort och endast haft kontakt med personal från boendestöd via
telefon vid ett fåtal tillfällen under perioden för datainsamlingen.
10
6. Resultat
I följande avsnitt redovisas utvärderingens resultat. I tabell 6.1 och 6.2 redovisas resultaten
från granskningarna enligt socialstyrelsens författningssamling. Diagram 6.3 påvisar hur
genomförandeplan och utförd boendestödsinsats följer beslut om insats. Tabell 6.4 visar på
olika delar i beslut om insats samt om boendestöds personal utför insatsen.
6.1 Nedanstående tabell visar hur beslut om insats överensstämmer med
socialstyrelsens författningssamling.
Resultat från granskning av beslut om insats enligt SOSFS 2014:5 kap 5 §15- §16
Kriterier på innehåll i beslut
§ 14
Ingår
Vem eller vilka som beslutet
avser?
16
Vad som har beslutats
16
Ingår
ej
Delvis
Övrigt
Vilket lagrum som ligger till grund 16
för beslutet
Vilka skäl som ligger till grund för
beslutet
16
Beslutsdatum
16
Vilken nämnd eller person (namn, 16
befattning eller titel) som har fattat
beslutet
Kriterier på innehåll i beslut §15
Vad den enskildes ansökan eller
begäran avser
16
Vilka insatser som har beviljats
16
Huruvida beslutet är tidsbegränsat
eller förenat med något annat
förbehåll
16
Resultatet påvisar att samtliga (16 st) av de utvärderade besluten om insats enligt SoL 4 kap. 1
§ i Lindesbergs kommun överensstämmer med SOSFS 2014:5 kap 5 §15- §16
11
6.2 Nedanstående tabell visar hur genomförandeplanens utformning överensstämmer
med socialstyrelsens författningssamling.
Resultat av granskning av genomförandeplaner enligt SOSFS 2014:5 § 2
Kriterier på innehåll i
genomförandeplanen §2
Ingår
Vilket eller vilka mål som
gäller för insatsen enligt
beslut
Om insatsen innehåller en
eller flera aktiviteter hos
utföraren
Vilket eller vilka mål som
gäller för varje aktivitet
16
Vem hos utföraren som
ansvarar för genomförandet
av varje aktivitet
När och hur olika aktiviteter
ska genomföras
16
Hur utföraren ska samverka
med andra utförare och/eller
huvudmän
När och hur insatsen som
helhet eller olika aktiviteter
som ingår i insatsen ska
följas upp.
Om den enskilde har deltagit
i planeringen och i så fall
vilken hänsyn som har tagits
till hans eller hennes
synpunkter och önskemål
Vilka andra personer som
har deltagit i arbetet med att
upprätta
genomförandeplanen
När planen har fastställts
När och hur planen ska
följas upp
Ingår
ej
Delvis
Övrigt
16
Det står när insatsen ska
följas upp, men inte hur.
16
Det står vilka som deltagit i
planeringen, men inte vilken
hänsyn som tagits
16
Det står när planen ska följas
upp, inte hur
16
16
16
16
16
16
Resultatet påvisar att det saknas vissa delar i hur boendestöd i Lindesberg arbetar med
utformandet av genomförandeplaner. I samtliga fall 16/16 st. av de utvärderade
genomförandeplanerna saknas beskrivning av hur utföraren ska samverka med andra utförare
och/eller huvudmän. Då det gäller när och hur insatsen som helhet eller olika aktiviteter som
ingår i insatsen ska följas upp ingår information om när genomförandeplanen ska följas upp,
inte hur. Genomförandeplanen ska även innehålla information om vilken hänsyn som har
tagits till den enskildes synpunkter och önskemål. Detta är något som saknas i samtliga
12
genomförandeplaner. Slutligen, när det gäller när och hur genomförandeplanen ska följas upp,
saknas information om hur den ska följas upp i samtliga fall.
6.3 Presentation av hur genomförandeplan och utförd insats följer beslut om insats
16
14
Antal beslut
om insats
12
10
8
6
4
2
0
Följer B och Gfp
fullt ut
Följer B och Gfp
+ utför mer
insatser
Följer ej B och
Gfp fullt ut
Följer B, ingår
ej i Gfp
Ingen följsamhet
B = Beslut om insats
Gfp = Genomförandeplan
Tabellen påvisar att i 8 fall av 16 utförs insatserna från boendestöds personal helt i enlighet
med beslut om insats och genomförandeplan. I två fall utförs insatserna enligt beslut om insats
och genomförandeplan, men personal utför, enligt journalföringen, fler insatser än vad som
finns beviljat i beslutet och dokumenterat i genomförandeplanen. I tre fall följs inte beslut om
insats och genomförandeplan fullt ut, det vill säga att det utförs delar av beslut om insats, och
delar av beslutet finns dokumenterat i genomförandeplanen. I två fall följer
boendestödspersonalen beslutet när insatserna utförs, men insatsen finns inte dokumenterad i
genomförandeplanen. I ett av besluten finns ingen följsamhet, vilket innebär att de insatser
som finns dokumenterade i beslut och genomförandeplan ej utförs.
13
6.4 Tabell: Beslut om insats samt om boendestöds personal utför insatsen
BESLUT
ANTAL
UTFÖRS
UTFÖRS EJ
Samtal
11
11
Inköp
6
5
Hushållssysslor
12
12
Strukturera vardagen
3
Kosthållning/matlagning
4
1
3
Betala räkningar/viktiga
papper
2
1
1
Promenad
1
1
Hygien
1
1
Dygnsrytm
1
1
3
1
Ovanstående tabell visar vilka insatser som har beslutats samt om insatsen utförs eller ej
utförs:
I beslut om samtal, hushållssysslor, promenad och hygien utförs beviljade insatser i samtliga
fall. I beslut om inköp utförs insatsen i 5 beslut av 6. I beslut om att strukturera vardagen finns
det med i 3 beslut men utförs inte i något fall. I beslut om stöd vid kosthållning/matlagning
utförs det i1 beslut av 4. Då det gäller beslut om stöd med att betala räkningar/hantera viktiga
papper utförs insatsen i 1 beslut av 2. I beslut om stöd i att uppnå/upprätthålla regelbunden
dygnsrytm utförs insatsen inte.
7. Analys och diskussion
Enligt granskningsmallen för beslut om insats enligt SOSFS 2014:5 kap 5 §15- §16
( rubrik 7.2) går det att utläsa att i samtliga fall följer besluten socialstyrelsens
rekommendationer. Ovanstående påvisar att LSS/SoL handläggarna i Lindesbergs kommun är
uppdaterade vad gäller socialstyrelsens allmänna råd enligt SOSFS 2014:5, då samtliga
granskade beslut, följer socialstyrelsens rekommendationer gällande vad ett beslut om insats
ska innehålla.
14
Granskningsmallen för genomförandeplan enligt SOSFS 2014:5 § 2 (rubrik 7.2) påvisar att
boendestöd i Lindesberg inte fullt ut följer socialstyrelsens allmänna råd då det gäller
utformandet av genomförandeplaner. I samtliga genomgångna genomförandeplaner saknas det
beskrivning av hur utföraren ska samverka med andra utförare och/eller huvudmän.
Genomförandeplanerna innehåller information om när insatsen ska följas upp men inte hur/på
vilket sätt detta ska ske. Slutligen ska genomförandeplanen påvisa vilken hänsyn som har
tagits till den enskildes synpunkter och önskemål. Detta är något som saknas i samtliga fall.
Detta kan bero på att mallen för boendestöds genomförandeplan saknar rubriker/fält där i
ovanstående punkter som saknas ska fyllas i. I journalerna går det att utläsa, i vissa fall, mer i
detalj hur arbetet med att skapa/uppdatera en genomförandeplan går till men detta
framkommer inte i den dokumenterade genomförandeplanen.
I (rubrik 6.3) tabell: ”Hur genomförandeplan och utförd insats följer beslut om insats” påvisas
det att genomförandeplan och utförd insats inte alltid följer beslut om insats. I 8 fall av 16
utförs insatserna från boendestöds personal helt i enlighet med beslut om insats och
genomförandeplan. Då genomförandeplanen i 8 fall av 16 följer beslut om insats kan det
tänkas att personalen i dessa fall är uppmärksamma på om individens behov av stöd ändras,
vilket kan leda till omprövning av beslut om insats. Det kan även bero på att individens behov
är konstanta, det vill säga inte nämnvärt förändras över tid, vilket även leder till att det sällan
krävs några förändringar i vare sig beslut om insats eller genomförandeplan.
I två fall utförs insatserna enligt beslut om insats och genomförandeplan, men personal utför,
enligt journalföringen, fler insatser än vad som finns beviljat i beslutet och dokumenterat i
genomförandeplanen. Exempelvis har det i flertalet fall utförts stödjande samtal men det har
inte dokumenterats vad samtalen handlat om. I tre fall följs inte beslut om insats och
genomförandeplan fullt ut, det vill säga det utförs delar av beslut om insats, och delar av
beslutet finns dokumenterat i genomförandeplanen. Det kan det vara så att boendestöds
personal uppmärksammat att individens behov inte stämmer överrens med beslut om insats
eller att behovet av stöd har förändrats sedan beslut om insats togs. Enligt SOSFS 2014:5, ska
genomförandeplan revideras vid behov, något som inte alltid sker, vilket leder till att beslut
om insats och genomförandeplan inte alltid stämmer överens.
I två fall går det att utläsa i journalanteckningarna att beslut om insats följs men att insatserna
inte finns dokumenterade i genomförandeplanerna. För att stämma av och se om insatserna
leder till förbättringar för den enskilde individen är det viktigt att insatserna dokumenteras på
ett tillfredsställande sätt, enligt socialstyrelsen 2015. Om genomförandeplanen inte följer
beslut om insats enligt SOSFS 2014:5 är det inte möjligt att se om insatserna leder till
förbättringar för den enskilde då det inte går att dokumentera om exempelvis ett mål/delmål är
uppnått
I ett av besluten finns ingen följsamhet, vilket innebär att de insatser som finns
dokumenterade i beslut och genomförandeplan ej utförs enligt journalanteckningarna. Detta
kan bero på att individens behov av stöd, utifrån exempelvis mående, kan ha ändrats från
tiden för beslut om insats. Individer som har en psykisk funktionsnedsättning har ofta en
15
komplex problematik vilket ställer stora krav på den personal som möter dem i det dagliga
arbetet. Lundin och Olsson (2002) menar att det är av vikt att personalen exempelvis är
lyhörda och har förmåga till situationsanpassning i arbetet. Detta kan vara en orsak till att
boendestöds personal gjort avsteg ifrån gängse förfaringssätt kring utformandet av
boendestödet. Det kan vara så att boendestöds personal arbetat motiverande men detta har inte
framgått av journalanteckningar, och beslut om insats skulle ha återkopplats till handläggare,
se tidigare hänvisningar till SOSFS 2015:4.
Utifrån granskningen av journalanteckningarna har det uppmärksammats att det genomförs
samtal under vissa hembesök trots att det inte är en beviljad insats. Samtalen i dessa fall är
formellt en avvikelse från beviljad insats och genomförandeplan. Dock kräver arbetet med
individer med psykisk funktionsnedsättning en stor flexibilitet och förmåga till inkännande av
personalen, enligt Lundin och Olsson (2002, s.36-37), och detta kan vara en förklaring till att
det sker icke beviljade samtal. Vissa dagar kanske ett samtal är viktigare, rent utav en
nödvändighet utifrån individens mående, än att exempelvis dammsuga. Det som är viktigt är
dock att boendestöds personal inte ”fastnar i samtal” besök efter besök utan vara
uppmärksamma på vad samtalen leder till. Har individen fortsatt behov av annat stöd än vad
som finns beskrivet i beslut om insats ska biståndshandläggarna kontaktas för en omprövning
av beslut, enligt SOSFS 2015:4.
I (rubrik 6.4) tabell: Beslut om insats samt hur boendestöds personal utför insatsen framgår att
då det gäller beslut om samtal, hushållssysslor, promenad och hygien utförs beviljade insatser
i samtliga fall. I tre fall finns insatsen ” att strukturera vardagen” med i beslut om insats men
insatsen utförs inte enligt journalföringen. Att strukturera vardagen kan exempelvis innebära
att man tillsammans går igenom dagen/veckan på en whiteboard-tavla eller skriver ett
veckoschema på ett papper. I andra fall kan det vara så att individen inte vill- eller har
förmågan att använda sig av dessa verktyg och då kan samtalet bli ett verktyg för att nå målet.
Det kan tänkas att det sker samtal kring att strukturera vardagen men ”att strukturera vardagen”
blir dokumenterat som ett stödjande samtal. I journalföringen gällande arbetet med
insatserna ”stöd vid kosthållning/matlagning” och ”stöd att uppnå regelbunden dygnsrytm”
går det inte alltid att utläsa om insatsen utförs. Även i dessa fall kan det bero på att
journalföringen är bristfällig. Enligt socialstyrelsen (2015, s. 201) är det en förutsättning att
insatserna dokumenteras på ett tillfredsställande sätt för att det ska gå att kontrollera om
insatserna för medför några förändringar, något som går att utläsa i vissa genomgångna
journaler.
7.1 Förslag till åtgärder:
Utbildning/info till boendestöds enhetschef och övrig personal om vad en
genomförandeplan ska innehålla utifrån SOSFS: 2014:5
Utarbeta en rutin kring arbete med genomförandeplaner.
16
Utbildning/ info gällande vad/hur en journalanteckning ska dokumenteras då det
uppmärksammats att journalanteckningarna i vissa fall är knapphändiga. Det bör
skrivas en lathund för hur dokumentation ska utföras och vad den ska innehålla.
Då det i SOSFS 2014:5 § 2 finns beskrivet hur en genomförandeplan ska
utformas bör boendestöds mall ändras till att innehålla rubrikerna/fälten hur
samverkan ska ske, hur genomförandeplanen ska följas upp samt hur hänsyn ska
tas till den enskilde.
Snabbare återkoppling till biståndshandläggarna när boendestöds personal
uppmärksammar ett förändrat behov av stöd.
Konsekvenser:
Genom att uppmärksamma socialstyrelsens direktiv kommer det att innebära en
ökad arbetsbelastning på biståndshandläggarna vilka redan idag har en ansträngd
arbetssituation, med tanke på bemanning i förhållande till ärendemängd.
Det kommer även att bli en ökad arbetsbetsbelastning på boendestöds personal
men konsekvenserna är svåra att förutse. Boendestöd är en verksamhet i ständig
förändring på grund av att antalet verkställda beslut och personal varierar över
tid. Det som är av vikt är att säkerställa att all personal, inklusive vikarier, får
info/utbildning kring vikten att dokumentera rättssäkert.
Utifrån utvärderingen har nedanstående förändringsarbete påbörjats:
Påbörjat arbete med att utarbeta av en rutin gällande hur arbetet med
genomförandeplaner ska bedrivas.
En diskussion har förts med biståndshandläggarna kring problematiken som kan
uppstå i de fall som inte insatsen samtal är beviljad. Utifrån diskussionen har det
lagts till en fråga om behov av samtal i den mall för behovsinventering som
biståndshandläggarna använder som grund för beslut om insats.
8. Slutord
Det har varit lärorikt och intressant att genomföra denna utvärdering. Då vi båda arbetar inom
verksamheten vet vi att det arbete som bedrivs innehåller fler nyanser än vad som beskrivs i
journalföringen. Detta vet vi utifrån diskussioner som sker kring de enskilda vid formella
möten inom arbetsgruppen och inte alltför sällan vid lunchbordet. Boendestödspersonalen är
engagerad och vill stödja till förändring, men då arbetet med individer med psykisk
17
funktionssnedsättning är beroende av den enskildes inställning och mående är det inte alltid
enkelt att följa fastslagna beslut och genomförandeplaner. Vår förhoppning är att
utvärderingen bidrar till att alla medarbetare förstår vikten av att genomförandeplan och
utförd insats ska följa beslut om insats för att de enskilda ska få det stöd de är beviljade. Vi
hoppas även att utvärderingen kan bidra till socialtjänstens ledningsgrupp ger alla sina
medarbetare utbildning i att dokumentera på ett tillfredsställande och rättssäkert sätt.
18
9. Litteratur
Ingemarson M, Bergmark, Å och Lundström, T(2006). Att planera för boendestöd - om planer,
trepartssamtal och klientmedverkan i socialpsykiatrin, Ockelbo: Tryckpaketet
Kåver, A (2006) KBT i utveckling: en introduktion till kognitiv beteendeterapi, Stockholm:
Natur och kultur
Nilsson, A & Carlsson, T (2011). Dokumentera mera, social dokumentation inom omsorgen
om äldre och funktionshindrade, Mölnlycke: Gothia Förlag
Lundin, L & S Ohlsson, O (2002). Psykiska funktionshinder- Stöd och hjälp vid kognitiva
funktionsstörningar. Lund: Cura bokförlag
Patel, R, & Davidson, B (2011). Forskningsmetodikens grunder, Lund: Studentlitteratur
Wallén, G (2002). Vetenskapsteori och forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur
Socialtjänstlagen, (SoL, 2001:453)
Rapporter:
Socialstyrelsen (2005). Kommunernas insatser för personer med psykiska funktionshinder,
slutrapport från en nationell tillsyn 2002-2004: Stockholm
Mattsson- Tillberg, Karin & Nilsson, Ingrid (2012). Ett redskap för brukarinflytande? – om
möjligheter och dilemman i handikappomsorgens arbete med genomförandeplaner. FoU
rapport 2012:1: Gävle, Backman Info
Ingemarson, M. Karlsson, L.B. Karlsson Karlsson, M. Lander Sundh, A. Ramström, L.
Sjögren, J. Zätterman Åberg, Y. (2007) Boendestödjare i Stockholm – en kartläggning :Ersta
Sköndal Högskola
Internet:
Socialstyrelsen (2011). Boendestöd är nu den vanligaste SoL insatsen för personer med
Funktionsnedsättning.
Tillgängligt på: http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2012april, hämtat den 11/12 2014
klockan 10.48
Socialstyrelsen (2010). Det är mitt hem - Vägledning om boende och boendestöd för personer
med psykisk funktionsnedsättning.
Tillgängligt på: http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18214/201012-26.pdf, hämtat den 20/1 2015 kl 11.15
Socialstyrelsen (2015). Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten.
Tillgängligt på: http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19645/20151-10.pdf, hämtat den 24 februari 2015, klockan 09.41
Socialstyrelsen (2015). SOSFS 2014:5 (S)Föreskrifter och allmänna råd.
Tillgängligt på: http://www.socialstyrelsen.se/
Lists/Artikelkatalog/Attachments/19453/2014-5-19.pdf, hämtat 24 februari 2015
Socialstyrelsens termbank.
Tillgängligt på: http://socialstyrelsen.iterm.se/?fSortingFld=22&fSortingDir=0&fSwitch=0&f
Term = funktionsneds%C3%A4ttning&fSubject=0.0.0&fDefinition=true, hämtat den 14/4
2015 kl. 10.00
19
Bilaga 1
Socialförvaltningen
Erika Siipo
Linda-Marie Larsson
0581-81260
[email protected]
[email protected]
Hej!
Boendestöd kommer under hösten/vintern 2014- våren 2015 att genomföra en utvärdering av
boendestöd. Vi kommer att titta på hur genomförandet av insatsen boendestöd stämmer
överrens med vad som står i ditt beslut.
För att kunna göra det behöver vi titta på:
Ditt beslut om insats
Din genomförandeplan
Din journal
Du kommer inte att behöva svara på någon enkät eller på något annat sätt få frågan att
medverka personligen.
Du kommer att vara helt anonym och det är inte du som utvärderas, utan det är boendestöd
och dess organisation som utvärderas.
Resultaten kommer att delges vid ett möte på regionförbundet i Örebro samt för enhetschef
och övrig personal på boendestöd.
Vår fråga är om du ger ditt samtycke till att vi använder oss av ditt beslut om insats,
genomförandeplan samt journalanteckningar?
Ja, samtycker till att mina uppgifter får användas anonymt
Nej, samtycker inte till att mina uppgifter får användas
Ort och datum
…………………………………………………………………………………………………
Namnteckning
Namnförtydligande
……………………………………….
………………………………………….
Med vänlig hälsning, Linda-Marie Larsson, Erika Siipo
och enhetschef Maria Arnesson 0581- 811 24
Postadress
Lindesbergs kommun
711 80 Lindesberg
Besöksadress
Stentäppsgatan 5
711 35 Lindesberg
Telefon/fax
E-post/www
Giro
0581-810 00 vxl [email protected] Bankgiro 821-3134
0581-131 29 fax http://www.lindesberg. se
Organisationsnummer:
212000-2015
Bilaga 2
2012-11-29
Socialförvaltningen
Avdelning för Individ och Familj
Boendestöd-Riktlinje
Bistånd enligt Socialtjänstlagen
(SoL) 4 kap 1§
Riktlinje
21
Bilaga 2
Fastställt av: Socialnämnden
Datum:
För revidering ansvarar: Enhetschef Boendestöd
För eventuell uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Enhetschef Boendestöd
Dokumentet gäller för: Avdelning för funktionsstöd
Dokumentet gäller till och med: 20151231
22
Bilaga 2
Innehållsförteckning
Sida
Bakgrund
Lagstiftning
Målsättning
Syfte
Målgrupp
Begränsning av målgruppen
Boendestödets inriktning
Arbetsuppgifter med utgångspunkt från Boendestödets inriktning
Stöd i hemmet
Social tillvaro
Kontakt med andra myndigheter
Avgränsningar i Boendestödet
Tillgänglighet
Utredning, bedömning och beslut
Handläggningstid
Beslut om bistånd
Avgifter för utförda insatser
Krav på Boendestödets personal
Krav på samverkan myndighetsutövning (biståndshandläggare)
och utförare
23
4
4
4
4
5
5
6
6
6
7
7
7
7
7
8
8
8
8
9
Bilaga 2
Bakgrund
1995 inträdde den så kallade psykiatrireformen som syftade till att förbättra livssituationen för
personer med psykiska funktionsnedsättningar och öka deras möjligheter till gemenskap och
delaktighet i samhället. Utifrån psykiatrireformen så fick kommunerna ett större ansvar för
dessa personer och möjligheten att ansöka om boendestöd inom socialtjänsten tillkom.
Boendestöd innebär ett pedagogiskt psykosocialt stöd i hemmet och närmiljön, oftast i
kombination med praktiskt stöd.
För insatsen Boendestöd behövs riktlinjer för att tydliggöra målgrupp, handläggningsrutiner
och hur insatsen skall utföras.
Lagstiftning
Enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1§ ska:
”den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt ha rätt
till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i
övrigt.
Den enskilde ska genom bistånd tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas
så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv”.
Målsättning
Målsättningen med boendestödet är att den enskilde ska få möjlighet till
En förbättrad psykisk hälsa
Ökad livskvalitét
Ökad möjlighet att bo kvar i sin lägenhet eller hus trots sin funktionsnedsättning
Ökad möjlighet till en socialt fungerande livssituation
Stöd att bryta sin isolering
Syfte
Boendestödet syftar till att:
Genom ett personligt utformat stöd i form av en genomförandeplan, ge den
enskilde möjlighet att få struktur i vardagen och stärka individens förmåga att klara sig på
egen hand.
Ge den enskilde möjlighet att i sin vardag kunna uppnå skälig levnadsnivå
utifrån sin funktionsnedsättning.
Med ett helhetsperspektiv ge den enskilde mål utifrån genomförandeplan för att
förbättra sin livssituation i förhållande till det omgivande samhället.
24
Bilaga 2
Målgrupp
Boendestödet vänder sig till vuxna personer från 18 år med:
Psykiska funktionsnedsättningar, psykisk ohälsa och samsjuklighet
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Kognitiva funktionsnedsättningar, utvecklingsstörning
Funktionsnedsättningen medför, att den enskilde har väsentliga svårigheter att utföra
aktiviteter på viktiga livsområden och där dessa begränsningar funnits eller kommer
att bestå under en längre tid.
Begränsning av målgrupp
Boendestödet ges till personer som själva är beredd att vara delaktig i stödet som ges.
Stödet avslutas när personen inte aktivt deltar i stödet eller när personen inte kommer
utföra det biståndet avser. I dessa fall får personen ansöka om hemtjänst.
Övre åldersgränsen är 65 år, men undantag kan förekomma.
Behovet av fortsatt stöd efter 65 år avgörs av biståndshandläggare utifrån den
enskildes behov. Förutsättningen är att boendestödet är pågående då personen fyller 65
år.
Om personen på grund av sin åldersprocess bäst kan få sina behov tillgodosedda
genom en hemtjänstinsats bör en överflyttning av ärendet göras. Likaså om personen
är yngre är 65 år, men har fysiska funktionsnedsättningar som överstiger de psykiska
funktionsnedsättningarna.
25
Bilaga 2
Boendestödets inriktning
Boendestödet består av tre delar som tillsammans bildar en helhet, som den enskilde
utifrån sin funktionsnedsättning, kan behöva för att kunna få struktur i vardagen och
ett fungerande liv motsvarande en skälig levnadsnivå.
Boendestödet kännetecknas av pedagogiska, sociala och utåtriktade aktiviteter där
individen är delaktig i stödets alla delar. Utifrån biståndshandläggares beslut upprättas
tillsammans med individen en genomförandeplan som skall styra insatsen.
Uppföljning av genomförandeplanen görs vid behov, men minst två gånger om året.
De tre delarna består av:
1.
Stöd i hemmet
2.
Stöd/vägledning för att kunna få en fungerande social tillvaro
3.
Stöd/vägledning för att bygga upp och få en fungerande kontakt med
myndigheter och vårdinrättningar
Boendestödets delar är lika viktiga för individen och kräver ett pedagogiskt förhållningssätt
från boendestödjarens sida. Boendestöd använder KBT som grund för att uppnå bästa möjliga
stöd till brukaren.
Delarnas omfattning och individens behov kan variera över tid. Detta innebär att personen i
perioder kan ha behov av enbart stöd i hemmet alternativt enbart vägledning/stöd till perioder
med både behov av stöd i hemmet och stöd/vägledning parallellt med varandra.
Arbetsuppgifter med utgångspunkt från boendestödets inriktning
Stöd i hemmet
Stöd i hemmet innebär:
Att hjälpa individen att träna och utveckla grundläggande vardagsaktiviteter
Att genom ett pedagogiskt förhållningssätt hitta strategier och stödja personen
att på egen hand klara sina vardagsaktiviteter.
Att träna eller utveckla grundläggande vardagsaktiviteter innebär att stödja individen med
egenvård, hushållsgöromål, matlagning, tvätt, handla, sköta sin ekonomi med mera.
Handling görs i närområdet, vi ombesörjer inga resor till andra orter för exempelvis
storhandling eller åka till flera affärer. Syftet är att man själv i förlängningen skall ta sig till
affären för att göra sina inköp.
Arbetet i hemmet betyder att tillsammans med den enskilde praktiskt utföra olika
vardagssysslor.
26
Bilaga 2
Vägledning/stöd för att kunna bygga upp och få en fungerande social
tillvaro
Vägledning och stöd för att kunna bygga upp och få en fungerande social tillvaro utifrån sina
egna förutsättningar innebär att:
Stödja individen vad det gäller sociala kontakter och kunna bygga upp och få ett
nätverk utanför familjen.
Stödja individen att komma iväg till en daglig sysselsättning utanför hemmet
som exempelvis daglig verksamhet, praktik, anställning eller studier.
Stödja individen, att utifrån dennes intresse, våga prova och delta i
fritidsaktiviteter.
Motivera och ”peppa” den enskilde.
Vägledning/stöd för att bygga upp och få en fungerande kontakt med
myndigheter/vårdinrättningar
Tillsammans med individen hitta strategier så att den enskilde på egen hand kan
sköta kontakter med myndigheter och vårdinrättningar.
Avgränsningar i boendestödet
I boendestödets arbetsuppgifter ingår inte att arbeta med någon form av terapeutisk
samtalsbehandling.
Boendestöd utför heller inte flyttstädning eller sanering.
Boendestöd hanterar inte medicin, nycklar eller pengar.
Boendestöd utför inte sin insats om individen är påverkad av alkohol eller otillåtna droger.
Kommer Boendestöd och detta har inträffat kommer personalen att lämna lägenheten för att
återkomma nästa planerade besök.
Tillgänglighet
Boendestöd finns tillgänglig alla vardagar mellan 08.00-16.30, ej röda dagar eller helger.
Utredning, bedömning och beslut
Stöd i ordinärt boende i form av boendestöd enligt socialtjänstlagen, SoL 4 kap 1§, utreds,
bedöms och beslutas av SoL biståndshandläggare.
27
Bilaga 2
Handläggningstid
En handläggning skall ske skyndsamt efter det att ansökan eller anmälan inkommit. Med
utredningstid avses den tid det tar för ansökan/anmälan inkommit till dess Socialnämnden
fattat ett beslut som delgivits den sökande.
Beslut om bistånd
Den enskilde erhåller beslut om bistånd enligt SoL 4 kap 1§ i form av boendestöd omfattande
de insatser som den enskilde beviljats och den totala omfattningen av boendestödets insatser
som helhet. En tydlig beskrivning av vilka insatser som den enskilde vid boendestödets start
är i behov av, är viktig information för utföraren. Uppdrag skickas från biståndshandläggare
till utförare via datorsystemet Viva.
Beslut om boendestöd skall vara tidsbegränsat, tidsbegränsningen är individuellt anpassat.
Omprövning
1.
Beslutet omprövas och om det avviker från tidigare beslut kan insatsen
förändras.
2.
Om tidigare beslut fortfarande är aktuell så förlängs boendestödet efter dialog
med individen och boendestödjaren.
3.
Om boendestödjaren inte lyckats få kontakt med individen kontaktas
biståndshandläggaren inom 1månad för omprövning av den beviljade insatsen.
Avgifter för utförda insatser
Enligt beslut av Kommunfullmäktige så är en taxa antagen för Socialförvaltningen och
personer som erhåller bistånd i form av stöd i ordinärt boende (hemtjänst) enligt
socialtjänstlagen, SoL 4 kap 1§ betala en avgift för den utförda insatsen.
Boendestöd enligt SoL 4 kap 1§ är avgiftsfritt.
Krav på utförare av boendestöd
Boendestöd är kvalificerade stödinsatser, som ska vara målinriktade och som ska verkställas i
anslutning till beslutet och inom 3 månader från beslutsdatum.
För dess utförande krävs:
Personal med god kunskap och kompetens om funktionsnedsättningen och hur
nedsättningen försvårar den enskildes tillvaro.
Personal som ges möjlighet att utveckla sin arbetsmetodik utifrån de olika
målgruppernas behov.
En hög personalkontinuitet
28
Bilaga 2
Flexibel organisation som kan förändras utifrån målgruppernas behov.
Krav på samverkan myndighetsutövning (biståndshandläggare) och
utförare
Boendestöd kräver en nära samverkan mellan biståndshandläggare och utförare. I ett
inledande skede handlar det om att tillsammans motivera den enskilde att acceptera
boendestöd för att sedan bygga upp ett förtroende hos individen.
En kontinuerlig dialog mellan individen, utföraren och biståndsbiståndshandläggaren är ett
måste för att boendestöd ska kunna vara det psykosociala stöd som individen behöver.
Kontinuerliga möten mellan bondestödjare och biståndshandläggare med en tydlig agenda
minst 1 gång i kvartalet.
29
