Ängetskolans DK-plan - Örnsköldsviks kommun

Örnsköldsviks Kommun
Ängetskolans plan mot
diskriminering och
kränkande behandling
2016-2017
Ängetskolans DK-plan beskriver arbetet MOT Diskriminering och Kränkande behandling –
och FÖR främjande och likabehandling.
Den gäller för ett läsår, augusti 2016 – augusti 2017, och beskriver skolans arbete med,
för och tillsammans med eleverna och föräldrarna.
2
Innehållsförteckning
1
Grunduppgifter
1.1
1.1.1
1.1.2
1.1.3
1.1.4
1.2
sid 7
Verksamheter, ansvariga och visionen
s7
Verksamhetsformer som omfattas av planen
Ansvariga för planen
Vår vision
Skolans uppdrag
s7
s7
s7
s7
Giltighetstid och förankring
s7
1.2.1 Planens giltighetstid
1.2.1 Läsår
1.2.2 Förankring av planen
s7
s7
s8
2 Utvärdering
s8
2.1 Utvärdering av föregående läsårs plan
s8
2.2 Årets plan ska utvärderas senast
s8
2.3 Utvärdering VT 2017 av detta läsårets plan
s8
2.4 Ansvariga för att årets plan utvärderas
s9
3 Främjande insatser
s9
3.1 Främja arbete mot kränkande behandling
s9
3.1.1 Mål och uppföljning
3.1.2 Insats
3.1.3 Ansvarig
3.1.4 Datum när det ska vara klart
s9
s 10
s 12
s 12
3.2. Främja likabehandling oavsett kön
s 12
3.2.1 Mål och uppföljning
3.2.2. Insats
3.2.3. Ansvarig
3.2.4. Datum när det ska vara klart
s 12
s 13
s 13
s 13
3.3 Främja likabehandling oavsett könsidentitet eller könsuttryck s 13
3.3.1 Mål och uppföljning
3.3.2 Insats
s 13
s 14
3
3.3.3 Ansvarig
3.3.4 Datum när det ska vara klart
s 15
s 15
3.4 Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet
s 15
3.4.1 Mål och uppföljning
3.4.2 Insats
3.4.3 Ansvarig
3.4.4 Datum när det ska vara klart
s 15
s 15
s 16
s 16
3.5 Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning
3.5.1 Mål och uppföljning
3.5.2 Insats
3.5.3 Ansvarig
3.5.4 Datum när det ska vara klart
s 16
s 17
s 17
s 17
3.6 Främja likabehandling kring funktionsnedsättning
s 18
3.6.1 Mål och uppföljning
3.6.2 Insats
3.6.3 Ansvarig
3.6.4 Datum när det ska vara klart
s 18
s 18
s 19
s 19
3.7 Främja likabehandling kring sexuell läggning
s 19
3.7.1 Mål och uppföljning
3.7.2 Insats
3.7.3 Ansvarig
3.7.4 Datum när det ska vara klart
s 19
s 20
s 20
s 20
3.8 Främja likabehandling oavsett ålder
s 21
3.8.1 Mål och uppföljning
3.8.2 Insats
3.8.3 Ansvarig
3.8.4 Datum när det ska vara klart
s 21
s 21
s 21
s 21
4 Kartläggning
s 21
4.1 Kartläggningsmetoder
s 21
4.2 Områden som berörs i kartläggningen
s 22
4.3 Hur eleverna har involverats i kartläggningen
s 22
4.4 Hur personalen har involverats i kartläggningen
s 22
4.5 Resultat och analys
s 23
4
5 Förebyggande åtgärder
s 23
5.1 Vi vill stärka elevernas empatiska förmåga och delaktighet för att på så
sätt minska diskriminering och kränkande behandling, allmänt och på
raster
s 23
5.1.1
5.1.2
5.1.3
5.1.4
5.1.5
Mål och uppföljning
Åtgärd
Motivera åtgärd
Ansvarig
Datum när det ska vara klart
s 23
s 23
s 23
s 23
s 23
5.2 Trivsel och trygghet
s 25
5.2.1
5.2.2
5.2.3
5.2.4
5.2.5
s 25
s 25
s 25
s 26
s 26
Mål och uppföljning
Åtgärd
Motivera åtgärd
Ansvarig
Datum när det ska vara klart
5.3 Vi vill motverka förekomsten av diskriminering på grund av
funktionsnedsättning.
s 26
5.3.1
5.3.2
5.3.3
5.3.4
5.3.5
Mål och uppföljning
Åtgärd
Motivera åtgärd
Ansvarig
Datum när det ska vara klart
s 26
s 26
s 26
s 26
s 26
5.5 Vi vill öka elevernas delaktighet i arbetet med nolltolerans mot
kränkande behandling och nätkränkning
s 27
5.5.1
5.5.2
5.5.3
5.5.4
5.5.5
Mål och uppföljning
Åtgärd
Motivera åtgärd
Ansvarig
Datum när det ska vara klart
s 27
s 27
s 27
s 27
s 27
6 Rutiner för akuta situationer
s 28
6.1 Policy
s 28
6.2 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och
kränkande behandling
s 28
6.3 Personal som elever och föräldrar kan vända sig till
s 28
6.4 Rutiner för att utreda och åtgärda om elev diskriminerats
s 28
5
6.5 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av
andra elever
6.5.1 Engångsföreteelse
6.5.2 Upprepade kränkningar/trakasserier, inledning
6.5.3 Upprepade kränkningar/trakasserier, fortsättning
6.5.4 Konfliktlösningsmodell
6.5.5 Kränkningar/trakasserier på nätet
s 28
s 29
s 29
s 29
s 30
s 30
6.6 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal s 31
6.7 Rutiner för uppföljning
s 31
6.8 Rutiner för dokumentation
s 31
6.9 Andra planer
s 31
6.10 Ansvarsförhållande
s 31
7 Begrepp
s 32
7.1 Främjande
s 32
7.2 Förebyggande
s 32
7.3 Diskriminering
s 32
7.4 Direkt diskriminering
s 32
7.5 Indirekt diskriminering
s 32
7.7 Bristande Tillgänglighet
s 32
7.6 Trakasserier och kränkande behandling
s 33
7.7 Kränkande behandling
s 33
7.8 Sexuella trakasserier
s 33
7.9 Repressalier
s 34
8 Diskrimineringsgrunderna
s 35
8.1 Kön
s 35
8.2 Könsidentitet eller könsuttryck
s 35
8.3 Etnisk tillhörighet
s 35
8.4 Religion eller annan trosuppfattning
s 36
8.5 Funktionsnedsättning
s 36
8.6 Sexuell läggning
s 37
8.7 Ålder
s 37
6
1 Grunduppgifter
1.1 Verksamheter, ansvariga och visionen
1.1.1 Verksamhetsformer som omfattas av planen
Grundskola, förskoleklass, fritidshem och grundsärskola.
1.1.2 Ansvariga för planen
Rektorer för skolenhet F-3 och fritidshem Carin Henricsson Byström, skolenhet 4-9 Jerry
Carlström och skolenhet grundsärskolan Ulric Appelblad.
1.1.3 Vår vision
På Ängetskolan känner jag mig respekterad för den jag är, jag känner mig glad, trygg och
längtar till nästa skoldag.
1.1.4 Skolans uppdrag
”Skolans uppdrag är att förmedla kunskaper och värden. Skolans värdegrund ska genomsyra
all verksamhet i skolan och skolans personal ska förmedla och gestalta denna värdegrund.
Alla elever ska känna sig trygga och respekterade som de är. Alla ska bli utmanade och få det
stöd de behöver för att utveckla sin fulla potential. Avgörande för det är att inga elever ska bli
diskriminerade, trakasserade eller kränkta.” (Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda” sid 7./
Skolverket 2014)
1.2 Giltighetstid och förankring
1.2.1 Planens giltighetstid
2016-08-01 – 2017-08-01
1.2.2 Läsår
2016/2017
7
1.2.3 Förankring av planen
DK-planen finns på Ängetskolans hemsida för alla att tillgå.
DK-planen förankras hos eleverna av klasslärarna i början på varje läsår. Planen diskuteras
på klassråd utifrån pedagogers eller elevers initiativ. På rådet behandlar klasserna alltid
punkten nolltolerans mot kränkande behandling. Eleverna har möjlighet att lämna tankar,
idéer eller erfarenheter som bearbetas för att främja likabehandling, motverka diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling. Återkoppling sker kontinuerligt till trygghetsteamet.
På skolan arbetar vi och samtalar om diskrimineringsgrunderna och hänvisar då till DKplanen.
DK-planen förankras hos personalen via APT-träffar, medarbetarsamtal, konferenser och
andra träffar. Personalen har ansvar att se till att de känner till innehållet i DK-planen.
Pedagoger samtalar med föräldrarna om planen på föräldramöten och vid behov på
utvecklingssamtal.
Dessa delar sker kontinuerligt för att arbetet med likabehandlingsplanen ska bli systematiskt.
2 Utvärdering
2.1 Utvärdering av föregående läsårs plan
Utvärderingen av planen togs upp i ledningsgruppen, trygghetsteamet (skolledare och
arbetslagsledare), elevhälsoteamet, på APT och genom elev- och medarbetarenkäter för
skolans personal. Respektive arbetslag har utvärderat DK-planen och nya synpunkter har
beaktats i den upprättade planen för läsåret 2016-2017.
2.2 Årets plan ska utvärderas senast
2017-06-20
2.3 Utvärdering VT 2017 av detta läsårets plan
Trygghetsteamet sammanställer resultatet av trivselenkäten och övrig kartläggning i slutet av
mars när trivselenkäten är färdigställd. Sammanställningen delges till skolenheterna under
april månad. Skolenheternas utvärdering av de främjande och förebyggande åtgärderna ska
inlämnas till Trygghetsteamet i början av maj månad. Trygghetsteamet sammanställer den
slutliga DK-planen. DK-planens utvärdering processas kontinuerligt med skolledningen.
8
2.4 Ansvariga för att årets plan utvärderas
Trygghetsteamet.
3
Främjande insatser
”Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för
likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår ifrån skolans övergripande uppdrag att verka
för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Detta värdegrundsarbete syftar till
att förankra respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en skolmiljö där alla
barn och elever känner sig trygga och utvecklas.” (http://www.planforskolan.se 2016)
3.1 Främja arbete mot kränkande behandling
3.1.1 Mål och uppföljning
Årskurs F-3 och Fritids
Skolans personal ska ha ett gemensamt synsätt kring vad kränkande behandling innebär. För
att få en samsyn hos personalen behöver detta diskuteras i uppstarten av varje läsår. Goda
metoder för att undvika konflikter och för att förebygga kränkningar ska tas upp. Ett ledord
för verksamheten ska vara respekt och omsorg för gruppen och individen. Alla elever ska
känna till innebörden av begreppet kränkande behandling. Alla former av kränkande
beteenden ska motverkas, såväl fysiska och psykiska kränkningar som verbala och ickeverbala kränkningar.
En utvärdering sker i samband med den årliga revideringen av kvalitetsredovisningen i slutet
av läsåret. Fritids använder en egen utvärderingsblankett till föräldrar och elever där syftet
bland annat är kartläggande och främjande. En gång per läsår uppmanas hemmen att besvara
en kommungemensam trivselenkät. Resultatet från enkäten används som underlag för samtal
med eleverna.
Årskurs 4-6
Årskurs 4-6 Målet med diskrimineringsgrunden är att arbeta med moraliska och etiska frågor
som motverkar kränkande behandling. Alla pedagoger ska ha ett gemensamt synsätt vad
kränkande behandling innebär. Alla elever har rätt att vistas på skolan utan att utsättas för
någon form av kränkande behandling. Genom att visa på goda förebilder och viktiga
egenskaper i vårt umgänge med varandra såsom ärlighet, tålamod, hjälpsamhet, vänskap och
pålitlighet hoppas vi på att forma goda kamrater.
Vår ambition är att leva upp till Ängetskolans vision: På Ängetskolan känner jag mig
respekterad för den jag är, jag känner mig glad, trygg och längtar till nästa skoldag.
9
Årskurs 7-9
Vi vill att eleverna ska få kunskap om människans lika värde och där igenom få en ökad
förståelse och empati. (FN-dagen)
Vi vill att eleverna ska lära av historien så att misstag inte upprepas men även öka förståelsen
av och respekten för allas likheter/olikheter. (Förintelsen åk 9)
Då detta är en återkommande aktivitet varje läsår kommer uppföljning och återkoppling att
ske vid dessa tillfällen för att säkerställa progressionen.
Medvetandegöra eleverna om förhållningssätt på nätet. Vi följer upp utvecklingen i den årliga
trivselenkäten.
Grundsärskolan
Vår strävan är att alla elever utifrån sin förmåga ska känna till innebörden av begreppet
kränkande behandling. Ett förebyggande arbete ska ske för att motverka alla former av
kränkande beteenden, såväl fysisk som psykisk kränkning som verbal- och icke verbal
kränkning.
3.1.2 Insats
F-3 och Fritids
För att motverka de olika formerna av kränkande behandling har vi olika aktiviteter och övningar.
Exempel:
 Träna elever på att lösa konflikter.
 Arbeta med kroppsspråk och charader.
 Träna ”jag-budskap” det vill säga göra om anklagelser/påhopp till ”jag-budskap”
Exempel: jag blir ledsen när…
 Rollspel och dramaövningar med efterföljande reflektioner.
 Film
 Läsa berättelser som t.ex. Pricken, Johan och Peter och Fula Ankungen som är bra böcker
för yngre barn.
 Samtalsmaterialet ”Livsgnistor”
 Kompissamtal
 Värderingsövningar och diskussioner.
 Berätta om styrdokumenten och förklara vad de innebär.
 Börja dagen med att bekräfta varje elev och avsluta dagen med en kortsamling och pratar
om hur dagen varit
 Vuxna finns ute bland elever vid raster och annan utevistelse.
 I början av höstterminen har vi fler vuxna än vanligt vid elevernas utevistelse.
Vid höststarten diskuteras skolans reviderade ordningsregler i varje klass. Därefter utarbetar vi
tillsammans med eleverna trivselregler för varje grupp. Respekt blir ledordet även i det arbetet.
Årskurs 4-6
 Riddarskolan i åk 4-5, praktiskt arbete och reflektion kring personligt ansvarstagande,
etik och moral (mentorer tar kontakt med kyrkan).
 Fler vuxna prioriteras att vara ute när behov finns.
 Värderingsövningar och diskussioner
10

Under klassråd har vi en stående punkt mot kommunens övergripande mål ”Nolltolerans mot kränkningar”
 Vi hjälper eleverna att lösa konflikter, själva eller med lärare.
Vi med klassråd och elevråd 4-6. Detta för att identifiera och stärka de positiva
förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Rådens har som del i sina uppdrag att
delta i skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga
rättigheter.
Årskurs 7-9
Arbetsområdet innebär att vi tar upp de mänskliga rättigheterna och Barnkonventionen. Vi
pratar om varför och när FN bildades. Hur är organisationen uppbyggd och vad är deras
huvuduppgift? Detta gör vi genom att se på filmer och följa upp dem. Vi använder Internet
som källa och jobbar med värderingsövningar. (FN-dagen)
För att öka elevernas förståelse för allas lika rättigheter genomför vi många diskussioner kring
bilder och filmer rörande området. Eleverna får även lyssna till olika föreläsningar och själv
läsa och ta del av olika vittnesmål. Mycket handlar om att få ungdomarna att våga ta ställning
och visa civilkurage. (Förintelsen)
Vi med klassråd, elevråd, Ängetskolans idrottsförening (ÄIF), trygghetsråd och BIBAK.
Detta för att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i
verksamheten. Rådens har som del i sina uppdrag att delta i skolans övergripande uppdrag att
verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter.
Vi arbetar med att:
 Aktiviteter över åldersgränserna.
 Fortsätta att samtala med eleverna om sociala medier och nätkränkningar.
 Fortbildning ska hållas om förhållningssätt på nätet för personalen varje
höstterminsstart. Information om detsamma för föräldrar till elever i åk 4 och 7.
Upptakt med eleverna kring nätet av lärarna med eleverna vid höstterminsstart.
 En föreläsare utifrån som föreläser för både lärare och elever.
 Sociala medier ska finnas som en punkt på klassrådets dagordning.
Grundsärskolan
För att motverka de olika formerna av kränkande behandling strävar vi efter att tillrättalägga
den psykiska/fysiska miljön. Vidare har vi olika aktiviteter och övningar.








Vi arbetar nära eleverna och vid de tillfällen incidenter uppstår tar vi tag i situationen.
Vi har återkommande reflekterande samtal i personalgruppen.
Vi bekräftar eleverna.
Vi arbetar med känslor via bland annat berättelser, filmer, drama, rollspel,
samtalsmatta, ritpratar mm.
Vi undviker ironi och skämt som är svåra att förstå för eleverna.
Vuxna finns och ser eleverna under hela skoldagen.
Genom praktiska övningar stödjer vi eleverna att veta hur man kan göra om en
kränkning uppstår. Till exempel ta kontakt med vuxna på skolan, föräldrar, BRIS mm.
Stödja eleven att säja nej, det är inte ok.
11
3.1.3 Ansvarig
Undervisande lärare i respektive årskurs. Lärare i F-3 och fritids.
3.1.4 Datum när det ska vara klart
Vårterminen (F-3 och Fritids) pågående arbete under läsåret (Åk 4-6), FN-dagen i november,
Förintelsens Dag i januari.
3.2. Främja likabehandling oavsett kön
3.2.1 Mål och uppföljning
F-3
Målet med genusarbetet är att belysa könsrollerna i elevernas vardag.
Årskurs 4-6
Målet med genusarbete är att belysa könsrollerna, som de varit genom historien och som de är nu
för att medvetandegöra stereotyper och att skapa förutsättningar för eleverna att utveckla sina
förmågor och intressen utan att begränsas av könstillhörighet.
Årskurs 7-9
Eleverna ska känna till begreppet HBTQ och lära sig respektera alla människor oavsett kön,
sexuell läggning, könsidentitet eller uttryck.
Då detta är en återkommande aktivitet varje läsår kommer uppföljning och återkoppling att
ske vid dessa tillfällen för att säkerställa progressionen.(Regnbågsdagen)
Öka elevernas insikt och förståelse för människokroppen och relationer. De ska även få en
förståelse för genusperspektivet ur en historisk och nutida vinkel.
Uppföljning sker genom en skriftlig, individuell (hem)uppgift samt utvärdering av temat. (Sex
och samlevnad åk 9)
Grundsärskolan
Vid terminsstart går klassläraren igenom de regler som finns på skolan. I det dagliga
klassrumsarbetet diskuteras värdegrundsfrågorna med eleverna och de görs medvetna om att
det här gäller i alla sammanhang, inte bara på skolan och i klassrummet.
I undervisningen behandlar vi hur vi bemöter varandra i olika slags relationer, t.ex. i skolan, i
familjen, med kamrater och kärleksrelationer.
All personal som arbetar med eleverna är förebilder i detta viktiga arbete. Vi bemöter
varandra på ett respektfullt sätt och ger därigenom eleverna goda exempel som de kan imitera.
12
3.2.2. Insats
Årskurs F-3
Samtal om könsroller och normer i barnens vardag, exempelvis hemmasysslor, fritid, raster, med mera.
Årskurs 4-6
 Vi diskuterar kring genus i några olika skolämnen, ex SO, Bi.
 Vi tänker på att fördela talutrymmet
 I åk 4 ser vi filmen ”Modig” på DVD
 I åk 5 ser vi filmen ” Billy Elliot” på DVD
 Belyser stereotyper i media via reklam i ämnen Sv, Hkk, Bi, Bild
Årskurs 7-9
Vi arbetar med:
 Vad HBTQ-begreppet står för och diskuterar detta.
 Lagar och regler som finns i samhället rörande detta begrepp.
 En fördjupad förståelse av HBT-frågan genom att se olika filmer i varje årskurs. Vi
analyserar, diskuterar och reflekterar kring dessa.(Regnbågsveckan)
 Värderingsövningar
 Filmer
 Ungdomsmottagningen besöker åk 7 på skolan
 Studiebesök till Ungdomsmottagningen i åk 9
 Föreläsningar
 Diskussioner (Sex och samlevnad åk 9)
Grundsärskolan
Vid terminsstart går klassläraren igenom de regler som finns på skolan. I det dagliga
klassrumsarbetet diskuteras värdegrundsfrågorna med eleverna och de görs medvetna om att
det här gäller i alla sammanhang, inte bara på skolan och i klassrummet.
I undervisningen behandlar vi hur vi bemöter varandra i olika slags relationer, t.ex. i skolan, i
familjen, med kamrater och kärleksrelationer.
3.2.3. Ansvarig
Undervisande lärare i respektive årskurs.
3.2.4. Datum när det ska vara klart
I slutet av vårterminen (F-6), höstterminen åk 7-9, vårterminen (Grundsärskolan)
3.3 Främja likabehandling oavsett könsidentitet eller
könsuttryck
3.3.1 Mål och uppföljning
13
Årskurs 4-6
Vi vill medvetandegöra dessa diskrimineringsgrunder för eleverna så att de avdramatiseras.
Vi pratar om normer kring kön i klassrummet.
Årskurs 7-9
Eleverna ska känna till begreppet HBTQ och lära sig att respektera alla människor oavsett
kön, sexuell läggning, könsidentitet eller uttryck.
Då detta är en återkommande aktivitet varje läsår kommer uppföljning och återkoppling att
ske vid dessa tillfällen för att säkerställa progressionen. (Regnbågsdagen)
Vi vill öka elevernas insikt och förståelse för människokroppen och relationer. De ska även få
en förståelse för genusperspektivet ur en historisk och nutida vinkel.
Uppföljning sker genom en skriftlig, individuell hemuppgift samt utvärdering av temat. (Sex
och samlevnad åk 9)
Grundsärskolan
På vår skola har vi nolltolerans mot att använda könsidentitet eller könsuttryck som skällsord.
Alla elever ska få ökad förståelse för människors olikheter.
Utvärdering och uppföljning efter varje moment.
3.3.2 Insats
Årskurs 4-6
 Åk 4 ser filmen "Tur o retur" diskuterar frågor från Svenska filminstitutet efteråt (vi
har DVD).
 Åk 5 ser filmen "Dårfinkar o dönickar" samt diskuterar frågor från Svenska
filminstitutet efteråt (vi har DVD).
 I årskurs 6 genomförs ett sex och samlevnadstema där diskrimineringsgrunderna tas
upp på ett naturligt sätt. Vi arbetar med:
 Värderingsövningar
 Filmer (elevens lärare kan beskriva närmare vilka filmer som planeras in).
 Diskussioner
 Vi uppmärksammar regnbågsveckan
Årskurs 7-9
Vi arbetar med:
 Vad HBTQ-begreppet står för och diskuterar detta.
 Lagar och regler som finns i samhället rörande detta begrepp.
 En fördjupad förståelse av HBTQ-frågan genom att se olika filmer i varje årskurs. Vi
analyserar, diskuterar och reflekterar kring dessa. (Regnbågsveckan)
Vi arbetar med:
Värderingsövningar
 Filmer (elevens lärare kan beskriva närmare vilka filmer som planeras in).
 Studiebesök
 Föreläsningar
 Diskussioner (Sex och samlevnad åk 9)
14
Grundsärskolan
Vi uppmärksammar Regnbågsveckan och arbetar kontinuerligt med detta då tillfälle ges för
att öka förståelsen för människors rättigheter att uttrycka sig könsöverskridande.
3.3.3 Ansvarig
Undervisande lärare i respektive årskurs.
3.3.4 Datum när det ska vara klart
Vårterminen (4-6), höstterminen (Åk 7-9) och vårterminen (Grundsärskolan).
3.4 Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet
3.4.1 Mål och uppföljning
Årskurs F-3
Målet är att alla, oavsett etnisk bakgrund, ska få en förståelse för de likheter och skillnader som
finns i det mångkulturella samhället.
Årskurs 4-6
Målet är att alla, oavsett etnisk bakgrund, ska få en förståelse för de likheter och skillnader
som finns i det mångkulturella samhället.
Årskurs 7-9
Vi vill att eleverna ska få kunskap om människans lika värde och där igenom få en ökad
förståelse och empati. (FN-dagen)
Vi vill att eleverna ska lära av historien så att misstag inte upprepas men även öka förståelsen
av och respekten för allas likheter/olikheter. (Förintelsen åk 9)
Då detta är en återkommande aktivitet varje läsår kommer uppföljning och återkoppling att
ske vid dessa tillfällen för att säkerställa progressionen.
Grundsärskolan
Elever ska efter sina förutsättningar få kunskap om olika etniska tillhörigheter, religioner eller
andra trosuppfattningar.
3.4.2 Insats
Årskurs F-3
Samtal om levnadsvillkor och bakgrund hos människor med annan etnisk tillhörighet.
Filmer och tv-program som behandlar detta, till exempel ”Rättens riddare”.
I samband med FN-dagen arbetar vi med barnkonventionen.
15
Årskurs 4-6
Diskrimineringsgrunden behandlas under arbetet med barnkonventionen och de mänskliga
rättigheterna, när vi arbetar med Global Vote och FN-dagen i åk 4-6.
 Vi läser om de svenska minoritetsgrupperna i olika ämnen t.ex. SO och svenska i åk 56.
 Vi ser filmen ”Hundra ord för snö” via Medienavet under tiden vi läser språkhistoria.
 Vi uppmärksammar andra kulturer som förekommer på skolan t.ex. genom olika lekar,
språk, kläder m.m.
Årskurs 7-9
Språktema genomförs gällande samiska och Tornedalska i åk 9.
Arbetsområdet innebär att vi tar upp de mänskliga rättigheterna och Barnkonventionen. Vi
pratar om varför och när FN bildades. Hur är organisationen uppbyggd och vad är deras
huvuduppgift? Detta gör vi genom att se på filmer och följa upp dem. Vi använder Internet
som källa och jobbar med värderingsövningar. (FN-dagen)
För att öka elevernas förståelse för allas lika rättigheter genomför vi många diskussioner kring
bilder och filmer rörande området. Eleverna får även lyssna till olika föreläsningar och själv
läsa och ta del av olika vittnesmål. Mycket handlar om att få ungdomarna att våga ta ställning
och visa civilkurage. (Förintelsen)
Föreläsning kring rasism hålls under läsåret.
Grundsärskolan
I undervisningen bemöter vi elevernas tankar kring olika människors livssituationer. Vi bjuder
in representant som visar det ”multikulturella smörgåsbordet”.
3.4.3 Ansvarig
Undervisande lärare i respektive årskurs. Lärare i F-3 och Fritids.
3.4.4 Datum när det ska vara klart
Arbetet pågår under hela läsåret. Oktober (FN-dagen), februari (Förintelsens Dag) för åk 7-9.
3.5 Främja likabehandling oavsett religion eller annan
trosuppfattning
3.5.1 Mål och uppföljning
Årskurs F-3
Målet är att alla ska känna sig respekterade oavsett religion eller trosuppfattning.
16
Årskurs 4-6
Målet är att alla ska känna sig respekterade oavsett religion eller trosuppfattning.
Årskurs 7-9
Vi vill att eleverna ska lära sig om allas lika värde och där igenom öka deras förståelse och
empati.
Då detta är en återkommande aktivitet varje läsår kommer uppföljning och återkoppling att
ske vid dessa tillfällen för att säkerställa progressionen.(FN-dagen)
Alla elever ska ha kunskap om de fem världsreligionerna för att minska fördomar och
främlingsfientlighet. (Världsreligionerna åk 8)
Då detta är en återkommande aktivitet varje läsår kommer uppföljning och återkoppling att
ske vid dessa tillfällen för att säkerställa progressionen.
Grundsärskolan
Elever ska efter sina förutsättningar få kunskap om olika etniska tillhörigheter, religioner eller
andra trosuppfattningar.
3.5.2 Insats
Årskurs F-3
Uppmärksamma olika religioner och traditioner.
Temaarbeten där vi jämför i första hand kristendom, judendom och islam.
Årskurs 4-6
Olika religioner och trosuppfattningar behandlas i SO-undervisningen.
 Diskrimineringsgrunden behandlas under arbetet med barnkonventionen och de
mänskliga rättigheterna, när vi arbetar med Global Vote och FN-dagen.
 Påvisa andra religioners regler/normer för att öka förståelsen för insatsen t.ex. mat,
klädsel, duschning m.m.
Årskurs 7-9
Arbetsområdet innebär att vi tar upp de mänskliga rättigheterna och Barnkonventionen. Vi
pratar om varför och när FN bildades. Hur är organisationen uppbyggd och vad är deras
huvuduppgift? Detta gör vi genom att se på filmer och följa upp dem. Vi använder Internet
som källa och jobbar med värderingsövningar (FN-dagen)
Området behandlar huvuddragen i de fem världsreligionerna. Vi tittar på likheter och
skillnader i tron och hur dessa utövas. Detta gör vi genom att lyssna på föreläsningar, se
filmer och diskutera olika livsfrågor. (Världsreligionerna åk 8)
Grundsärskolan
Vi bjuder in representant som visar det ”multikulturella smörgåsbordet” och behandlar ämnet
i respektive klass på lämplig nivå.
3.5.3 Ansvarig
Undervisande lärare i respektive årskurs. Lärare i F-3 och Fritids.
3.5.4 Datum när det ska vara klart
17
Vårterminen F-3. Vårterminen åk. 4-6; FN-dagen oktober, Världsreligionerna Vårterminen
åk. 7-9. Vårterminen Grundsärskolan.
3.6 Främja likabehandling kring funktionsnedsättning
3.6.1 Mål och uppföljning
Årskurs F-3
Vi vill fördjupa elevernas kunskaper om olika funktionsnedsättningar för att på så sätt öka
elevernas förståelse.
Årskurs 4-9
Vi vill fördjupa elevernas kunskaper om olika funktionsnedsättningar för att på så sätt öka
elevernas förståelse. Då detta är en återkommande aktivitet varje läsår kommer uppföljning och
återkoppling att ske vid dessa tillfällen för att öka allas kunskap om funktionsnedsättningar.
Grundsärskolan
Elever ska efter sina förutsättningar få kunskap om olika funktionsnedsättningar, få ökad
förståelse för sin funktionsnedsättning, sina behov och rättigheter.
3.6.2 Insats
Årskurs F-3
Gemensamma luncher, raster och lokaler ger möjligheter till naturliga möten mellan alla elever under
skoldagen och fritidsverksamheten.
I samband med att vi uppmärksammar Internationella Downs Syndrom dagen (21 mars) belyser vi
människors olikheter.
Årskurs 4-6
 Se filmer som ”Hur många lingon finns det i världen?” (åk 5) och ”En dag med
Markus” och ”Ebba & William” (åk 4).
 I ämnet idrott ”prova på ” någon funktionsnedsättning.
 Värderingsövningar och diskussioner i samband med filmerna.
 Se grundsärskolans föreställning Glädjeteatern varje år i åk 6.
Årskurs 7-9
Vi arbetar med:
 Se film (elevens lärare kan beskriva närmare vilka filmer som planeras in).
 Medvetandegöra eleverna om att leva med funktionsnedsättning.
 Värderingsövningar och diskussioner.
 Praktiska övningar att vara funktionsnedsatt
 Belyser neuropsykiatriska funktionshinder
18
Grundsärskolan
I grundsärskolan arbetar vi kontinuerligt med olika funktionsnedsättningar och dess
konsekvenser i olika miljöer och vilka hjälpmedel som finns. Vi ger eleverna kontinuerligt
stöd i hur de ska klara av sin vardag på ett bra sätt. Vi samarbetar även vid behov med tex
barnhabilitering, boende, kortis med flera.
3.6.3 Ansvarig
Undervisande lärare i respektive årskurs. Lärare i F-3 och fritids.
3.6.4 Datum när det ska vara klart
Vårterminen.
3.7 Främja likabehandling kring sexuell läggning
3.7.1 Mål och uppföljning
Årskurs F-3
På vår skola har vi nolltolerans mot att använda benämningar på sexuella läggningar som
skällsord. Alla elever ska få ökad förståelse för människors olikheter.
Årskurs 4-6
Vi vill medvetandegöra dessa diskrimineringsgrunder för eleverna. På vår skola har vi
nolltolerans mot att använda benämningar på sexuella läggningar som skällsord. Alla elever ska få
ökad förståelse för människors olikheter.
Årskurs 7-9
Eleverna ska känna till begreppet HBTQ och lära sig respektera alla människor oavsett kön,
sexuell läggning, könsidentitet eller uttryck, samt lagar och regler kring begreppet.
Då detta är en återkommande aktivitet varje läsår kommer uppföljning och återkoppling att
ske vid dessa tillfällen för att säkerställa progressionen.
Åk 9. Öka elevernas insikt och förståelse för människokroppen och relationer. De ska även få
en förståelse för genusperspektivet ur en historisk och nutida vinkel.
Uppföljning sker genom en skriftlig, individuell hemuppgift samt utvärdering av temat.
Vi vill att eleverna ska lära av historien så att misstag inte upprepas men även öka förståelsen
av och respekten för allas likheter/olikheter.
Då detta är en återkommande aktivitet varje läsår kommer uppföljning och återkoppling att
ske vid dessa tillfällen för att säkerställa progressionen.
Grundsärskolan
På vår skola har vi nolltolerans mot att använda benämningar på sexuella läggningar som
skällsord. Alla elever ska få ökad förståelse för människors olikheter.
19
3.7.2 Insats
Årskurs F-3
Under Regnbågsveckan ser vi filmer om olika familjetyper som man kan möta, t ex ”Mamma,
mamma, barn” och ”Rättens riddare”.
Årskurs 4-6
 Åk 4 ser filmen "Tur o retur" och diskuterar frågor från Svenska filminstitutet efteråt.
 Åk 5 ser filmen "Dårfinkar o dönickar” och diskuterar frågor från Svenska
filminstitutet efteråt.
 Åk 6 ser filmen "Patrik 1,5” med efterföljande diskussion.
 I åk 6 genomförs ett sex och samlevnadstema.
 Vi arbetar med värderingsövningar och diskussioner.
Årskurs 7-9
 Värderingsövningar
 Filmer. Vi analyserar, diskuterar och reflekterar kring dessa.
 Studiebesök
 Föreläsningar
 Diskussioner
Arbetsområdet innebär att vi tar upp de mänskliga rättigheterna och Barnkonventionen. Vi
pratar om varför och när FN bildades. Hur är organisationen uppbyggd och vad är deras
huvuduppgift? Detta gör vi genom att se på filmer och följa upp dem. Vi använder Internet
som källa och jobbar med värderingsövningar.
Att vuxna ska tänka på att inte utgå ifrån ”traditionella normer”.
Grundsärskolan
Aktiviteter som ökar förståelsen för människors rättigheter att uttrycka sin sexuella läggning.
Exempelvis temadagar, gärna olika arbeten i anslutning till Regnbågsveckan samt anpassad
litteratur, filmer och samtal.
Vi bemöter elevernas funderingar och ser information som är anpassat efter respektive elevs
förmåga att ta till sig information.
3.7.3 Ansvarig
Undervisande lärare i respektive årskurs. Lärare i F-3 och fritids.
3.7.4 Datum när det ska vara klart
Vårterminen F-3. I slutet av vårterminen (4-6). I slutet av den årliga Regnbågsveckan i
Örnsköldsviks kommun, före höstlovet (Åk 9). Vårterminen (Grundsärskolan).
20
3.8 Främja likabehandling oavsett ålder
3.8.1 Mål och uppföljning
Årskurs F-3
Målet för området är att barnen ska kunna umgås och känna sig trygga i alla åldersgrupper.
Årskurs 4-6
Målet för området är att barnen ska kunna umgås och känna sig trygga i olika åldersgrupper.
3.8.2 Insats
F-3 och Fritids
Exempel:
 Musikal, jul- och påsktemadag, skogsutflykter, Skoljoggen, friluftsdagar, fettisdagskul,
lektemadag.
 Elever får kontakt med äldre personer genom "Rastvandrarna".
Årskurs 4-6
Vi genomför fördjupningsdagar och friluftsdagar i årsspannet 4-6 för att kunna blanda
åldersgrupper.
Raster läggs i möjligaste mån samtidigt för 4-6:an.
Elevens val genomförs tillsammans i 4-6.
3.8.3 Ansvarig
Undervisande lärare i respektive årskurs. . Lärare i F-3 och fritids.
3.8.4 Datum när det ska vara klart
Arbetet pågår under hela läsåret.
4 Kartläggning
4.1 Kartläggningsmetoder
Kartläggningen är en summering av följande metoder:



Utvecklingssamtal (klasslärare med elev och vårdnadshavare)
Medarbetarsamtal (rektor med personal)
Samtal mellan lärare och elev.
21










Personalobservationer
Klassråd med stående punkt gällande ämnet
Trivselenkät
Rapport om kränkande behandling
Arbetsplatsträffar/arbetslagsmöten
Elevgenomgångar
Elevhälsoträffar
Hälsobesök
Rastvandrare (åk F-3)
Trygghetsvandringar
4.2 Områden som berörs i kartläggningen
Kränkande behandling och alla sju diskrimineringsgrunder.
4.3 Hur eleverna har involverats i kartläggningen
Eleverna har genomfört:
 En trivselenkät för grundsärskolan och grundskolan samtliga årskurser
 Skolutvecklingsenkät – kommunens gemensamma enkät, årskurs 4-9
 Klassråd
 Hälsobesök hos skolsköterskan erbjuds vid minst tre tillfällen under skoltiden
 • Utvecklingssamtal
 Elev-/mentorssamtal
4.4 Hur personalen har involverats i kartläggningen










Medarbetarsamtal
Utvecklingssamtal med elever och vårdnadshavare
Elev-/mentorssamtal
Elevobservationer
Klassråd
Rapport om kränkande behandling
Arbetsplatsträffar/arbetslagsmöten
Elevgenomgångar (Rektor, klasslärare och utvalda ur elevhälsan)
Elevhälsoträffar med rektor, skolsköterska, psykolog, kurator och specialpedagoger
Planeringsmöten mellan skolledning och personal från kök, städ och vaktmästeri
22
4.5 Resultat och analys
På skolan har elever och personal en känsla av ett öppet och trivsamt klimat. De flesta elever
känner sig trygga och respekterade. Det är lite ogiltig frånvaro.
Arbetet med att motverka förekomsten av diskriminering och kränkande behandling under
raster kommer att fortsätta. Att finnas med runt barnen som vuxen på raster, att observera och
reagera på språkbruk och vara en god förebild det har vi sett som framgångsfaktorer.
Vi har utifrån våra analyser sett vilka förebyggande och främjande områden vi behöver arbeta
med. Trivselenkäten förra läsåret visar att eleverna börjat känna en större delaktighet i arbetet
mot mobbning. Arbetet kring toaletter och duschutrymmen har gett resultat men behöver
fortsätta. Målsättningarna har slagits samman till en gemensam med parollen ”Håll skolan
ren!”.
Den förebyggande åtgärden att stärka elevernas empatiska förmåga och delaktighet i de yngre
åldrarna för att på så sätt minska diskriminering och kränkande behandling är ett långsiktigt
arbete. Maja Wallin har även haft fortbildning för F-3s personal som har riktats mot att förstå
skillnaden mellan konflikt och kränkande behandling. Likaså vikten av att betona när en
konflikt/kränkande behandling är utredd och avslutad. Detta har varit en bra
fortbildningsinsats som kräver fortsatt uppföljning.
Fjolårets förebyggande arbete gällande nätkränkningar har genomförts och förstelärare Maja
Wallin har föreläst för personal och föräldrar i grundskolan åk 4-9. En elevgrupp utbildades
som genomförde föreläsningar i klasserna. Detta arbete kommer att fortsätta inom skolans nya
organisation med trygghetsteam, se ny förebyggande åtgärd ”Vi vill öka elevernas delaktighet
i arbetet med nolltolerans mot kränkande behandling och nätkränkning”.
5 Förebyggande åtgärder
”Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller
kränkande behandling som finns i er verksamhet. Riskerna kan kartläggas på olika sätt.”
”Förebyggande mål och åtgärder måste motiveras av vad som kommer fram i en
kartläggning.” (Plan för skola, 2016)
5.1 Vi vill stärka elevernas empatiska förmåga och
delaktighet för att på så sätt minska diskriminering och
kränkande behandling, allmänt och på raster
5.1.1 Mål och uppföljning

Öka elevernas trygghet under raster
23

För elevernas trygghet under raster ska personalen finnas ute i korridorer och på
andra uppehållsytor.
Uppföljning sker i kontinuerliga samtal mellan personalen på t ex arbetslagsträffar och via
klassråd. Arbetslagsledarna ser till att fördela detta ansvar i arbetslagen.
Alla som arbetar i skolan ska medverka till att varje elev ska känna sig respekterad för den man är,
känna sig trygg, glad och längta till nästa skoldag. Ett ledord för verksamheten ska vara respekt
och omsorg för gruppen och individen. Det förebyggande arbetet i detta mål är tänkt att
komplettera målsättningen som är satt i det främjande arbetet.
5.1.2 Åtgärd





Se över schemat inför höstterminen
Prioritera högre vuxennärvaro då det är flest elever ute
Rastvakter ska alltid bära västar för att synliggöras
Jobba för att få fler att vara ute även bland annan personal
Personalen följer ett schema som täcker upp stora delar av dagen. För att ytterligare öka
tryggheten på skolan finns ibland andra vuxna, rastvandrare på skolan under
utevistelsen.
 Ett trygghetsteam har bildats i F-9 med representanter från varje enhet. Teamet arbetar
för att öka trygghet på raster och främja gemenskap mellan alla på skolan (elever och
personal).
 Diskussioner i arbetslagen och klasserna om hur eleverna trivs och mår.
 Samtal i mindre elevgrupper, samtal med enskilda elever och föräldrakontakter.
 Kartläggning genom trygghetsvandring (F-3) inne och ute på skola och fritids.
 I fritidsverksamheten lägga bemanningen så att vi har bra täckning vid de tider då det är
stora elevgrupper.
 Se också de insatser som beskrivs under det främjande arbetet.
5.1.3 Motivera åtgärd
Det finns elever som upplever att det är få vuxna ute på rasterna.
Öka elevernas delaktighet
5.1.4 Ansvarig
Schemalagda lärare. Arbetslag och Trygghetsteam. Arbetslagen i F-3 och Fritids.
5.1.5 Datum när det ska vara klart
Sker kontinuerligt under läsåret vid elevråd, klassråd och i utvecklingssamtal. Arbetet sker
kontinuerligt.
24
5.2 Vi vill jobba för trivsel och trygghet på skolan
5.2.1 Mål och uppföljning




Motverka förekomsten av klotter med kränkande och diskriminerande karaktär
Öka tryggheten i toalett- och duschutrymmen
Öka trivseln under rasterna
Öka barnens möjligheter att få hjälp
Målet är att hålla skolan ren, men också helt fri från klotter och symboler som kan ha
kränkande innebörd. Vi vill ha en skola att vara stolt över.

Uppföljning och återkoppling sker vid varje städtillfälle, samt av rektor och skyddsombud
vid skyddssyn under vårterminen.
5.2.2 Åtgärd

Genomför, minst två gånger per termin, städaktiviteter som syftar till att minimera klotter
med mera. Håll skolan ren!
Klotter som upptäcks anmäls genast till vaktmästare
Fler rastaktiviteter
Nya/bättre lås på toaletterna
Krokar för handdukar utanför duschdraperierna
I duschrummen har vi utrustat med förstärkta duschdraperier för att öka elevernas
integritet vid duschning.
Skolledning diskuterar frågan återkommande med städ och vaktmästeri vid KOS-träffar
(Konsult Och Service).
På klassrådstid tas frågan upp hur eleverna vårdar de sanitära utrymmena och hur de
tycker att det fungerar på toaletterna och vid duschningen. Här är det av vikt att prata
med eleverna att respektera, att den som besöker toaletten får vara i fred.
I förekommande fall ger klasslärare eleverna tips om alternativa toaletter.
Information till elever under terminen om åtgärder som görs kring toaletter samt
information till elever om var skolans samtliga toaletter finns.
Anonymskrivning på lappar med alla elever i klassen regelbundet under terminen.










5.2.3 Motivera åtgärd



Eleverna upplever att rasterna är tråkiga – de har ingenting att göra
Eleverna upplever otrygghet i toalett- och duschutrymmen
Vi har arbetat för att öka tryggheten i dessa utrymmen, eftersom kartläggningen visar
att tryggheten är minst här. Vi vill aktivt verka för att förbättra dessa miljöer, men
har märkt att det allra viktigaste är hur eleverna sköter utrymmena.
25
5.2.4 Ansvarig
All personal. Arbetslaget, trygghetsteamet, skolledning.
5.2.5 Datum när det ska vara klart
Klottersanering sker i anslutning till varje lov. Delmål uppföljs varefter de genomförs. Slutlig
uppföljning sker i slutet av läsåret, bland annat med elevenkäten som underlag.
5.3 Vi vill motverka förekomsten av diskriminering på
grund av funktionsnedsättning.
5.3.1 Mål och uppföljning
Det ska inte förekomma diskriminering på grund av funktionsnedsättning i verksamheten.
Uppföljning av måluppfyllelse ska ske på:
 Förvaltningsnivå
 Ledningsgruppsnivå
 Arbetslagsträffar
 Pedagoger och arbetslag.
5.3.2 Åtgärd



Vid alla beslut och vid all planering av skolans verksamhet ska det beaktas att ingen
blir diskriminerad på grund av funktionsnedsättning.
En arbetsgrupp kommer att bildas, för att se över utemiljö, som behöver förbättras
för att eleverna ska få mera uteaktiviteter att välja bland på rasterna. I arbetet
kommer hänsyn att tas till att skapa en miljö som förebygger konflikter och ökar
tillgängligheten.
När förekomst av diskriminering uppdagas ska det åtgärdas omedelbart och
dokumentera. NOLLTOLERANS!
5.3.3 Ansvarig
Rektor, lärare och övrig personal.
5.3.4 Datum när det ska vara klart
För att säkerställa att målet är uppfyllt skall det följas upp vid vårterminens slut.
26
5.4 Vi vill öka elevernas delaktighet i arbetet med
nolltolerans mot kränkande behandling och nätkränkning
5.4.1 Mål och uppföljning
Att alla elever ska få kunskap om: vad kränkande behandling är, vilka rättigheter och
skyldigheter de har, hur de ska agera om de själva eller någon annan utsätts för kränkande
behandling, var de ska vända sig om/när det händer och vilka skyldigheter skolan har.
Att se till att alla elever regelbundet får möjlighet att uppmärksamma skolan på områden som
gäller deras psykosociala arbetsmiljö som behöver bli bättre.
Att alla elever känner sig trygga på skolan och att ingen utsätts för kränkande behandling.
5.4.2 Åtgärd
Trygghetstrådet arbetar främjande och förebyggande bl.a. med sådant som framkommer som
förbättringsområden.
Trygghetsrådet dokumenterar information och åtgärder så att de kan följas upp och
utvärderas.
Vi utarbetar rutiner för att elevernas delaktighet ska systematiseras.
5.4.3 Motivera åtgärd
Elevenkäten visar på att det förekommer kränkningar.
5.4.4 Ansvarig
Rektor, lärare och övrig personal
5.4.5 Datum när det ska vara klart
Elever och personal följer upp och utvärderar gjorda insatser innan jul- och sommarlov. Har
insatserna haft liten- eller ingen effekt hittar vi nya sätt att jobba på.
27
6 Rutiner för akuta situationer
6.1 Policy
På Ängetskolan ska det råda nolltolerans mot kränkande behandling och trakasserier.
6.2 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och
kränkande behandling
I skolenhet F-3, 4-9 och grundsärskolan finns rastvaktscheman, samt scheman för pedagogisk
lunch för en vuxens närhet till eventuella konfliktsituationer.
Dessa frågor diskuteras kontinuerligt på klassråd, utvecklingssamtal och APT.
Ett annat verktyg för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling är att vi arbetar
målmedvetet för att skapa bra och systematisk dialog genom regelbundna mentorssamtal,
goda relationer med vårdnadshavare och all personal som arbetar på skolan.
All personal är ansvarig för att anmäla kränkande behandling.
6.3 Personal som elever och föräldrar kan vända sig till
All personal finns tillgänglig för samtal vid behov, t ex skolledning,
kontaktlärare/klassföreståndare, ämneslärare etc.
6.4 Rutiner för att utreda och åtgärda om elev
diskriminerats
När vi får kännedom om att någon anser sig vara diskriminerad agerar vi enligt följande:
1.
2.
Rektor eller av rektor utsedd person utreder och dokumenterar
Rektor meddelar berörd elev samt personal utfall av utredningen
3. Skolan åtgärdar och säkerställer att ingen diskrimineras samt följer upp
6.5 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av
andra elever
När skolpersonal får kännedom om att en elev anser sig vara utsatt för kränkning, trakasserier
eller kränkande behandling agerar vi enligt följande:
Den som har fått kännedom om kränkningen pratar med den utsatte eleven alternativt tar
kontakt med klassläraren/mentor som pratar med den som har blivit kränkt och tar reda på om
detta är en engångsföreteelse eller om det hänt vid upprepade tillfällen.
28
6.5.1 Engångsföreteelse:



Prata med den som kränkt/trakasserat och få den att förstå att vi har nolltolerans, få
den att förstå hur det känns för den som har blivit kränkt, samt be den förklara för den
som blivit kränkt att den är ledsen för att det blev så.
Lärare eller annan personal har en skyldighet att anmäla kränkande behandling som de
har sett eller fått kännedom om till rektorn. Denne ska i sin tur anmäla detta till
huvudmannen. Parallellt så inleds utredningen kring den anmälda händelsen. Åtgärder
vidtas utifrån vad utredningen visar. Använd beslutade blanketter.
Informera vårdnadshavare om händelsen och att skolan tagit tag i det, gäller både den
som kränkt/trakasserat och den som blivit kränkt/trakasserad.
6.5.2 Upprepade kränkningar/trakasserier, inledning:


Samtal med den som blivit utsatt för upprepade kränkningar/trakasserier samt elever
och vuxna på skolan som sett och hört. Dokumentera!
Analys av det som framkommit vid samtalen. Vad har hänt? Handlar detta enbart om
kränkningar/trakasserier eller är de en del av en konflikt? Finns det en konflikt med i
situationen bör utredaren skilja på konflikt och kränkningar/trakasserier. Vi agerar
kring upprepande kränkningar/trakasserier enligt beskrivning nedan och konflikter
genom att hjälpa till att lösa konflikten enligt konfliktlösningsmodell.
6.5.3 Upprepade kränkningar/trakasserier, fortsättning:







Analys av det som framkommit vid samtalen med den som blivit utsatt för upprepade
kränkningar/trakasserier. Vi tolkar in elevernas sociala situation, relationsarbete,
hierarkier, skolsituation samt gruppens normer för att synliggöra mönster och hitta
bästa åtgärder. Åtgärder kan behövas sättas in på såväl individ-, grupp- och skolnivå
och måste anpassas efter varje unik situation. När behov finns tar rektor beslut enligt
vad som framkommer vid utredningen.
Enskilt samtal med den eller de som utsatt elev för upprepade kränkningar/kränkande
behandling. Fokus sätts på att förstå den utsattes situation, skolans och samhällets syn
på kränkningar som kan vara lagbrott, samt att ändra framtida beteende. Samtliga
inblandade erbjuds det stöd som av analysen framkommit kan tänkas behövas
och/eller det som de själva önskar. Vi tar med att stödjande resurser finns på andra
ställen än i hemmet och i skolan, tex i föreningar där eleverna finns på fritiden.
Vårdnadshavare inbjuds för att samarbeta med skolan i barnet/barnens
förändringsarbete. Överenskommelse i trepartssamtalet skrivs och dokumenteras.
Under den närmsta tiden hålls uppföljningssamtal dagligen för att kontrollera att
kränkningarna upphört, med folk omkring, den som blivit kränkt/trakasserad och
den/de som kränkt/trakasserat.
När det fungerat och man tycker att uppföljningssamtalen inte behöver hållas så tätt
övergår de till att hållas en gång i veckan.
Vårdnadshavare informeras och hålls underrättade om hur det går och om vissa
justeringar måste göras i den nedtecknade överenskommelsen.
Om kränkningarna inte upphört inom en månad anmäls detta till huvudmannen igen
och socialtjänsten kontaktas.
29
6.5.4 Konfliktlösningsmodell
Vi hjälper till att lösa konflikter om eleverna själva vill det. Det är en vuxen som leder
samtalet. Under samtalet skall fokus ligga på att lösa konflikten och att hitta ett sätt att
förhålla sig till varandra som fungerar för båda i framtiden. Det ska den vuxne inledningsvis
vara tydlig med och att kränkningar är absolut förbjudna. Så här kan man som vuxen lägga
upp samtalet:
1. Upplevelse
Eleverna får var och en berätta om hur de upplever situationen. Tänk på jag-budskap!
2. Känsla
Eleverna berättar för varandra om känslan konflikten ger. Tänk på jag-budskap!
3. Önskan
Var och en berättar hur de vill att det ska se ut i framtiden.
4. Överenskommelse
En överenskommelse görs och dokumenteras om hur de inblandade ska förhålla sig
och göra i framtiden
5. Uppföljning
Uppföljningssamtal hålls med de inblandade för att se till att överenskommelsen hålls
och hjälpa till om de behöver hjälp med något. Dokumentationen revideras efter nya
beslut.
6.5.5 Kränkningar/trakasserier på nätet
Skolan är skyldig att utreda kränkningar och trakasserier som sker på nätet. Som elev kan du
göra så här:


Ta en skärmdump och spara den
Visa den för en vuxen i skolan
De vuxna i skolan utreder kränkningar och trakasserier på nätet på samma sätt som om de
hade hänt på skolan.
30
6.6 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av
personal
Lärare eller annan personal har en skyldighet att anmäla kränkande behandling som de har
sett eller fått kännedom om till rektorn. Denne ska i sin tur anmäla detta till huvudmannen.
Parallellt så inleds utredningen kring den anmälda händelsen. Åtgärder vidtas utifrån vad
utredningen visar.
6.7 Rutiner för uppföljning
Rektor återrapporterar till huvudmannen vad utredningen visar och vilka ev. åtgärder som
vidtagits.
6.8 Rutiner för dokumentation
Rektor anmäler kränkningen till huvudmannen genom en blankett som bildningsförvaltningen
framtagit.
Rektor återrapporterar till huvudmannen vad utredningen visar och vilka ev. åtgärder som
vidtagits.
För att göra anmälningsförfarandet korrekt enligt lagen ska blanketten som
bildningsförvaltningen i Örnsköldsvik användas. Det finns även en mall för att underlätta
återrapporteringen till huvudmannen.
6.9 Andra planer
Till stöd vid akuta situationer finns en krisplan för Gullänget och ordningsregler för
Ängetskolan.
6.10 Ansvarsförhållande
Lärare eller annan personal har en skyldighet att anmäla kränkande behandling som de har
sett eller fått kännedom om till rektorn. Denne ska i sin tur anmäla detta till huvudmannen.
Parallellt så inleds utredningen kring den anmälda händelsen.
Nästa steg är att rektor återrapporterar till huvudmannen vad utredningen visar och vilka
eventuella åtgärder som vidtagits.
Om kränkningarna inte upphörts trots att vi arbetat efter våra rutiner kontaktas socialtjänsten.
31
7 Begrepp
7.1 Främjande
”Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller
kränkande behandling som finns i er verksamhet. Riskerna kan kartläggas på olika sätt.”
”Förebyggande mål och åtgärder måste motiveras av vad som kommer fram i en
kartläggning.” (Plan för skola, 2016)
7.2 Förebyggande
”Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller
kränkande behandling som finns i er verksamhet. Riskerna kan kartläggas på olika sätt.”
”Förebyggande mål och åtgärder måste motiveras av vad som kommer fram i en
kartläggning.” (Plan för skola, 2016)
7.3 Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och
behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller
könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning,
sexuell läggning, eller ålder.
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
7.4 Direkt diskriminering
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till
någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett
visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta
program.
7.5 Indirekt diskriminering
Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som
verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med
diskrimineringsgrunderna.
Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever
som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.
7.6 Bristande Tillgänglighet
Bristande tillgänglighet är när en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att
32
en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en
jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Denna sjätte form av
diskriminering kom som en ny lag 1/1 2015 Diskrimineringslagen.
7.7 Trakasserier och kränkande behandling
Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs
värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande
behandling nedan).
Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande
generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper.
Det kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller
liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig
förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad.
7.8 Kränkande behandling
Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs
värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande
som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn,
utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook).
Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller
kränkande behandling.
Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling



Carl blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de honom ”pucko” och
”tjockis”. De har också lagt ut bilder av Carl på Lunarstorm. Bilderna har tagits i
duschen efter gymnastiken.
Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett
gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil.
Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam
än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att
Oliver är ensam för att han tycker om det. ”Han är en ensamvarg”, säger klassläraren.
Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till.
7.9 Sexuella trakasserier
Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.
Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt
anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som
avgör vad som är kränkande.
33
7.10 Repressalier
Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund
av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat
förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev,
exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller
kränkande behandling.
34
8 Diskrimineringsgrunderna
8.1 Kön
Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier



Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder
henne med argumentet ”Det är för hårt arbete för en tjej”. [diskriminering]
Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt
att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön]
Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och
hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier]
8.2 Könsidentitet eller könsuttryck
Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte
identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för
att tillhöra ett annat kön.
Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller
könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att
det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”.
Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan
vara såväl homo-, bi- som heterosexuella.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier



Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig
med mascara och läppglans. [trakasserier]
Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium
för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och
istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad
intergender betyder och innebär. [diskriminering]
Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans
tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där.
[trakasserier]
8.3 Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung,
hudfärg eller annat liknande förhållande.
Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom,
same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska
tillhörigheter.
35
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier



En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt
etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad
elevgrupp. [diskriminering]
Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och
sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom
med att ”Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på
dig. De menar ju inget illa”. [trakasserier]
Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på
proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes
modersmål.[diskriminering]
8.4 Religion eller annan trosuppfattning
Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens
proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband
med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av
diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och
värderingar som inte har samband med religion faller utanför.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier




Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några
klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt.
[trakasserier]
Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen
”Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck”. Det innebär att Leila utestängs från sin
utbildning. [diskriminering]
Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier]
8.5 Funktionsnedsättning
Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller
begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada
eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning – och inte funktionshinder
eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier



På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av
var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering]
Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar
”Din pappa är jävla CP.” [trakasserier]
Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still.
Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan
36
skickar hem Patrik med orden ”ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet!”
[diskriminering och trakasserier]
8.6 Sexuell läggning
Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller
heterosexuell läggning.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med
sexuell läggning




Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar
de henne ”äckliga lebb”. [trakasserier]
Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har
han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam.
James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut
honom, men inte gör något. [trakasserier]
På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den
första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering]
8.7 Ålder
Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd.
Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika
ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av
ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan.
Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en
tillämpning av skollagen.
Exempel på händelser som kan vara trakasserier:


Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta.
[trakasserier]
Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när
de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men
de fortsätter i alla fall. [trakasserier]
37