Bilaga 4

Likabehandlingsplan
Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling
Alneskolan F-4 och fritidshem
2014
MÅL/VISION
Vi arbetar för att alla barn och elever med
tillförsikt och glad förväntan ska kunna gå till
skolan där lärmiljön ska präglas av trygghet,
respekt, ansvar och arbetsro. Detta är
grundförutsättningar för barns och elevers
utveckling och lärande. För att kunna skapa dessa
förutsättningar gäller nolltolerans mot alla former
av diskriminering och annan kränkande
behandling.
Inflytande och delaktighet
Det är rektors ansvar att likabehandlingsplanen upprättas, följs upp och ses över
i samverkan med all personal, barn och föräldrar. Det har stor betydelse att
arbetet med likabehandlingsplanen förankras bland alla inblandade.
Kartläggning, uppföljning och utvärdering
Rektor har ansvar för att planen efterföljs, utvärderas och för att det tas fram en
ny varje läsår.
 Vi i personalen observerar elevgrupperna både i inom- och utomhusmiljö
och därefter tar vi upp i arbetsgruppen vad vi sett och upplevt vid
personalmöten.
 Vi dokumenterar avvikelser, t ex konflikter mellan barn. (bilaga 1)
 Föräldrarna har möjlighet att lämna synpunkter bl a vid
utvecklingssamtalen.
 Eleverna gör en likabehandlingsenkät i sept/okt varje år. Resultaten
sammanställs och diskuteras därefter i hela personalgruppen.
 Enkäten återkopplas till eleverna, som får peka ut förbättringsområden.
 Mot slutet av höstterminen görs en utvärdering av all inkommen
information.
 Personalen lyfter fram förbättringsområden utifrån
utvärderingen.
 Utifrån den samlade kartläggningen, de resultat som kommit fram
vid enkäter, observationer och diskussioner, upprättas den nya
årliga planen. Den går ut på remiss till personal, elever och
föräldraråd. Den nya planen gäller från 1 januari.
 Likabehandlingsplanen är ett levande dokument. Situationer kan uppstå
som får till följd att arbetet med likabehandling kan komma att förändras
för att bättre passa den nya situationen.
Information om likabehandlingsplanen
 Likabehandlingsplanen skickas hem till föräldrar via unikum och
finns i ett exemplar i varje klassrum.
 Vi presenterar den nya likabehandlingsplanen för eleverna efter jullovet
och aktualiserar den med eleverna i klasserna efter sommarlovet.
 Vi diskuterar likabehandlingsplanen vid höstens första personalträff,
dessutom informeras alla ev nyanställda/vikarier/VFU-studenter.
 Vi informerar om likabehandlingsplanen vid höstens föräldramöte.
2
Kompetensutveckling
De personer som ingår i trygghetsteamet träffas en gång per termin och
bestämmer i samråd med rektor hur kompetensutvecklingen i förebyggande
arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling ska läggas upp.
3
Främja
Det är viktigt att alla (personal, elever och föräldrar) hjälps åt att främja
likabehandling för att motverka kränkande behandling och diskriminering samt
för att upptäcka mobbning!
Vi jobbar främjande genom att:
 stärka det positiva beteendet till exempel genom att uppmärksamma ett
gott språk och ett gott uppförande
 ha positiva förväntningar
 ”alla barn är allas barn”
 vi arbetar efter ”trafikljuset” (se bilaga 2)
 klasserna i början av varje läsår skapar regler, både för respektive
klasser och fritids och gemensamma ordningsregler för skolan,
som förankras hos föräldrarna.
 klasserna kontinuerligt arbetar med social träning för att främja
barns och elevers lika rättigheter och förebygga diskriminering
genom diskussioner, drama- och värderingsövningar, film, böcker
massage m.m.
 vi varje år arbetar med FN:s barnkonvention
Förebygga
Vi jobbar för att förebygga kränkande behandling och trakasserier genom att:
 personalen har tillsyn av eleverna på alla raster
 pedagoger äter med barnen
 vi har en stående punkt om hur läget är i klassen/skolan vid
utvecklingssamtalen.
 vi vid veckokonferenserna tar upp aktuella incidenter
 skolan har ett trygghetsteam med 3 vuxna, Anneli Wiklund, Åsa Jokimäki
och Sara Nordesjö-Byström.
4
Upptäcka
Vi vet att det trots förebyggande arbete kan förekomma kränkningar,
trakasserier och mobbning. Det är alla vuxna på skolans ansvar att reagera när
något sker och själv aktivt försöka upptäcka kränkningar, trakasserier och
mobbning genom:





att vara där barnen är
att vara uppmärksam på förändringar i elevens/elevernas beteende
att lyssna på eleven/eleverna och ta dem på allvar
att observera eleverna
att prata med eleverna
En trivsel/likabehandlingsenkät genomförs varje år.
Alla kränkningar ska rapporteras till rektor som i sin tur meddelar
huvudmannen.
Utreda
 Vid enstaka kränkningar/konflikter utreder den som uppmärksammat
händelsen ärendet.
 Vid grövre och/eller upprepade kränkningar utreder klassläraren,
trygghetsteamet och/eller rektor.
Åtgärda
Vi åtgärdar kränkande behandling och trakasserier genom:






att prata med eleven/eleverna.
att visa att man inte accepterar negativt beteende
att utöka observationer och delaktighet i barnets/barnens aktiviteter
att ha en tät dialog med föräldrarna
att barnen får hjälp med konflikthantering
att vi vid kränkning eller mobbing följer de rutiner som finns
beskrivna i detta dokument
 att vid behov ta hjälp av specialpedagog eller någon annan ur elevhälsan
 att kontakta socialtjänsten vid behov
Elevhälsan träffas en till två gånger per månad. Elevhälsan består av rektor,
sjuksköterska, specialpedagog, kurator och psykolog.
5
Rutiner vid kränkande behandling eller trakasserier
All personal ska omedelbart ingripa om ett barn utsätts för kränkande
behandling. Den vuxne som uppmärksammar en incident ska:
 samtala med det utsatta barnet för ett kartläggande samtal.
 samtala med andra inblandade barn och med eventuellt andra vuxna
som funnits i närheten för att kartlägga situationen.
Om incidenten inte visar sig vara en kränkning:
 Den vuxne hjälper de inblandade barnen att komma fram till en
gemensam lösning.
 Den som utrett händelsen gör en bedömning om föräldrar ska
informeras och ser i så fall till att berörda föräldrar kontaktas efter
samtalen för att informeras om situationen och hur det har gått.
 Den som utrett händelsen gör en bedömning om och i så fall hur
händelsen dokumenteras (använd t ex bilaga 1a eller b). Använd OSISblankett vid fysisk skada.
Om incidenten visar sig vara en kränkning:
 Rektor informeras och anmälan om kränkande behandling skickas till
huvudmannen. OSIS-blankett fylls i om kränkningen medfört fysisk
skada.
 Den som utrett händelsen ser till att berörda föräldrar kontaktas efter
samtalen för att informeras om situationen och hur det har gått.
 Samtalen följs upp efter cirka en vecka och om allt gått väl avslutas
ärendet.
 Samtalen dokumenteras (använd t ex bilaga 1 eller 3)
 Om situationen upprepas utreds händelsen enligt modellen för
mobbing.
Det är den utsatte som har rätt att ställa krav.
Misshandel
 När någon blir misshandlad på skolan görs anmälan till polisen och/eller
sociala myndigheten av rektor.
6
När elev mobbar elev
Så fort skolan får kännedom att misstänkt mobbing föreligger ska detta anmälas
till rektor och till trygghetsteamet. Skolan ska skyndsamt utreda frågan, helst ska
utredningen påbörjas samma dag eller dagen därpå. Har mobbingmisstanken
utlösts av en aktuell händelse/kränkning, ska den behandlas enligt den rutin vi
följer på skolan mot kränkningar.
 Trygghetsteamet genomför kartläggande samtal med den mobbade
(använd t ex dokumentationsmall bilaga 3a), klassläraren och andra
inblandade.
 Enskilda samtal med mobbaren/mobbarna sker snarast möjligt (använd
t ex dokumentationsmall bilaga 3b).
 Vårdnadshavare informeras och kallas till samtal. Dessa samtal ska vara
förberedda av personalen via dokumenterad kartläggning och förslag till
fortsatta åtgärder. Resultatet av samtalet blir grunden till en handlingsplan
som skrivs under av elev/vårdnadshavare samt personal. Finns behov ska
även rektor finnas med. Överenskommelse görs för att mobbningen skall
upphöra. Helst skall två personer från trygghetsteamet delta.
 En handlingsplan upprättas. Eftersom varje fall är unikt kan
handlingsplaner se olika ut.
 Uppföljning sker kontinuerligt tills kränkningarna upphör. I
handlingsplanen dokumenteras vem som har ansvaret för uppföljningen.
 Rektor, klassläraren, arbetslaget och vårdnadshavare hålls fortlöpande
informerade av teamet.
 Om samtalen inte ger resultat söker vi extern hjälp, exempelvis via EHT, i
de fallen är alltid rektor inkopplad vid alla möten och uppföljningar.
Åtgärder om personal kränker elever eller är utsatt för kränkning
Om personal utsätter ett barn för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande
behandling, eller om någon vuxen blir utsatt av en elev eller elevgrupp, ansvarar
rektor för utredningen. Den som får kännedom om att en vuxen är inblandad när det
gäller kränkning skall omgående kontakta rektor.
Vi dokumenterar alla möten och åtgärder.
Varje individ är unik.
Vi utgår alltid från den enskildes behov,
därför blir alltid varje lösning unik i sig.
7
Årlig plan mot kränkande behandling och trakasserier 2014
Utvärdering av aktiviteter och åtgärder 2013
Vi har under året sett att det funnits viss otydlighet i den likabehandlingsplan vi
haft. En grupp från personalen har arbetat fram en ny struktur på planen som vi
hoppas ska upplevas som tydligare. Vi har tagit hjälp från Diskrimineringsombudsmannens (DO) ”plan för skola”
Vad har vi sett genom vår kartläggning
Sammanställning av skolans likabehandlingsenkät. Siffrorna anger andelen Ja-svar i
procent.
Frågor
Ht 13
Finns det aktiviteter eller situationer där du inte
känner dig trygg under skoltid
Har någon varit dum mot dig? Någon enstaka gång
Har någon varit dum mot dig? Många gånger
Tycker du att vuxna lyssnar och hjälper dig vid
konflikter?
Har du någon kompis att vara med
Känner du till de regler som finns
Följer du de regler som finns?
Upplever ni att skolan/fritids alltid är en trygg plats
att lämna ert/era barn på?
Skola
Fritids
28
11
36
12
7
2
91
90
98
98
98
94
97
97
98
Trivs ditt barn i skolan?
100
Känner ni delaktighet i era/ ert barns skola/fritids?
98
Vi har haft fem fall av kränkningar som rapporterats in till huvudmannen.
8
Aktiviteter och åtgärder under 2014
Vi vill utifrån enkätens resultat förändra våra rutiner så att fler elever upplever
att de är trygga under skoltid och att de upplever att de vuxna lyssnar på dem
och hjälper vid konflikter.
 För att bli bättre på att uppmärksamma kränkningar ska vi i
personalgruppen ta upp och jämföra de dokumentationer som görs.
 Vi vill under året starta ett tvärgruppsystem där elever ur alla klasser från
Skogsbacken ingår och där elever från den äldsta klassen är faddrar för de
yngsta. (från HT-14).
 Vi vill använda skogsbackens elevråd för att ta upp frågor om
trivsel och trygghet.
 Vi vill starta upp ett föräldraråd för Skogsbacken.
 Vi vill också öka samarbetet med hemmen genom till exempel
föräldramöten med värdegrundsteman.
Konkreta ändringar utifrån de kommentarer som skrivits i enkäten:
 Vi flyttar landhockeyspelandet till ”tennisplanen” den tid planen inte
nyttjas till idrottslektioner.
 Snöbollskastning flyttas till en mer avskild plats.
Vi har gjort stora förändringar i strukturen i årets likabehandlingsplan för att
rutinerna ska uppfattas tydligare. Det är viktigt att dessa förändringar utvärderas.
9
Till dig som har barn på Alneskolan F-4
Du som är förälder har en mycket viktig roll i att hjälpa skolan i vårt
arbete mot kränkningar och diskriminering, t.ex. genom att fråga hur ditt
barn och ditt barns kamrater har det. Det är också viktigt att du tänker på
vilka värderingar du uttrycker inför ditt barn.
Får du kännedom om att någon elev på skolan utsätts för kränkningar, ber vi att
snarast ta kontakt med någon på skolan
Viktiga telefonnummer:
Ansvarig för verksamheten:
Marianne Hägglund (rektor)
Trygghetsteam
Åsa Jokimäki
Anneli Wiklund
Sara Nordesjö-Byström
Kurator
Anna Cederblad
Vik VT-14 Madeleine Proos
Skolsköterska
AnnCathrine Berggren
Psykolog
Sadri Behzadmehr
073-274 14 32
0660-26 51 82
0660-26 51 32
070-190 38 41
0660-883 59
0660-26 54 68
070-190 38 39
Verksamhetschef för grundskolan
Anders Fager
0660-883 77
Eva Rundkvist
0660-883 65
Barn och elevombudet(BEO): Tel. 08-586 080 00
Diskrimineringsombudsmannen (DO): Tel. 08-120 20 820
2013-12-31
Marianne Hägglund, Rektor Alneskolan
10
Bilaga 1a
Reflektion
Datum___________
Vad har hänt?________________________________________________________________
_____________________________________________
Vad gjorde du?_______________________________________________________________
_____________________________________________
Vad gjorde hon/han? __________________________________
_____________________________________________
Blev någon annan påverkad av det som hände? (Vem/Vilka)___________________________
Hur tror du att den/de känner sig?________________________________________________
_____________________________________________
_____________________________________________
Vad kan du göra för att ställa allt till rätta?_________________________________________
_____________________________________________
_____________________________________________
Vad kan du göra för att det inte ska hända igen?_____________________________________
_____________________________________________
_____________________________________________
Dokumentatör:
_______________________
Vårdnadshavare underrättad
Ja
Datum____________________
Nej Orsak:____________________
Uppföljning Datum och ev åtgärd________________________________________________
_____________________________________________
11
Bilaga 1b
Namn
Datum
Typ av incident
Utfrysning
Kränkande tilltal
Kränkande språk
Bristande respekt
Hot om våld
Fysiskt våld
Trakasserier
Stöld
Skadegörelse
Annat
Lokal/plats
Hall/kapprum
Ute
Idrottshallen
Omklädningsrum
Matsal
Buss
Annan plats
Förälder vidtalad (datum)
Namn (på annan inblandad)
den föräldern vidtalad (datum)
12
Bilaga 2
Trafikljuset
Rött
I den dagliga verksamheten är Trafikljuset ett
redskap för att förebygga och upptäcka
diskriminering och annan kränkande behandling.
Eleverna lär sig sätta ord på sina känslor.
Trafikljuset ska fungera som en etisk kompass, en
stoppknapp som talar om var gränsen går mellan
det tillåtna och förbjudna.
Grönt
Gult
Rött
*att kränka andra i tal och skrift
som t ex lappar, e-post, sms, mms
*att vid upprepade tillfällen kränka
andra i handling genom”tysta signaler”
t ex gester, miner, vända ryggen till,
byta bord i matsalen
*att förtala, sprida falska rykten
eller trakassera på något sätt
*att hota eller antyda någon form av
hämnd
*att använda våld
- beskriver vad som är tillåtet
- signalerar oacceptabla
händelser som ska stoppas
direkt.
- är diskriminering och kränkande
behandling och ska utredas, åtgärdas
och följas upp enligt våra rutiner.
Gult
*att gripa tag i varandra (knuffar-det är
på skämt?)
*att retas ”på skoj”
*att viska till varandra
*att vända ryggen till som engångsföreteelse
*att bilda slutna klubbar där
någon/några inte får vara med
Bilaga 3A Samtal 1
För drabbad:
” Vi här på skolan har sett att du
inte har det bra/ är ensam. Känner
du igen detta? Vi vill hjälpa dig
och ta reda på så mycket som
möjligt om vad som händer så att
det blir bättre.”
Vi har hört/ stämmer det?
Hur ofta? Vem/vilka? När började
det?
Ge exempel!
Positiv känsla ” Du har rätt att
trivas på skolan/ de gör fel”
Berätta – vi vill hjälpa.
Grönt
*att acceptera och sätta ord på sina
känslor
*att ge Jag-budskap: Jag tycker…
Jag känner…Jag vill…Jag vill inte
*att tala öppet och direkt
*att söka hjälp att lösa konflikter
*att berätta är ett sätt att bry sig om
*att tillfälligt lämna rummet/platsen
*att visa sina känslor – glädje,sorg, ilska
och vrede
*att sura klart och vara ledsen färdigt
*att erkänna och säga förlåt
Namn:______________________
_____
13
Datum:_______________________
Vi har hört:
Vem/ Vilka?
När/Var?
Fler exempel:
Vi träffas igen och hör hur det gått._________________________________
14
____________(ansvarig personal) kommer att ringa hem.
Föräldrakontakt: Ansvarig tar kontakt
Uppföljning:
Namnunderskrift ansvarig:_________________________________________
Elev:___________________________________________
Förälder tagit del av: Datum_________
15
Bilaga 3B
Samtal 2
Vet du varför vi ville träffa dig?
Vi vet att det finns någon på skolan/i klassen som inte har det bra.
Vet du något om det?
Det gäller……………………
Kan du berätta vad du vet.
Vem /vilka?
Vad ?
Hur ofta?
Vi vet att du också varit med. Det stämmer eller hur?
Vad gjorde du?
Det här är allvarligt och kallas mobbning. Det måste omedelbart upphöra. Har
du förstått?
Vad kan du göra?
Tror du att du klarar det?
Får uppdraget att berätta hemma/ansvarig ringer hem.
Vi träffas igen och hör hur det har gått………………
Vi tror på dig och det kommer du att klara av bra.
Vi har hört
Elevkommentar:
16
Överenskommelse:
Föräldrakontakt:
Uppföljning:
Namnunderskrift ansvarig:________________________________
Elev:_________________________________
Förälder tagit del av: Datum__________
17
Bilaga 4
Föreskrifter inom området
Skollagen och diskrimineringslagen
Likabehandlingsarbete handlar om barnens mänskliga rättigheter, om att
förverkliga FN:s barnkonvention i skolan. Likabehandlingsarbete handlar om att
skapa en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
En trygg vardag är en förutsättning för att lära och utvecklas
Likabehandlingsarbetet regleras i två regelverk:
• diskrimineringslagen och
• 6 kap i skollagen.
Av diskrimineringslagen framgår att verksamheten ska upprätta en
likabehandlingsplan medan det i skollagen framgår att verksamheten årligen ska
upprätta en årlig plan mot kränkande behandling.
Denna plan omfattar såväl arbetet med likabehandling och mot diskriminering,
som arbetet mot kränkande behandling.
Syftet med planarbetet är att främja elevernas lika rättigheter oavsett kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning,
könsöverskridande identitet eller uttryck, funktionshinder eller ålder. Dessutom
ska arbetet förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling.
Arbetsmiljölagen
Dessa föreskrifter gäller all verksamhet där arbetstagare kan utsättas för
kränkande särbehandling. Med kränkande särbehandling avses återkommande
klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda
arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför
arbetsplatsens gemenskap. Arbetsgivaren skall planera och organisera arbetet så
att kränkande särbehandling så långt som möjligt förebyggs. Arbetsgivaren skall
klargöra att kränkande särbehandling inte kan accepteras i verksamheten.
Ur arbetsmiljölagen (AFS 1993:17, 1§, 2§, 3§)
Socialtjänstlagen
Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter
inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten är skyldiga att genast anmäla till
socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan
innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd.
Ur socialtjänstlagen (kap 14, 1§)
18
Brottsbalken
Brottsbalken tar upp brott som misshandel, ärekränkning, ofredande, olaga hot
och olaga tvång för att nämna några. Dessa brott är möjliga att applicera på det
beteende som kan ses i olika mobbingfall samt vid kränkande särbehandling.
Samtliga brott ses som så allvarliga att påföljden för dessa är böter eller fängelse
när det gäller straffmyndiga personer.
Lärares yrkesetik
Lärare förbinder sig att i sin yrkesutövning:
 Alltid bemöta eleverna med respekt för deras person och integritet samt
att skydda varje individ mot skada, kränkning och trakasserier.
 Inte diskriminera någon med avseende på kön, sexuell identitet, etnisk
politisk och religiös tillhörighet eller social och kulturell bakgrund, inte
heller p g a förmåga eller prestation.
 Lärare visar god kollegialitet men inte på sådant sätt att det kan leda till
handling eller underlåtenhet som kan skada eleverna.
 Lärare ingriper om en kollega uppträder kränkande mot en elev eller
motverkar en elevs rättigheter.
Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet
19
Bilaga 5
Vad står begreppen för?
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar ett barn orättvist och
ger honom/ henne sämre förutsättningar än ett annat barn i samma situation och
missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunderna Diskriminering kan
till exempel ske genom skolans regler eller rutiner. En elev kan också bli
diskriminerat om eleven blir särbehandlad på grund av till exempel
funktionshinder eller en förälders sexuella läggning.
Direkt och indirekt diskriminering
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt
diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till
exempelvis barnets kön. Ett exempel kan vara om en flicka går före i kön till en
aktivitet med motivering att det redan finns en stor majoritet pojkar i den
gruppen. Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är
det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en
bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i
praktiken missgynnar en elev på grund av någon av diskrimineringsgrunderna.
Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera
de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat.
Trakasserier och kränkande behandling
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett
uppträdande som kränker ett barns värdighet. Trakasserier och kränkande
behandling kan vara
• fysiska (slag, knuffar)
• verbala (hot, svordomar, öknamn)
• psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)
• texter och bilder (teckningar, lappar, fotografier, internet)
Både personal och barn kan göra sig skyldiga till trakasserier och kränkande
behandling.
Kränkande behandling
Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som
inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan röra sig om
turtagning, val av material/lek etc.
20
Trakasserier
Trakasserier är uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har
samband med diskrimineringsgrunderna.
Mobbning
Mobbning kännetecknas av ständigt återkommande fysiskt och/eller psykiskt
våld mot ett offer - i regel dolt för de vuxna. Det kan vara nedsättande
kommentarer, knuffar, utfrysning, tillgrepp av offrets tillhörigheter mm.
21
Bilaga 6
Diskrimineringsgrunder
Kön
Skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan ska också förebygga och
förhindra trakasserier som har samband med kön samt sexuella trakasserier av barn.
Exempel på diskriminering på grund av kön kan vara då flickor får mindre talutrymme än
pojkar. Det kan också vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs
könstillhörighet.
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Diskrimineringsgrunden omfattar de flesta transpersoner. Transpersoner är ett paraplybegrepp
som används om människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer kring
könsidentitet och könsuttryck – mot föreställningar om hur kvinnor och män, pojkar och
flickor förväntas vara och se ut. Transpersoner kan till exempel vara transvestiter,
intersexuella (personer som fötts med oklar könstillhörighet) eller inter- och
transgenderpersoner (personer som definierar sig bortom kön eller utanför de traditionella
könsidentiteterna). För att omfattas av diskrimineringsskyddet måste personens
könsöverskridande identitet eller uttryck uppfattas av andra, men det krävs inte att den som
diskriminerar känner till begreppen. Diskrimineringsgrunden har inget samband med sexuell
läggning. Personer med könsöverskridande identitet eller uttryck kan vara såväl homo-, bisom heterosexuella.
Var uppmärksam om ett barn blir retad av de andra barnen för att han tycker om att klä sig i
klänning.
Sexuell läggning
Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell
läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet eller heterosexualitet.
Skolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till sina barn.
Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning.
Homofobi är en medveten värdering som ger uttryck för en starkt negativ syn på
homosexualitet eller på homo- och bisexuella människor. En homofobisk hållning strider mot
principen om alla människors lika värde och allas lika rättigheter.
Ett exempel på att ett barn blir trakasserat pga sexuell läggning kan vara att barnet blir retad
för att barnets mamma lever i ett samkönat förhållande.
Etnisk tillhörighet
Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av etnisk
tillhörighet. Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma
nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Var och en har rätt
att bestämma sin egen tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same, svensk,
kurd eller något annat. Du kan ha flera etniska tillhörigheter. Skolan har också ett ansvar att
arbeta mot rasism och främlingsfientlighet enligt skollagen.
Var uppmärksam om barnen bildar grupper baserade på olika attribut ”Här får bara de som
har långt hår vara med” eller ”Bara de som har blå ögon får vara med”.
22
Religion och annan trosuppfattning
Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av religion eller
annan trosuppfattning.
Religion Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska
grundlagen. Skolans verksamhet skall präglas av öppenhet och respekt för skillnader i
människors uppfattningar och levnadssätt.
Annan trosuppfattning Begreppet innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har
samband med en religiös åskådning, till exempel buddism eller ateism. De anses ha ett
naturligt samband med eller vara jämförbara med religion.
Undervisningen i skolan ska vara fri från konfessionella inslag.
Funktionshinder
Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av
funktionshinder. Funktionshinder kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka
livet på olika sätt. Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som att man använder
rullstol, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi.
Funktionshinder kan uppstå till följd av en sjukdom eller något annat tillstånd. De kan också
uppstå till följd av en medfödd eller förvärvad skada.
Diskriminering pga funktionshinder kan vara att en elev inte får följa med på en skogsutflykt
på grund av sitt funktionshinder.
Ålder
Barn får inte diskrimineras eller trakasseras i skolan på grund av ålder. Skyddet mot
åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika
sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder.
Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är tillåtet att särbehandla på grund av ålder till
exempel vid indelning i grupper/klasser utifrån barnens och elevernas ålder eller om det finns
ett berättigat syfte med särbehandlingen t ex säkerhet.
Exempel på åldersdiskriminering kan vara att de äldre barnen tillåts styra över de yngre
barnen.
23