Teorier om Hälsa och Sjukdom

Teorier om Hälsa och Sjukdom
Vetenskapsteoretisk bakgrund:
Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden
1)
2)
3)
Teorier och lagar
Metafysik
Värderingar
Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens
’objekt’ och deras relationer.
Vid vetenskapliga förändringar ifrågasätts dessa grundantaganden
Det har skett stora förändringar hälso- och sjukvården de senaste 20-30 åren.
I samband med detta har också vissa av hälso- och sjukvårdens
grundantaganden ifrågasatts.
Adekvanskriterier för en definition av begreppet “hälsa”
1) Språkbruk
2) Värde
3) Teori (princip)
4) Precision
5) Reliabilitet
6) Mätbarhet
7) Homogenitet
8) Enkelhet
1
Utgångspunkter för teorier om hälsa och sjukdom.
1) Biologi eller sociologi
2) Hälsobegreppet eller sjukdomsbegreppet
Distinktion:
Manifest hälsa – grundläggande hälsa
- Manifest hälsa handlar om individens hälsostatus just nu.
- Grundläggande hälsa handlar om individens disposition över tid att ha hälsa
eller att drabbas av ohälsa.
Teorier om hälsa
Man kan indela teorier om hälsa i åtminstone fem huvudkategorier.
I) Monistiska teorier
1. Som avsaknad av sjukdom
2. Som välbefinnande
3. Som balans eller anpassning
4. Som förmåga eller kapacitet
II) Pluralistiska teorier
5. Kombinerar två eller fler dimensioner.
a)
Utgörs av 2 eller fler monistiska dimensioner.
b)
Utgörs av en lista av hälsorelaterade egenskaper.
2
1) Hälsa som klinisk status
Hälsa är detsamma som avsaknad av sjukdom.
Om denna definition är rimlig beror på vilket sjukdomsbegrepp man omfattar.
- Sjukdom som dysfunktion eller funktionsnedsättning
- Sjukdom som ett tillstånd av lidande och holistisk funktionsnedsättning
(oförmåga).
Boorses biostatistiska teori
Hälsa är frånvaro av sjukdom (disease)
Sjukdom = skall förstås som ”teoretiskt ohälsosamt tillstånd”
Sjukdom är:
Tolkning 1) är en statistisk nedsättning av en fysisk eller psykisk funktion
Tolkning 2) ett inre tillstånd som (statistiskt) nedsätter en fysisk eller
psykisk funktion
Två betydelser av normal:
Normativ, statistisk
Normalfunktionen fastställs statistiskt
- skillnad mellan könen
- skillnad mellan åldrar
Abnormaliteten (dvs funktionsnedsättningen) måste nedsätta överlevnads eller
reproduktions-förmågan
”Globala” sjukdomar accepteras om de är miljöbetingade
3
En ”disease” är samtidigt en ”illness” om den skapar oförmåga hos individen
och därför:
1) är icke önskvärd av individen
2) berättigar till speciell behandling
3) ursäktar normalt sett kriticerbart beteende
”Disease” är ett deskriptivt (beskrivande) begrepp och därmed värdeneutralt
”Illness” är ett värdeladdat begrepp och därmed inte objektivt
Illness är en delmängd av disease.
Problem med den biostatistiska teorin:
•
normalfunktionen hos ett organ varierar beroende på miljö och
individens verksamhet
•
reduktion av en (organ-) funktion kan kompenseras av en annan
(organ-) funktion
•
30-50% av alla som söker allmänläkare saknar abnormalitet (illness
utan disease)
•
vissa ”sjukdomar” är normaltillstånd (givet miljön), ex. infektioner
•
antingen: hela sub-populationer (av jordens befolkning) blir
abnormala
eller:
vanliga ”sjukdomar” i en kultur är normala (och därmed inte
sjukdomar) i den kulturen
•
hälsa är ett absolut tillstånd (ingen dimension).
4
WHO:s hälsosyn
I WHO:s konstitution från 1948 formulerades en definition av hälsa.
”Hälsa är ett tillstånd av totalt fysiskt, psykisk och socialt välbefinnande, inte
bara frånvaro av sjukdom eller defekt (infirmity).”
Ottawa Charter of Health Promotion, 1986
Hälsan har med fysiska, personliga och sociala resurser att göra.
”Hälsa är en resurs i vardagslivet,
inte livets mål.”
Hälsa är en ”resurs och en essentiell förutsättning för mänskligt liv och social
utveckling”. (Sundsvall, 1991)
Hälsofrämjande är en process som ökar individens möjlighet till kontroll över
och förbättring av hälsan.
2 Hälsa som välbefinnande
Hälsa är att må fysiskt och psykiskt bra
(t.ex. att känna sig pigg, kry, vital, stark, fräsch, motiverad, koncentrerad,
harmonisk eller lugn).
Ohälsa är att lida psykiskt eller fysiskt
(t.ex. att uppleva smärta, värk, klåda, yrsel, ångest eller depression).
Skillnad på välbefinnande som hälsa och välbefinnande som livskvalitet.
- Hälsan/ohälsan har omedelbara inre orsaker, och yttrar sig oftast i
förnimmelser eller stämningar.
- Livskvaliteten (god eller dålig) har oftast upprätthållande yttre orsaker.
5
3) Den holistiska teorin:
Hälsa som förmåga
a) En tanke är att en person som kan uppnå olika mål i sin miljö har hälsa. Det
handlar om en holistisk förmåga som består av en stor uppsättning
handlingsförmågor av olika slag.
Förmåga - mål - miljö
b) En annan tanke är att en person skall ha erhållit de förmågor, dispositioner,
etc., som människor normalt erhåller, och att kunna ’använda’ dessa.
Förmåga - miljö
Under vilka omständigheter bör personen med hälsa kunna uppnå sina
mål?
1. I den miljö som hon faktiskt vistas, eller förväntas vistas i.
2. Under standardomständigheter, dvs. de omständigheter som betraktas som
normala i en viss kultur.
3. Under någorlunda rimliga eller acceptabla omständigheter, såväl
ekonomiskt som kulturellt och socialt.
4. Under många olika typer av omständigheter, inklusive mindre
gynnsamma omständigheter (givet att dessa inte är alltför är orimliga).
Vad är det en person med hälsa bör kunna uppnå?
A) Typer av mål en person med hälsa bör kunna uppnå:
1. Att kunna tillfredsställa sina grundläggande behov.
2. Att kunna göra det som är viktigt.
3a. Att kunna förverkliga sina vitala mål, dvs. att kunna uppnå minimal lycka.
3b. Att ha andra ordningens förmåga att uppnå sina vitala mål, dvs. att kunna
tillägna sig de förmågor som är nödvändiga för minimal lycka.
6
4. Att kunna förverkliga mål som är typiska för ens kultur eller subkultur.
B) Typer av egenskaper en person med hälsa bör ha.
5. Att ha tillägnat sig de förmågor, dispositioner, etc., som människor typiskt
tillägnar sig (relativt ålder och kön), samt att kunna använda dessa förmågor,
etc.
6. Att ha tillägnat sig de förmågor, dispositioner, etc., som är typiska för andra i
ens kultur (relativt ålder och kön), samt att kunna använda dessa förmågor, etc.
Strikt sett är det mer än handlingsförmågor som spelar in.
- motivationell aspekt
- vissa ”förmågor” har man bara, eftersom man inte kan koppla bort dem
(seende, hörsel, tänkande)
- andra är dispositioner, t.ex. empati
- reaktionsmönster, t.ex. copingstrategier
föreställningar, önskningar, attityder, t.ex. har rimlig verklighetsuppfattning.
Ett förslag till en definition:
Att ha hälsa är dels att ha tillägnat sig de förmågor, dispositioner, etc. som
personer typiskt uppnår i den kultur hon lever i, dels att kunna ’använda’ de
tillägnade förmågorna, etc. i stunden (prestationsförmåga).
De typiska förmågorna förväntas kunna ’användas’ under många olika typer av
omständigheter, inklusive mindre gynnsamma omständigheter, givet att dessa
inte är alltför är orimliga.
Definitionen utgör en nödvändig, men inte tillräcklig formulering av en
hälsoteori. Hälsan har också en välbefinnandedimension.
7
4) En pluralistisk hälsoteori
En pluralistisk teori om hälsa kan kombinera flera dimensioner, förslagsvis
förmåga och välbefinnande
Förmåga
Välbefinnande
+
Oförmåga
Hälsa
=
Lidande
Ohälsa
8
Livskvalitet
Tre typer av teorier om livskvalitet:
Hedonism (Ren)
livskvalitet = välbefinnande/njutning/lust
tes 1: inget annat än att må bra utgör positiv livskvalitet (och inget
annat än att må dåligt utgör negativ livskvalitet)
tes 2: allt välbefinnande utgör positiv livskvalitet (allt lidande utgör
negativ…)
- värdeteoretisk objektivism/universalism
- monistisk teori
- kunskapsteoretisk subjektivism
Problem:
- annat än att må bra kan påverka vår livskvalitet
- det räcker inte med att vi mår bra för att vi skall ha bra livskvalitet
- vårt välmående måste vara av rätt sort (adekvat)
Objektiv lista
livskvalitet = ett antal objektivt goda ting
(ex. välfärd, vänskap, kunskap, frihet, kärlek)
- värdeteoretisk objektivism/universalism
- pluralistisk teori
- kunskapsteoretisk objektivism
Problem:
- alla personers livskvalitet bedöms efter samma mall
- något som vi inte önskar kan alltså utgöra livskvalitet (och tvärt
om)
- svårt att finna en lista som alla är överens om
9
Önskeuppfyllelse
livskvalitet = uppfyllelse av individens önskningar
- måste önskeuppfyllelsen vara verklighetsförankrad?
- gäller det alla önskningar, eller endast finala önskningar?
- värdeteoretisk subjektivism
- pluralistisk teori
- kunskapsteoretisk subjektivism
Problem:
- går ej att jämföra livskvalitet mellan individer
- ”känslan” får en underordnad betydelse
Skillnad mellan finala (intrinsikala) och instrumentella värden
Instrumentala värden = det som leder till något finalt (intrinsikalt) värde
Ex: välfärd → välbefinnande
pengar → önskeuppfyllelse
10