Hälsa och samhälle
TRANSKULTURELL
OMVÅRDNAD
EN LITTERATURSTUDIE OM DE FAKTORER
SOM PÅVERKAR SJUKSKÖTERSKAN
OMVÅRDNAD AV PATIENTER MED ANNAN
KULTURELL BACKGRUND.
NAJIMEH AMANI
KEDRA NURHUSSAIN
Examensarbete
Kurs VT 03
Sjuksköterske programmet
Maj 2005
Malmö högskola
Hälsa och samhälle
205 06 Malmö
[email protected]
TRANSKULTURELL
OMVÅRDNAD
En litteraturstudie om de faktorer som påverkar
sjuksköterskans omvårdnad av patienter med en
annan kulturell bakgrund.
Najimeh Amani
Kedra Nurhussin
Amani, N & Nurhussain, K. Transkulturell omvårdnad. En litteraturstudie om de
faktorer som påverkar sjuksköterskans omvårdnad av patienter med en annan
kulturell bakgrund. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng.
Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2005.
Invandringen sker i Sverige i allt större utsträckning, och till följd av det ställs
högre krav på den transkulturella omvårdnaden. Nya krav ställs på vårdpersonalen
i deras arbete. Med detta som grund utformades studiens syfte, som var att genom
en litteraturstudie belysa patienters upplevelser och uppfattning av sjukdom och
hälsa relaterad till deras kultur, samt vad som kan göras för att förbättra vården
utifrån deras kulturella bakgrund. I resultatet visas att kulturella värderingar är de
mest framträdande faktorerna som påverkar patientens uppfattning om sin hälsa
och sjukdom. Kunskap och förståelse om kulturella värderingar är grunden för en
optimal omvårdnad.
Nyckelord: transkulturell omvårdnad, sjuksköterskan, kultur, respekt, patienter
med annan kulturell bakgrund.
2
TRANSCULTURAL
NURSING
A literary Review about the factors affecting
nurses caring of patients with a different cultural
background.
Najimeh Amani
Kedra Nurhussain
Amani, N & Nurhussain, K Trans cultural nursing
A literary Review about the factors affecting nurses caring of patients with a
different cultural background. Degree Project, 10 credit points. Nursing
programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2005
Immigration today is happening in Sweden to a great extent and this requires a
higher level of demands within the transcultural nursing. The care staffs
constantly face new demands in their work. Our literary review is based on facts
to make it possible to achieve the aim of the study. The purpose of the study was
to focus on immigrants’ experiences of disease and health, and what can be done
to improve the care related to their cultural background. The method is a literature
review, which is based on critical analysis of scientific articles. The result shows
that the cultural values are the most important factors, which affect the
immigrant’s expression about health and disease. Cultural values need to be based
on knowledge and understanding, in order to ensure optimal caring.
.
Keywords: Transcultural, nursing, care, culture, respect, immigrants
3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING............................................................................................................5
BAKGRUND...........................................................................................................5
Definitioner
6
Hälso- och sjukvårdslagen
(1982:763)………………………………………..
.7
Mål för hälso- och sjukvården
7
Krav på hälso- och sjukvården
7
Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1993:17)
7
TEORETISK REFERENS RAM.............................................................................8
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ..................................................................9
METOD ...................................................................................................................9
Litteratursökning
9
Artikel sökning
10
Artikel granskning
11
Databearbetning och analys
11
RESULTATREDOVISNING................................................................................13
Tema 1: patientens kulturella och religiösa uppfattning av hälsa och
sjukdom
14
Tema 2: bemötandet mellan patient och vård personal
16
Tema 3: Patientens resurser
17
Tema 4: Negativa faktorer som påverkar patientens hälsa
18
DISKUSSION........................................................................................................19
Metoddiskussion
19
Resultat diskussion
20
SLUTSATSER.......................................................................................................21
REFERENSER ......................................................................................................22
BILAGA 3 : SUNRAISE MODELLEN ...............................................................24
4
INLEDNING
”En svensk man sätter blommor på sin mors grav. Bredvid honom ställer en man
av japansk härkomst en skål med ris på sin fars grav. Svensken tittar storögt på
skålen och säger till slut: ”När tror du att din pappa skall komma upp och äta det
där riset?” Den japanske mannen funderar en stund och sedan säger han: ”Jag
tror att min pappa kommer samtidigt med att din mamma kommer upp för att
lukta på de vackra blommorna” (Ekblad, 1996).
Genom erfarenhet, utgår vi ifrån att det förekommer skillnader mellan olika
kulturer vad det gäller sjukdomsupplevelser och uppfattningar. För att kunna
utföra god omvårdnad med så god kvalitet som möjligt, anpassad till de individer
som vårdas anser vi att det är viktigt för vårdpersonalen att bli medvetna om de
kulturbetingade skillnader som kan finnas. Mötet med patienter med utländsk
bakgrund kan bli komplicerad p.g.a. de kulturella skillnaderna. Leininger (1991)
anser för att minska missförstånd och kunna ge bättre omvårdnad till dessa
patienter, en kulturrelaterad omsorg är nödvändig. Med detta menas en holistisk
metod för att lära känna, förklara, tolka och förutsäga sådana omvårdnadsfenomen
som ligger till grund för omvårdnadsutövningen.
BAKGRUND
Till följd av den globala samhällsutvecklingen med en ökande migration upplever
Sverige nu en förändrad befolkningssammansättning. Olika språk och kulturer
möts varje dag i sjukvården. Med tanke på att vardagslivet blir alltmer
mångkulturellt ökar behovet av att förstå personer från andra kulturer, framför allt
gällande normer, värderingar och levnadssätt. Nya krav ställs på vårdpersonalen i
deras arbete i bemötandet av människor från andra delar av världen (Magnusson,
2002). I dag det är inte ovanligt att vårdpersonalen möter och vårdar patienter med
en annan kulturell bakgrund än sig själva, vilket kan innebära att vårdare och
vårdtagare inte delar språk, värderingar eller kultur. Patienten hamnar lätt i en
position där motsättningar uppstår mellan kulturarv, samhällstruktur, personliga
egenskaper och livshistoria t.ex. när det gäller att se på hälsa och sjukdom.
Människor i en kulturell gemenskap har många gånger likvärdiga uppfattningar
om vad som är normalt och förväntat. För den vårdpersonal som arbetar med
människor med en annan kulturell bakgrund är det viktigt, att kunna ge god
omvårdnad, att lära känna deras seder och bruk och även deras sätt att tänka för att
få en så bra förståelse som möjligt för den man vårdar (Lipson, 1999). Ämnet
omvårdnad definieras av Willman (1996) ”som kunskap om utveckling av hälsa (i
alla dess former) hos individer och grupper samt kunskap om de individuella,
miljömässiga, sociala, kulturella, kunskapsmässiga och etiska villkoren för dessa
hälsoprocesser. I kunskap om de individuella villkoren för hälsoprocesser
inkluderas kunskap om balans och risker för hälsan mellan individens resurser,
förmågor och krav som en sjukdom, behandling eller undersökning ställer.”
5
Missförstånd kan utgöra hinder för bot, lindring, stöd och hjälp i olika
ohälsosituationer (Lipson,1999). I en kvalitativ studie beskriver Lee (2004)
betydelsen av att vårdstuderande utsätts för en annan kultur än sin egen och därav
kan skapa och utveckla en ökad förståelse för andra kulturer. Resultatet av deras
experiment blev en ökad personlig och professionell utveckling i värderingar,
kommunikation och i omvårdnadsarbetet. I studien av Lim m fl (2004) redovisar
författarna signifikanta skillnader mellan de studenter som utsätts för en annan
kultur än sin egen i första besöket i Australian, jämfört med dem som åkte dit för
fjärde gången. Resultatet visade att de studenter som åkte dit för fjärde gå ngen
hade lättare att förutse patienternas behov och ge kulturellt anpassad vård.
För att kunna utöva optimal omvårdnad till en patient från annan kulturell
bakgrund än sin egen bör sjuksköterskan ha kunskap och förståelse om de
kulturella skillnader som kan föreligga. Syftet med föreliggande studie är att
beskriva transkulturell omvårdnad och dess betydelse i mötet mellan
sjuksköterskan och patienten.
Definitioner
De begrepp som är centrala avseende litteraturstudiens problemområde kommer
att belysas under denna rubrik.
Patienter med en annan bakgrund: definieras som patienter med annan
kulturell bakgrund än vårdgivaren.
Kultur: Begreppet kultur kan definieras på olika sätt. Leininger & McFarland
(2002) definierar kultur som inlärt mönster av livsstil, värderingar, normer,
symboler, uppfattningar och handlingar av individer och grupper överfört genom
generation till generation.
Kulturkongruent omvårdnad: Kulturkongruent omvårdnad definieras enligt
(Leininger, 1991) som omvårdnad vilken upplevs ändamålsenlig, tillfredställande
och meningsfull för de individer som vårdas av vårdpersonalen.
Olika syn på kultur: Leininger (1991) ser kultur som en sorts mall för
uppfattningen om hur man hur man bör leva, hålla sig frisk och dö när man tillhör
en viss människogrupp. Hon säger att kultur är något som ständigt förändras och
är dynamiskt. Leininger (1991) klassificerar kultur i två olika grupper, den
manifesta och den idealistiska. Med begreppet ”cultural imposition” menar
Leininger (1991) att vid ett möte mellan två olika kulturer finns en risk att den
dominerande kulturen tar över och bestämmer över den andra kulturen. I
Leningers teori kretsar mycket kring begreppet kultur, det är svårt att skilja ut vad
som är omvårdnad och vad som är kultur det är mycket som går in i vartannat i
hennes teori. Barbosa A & Ljungquist M (2003) definierar kultur som ett
mänskligt fenomen som bl.a. innehåller olika former av kunskap,
trosföreställningar, och uppfattningar om människan, samhället, naturen och
världen. Dessa trosföreställningar och övertygelser uttalas i lagar, moral,
traditioner, konst, seder och bruk samt olika typer av färdigheter och vanor som
en grupp av människor eller en nation har skaffat sig under en tid på en bestämd
plats på jorden.
6
Transkulturell omvårdnad: Transkulturell omvårdnad handlar om att ha
kunskaper i hur man i olika kulturer uppfattar omvårdnadens innehåll, värderingar
och normer kopplade till hälsa och ohälsa. Leininger & McFarland (2002)
definierar transkulturell omvårdnad på följande sätt: ”Transcultural nursing is a
substantive area of study and practice focused on comparative cultural care
values, and practices of individuals or groups of similar or different cultures.
Transcultural nursing goal is to provide culture-specific and universal nursing
care practices for the health and well-being of people or to help them face
unfavourable human conditions, illness, or death in culturally meaningful ways”
Vårdpersonal: Norstedts svenska synonym ordbok (1992) förklarar ordet
personal som stab. I denna litteraturstudie omfattas begreppet vårdpersonal av
sjuksköterskor, undersköterskor, vårdbiträden, läkare, dietister, sjukgymnaster,
arbetsterapeuter, kuratorer och psykologer.
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)
Lagen vänder sig till all hälso-och vårdpersonal och ges ut i syfte att klargöra
socialstyrelsens syn på omvårdnads innehåll och genomförande.
Mål för hälso- och sjukvården
2 § målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika
villkor för hela befolkningen.
Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den
enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälsooch sjukvård skall ges företräde till vården (1982:763).
Krav på hälso- och sjukvården
2 a § hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god
vård. Detta innebär att den skall särskilt
1. vara av god kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet i vården
och behandling,
2. vara lätt tillgänglig
3. bygger på respekt för patientens självbestämmande och integritet
4. främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och
sjukvårdspersonalen.
2 b § patientens ska ges individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd
och om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns (1 982:763).
Socialstyrelsens allmänna råd om omvårdnad inom hälso- och
sjukvården (SOSFS 1993:17)
En humanistisk människosyn och ett antagande om människors lika värde
genomsyra HSL. Detta innebär bl. a. att ett genomtänkt etiskt förhållningssätt
ingår i kraven på god vård. Detta gäller även omvårdnad. Liksom all annan vård
ges omvårdnad till patienterna på lika villkor utifrån vars och ens behov, och
oberoende av ålder, kön, utbildning, ekonomi, etisk bakgrund och religion.
Patentens ges möjlighet att delta i beslut om och genomförande av sin omvårdnad.
Varje situation är unik och omvårdnaden utformas därför individuellt.
Omvårdnadsarbetet skall befrämja hälsa och förebygga ohälsa (Wilow, 2004).
7
TEORETISK REFERENSRAM
Leiningers (1991 )”Culture Care Diversity and Universality” teori och sunrise
modell (bilaga 3) har använts som teoretisk bakgrund i denna litteraturstudie.
Madelene Leiningers är en omvårdnadsteoretiker som kommer ifrån USA, där
hon också är verksam. När Leininger jobbade inom barnpsykiatrin märkte hon att
det fattades kunskap inom omvårdnadsämnet. Leininger jobbade med barn ifrån
andra kulturer. Leininger började studera antropologi. Efter det såg Leininger ett
samband mellan dessa kunskapsområde. Båda har sin fokus på människan och de
mänskliga omständigheterna. Hela Leninger teori genomsyras av begreppet
respekt för andra människors kulturella bakgrund och som sjuksköterska hjälp
sina patienter till en bra tillvaro trots deras sjukdom. Att vara professionell i sitt
yrke innebär att ha en inlärd kunskap om andra kulturer än sin egnen. Denna
kunskap om skillnader och likheter mellan kulturerna kan vara till hjälp för
sjuksköterskan i arbete med människor ifrån andra kulturer. För att kunna ge en
kulturspecifik professionell omvårdnad bör man ha det holistiska synsättet på
människan. Det är detta som Leninger (1991) kallar för transkulturell omvårdnad.
Culture Care Diversity and Universality är Leningers omvårdnadsteori. Teorin
fokus ligger på det transkulturella perspektivet som utgör den teoretiska grunden
för en kulturbaserad omvårdnad. Leininger (1991) kallar den omvårdnaden
kulturkongruent. Den kan endast utövas om de mönster, värderingar och utryck
som är speciellt för kulturen är kända och används på ett bra sätt av
sjuksköterskan i hennes kontakt med familjen, gruppen och individen. Teorin är
tydlig, lätt tillgänglig och allmängiltig i sin beskrivning av omvårdnad. Teorien
fokusera på hur viktigt sjuksköterskans förhållningssätt är till patienten i olika
situationer och hur man på bästa sätt kan uppnå hälsa för en patient. Det är enligt
Leninger ( 1991) viktigt att patienten själv får vara med och tycka till och
bestämma över sin behandling. Man ska ta vara på ” the emic insider knowledge”
det patienten själv känner och upplever i samspel med ” the etic outsider
knowledge” det sjuksköterskan/personal ser och upplever patienten för att uppnå
en bra behandling och omvårdnad för patienten.
Omvårdnad är en naturvetenskaplig och transkulturell humanistisk omsorgs
disciplin. Deras mål är att ge en bra omsorg till alla människor oberoende vem
man är och var man befinner sig. En omsorg som ser hela människan och inte bara
det sjuka t.ex. ett brutet ben. Det finns likheter och skillnader i olika kulturers syn
på olika omsorgsbegrepp uttryck, processer, innebörder kan betyda olika för olika
människor. Olika kulturer har olika sätt och kunskaper om hur man på bäst sätt
bedriver en bra omsorg på. Det kan vara lokala, lekmansmäsiga och folkliga
kunskaper hur man löser ett problem, men också på ett mer professionellt plan (a
a). För att kunna ge en bra och god omvårdnad till patienten ska man veta om
patenten bakgrund och dens kulturrelaterade värderingar (se sunrisemodellen
bilaga 3). Man kan världen över se att det finns kulturrelaterade skillnader och
likheter mellan professionella vårdgivare och vårdtagare. Sunrisemodellen
(bilaga 3) är som en karta en översikt över Culture care. Det är en teoretisk
begreppsmodell. Modellen ska hjälpa sjuksköterskan att få en förståelse för hur
patientens kulturella villkor kan påverka omsorgen och hälsotillståndet hos
patienten själv och dens anhöriga. Man kan ta hjälp av modellen i ett
ankomstsamtal med patienten. Med hjälp av sunrise modellen ställer
sjuksköterskan frågor om t.ex. patientens språk, värderingar, religion, sociala
8
förhållande och utbildning m.m. Det är viktigt att sjuksköterskan lyssna och vissa
empati i mötet med patienten så att patienten känner en trygghet gentemot
sjuksköterskan och kan öppna sig (a a). Sjuksköterskan kan enlig Leninger (1991)
välja mellan tre olika sätt att på bästa sätt ge en kulturbaserad omvårdnad.
Bevarande eller upprätthållande av kulturrelaterad omsorg, anpassning av eller
förhandling om kulturrelaterad omsorg, omformning eller omstrukturering av
kulturrelaterad omsorg. Man ska anpassa omvårdnaden efter patientens kulturella
bakgrund. För att patienten ska kunna bli bättre så måste personen känna att
omvårdnaden som ges till personen är meningsfull och tillfredställande. Leninger
(1991) definiera hälsa som ”ett tillstånd av välbefinnande och innebörden
formuleras utifrån en given kulturs värderingar”.
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
För att kunna utöva optimal omvårdnad till en patient från annan kulturell
bakgrund än sin egen bör sjuksköterskan ha kunskap och förståelse om de
kulturella skillnader som kan föreligga. Syftet med studien är att beskriva
transkulturell omvårdnad och dess betydelse i möten mellan sjuksköterskan
och patienten.
Frågeställning:
– Vilka kulturella faktorer påverkar patientens uppfattning om sin
sjukdom?
– Vilka kulturella faktorer bör sjuksköterskan ta hänsyn till i mötet
med en patient från annan kultur än sin egen?
METOD
En litteratur studie ska svara på frågeställningar, redogöra för huvuddragen i
ämnet och utgöra en grund för sjuksköterskans framtida arbete (Polit m fl,
2001).
Litteratursökning
För att få fram lämplig litteratur till studien och den teoretiska
referensramen har det gjorts en manuell sökning i bibliotekens databaser.
För att få tips om litteratur som var relevant för syftet och
frågeställningarna, tittade vi på referenslistor i de artiklarna som hittades i
databasen. Relevansen och användbarheten hos de artiklarna bedömdes
med stöd av innehållförteckning, register, sammanfattning, abstrakt och
nyckelord .
9
Artikel sökning
Sökningen efter vetenskapliga artiklar gjordes enl (Willman & Stolz, 2002)
Steg 1: klargjorde syfte och formulerade frågeställningarna
Steg 2: definierade litteraturstudiens omfattning och begränsningar för att
underlätta litteratursökningen.
– artikeln ska vara skriven på engelska och vara publicerad i vetenskaplig
tidskrift.
– artikeln behandlar vuxna (över 19 år).
– artikeln ska vara publicerad mellan 1995 och 2005.
Steg 3: pilot sökning, för att kontrollera om det finns vetenskaplig litteratur inom
det specifika området.
Steg 4: bestämning av kriterier som litteratursökningen ska baseras på.
– artiklarna ska uppfylla kriterierna för vetenskapliga artiklar enligt
Polit m fl (2001)
Steg 5: planering av datainsamling:
– identifiering av tillgängliga resurser: Databaserna PubMed, Elin,
Library, Lunds universitets databas, böcker, tidskrifter,
rapporter, tillgängliga uppsatser på nätet, Internet och
handledares kunskap.
– val av lämpliga sökord till databassökning: Sökord som använts
var transcultural, care, culture, cancer, immigrant, illness,
experiences, emotional experience, heath, nursing, religion och
understanding, onkologi.
Steg 6: datainsamling: de artiklar som ansågs vara relevanta för studien hittades i
Elin och PubMed med hjälp av kombination av olika sökord. Några artiklar
hittades i Cancer Nursing tidningen, Journal of Advanced Nursing, Journal of
Nursing Scholarship och Journal of Transcultural Nursing ( Se tabell 1 och 2).
nio vetenskapligt artikel används i resultatredovisning, tre i backgr und och en i
slutsats. Av de nio artiklar som används i resultatet var åtta kvalitativa och en
kvantitativ.
Steg 7: bearbetning av material: (titta under rubriken artikel granskning s 11)
Steg 8: diskussion av bearbetat material
Steg 9: ny litteratursökning och datainsamling
Tabell 1. Redovisning av artikel sökning i databaser
Databas sökord
PubMed
PubMed
care, culture,
immigrant, illness,
understandning
Cancer,transcultural,
Antal
Lästa
Granskade Analyserad
träffar: abstract: Artiklar:
artiklar:
24
38
24
38
4
4
2
1
10
care
Emotional
experience, illness,
15
transcultural, care
Pub
Care, transcultural,
Med
understandning,
1
oncology
Pub
Care,transcultural,
Med
cancer, emotional,
8
experience
Pub
Care,transcultural,
Med
cancer, emotional,
3
experience, cancer
Elin
Immigrants, care
109
Elin
Transcultural, care
68
Summan av använda artiklar
Pub
Med
15
10
0
1
1
0
8
8
0
3
3
0
109
68
5
6
1
2
6
Tabell: 2 Redovisning av manuell artikelsökning
Journal
Publiceringsår:
Journal of
1995-2005
Transcultural
Nursing
Journal of
1999-2005
Advanced
Nursing
Journal of
2000-2005
Nursing
Scholarlarship
Cancer
1997-2004
Nursing
Su
Suman av använda artiklar
Lästa
abstract:
Granskade
artiklar:
Analyserade
artiklar:
59
10
2
38
3
1
1
34
56
3
16
3
7
Artikel granskning
Polit m fl (2001) har använts som mall för kritisk granskning av vetenskapliga
artiklar ( bilaga 1). Granskning av de valda vetenskapliga artiklarna redovisas i
bilaga nr tre. De artiklar som inte höll måttet utifrån (Polit m fl, 2001) gällande
struktur och uppbyggnad valdes bort. I vissa fall var abstrakten till artiklarna
missvisande då studiens syfte och resultat visade sig innehålla andra data än
abstraktet presenterat. De artiklarna valdes bort efter kvalitet bedömning utifrån
”Polit kriterier”
Databearbetning och analys
Vid sammanställningen av resultatet har anvisningar följts om vilka moment man
följer i bearbetningen av sitt material (Hartman, 1998). Första momenten innebär
11
att reducera, organisera och tematisera materialet, och dessa moment kallar
Hartman kodning. Under den här fasen valdes enskilt arbete för att kunna bekanta
oss med materialet var för sig och för att inte påverkas av varandra. Därefter
kommer det analytiska momentet (tolkning), då delarna framträder. Genom att
arbeta med likheter, skillnader och kommer mönster att framträda. Dessa mönster
bildar olika tema efter likheter dem emellan. (Hartman, 1998) beskriver hur
begrepp förs samman som handlar om samma sak och bildar kategorier eller tema.
Även under den andra fasen så har vi arbetat enskilt av samma anledning som
tidigare. Därefter sammanförde vi vårt material tillsammans och där efter
diskuterade vi tillsammans det vi hade kommit fram till. Den tredje fasen då våra
olika teman bildades arbetade vi tillsammans
Tabell 3: redovisning av databearbetning enligt Hartman (1998)
Artikelnr Resultat redovisning
Gemensamma teman i artiklarna
Huvudteman
Artikel nr. teman
1
Beck
(1999)
2
Emami
m fl
(2001)
3
Chiu
(2001)
4
Moore
(2001)
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
5
Outlaw
(2000)
6
–
–
–
–
–
resurser (kunskap)
social stöd
traditionell attityd
kunskap om sjukdom
sjuksköterskans färdighet
religion
social stöd
resurser (familjen närhet)
traditionell attityd
kunskap om sjukdom
vårdpersonalens
kulturella förståelse
religion
negativa faktorer (stress)
kommunikation
resurser (kunskap)
socials stöd
kunskap om sjukdom
religion
traditionell behandling
social stöd
traditionell attityd
negativa faktorer (stress,
diskriminering )
vårdpersonalens
kulturella förståelse
kunskap om sjukdom
kommunikation
vårdpersonalens
kulturella förståelse
traditionell attityd
kommunikation
1, 2, 3, 6,
7 och 8
Resurser
(kunskap, traditionell
behandling, religion)
Tema 1
Tema 2
Tema 3
1, 2, 3, 4,
7 och 8
Socialt stöd
Tema 1
Tema 2
Tema 3
Tema 4
1, 2, 4, 5
7, och 9
Traditionell attityd
Tema 1
Tema 2
Tema 3
1, 2, 3 och Kunskap om sjukdom
5
Tema 1
Tema 2
Tema 3
Tema 4
1, 2, 4, 5, Kommunikation,
6, 7, 8 och kulturförståelse
9
Tema 1
Tema 2
12
Shellman
(2004)
7
Cameron
(1999)
8
Pasco
(2004)
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
9
Ekblad
m fl
(2000)
–
–
–
–
–
–
vårdpersonalens
kulturella förståelse
negativa faktorer
(diskriminering)
resurs (familjen närhet)
religion
traditionell behandling
social stöd
traditionell attityd
resurs (familjen närhet)
religion
traditionell behandling
kunskap
kulturförståelse
kommunikation
resurser
social stöd
Vårdpersonalens
kulturella förståelse
Sjuksköterskans
färdighet
traditionell attityd
kommunikation
religion
vårdpersonalens
förståelse
negativa faktorer
(Språkförbistring)
Sjuksköterskans
färdighet
1, 2, 3, 6,
7 och 9
Religion
2, 4, 5, 6,
8 och 9
Vårdpersonalens
kulturella förståelse
Tema 3
Tema 4
Tema 1
Tema 2
Tema 3
2, 4, 6 och Negativa faktorer
9
(Diskriminering, stress
och språkförbistring)
Tema 2
1, 8 och 9 Sjuksköterskans
färdighet
Tema 2
Tema 4
Tabellen 3: redovisning av databearbetning enligt Hartman (1998) modifierad av fötfattarna.
Databearbetningen mynnade ut i fyra huvudteman:
Tema 1: patientens kulturella och religiösa uppfattning av hälsa och sjukdom
Tema 2: bemötandet mellan patient och vård personal
Tema 3: patientens resurser
Tema 4: negativa faktorer som påverkar patientens hälsa
RESULTATREDOVISNING
Resultatet redovisas utifrån dessa teman. Våra teman kommer att besvara våra
frågor på följande sätt (figur 1).
13
Vilka kulturella faktorer som påverkar patientens uppfattning av sin sjukdom?
Tema 1: patientens kulturella och religiösa
uppfattning av hälsa och sjukdom
? Kulturella och traditionella attityd
om sjukdom
? Religiösa uppfattningar av sjukdom
Tema 2: mötet mellan patient och vård
personal
? Kommunikation
? Kulturell förståelse
? Sjuksköterskan färdighet
? Relation mellan vårdgivare och
vårdtagare
Vilka kulturella faktorer bör sjuksköterskan ta hänsyn till i bemötandet av patienten?
Tema 3: patientens resurser
? Kunskap
? Socialt stöd
? Kulturell förståelse
? Stödgrupp
? Familjen närhet
? Religion
? Traditionell behandling
Tema 4: negativa faktorer som påverkar
patientens hälsa
? Diskriminering
? Stress
? Språkförbistring
Figur 1: Översiktsbild över teman modifierad av författarna.
Tema 1: Patientens kulturella och religiösa uppfattning av hälsa och
sjukdom
Kulturella och traditionella attityd om sjukdom
I studien African American woman and breast cancer har Moore (2001) försökt
att ge en inblick i afrikanska amerikanskors upplevelser av cancer. Författaren
intervjuar 23 Afrikansk Amerikanska med hjälp av helt ostrukturerade intervjuer.
Nittisex procent av de personerna som hade blivit intervjuade i denna studie
trodde att det var bara vita kvinnor som kunde få cancer, eftersom media hade ofta
presenterade cancer som en sjukdom som bara vita kvinnor blev drabbade av.
Detta hade ofta påverkat de att de sökte vård mycket senare än vita kvinnor, och
hade inte lyssnat på olika symptom som sjukdomen hade visat under lång tid. Ofta
de kände sig ensamma i sin sjukdom.Denna tro bekräftas i studien An
14
Ethnographic Study of factors influencing Cancer pain management in South
Africa som är gjort av Beck (2000). Studien är en etnografisk studie som beskriver
cancerprevalens, smärttolerans och smärt behandling i South Africa. En av
deltagarna i studien berättar att svarta personer tror att de inte får cancer och om
de får det kallas det inte för cancer utan någonting annat. Till och med i många
afrikanska språk finns inte ordet cancer. Detta kan många gånger framkalla
mycket problem för patienten när man inte vet vad cancer är. Vilka konsekvenser
kan patienten få till följd av sjukdomen? Vidare påpekar författaren att det finns
olika perspektiv att se på sjukdom. Medan African Culture en av dem är
accepterande kulturerna, så här säger en av deltagarna att ”många människor
accepterar livshotande sjukdomar, efter som det är så som det skall bli, och ofta
vill de inte ha någon behandling eftersom de tror på ödet”. Även när de har ont
vill inte ha någon smärtstillande och tror att det är deras lott i livet. Det finns även
en stark kulturell norm mellan afrikanerna att de tolererar mer smärta än andra
människor.
I artikeln A study on recruitment of black Americans into clinical trials through a
cultural competence lens av Outlaw F H m fl (2000) identifierar forskarna de
faktorer som förhindrar de svarta amerikanerna att återhämta sig och delta i deras
behandling av cancer. Studien visar att 87 % av de patienter som kommer till
cancer behandling på onkologienheten identifierar sig som vit, 3 % svarta och 3 %
Asien.
I studien The experience of having Cancer in Latin America av Cameron (1999)
belyser hon latinamerikanernas allmänna tro om hälsa, och hur deras kultur och
perspektiv att se på sjukdomar och hälsa påverkar deras upplevelse av cancer. I
resultaten redovisar hon att i latinamerikanska länder finns många myter runt
cancer, t.ex. att äldre människor inte får cancer eller att dålig energi kan orsaka
cancer. Många uttrycker att om de hade cancer vill de inte veta om det. I artikel A
Sociocultural health model for Late-in life immigrants av Emami m fl (2001)
utvecklar författaren en socialkulturell hälso- modell för äldre iraniers i Sverige,
genom att analysera deras förståelse och erfarenheter av hälsa och sjukdom i
Sverige. Studien som är en fenomenologisk studie ger en bred beskrivning av
äldre iranier upplevelse av hälsa i Sverige jämfört med i Iran. Många av deltagare
uttryckte sin ohälsa och orsakad av (narahati assab) psykologisk påfrestning t.ex.
de förklarade sin hjärta problem, ångest, högt blodtryckt och sömnlöshet, med
hjälp av detta fenomenet.
Religiös uppfattning av sjukdom
Chiu (2001) förklarar i sin artikel, Spiritual resources of Chinese immigrants with
breast cancer in the US, viktiga själsliga resurser som är tillgängliga för kinesiska
invandrare med bröstcancer i USA. De kulturella resurserna är familjens närhet,
betydelse av tradition och kinesisk kultur, religion, traditionell behandling, konst,
poesi, litteratur och kinesisk stödgrupp. I den studien framkommer det att 12 av
15 deltagarna hade en religiös uppfattning om sin sjukdom. Emami m fl (2001)
presenterade i sitt resultat hur tron på Gud och Guds vilja inspirerade de äldre
iraniernas reflektion på tro och på liv och mening med hälsa och sjukdom. En av
de deltagarna utryckte sig ”allt är Guds vilja”, det är sant att vi kan påverka vårt
liv till viss del men till sist det är ödet som vinner”.
Beck (2000) beskriver i sin artikel att en nyckelaspekt i afrikansk kultur är
fokusen på vem som orsakade sjukdomen, snarare än på vad som är orsak till
15
sjukdomen. Ofta tror patienten att en sjukdom som cancer är resultat av
patienternas onda levnadssätt och ser cancer som en bestraffning från sina
förfäder. De kan också tro att det kan vara en trollkarl som varit framme,
alternativt någon giftig ört som de har fått i sig genom maten. Cameron (1999)
redovisar i sin studie att i många latinamerikans länder anser folk cancer som
bestraffning från Gud.
Tema 2: Bemötandet mellan patient och vård personal
Kommunikation, Kulture förståelse
Enligt Emami m fl (2001) finns det ett missnöje med mötet med vårdgivare pga.
missförstånd i kommunikationen och feltolkningar beroende på språkliga eller/och
kulturella missuppfattningar mellan äldre iranier och svenska vårdgivare. Emami
förklarar att när man delar samma kultur och bakgrund, minskar risken för
missförstånd mellan personal och patienten. I artikeln Cultural challenges in endof-life care: reflections from focus groups interviews with hospice staff in
Stockholm (Ekblad m fl, 2000). I resultaten presenterades att förståelse av andras
kultur och kunskap, samt ökning av transkulturell omvårdnaden är viktig för
sjukvårdpersonal att kunna vårda patienten med en annan bakgrund i livets
slutskede. Verbal och icke verbal kommunikation är en viktig del av transkulturell
omvårdnad. Missförståelse kan öka mellan vårdpersonal och patienten, när de inte
talar samma språk. Sjukvårdspersonal kan ibland stå hjälplösa och ej kunna trösta
eller stödja patienten med en annan kultur. På grund av språkförbistring blir
kommunikationen svår både för patienterna och vårdpersonalen. Enligt Ekblad
kan kunskap om olika religioner, och kulturer hos patienter underlätta
omvårdnadsprocessen och minskar missförståelse mellan vårdpersonalen och
patienten.
Den latinamerikanska kulturtidsuppfattningen har en friare struktur. Tiden handlar
om ”här och nu”, vilket kan skapa problem, särskilt när det gäller t ex
långtidsbehandling av cancer. Patienten orkar helt enkelt inte ”vänta och se”, och
tycker att det är extra påfrestande med långa behandlingstider (Cameron, 1999).
Sjuksköterskans färdighet
I Ekblad m fl (2000) beskrivs det hur en ökning i kunskaperna om transkulturell
omvårdnad är viktig för sjukvårdspersonalen för att kunna ge både lämplig och
individanpassad omvårdnad. I resultatet redovisar författarna vilka faktorer
personalen bör ta hänsyn till vid omvårdnaden av patienter med annan kulturell
bakgrund. En viktig färdighet är att vara observant inför kulturella, traditionella
och religiösa skillnader. Detta är särskilt viktigt när det gäller matvanor, personlig
hygien och familjeband. I artikeln Cross-Cultural relationships between nurses
and Filipino-Canadian patients beskriver (Pasco m fl, 2004) förståelsen av kultur
och hur den påverkar integrationen mellan patienten och sjuksköterskan. En av de
viktiga faktorer som påverkar patientens upplevelser på sjukhuset, är hur mycket
sjukvårdspersonalen vet om deras kultur och tradition. I resultatet visas hur
Filippinerna föredrar att be om hjälp av sina egna familjemedlemmar framför att
uppsöka vårdpersonal. I detta sammanhang presenteras en stark karaktär som en
person som håller sina känslor inom sig, och inte visar tecken på stress utåt. Detta
gör att det är svårt för vårdpersonalen att tolka deras uttryck och behov av
omvårdnad. Beck (2000) beskriver i sin studie, bra relation och kommunikation
mellan vårdgivare och vård tagare är mycket viktigt för omvårdnaden. Många av
deltagarna i studie hade ingen uppfattning om vad cancer var. Vilka konsekvenser
16
hade sjukdomen? Hur skulle behandlingen gå till? Att Förklara order som,
cytostatika, radiografi, till patienterna var nästan omöjligt
Kulture förståelse, Relation mellan vårdgivare och vårdtagare
Nobody ever asked me before: understanding life experiences of African
American elders är en fenomenologisk studie av (Shellma , 2004). Syftet med
studien var att öka kunskap och förståelse för värderingar, kulturarv, och
världsåskådning, samt andra livsupplevelser hos äldre afrikanska amerikaner
genom att använda deras memoarer. I resultaten redovisar författaren att fråga om
det förflutna är en viktig del av omvårdnaden. En av de äldre reflekterar på
följande sätt ” ingen av vårdpersonalen har frågat mig om mina tidigare
upplevelser pga. att de inte brydde sig om att fråga eller veta om det. Det är
första gången jag berättar om detta för en vit person eftersom jag kände att de
brydde sig inte om mitt förflutna”. Pasco m fl (2004) beskriver i sin studies
resultat att patienten ofta känner sig mer tryggare, om de har samhörighet med
vårdpersonalen. Det vill säga gemensamt språk, ursprung, intresse, kultur eller
religion.
Tema 3: Patientens resurser
Socialt stöd roll och kultur förs tåelse:
Moore (2001) i sin studie visar hur viktigt är det med socialt stöd och förståelse
för de cancer patienter med afrikansk amerikanska kvinnors bakgrund. Där efter
upplyser (Moore, 2001) i sitt resultat de svarta kvinnornas upplevelse av det stöd
de fick och deras reflektion. I studien berättade en av kvinnorna att efter sin
bröstoperation var den protes de hade erbjudit henne en vit protes, och hur detta
hade påverkat henne mentalt. Hon kände att hon som svart kvinna hade ingen
överlevnadschans, och de fick inte tillräckligt med stöd. Brist på socialt stöd ökar
ofta stress, och där med minskar överlevnadsoddset. Åttionio procent av
afrikanska amerikanska kvinnor i denna studie trodde att vita överlevde bröst
cancer pga. att de fick mer socialt stöd av samhället. Alla deltagare (100 %) som
deltog i studien tycker att det finns brist på socialt stöd och förståelse för
afrikanska amerikanska kvinnors möte med ohälsa. Socialt stöd och stödgrupper
hade stor betydelse för patienter med cancer, särskilt från familjen och vänner,
men även stödgrupper från kyrkan hade stor betydelse (Cameron, 1999).
Kunskap
Patientens kunskap om sin sjukdom, den information som ges och på vilket sätt
den upptas av patienten har avgörande roll för såväl behandling som tillfrisknande
(Cameron, 1999). Många afrikansk amerikansk patienter och deras familjer saknar
kunskap om cancer, och dets behandling. Därför ignorerar de patienterna sina
symptom eller smärta. En annan orsak till att patienterna inte be om smärtstillande
är fördomar mot opioder hos afrikansk amerikanska patienter (Beck, 2000).
Traditionell behandling
Att använda hemgjorda mediciner är en viktig del av afrikansk amerikansk kultur,
vid behandling av deras sjukdomar, de föredrar ofta hellre det framför att söka sig
till sjukvården (Shellman, 2004). Chiu (2001) kommer fram i sitt resultat att
traditionell behandling föredras många gånger av kvinnor med bröstcancer än
medicinsk behandling. I kinesisk kultur används naturliga mediciner, mat, örter,
motion och meditation som traditionella behandlingar. Även i den
latinamerikanska kulturen har traditionell behandling stor betydelse i
17
behandlingen av cancer (Cameron, 1999) informerar i sin studie om
”curanderismo”, som är en folklig behandling som bestod av olika örter, diet,
massage, bön och ritualer mot cancer.
Religion
Tron är en viktig del av de äldres liv. De äldres styrka kommer från tron och Guds
hjälp, när de upplever ohälsa, beskriver (Shellman, 2004) i sin studie. I resultaten
berättar en av de äldre ”jag ber till Gud och söker hjälp hos honom, när jag
behöver styrka i mitt liv. Det är bara Gud som kan ta hand om en”. Religion och
tro på högre makt har alltid varit en av den latinamerikanska kulturen. Tron på att
det är Gud eller ödet som bestämmer över deras hälsa och sjukdom, har gjort att
de accepterar sjukdomen lättare och är mer optimistiskt inställda till sin sjukdom
(Cameron, 1999).
Familjens närhet
Familjens närhet och kontakt har stort betydelse för latinamerikanerna. Den
betyder säkerhet och stöd, samt både fysisk och emotionell vid sjukdomstillstånd.
Ofta det är familjen som bestämmer om behandling och omvårdnad, inte
individen ensam (Cameron, 1999). I Shellman (2004) studies resultat visas det att
i afrikansk amerikansk kultur är det familjens närhet och stöd som underlättar för
patienten, och från de närstående kommer styrkan att klara lidande, samt att klara
av sin sjukdom. En av deltagarna berättar om sin upplevelse vid malaria, hur hans
syskons närvaro när han hade feber och var mycket dålig underlättade både smärta
och oro. Familjens närhet och socialt umgänge betyder mycket för patienter med
persisk bakgrund beskriver Emami m fl (2001). Många av deltagande i studien
berättar, att deras smärta minskar när de har sällskap.
Tema 4: Negativa faktorer som påverkar patientens hälsa
Stress
Moore (2001) beskriver i sin studie att det finns ett samband mellan stress och
återkommande cancer. Studien vissa 96 % av afrikanska amerikanska kvinnor
kände sig stressade på grund av dålig ekonomi, hårt socialt liv och rasism.
Kulturkrok är en av de faktorer som framkallar stress hos patienter med en annan
bakgrund. Stressen gör ofta att de känner sig omotiverad och olust. Detta i högsta
grad påverkar hälsan negativ (Emami m fl, 2001).
Diskriminering
De äldre afrikanska amerikanerna beskriver sina upplevelser om diskriminerig
under skoltiden, på jobbet, militärtjänsten, deras omvårdnadsupplevelser och det
dåliga bemötande från vårdpersonalen. De kände sig hjälplösa under tiden, och
upplevde att de inte kunde göra någonting åt det hårda livet. Dessa tragiska
erfarenheter har påverkat deras syn på sjukvården negativt (Shellman, 2004).
Att inte få tillräckligt med socialt stöd av samhälle, gjorde att afrikanska
amerikanska kvinnor kände sig diskriminerad av systemet. Det negativa minskade
deras förtroende inför behandlingen av cancer (Moore, 2001).
Språkförbistring
Ett stort problem som uppstår ofta mellan vårdpersonalen och patienten är
språkförbistring pga. att man pratar inte samma språk. Detta minskar samspelet
mellan vårdpersonalen och patienten (Ekblad mfl, 2000). Språk är inte bara
talspråket, även handlar om kroppsspråk, gester, volymen, tonen och uttrycker
18
som män använder i ett språk. När man inte delar samma språk, då är det mycket
lätt att missförstånd uppkomma mellan vårdpersonalen och patienter (Pasco m fl,
2004).
DISKUSSION
Diskussionen är indelad i två delar, som är metod och resultat. Resultaten kommer
att diskuteras utifrån de teman som är utformade.
Metoddiskussion
För att på bästa sätt svara på frågeställningarna till studien togs beslutet att göra
detta genom en litteraturstudie. Metodvalet var ett väl medvetet val, beroende på
att dels hade det varit svårt att göra en empirisk studie inom förfogad tidsram, dels
p.g.a. att fler vetenskapliga artiklar i detta fall kunde tillföra mer relevant data än
en empirisk studie i ett område. I en litteratur studie söker man bland andras
material, för att finna svar på sin frågeställning. Emellanåt kan det kännas som
om man inte kan påverka ma terialets kvalitet på samma sätt som i en empirisk
studie. Materialet till denna studie hittades via databaserna, och via olika
tidskrifter i Malmö högskolans bibliotek. En nackdel med detta är att andra
artiklar som eventuellt kunde ha belyst våra frågeställningar ur en annan
synvinkel därför inte kommit med. Detta medför att vi inte uppnår den teoretiska
mättnaden som (Dahlberg, 1997) föreskriver. Vid sökning av databas granskade vi
först titeln men även om titeln inte verkade relevant fortsatte vi att läsa abstract
för att se om det stämde med våra frågeställningar, och om det verkade relevant
tog vi fram hela artikeln. Detta kan ha lett till att vi har missat studier om
abstracten inte avspeglade innehållet i artikeln. Dahlberg (1997) säger att en
forskare ska vara objektiv. När man läser en artikel kan det vara så att man inte
fullt förstår den. Det kan också vara så att forskaren inte förhåller sig kritisk till
materialet, för att kunna göra detta så krävs både närhet och distans. Vidare
påpekar Dahlberg att all förförståelse, erfarenhet och förståelse präglar våra
tolkningar av materialet. En risk i studien kan vara att studien har präglats
författarnas bakgrund och förkunskaper. Båda författarna till studien har utländsk
bakgrund och har egna erfarenheter av bemötandet med sjukvården i en annan
kultur än sin egen, vilket kan ha påverkat tolkningen av materialet.
Vid analys av artiklarna har mycket tid gått åt till att översätta och tolka materialet
här kan någon/några brister i tolkning ha insmugit sig p.g.a. brist på vår
kunskap/färdighet i det engelska språket. En risk när forskaren ska uttrycka sig i
skrift, är att göra det så noggrant som möjligt och verkligen återge källans
innehåll. En tendens som vi har noterat är att bortfallet ofta är bristfälligt beskrivet
i studierna, detta kan ha påverkar deras resultat. I många studier belyser inte
författarna genusperspektivet vilket kan vara en svaghet i studien. I de flesta
artiklar var kvinnor överrepresenterade, detta kan ha påverkat resultatet.
Då både tidsramen och storleken på studien har fasta ramar, ser vi det nödvändigt
att begränsa såväl antalet kulturer som deras olika sätt att förhålla sig till olika
sjukdomar. Detta gjorde att vi valde att fokusera oss på cancersjukdomen, hos
afrikaner, kineser, latinamerikaner och filipinerna.
19
Resultat diskussion
Vi anser att ha uppnått syftet med vår studie, vilket var att belysa om de faktorer
som påverkar patienten uppfattning av sin sjukdom. Även de kulturella faktorer
som påverkar vårdpersonalens arbete. Vår diskussion utgår från de fyra teman
som är beskrivna i resultatet. Vi anknyter och diskuterar resultatet utifrån
bakgrunden och den teoretiska referensramen. Vi valde Leininger (1991) “Cultur
care diversity and universality” och Sunrise- modellen som teoretisk referensram
för vår studie.
Tema 1: patientens kulturella och religiösa uppfattning av hälsa och sjukdom
Leininger (1991) hävdar att det är viktigt att sjuksköterskan förstår patientens syn
på sjukdomsupplevelsen. Detta innebär hur patienten uppfattar och förstår sin
sjukdom, hur han/hon önskar bli hjälpt, och hur hälso- och sjukvårds personalen
kan hjälpa honom/henne. Religion, kultur, tradition och kommunikation är
faktorer som i högsta grad påverka hur patienten upplever sin sjukdom. Inom
vissa religioner och kulturer tror många människor att de inte kan påverka sin
hälsa eller ohälsa. Många uttrycker detta som Gud, öde eller högre maktens vilja.
Vilket kan medföra en känsla av maktlöshet gentemot sjukdom och ohälsan.
Religiösa tron påverkar deras val av olika behandlings alternativ. Patienter som
inte tror att de kan få cancer eller tro på att det är deras öde att få cancer, kan
skapa problem i omvårdnads process. För att förstå vad som påverkar patientens
val och agerande, behöver sjuksköterskan insikt i de kulturella och religiösa
uppfattningar som patienten har. Leininger betonar kunskap om andra kulturens
levnadsstillar är viktigt för sjuksköterska. En sjuksköterska klarar sig inte med
vaga kunskaper och gissningar. En omfattande kunskap hjälper sjuksköterskan att
öppna sig för olika kulturer. Vidare påverkar Leininger (1991) att kulturkongrunt
omvårdnad endast utöva om de kulturells relaterade normer, värderingar, mönster
eller beteende är kända för sjuksköterskan. Då kan det omvårdnad tillämpas på
lämpligt sätt i kontakt med patienten. Detta bekräftas även i studien av Lee
(2004).
Tema 2: mötet mellan patient och vård personal
Ett resultat av studien var att olikheter i kultur synsätt och språk påverkar hur
patienten upplever mötet och kontakten med vårdgivaren. Även olika
förväntningar och attityder, variationer i personalens färdighet och personalens
kunskap om vårdtagandes sätt att be om hjälp påverkar mötet. Enligt Emami
(2001) många patienter tyckte att språksvårigheter var ett hinder i bemötandet och
förståelse med vårdpersonalen. Språk och kommunikation gör det möjligt för oss
att möta andra människor. Attityder avspeglas av kommunikation, vilket påverkar
relation och tolkningar av vad som sägs och görs. Samtalsregler är olika i olika
kulturer. För att kunna ge en bra omvårdnad och omsorg, det är viktigt att
sjuksköterska är medveten om de skillnaderna mellan kulturer och individer.
Enligt Leininger i de rika kulturella bakgrunder som finns hos både patienten och
sjuksköterskan ska tas tillvara och stimulera till att större förståelse mellan
kulturerna. Den ”culturally sensitive” handlar om hur sjuksköterskan bör jobba
transkulturell? Och hur viktigt det är, att känna in problemen och underlätt för sig
själv och patienten och deras anhöriga Leininger (1991).
Enligt Leininger som en kompetent sjuksköterska gör man ett val mellan
kulturanpassad, kulturrelaterad eller kultur omstrukturerad omvårdnad. Detta kan
utövas med hjälp av ”culturall sensitive” och kompetens hos sjuksköterska.
20
Tema 3: patientens resurser
Enligt Leininger (1991) krävs det en samverkan i omvårdnad mellan sociala och
kulturella dimensioner för att uppnå holistisk hälsa, Dessa dimensioner inverkar
på uttryck, mönster och former i omsorgs utövning. Till de sociala dimensionerna
räknas, släktband, socialstöd, utbildning och kunskaper, som kulturella
dimensioner nämnare Leininger kulturellt betingad, värderingar och livsstilar
samt religiösa och filosofiska faktorer. Vid jämförelse med vårt resultat finner vi
en likhet angående de sociala och kulturella dimensionerna i Leningers modell
som inverkar på omvårdnaden och upplevelse av sjukdom hos patienten. I
samtliga artiklar ansåg att de sociala dimensionerna var en viktig del för
patientens välbefinnande och det sin tur på omvårdnaden. Betydelsen av de
sociala och kulturella dimensioner som Leininger (1991) namnar, avspeglas i de
huvud temana som i resultat. Ett av de temana i vårt huvud tema: patientens resurs
(kunskap, social stöd, kulturell förståelse, stöd grupp, religion och traditionell
behandling) återfinns i Leininger (1991). Även kulturella dimensioner (kulturella,
traditionella, religiösa påverkad i stor utsträckning patentens upplevelse.
Tema 4: negativa faktorer som påverkar patientens hälsa
De negativa faktorer som påverkar patientens hälsa har stort betydelse på
patientens agerande följsamhet till givna råd och ordinationer. En av de faktorer
som kan påverka patientens omvårdnad är politiska och juridiska faktorer. De
politiska besluten påverkar även regler och riktlinjer inom hälso- sjukvården. De
riktlinjerna är ofta allmänna och inte individ anpassade och detta gör att många
gånger minoritet grupper i samhället kommer i kläm i systemet. I kultur möten
finns en tendens för den överlägsna kultur gruppen att påbörda sin kultur på den
mindre dominanta kulturgruppen. Detta benämns av Leininger ” culturell
impostion”. Detta kan öka risken för etno-centrrsm och överförande av den egna
kultur mönsterna på patienterna i det dagliga omvårdnadsarbetet. Detta kan även
öka risken för stress, diskriminering och missförståelse. Lipsson (1999) betonar
missförståelse kan utöva hinder för bot, lindring, stöd och omvårdnad i olika
ohälsosituationen. En grundförutsättning för en holistisk omvårdnad känna
tecknas av både vårdtagaren och vårdgivaren har ömsesidigt respekt för varandra.
En patient som bemöts med respekt, intresse, och vårdgivarens förståelse, har
lättare att öppna sig och berätta om sin faktiska situation.
SLUTSATSER
Vad vi har kommit fram under litteraturstudien, är att det inte finns möjlighet att
utforma ett sätt eller en riktlinje i mötet med patienter med annan kulturell
bakgrund. Det finns många faktorer som är beroende av varandras samverkan och
utgör varandras förutsättningar. Varje individ är unik med egna normer,
värderingar och uppfattningar. Enligt Leininger (1991) ska sjuksköterskan vara
medveten om ”acculturation” detta innebär att människor inte bär med sig sina
kulturer som en sköldpadda bär sitt skal. Människor påverkas av sin kulturella
bakgrund, men som individer förändras de ständigt och anpassar sig till sina
aktuella omständigheter. Varje erfarenhet, möte, kunskap eller situation betyder
en möjlighet för individen att antingen bekräfta eller utmana sina värderingar.
Individen är inte en slav under sina normer och traditioner. Kultur är en process
21
som förändras och utvecklas hela tiden (Magnusson, 2002). Det är viktigt att som
blivande sjuksköterska se människan i ett helhet perspektiv. Därför inser vi att
villkoren för en holistisk människosyn och transkulturell omvårdnad är att
vårdpersonalen bör få mer kunskap om främmande kulturer och olika religioner
och hur dessa faktorer kan inverka på omvårdnaden. Kultur är bunden till
människors tänkande, uppfattningar och beteende.
För att utveckla kulturkompetens hos personalen behövs det utbildning, stöd och
uppmuntran. Ökade kunskap om transkulturell omvårdnad ger personalen ökad
trygghet i sitt arbete, och i förlängningen kan tryggheten överföras i mötet med
patienter och deras anhöriga med annan bakgrund.
Avslutning
” I want to understand the world from your point of view. I want to know what
you know in the way you know it. I want to understand the meaning of your
experience, to walk in your shoes, to feel thing as you feel them, to explain things
as you explain them. Will you become my teacher and help me understand?”
Ekblad m fl (2000).
REFERENSER
Barbosa da Silva A & Ljungquist M (2003) Vårdetik för ett mångkulturell
Sverige. Lund: studentlitteratur.
Beck, S L (1999) An Ethnographic Study of factors influencing Cancer pain
management in South Africa. Cancer Nursing, 23 (2), 91-98
Bäärnhielm, S & Ekblad, S (2000), Turkish migrant women encountering health
care in Stockholm: A qualitative study of Somatizatioand Illness Meaning,
Culture, Medicine and Psychiatry 24, 431-452.
Cameron,C (1999) The experience of having cancer in Latin America, Cancer
Nursing, 22 (1),51-57.
Chiu, L (2001) Spiritual resources of Chinese immigrants with breast cancerin the
USA, International Journal of Nursing Studies, 38, 175-184.
Dahlberg, K (1997) Kvalitativa metoder för vårdvetare. Lund: Studentlitteratur
Ekblad, S, Janson, S & Svensson, PG (1996) Möte i vården Transkulturellt
perspektiv på hälsa-och sjukvården. Liber utbidning AB.
Ekblad, S Martilla, A & Emilsson, M (2000) Cultural challenges in end-of-life
care: reflections from focus groups interviews with hospice staff in Stockholm,
Journal of Advanced Nursing, 31 (3), 623-630.
Emami, A, Benner, P & Ekman, S (2001) A Sociocultural Health Model for Latein- Life Immigrants, Journal of Trancscultural Nursing, 12 (1), 15-24.
Hartman, J (1998) Vetenskapligt tänkande. Lund: Studentlitteratur.
22
Lee, N J (2004), The impact of international experience on student nurses´
personal and professional development, International Council of Nursing,
International Nursing Review, 51, 113-122.
Leininger, M (1991) Culture care Diversity & Universality: a theory of nursing,
New York: national league for Nursing Press.
Leininger, M (1995) Trans cultural nursing. Concepts, theories, research &
practises. Second Edition. Mc Grew-Hill, inc.USA
Leininger, M & Mc Farland, M (2002) Tran cultural nursing. Concepts,
theories, research & practises. New York: Mc Grew-Hill.
Lim, J, Downie, J & Nathan, P (2004), Nursing students` self-efficacy in
providing transcultural care, Nurse Education Today, 24, 428-434.
Lipson, J (1999) Cross- Cultural Nursing: the Cultural Perspective,
Jouurnal of Transcultural Nursing, Vol. 10 (1), 6.
Magnusson F, (2002) Etiska relationer i vård och omsorg Studentlitteratur Lund.
Moore, R J (2001) African American woman and breast cancer. Cancer Nursing,
24 (1), 35-41.
Norstedts svenska synonymordbok-Ord för Ord- (1992) Stockholm.Norstedts
Outlaw, FH, Bourjolly, J N & Barg, FK (2000), A study on recruitment of black
Americans into clinical trials through a cultural competencelens, Cancer Nursing,
23(6), 444-450.
Pasco, A Y, Morse, J M & Olson, J K (2004), Cross-Cultural relationships
between nurses and Filipino-Canadian patients. Journal of Nursing Scholarship,
36 (3), 239-246.
Shellman, J (2004), Nobody ever asked me before: understanding life experiences
of African American elders, Journal of Transcultural Nursing, 15(4),308-316.
SOSF 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Författningshandbok (2005).
Willman, A & Stoltz, P (2002) Eviedensbaserad omvårdnad. Studentlitteratur
Lund.
Willman, A. (1996). Hälsa är att leva. En teoretisk och empirisk analys av
begreppet hälsa med exampel från geriatrisk omvårdnad. Stockholm:
Vårdförbundet SHSTF, rapport nr 47. (Akad. Avh.).
Wilow, Kay (red) Författningshandbok för personal inom hälso- och sjukvård.
Solna: Almqvist & Wiksell (2004).
23
BILAGOR
BILAGA 1: Artikel gransknings mall enligt Polit & Hungler
BILAGA 2 : Sammanställning av använda artikla r
BILAGA 3 : Sunraise modellen
24
Bilaga 1:Artikel granskningsmall enligt Polit & Hungler (2001)
Titel
Abstrakt
Introduktion
Metod
Resultat
Diskussion
Referens
ska vara tydlig och spegla innehållet och locka till
läsning. Ska vara relevant och bestå av 15 ord eller
mindre. Den ska, om kvalitativ artikel, nämna ett
undersökt fenomen och deltagare i studien. Om artikeln
är kvantitativ bör titeln innehålla oberoende och
beroende variabler och dessutom bör den undersökta
gruppen nämnas.
ska stå först i artikeln, den skall ge en bra överblick över
vad studie i stort handlar om så att läsaren redan här kan
avgöra om den är värd att läsa och inte innehålla mer än
100 till 200 ord. Studiens syfte, vilka metoder som
använts samt vad forskaren fått ut av den skall framgå
tydligt.
ska leda läsaren in i arbetet och ge svar på vad studie
handlar om och varför problemet är värt att studera.
Överskriften med ”introduktion” är inte alltid ut satt men
det kommer alltid direkt efter abstraktet. Den skall
innehålla det undersökta fenomenet, syfte och
frågeställningar och/eller hypotes som skall prövas. Det
skall även finnas en kort beskrivning av använd litteratur,
eventuell teoretisk referensram och studiens framtida
användningsområden och möjligheten att se
anknytningen till tidigare forskning inom området.
Metoden använts för att få svar på forskningsfrågan. De
medverkande i studien ska vara klar definierade, hur
dessa valdes och antalet medverkande. Det ska också
finnas en plan för datainhämtning. Hur datainsamlingen
gick till och vilka instrument som använts. Utläsning av
urval, kriterier, antal deltagare och datainsamling skall
kunna göras. Forskningsdesign, mätmetoder och
tillvägagångssätt inkluderas också. Dessutom måste även
en beskrivning på hur deltagarnas integritet och
anonymitet skyddas finnas med i metoden.
Redovisning av resultat skall vara logisk relaterad till
frågeställningar och studiens syfte.
Även datainsamlingen och analysens resultat skall
presenteras
Man tolkar, diskuterar och reflekterar över resultaten.
Man skall diskutera svagheter och förtjänster kring
studiens metod. I diskussionen kan forskaren dra
slutsatser och diskutera användningsområde för studien.
Diskussion av egen kritik och felkällor ökar kvaliteten i
studien.
Referenslista ska finnas sist i studien och ska innehålla
all använd litteratur och alla artiklar som författaren
refererar till i texten. En bra referens teknik ökar
trovärdigheten i studien
25
Beck (1999)
An Ethnographic Study of factors influencing Cancer pain
management in South Africa
Titel
Är relevant och speglar innehållet, Undersökt fenomen i studien
är nämnda.
Abstract
Är placerat i början av artikeln, ger en bra överblick över vad
studien handlar om, och beskriver konkret och kortfattad syftet,
metod och resultat. Innehåller ca 200 ord.
Bra inledning till arbetet bra beskrivning av varför detta ämne är
Introduktion värt att studeras. Bra anknytning mellan syfte och behov av
studien. Fattas redovisning av tidigare studie.
Metod
Bra metod för den här sort av undersökning (etnographic) Här
beskriver författarna hur data insamlingen gått till samt vilka som
deltog i studien. Etiska aspekter saknas. Även det fattas
beskrivning om hur man valde ut sina informanter..
Resultat
Fråga ställningen är besvarad. Bra tolkning och redovisning av
samlade data. Lätt läst och bra anknytning till syftet.
Diskussion I diskussionen drar författarna slutsatser av resultaten. förslag på
vidare studier inom ämnet, och bra beskrivning av hur man kan
använda resultatet i praktiken. Det finns inga diskussioner kring
svagheter eller brister i datainsamlig eller i utformningen av
arbetet.
Referens
Är relevant.
Emami m fl
(2001)
Titel
Abstract
Introduktion
Metod
Resultat
Diskussion
Referens
A Sociocultural Health Model for Late-in-Life Immigrants
Speglar innehållet i litteratur studien, kunde kanske nämnt vilka
immigrants det gäller. Presentation av gruppen i studien saknas.
I den här studien är abstracten mer kortfattat jämför med studiens
innehåll. Abstractet innehåller de flesta nödvändiga uppgifterna
som syftet, metod, datainsamlingsmetod men sftet är inte tydligt.
Resultaten är ej tydligt men de har kommit fram till en modell
som utvecklat inte special mycket. Det finns inga nyckelord i
slutet av abstracten.
Sätter in läsare i problemområde, visar tydligt anknytning till
tidigare forskning. Syftet och behovet av studien förklaras.
Urvalet av deltagarna är väl beskrivet även hur de har gått till
väga för att nå syfte med sin studie, Hur intervjuerna blev gjorda
och vilka frågor som blev ställda är också redovisade.
Mycket utförligt förklaring av resultatet även i text och tabell.
Resultaten är relevant till syftet.
Ordet diskussion är ej märkt. Diskussionen kommer i slutsats och
detta kan va ra lite förvirrande för läsare. Bra problem anknytning
(hälsa och kultur). Forskarna beskriver hur resultaten av studien
ska användas. Bra anknytning till tidigare forskning. Diskussion
av egen kritik saknas.
Verkar relevanta för studien.
26
Chiu (2001)
Titel
Abstract
Introduktion
Metod
Resultat
Diskussion
Resultat
Moore
(2001)
Titel
Spiritual resources of Chinese immigrants with breast cancer
in the USA
Är relevant och sammanfattar innehållet I studien.
Är kort, innehåller 63 ord. Metod och resultaten är beskriven men
syfte och nyckelord saknas.
Sätter in läsarna i problemområdet visar tydlig anknytning till
tidigare forskning. Syftet förklaras tydligt och vad forskaren vill
uppnå med i studien. Studien kan bidra till förbättrat omvårdnads
arbete genom att öka kunskap om själsliga resurser som präglas
och används i olika kulturer.
Urvalet av deltagarna är väl beskrivet även hur de har gått till
väga för att nå syftet med sin studie. Etiska aspekter saknas.
Är väl beskrivet och verkar vara relevant för studien. Visar klart
och tydlig de huvudteman som framkommit ur frågeformulären.
Här drar författarna slutsats och fördjupar oss i ämnet. De mest
intressanta fynden diskuteras mer ingående, samt hur dessa kan
används kliniskt. Det finns inga diskussioner kring svagheter eller
brister i datainsamling eller utformningen av arbetet.
Är relevant och alla nämnda referenser finns med i texten.
African American women and Breast Cancer
Ger inte tydligt information om stud iens innehåll, kunde vara mer
intressant om de hade nämnt forsknings problemet.
Abstract
Abstracten är lite för långt. Syftet framkommer inte så tydligt i
texten men man kan läsa den genom raderna. resultaten
framhävts och formulerats mycket tydligt. Metoden beskrivning
fram kommer också.
Bred bakgrundinformation, forskning problemet framkommer
Introduktion klart, men fråga ställning saknas. Det finns en omfattande
litteratur Review. Bra beskrivning av anknytning till
användningsområden av studien.
Metod
De medverkande i studien ska vara klar definierade, hur dessa
valdes och antalet medverkande.. Hur datainsamlingen gick till
och vilka instrument som använts. Utläsning av urval, kriterier,
antal deltagare och datainsamling är kort beskrivit. Forsknings
design och tillvägagångssätt inkluderas också. hur deltagarnas
integritet och anonymitet skyddas finnas ej med i metoden.
Resultat
Tydlig och fullständigt med underrubriker.
Diskussion Inne fattar studiens begränsningar och hinder, dra slutsatser och
paralleller till tidigare forskning lyfter fram studiens resultat och
knyter an till sjuksköterskans och vård personalens ansvar. bra
tolkning, diskussion och reflektion över resultaten..
Referens
Är relevant.
27
Outlaw m fl
(2000)
Titel
Abstract
Introduktion
Metod
Resultat
Diskussion
Referens
Shellman
(2004)
Titel
Abstract
Introduktion
Metod
Resultat
Diskussion
Referens
A study on recruitment of black Americans into clinical
trials through a cultural competence lens
Är tydlig och relevant, består av 10 ord. Undersökt fenomen och
deltagare i studien är nämnda.
Är placerat i början av artikeln, ger en bra överblick över vad
studien handlar om och innehåller 120 ord. Syftet och resultat av
studien är med i abstracten men metoden saknas.
Syftet och bakgrunden till problemet finns med. Författarna har
tagit upp de frågeställningar som skall belysas. Här redovisas
också tidigare forskning inom ämnet.
Här beskriver författarna hur urvalet och data insamlingen gått
till samt vilka som deltog i studien. Etiska aspekter finns
dokumenterade.
Redovisa i text och tabeller, är releva nt för studien. Inga förslag
till framtida studier ges.
I diskussionen drar författarna slutsatser av resultaten. Inga
förslag given på vidare studier inom ämnet. Det finns inga
diskussioner kring svagheter eller brister i datainsamlig eller i
utformningen av arbetet.
Är relevant.
Nobody ever asked me before: understanding life experiences
of African American elders
Är tydlig och relevant, ger tydligt information om studiens
innehåll
Är kort, innehåller 80 ord, undersökt fenomen och deltagare i
studien är nämnda. Syfte och metod är beskriven men resultaten
är ej tydlig. Nyckelord finns med i abstracten
Syftet och bakgrunden till problemet finns med. Författarna har
tagit upp de frågeställningar som skall belysas. Här redovisas
också tidigare forskning inom ämnet. Syftet förklaras tydligt och
vad forskaren vill uppnå med i studien. Studien kan bidra till
förbättrat omvårdnads arbete genom att frågan om patientens
förfluten Är en viktig del av omvårdnaden
Urvalet av deltagarna är väl beskrivet även hur de har gått till
väga för att nå syftet med sin studie. Etiska aspekter saknas.
Här drar författarna slutsats och fördjupar oss i ämnet. De mest
intressanta fynden diskuteras mer ingående, Det finns inga
diskussioner kring svagheter eller brister i datainsamlig eller i
utformningen av arbetet.
I diktionen dras slutsatser, nya frågor ställs. Här återfinns
jämförelse med tidigare studier. Mycket bra anknytning till syftet.
Är relevant.
28
Cameron
(1999)
Titel
Abstract
Introduktion
Metod
Resultat
Diskussion
Referens
Pasco m fl
(2004)
Titel
Abstract
Introduktion
Metod
Resultat
Diskussion
The experience of having Cancer in Latin America
Kort fattad och tydligt man kunde nämna metoden,
Studiens syfte, vad forskaren fått ut av den skall framgår tydligt i
abstrakten. Metod saknas. Abstrakten är för kort kunde vara mer
omfattande.
I introduktionen åter finns bakgrund, syfte och resultaten. Bra
översikt över statiken av cancer patienten i området. Ger en bra
bakgrund information, och förtyd ligar förskning problemet och
hänvisar till tidigare forskning.
Metod beskrivningen är kortfattad och analys metoden fattas.
Många tydliga tabeller klargör resultaten, innehåller konklusion.
Redovisning av resultat är logisk relaterad till frågeställningar
och studiens syfte.
För tydligas resultaten och drar slutsatser, lång och innehållsrik
diskussion.
Är relevant.
Cross-cultural relationships between nurses and Filipino
Canadian patients
Studiens undersöknings grupp och studiens dominerande
begrepp finns med.
Alla delarna, syfte, metod och resultat finns med, resultat
beskrivningen är inte så tydligt och är lite förvirrande.
Introduk tionen ger backgrund information och hänvisar till
tidigare försökning. Bra beskrivning av anknytning till
användningsområden av studien. Syftet framkommer ej tydligt i
introduktionen utan man få läsa den genom raderna.
Metoden är kortfattad, beskriver tillgångsätt, beskrivning av
studie gruppen finns med men det kunde vara mer utförligt i
form av tabell eller matris. Även data bearbetning och analys av
data är mycket kortfattad.
Resultaten redovisas under olika under rubriker som författaren
funnits som huvudteman i sin studie. Är lite svårt tolkad på
grund av de filippinsk uttryck som används i texten
Samman fattar innebörden av resultat och meningen med
artikeln.
29
Ekblad m fl
(2000)
Titel
Abstract
Introduktion
Metod
Resultat
Diskussion
Referens
Cultural challenges in end-of-life care: reflections from focus
groups interviews with hospice staff in Stockholm
Är tydlig och relevant, består av 15 ord. Undersökt fenomen och
deltagare i studien är nämnda.
Är placerat i början av artikeln, ger en bra överblick över vad
studien handlar om och innehåller ca 200 ord. Syftet, metod och
resultat av studien är med i abstracten.syftet definieras i olika
under rubriken och är mycket tydligt. Keyword är med.
leder läsaren in i arbetet och ge svar på vad studie handlar om
och varför problemet är värt att studera., syfte och beskrivning
av använd litteratur, teoretisk referensram fram kommer. Metod
och urvalet nämns.
Deltagare,instrument, tillvägsätt och analys skldras.
Redovisa i text och tabeller, är relevant för studien. Inga förslag
till framtida studier ges.
I diskussionen drar författarna slutsatser av resultaten. Inga
förslag given på vidare studier inom ämnet. Det finns inga
diskussioner kring svagheter eller brister i datainsamlig eller i
utformningen av arbetet.
Är relevant.
30
Bilaga 2:
Beck
(1999)
Syfte
Sammanställning av använda artiklar
An Ethnographic Study of factors influencing Cancer pain
management in South Africa
Beskriva cancer status och management i smärt behandling i South
Africa även beskriva kulturell kontext i cancers smärt behandling och
faktorer som bidrar eller hindrar smärtbehandlingen. Även
rekommendation av handling för att förbättra smärtbehandlingen.
Metod
Ethnographic Studie
Resultat Viktigt med ett holistisk perspektiv, när det gäller smärt behandling
hos patient med cancer. Viktigt att ta hänsyn till skillnader i kultur, tro
och traditioner mellan olik patienter med cancer. Faktorer som
påverkar cancers smärt management var standard, kunskap, resurser,
ekonomi. Bra kommunikation nivå och temaarbete och relationen
mellan patient och vårdgivaren spelar roll i smärt behandling hos de
patienter.
Emami m fl
(2001)
Syfte
Metod
Resultat
Chiu
(2001)
Syfte
Metod
Resultat
A Sociocultural health mo del for Late-in life immigrants
Sftet Är att utveckla socialkulturell hälsa modellen för äldre Iranier
i Sverige, genom att analysera deras upplevelse, erfarenheter, och
hälso situation.
The interpretive-phenomenology method.
Resultaten redovisar hur de äldre uppfattar sin hälsa utifrån en
kulturell perspektiv och de viktiga fakturen som på verkar deras
hälsa.
Spiritual resources of Chinese immigrants with breast cancer in
the USA
Syftet med denna studien är att undersöka kulturella och själsliga
resurser som är tillgänglig till Kinesiska invandrare med bröstcancer i
USA. De kulturella resurser är familjen närhet, betydelse av tradition
och kinesisk Culture, religion, alternativa terapi, konst, poesi ,
litteratur och kinesisk stöd grupp.
Ethnographic och phenomenological studie.
Det som har fram kommit fram i resultaten är kulturens sex olika
tema. Dessa tema är närheten i familjen, traditionens inflyttande hos
Kinesarna, religion, alternativ terapi, konst, språk och litteratur och
kinesiska stöd grupp.
31
Moore
(2001)
Syfte
Metod
Resultat
Outlaw m
fl (2000)
Syfte
Metod
Resultat
Shellman
(2004)
Syfte
Metod
Resultat
Cameron
(1999)
Syfte
Metod
Resultat
African American women and Breast Cancer
Syftet med artikeln var att få en inblick av andra aspekter av African
American upplevelse och överlevnad med Cancer.
phenomenological studie
De andra aspekter var, att de deltagande trodde att afrikanska
amerikan kvinnor får inte cancer, cancer orsakas av stress och sorg,
och vilket betydelse social stöd och kultur förståelse hade i cancer
uppfattning hos de kvinnor
A study on recruitment of blak Americans into clinical trials
through a cultural competence lens
Identifiera de faktorer som förhindrar de svarta Amerikaner att
återhämta sig och delta i deras behandling av cancer.
Survey
Resultaten av denna studien visade faktorer som påverkade att dem
svarta Amerikanen deltog inte i den klinisk behandling var
komplikation av klinisk behandling, rädsla för hälsovård system,
brist på kunskap hos patienten, språk okunnighet. Författarna
kommer fram till att kunskap, tro, attityd och beteende hos svarta
Amerikaner kan vara ett hinder för att söka behandling för cancer.
Nobody ever asked me before: understanding life experiences of
African American elders
Syftet med studien var att öka kunskap och förståelse för
värderingar, kultur arv, och världsåskådning Och andra livs
upplevelser hos äldre afrikan American genom att använda deras
memoarer.
Fenomenologi
Författaren kommer fram i sin resultat till att frågan om patientens
förfluten Är en viktig del av omvårdnaden.
The experience of having Cancer in Latin America
Att belysa Latin Amerikaner allmänna tro om hälsa och hur deras
kultur och perspektiv att se på sjukdomar och hälsa påverkar
upplevelse av caner.
Litteratur studie
Vilka kulturella skillnader finns mellan olika kultur grupper i Latin
Ámericka och vad de skillnader påverkar. deras livsstil och hur
viktigt det är för sjuksköterskan att känna till de skillnader för att
kunna ge bra omvårdnad till olika individer med cancer
32
Pasco m fl
(2004)
Cross-cultural relationships between nurses and Filipino
Canadian patients
Syfte
Att beskriva förståelse av kultur och dess betydelse I integration
mellan patient och sjuksköterskan relation.
Etnografisk metod
I resultaten redovisas cultur attityder hos patiente. Även hur
kunskap om kultur och kulturförståelse påverkar rellationen mellan
patinter och vårdtagaren. Sjuksöterskan färdigets betydelse i
omvårdnad.
Metod
Resultat
Ekblad m
fl (2000)
Syfte
Metod
Resultat
Cultural challenges in end-of-life care: reflections from focus
groups interviews with hospice staff in stockholm
Förståelse av andras kultur och kunskap ökning om transkulturell
omvårdnaden är en viktigt sak för sjukvårdpersonal för att kunna
vårda patienten med en annan bakgrund i livets slutskede.
Kvalitativ studie
Resultaten visade att sjukvårdspersonal är i behov av att öka deras
kunskap om transkulturell omvårdnaden
33
34
