Fem faktorer
som påverkar vården vid hjärtsvikt
Peter Vasko, Hjärtläkare, Växjö
RiksSvikt, Registerhållare
[email protected]
Hjärtsvikt i Sverige
Kronisk hjärtsvikt är ett vanligt tillstånd, med tilltagande
incidens och prevalens i högre åldrar
Vi har stora möjligheter att förbättra vården för patienter med
hjärtsvikt om vi hittar patienterna
Prevalens 2%, dvs det finns ca 200 000 patienter
Incidens 20 000, dvs nyinsjuknade per år
Prevalens, 2-3 % beräknas ha symtomatisk hjärtsvikt =
180 000-270 000 personer i Sverige
Lika många har asymtomatisk nedsatt hjärtfunktion eller latent svikt
Prevalensen i åldern 80+ är mer än 10 %
Incidens, Varje år insjuknar ytterligare 20 000-30 000 personer
Medelålder för personer med hjärtsvikt är ca 75 år
Hjärtsvikt är den vanligaste diagnosen för patienter 65+ som
vårdas på sjukhus
Hjärtsvikt i Sverige
Antalet patienter med hjärtsvikt ökar
Hjärtsvikt medför stora kostnader för sjukvården och
samhället. Årligen c:a 2,6 miljarder eller 1-2% av hela
Hälso- och sjukvårdsbudgeten.
Dålig kunskap
Hög återinläggningsfrekvens
RiksSvikt årsrapport 2012 Andel återinlagda sjukhus
Hjärtsvikt i Sverige
Diagnosen av hjärtsvikt är inte helt lätt, eller?
Bara en liten del av hjärtsviktspatienterna har en
optimal behandling
Prognosen är dålig t.o.m. sämre än den för våra
vanligaste cancersjukdomar
Hur farligt är hjärtsvikt?
som cancer, men annorlunda förlopp
Sjukdomsförlopp
Fem faktorer
som påverkar utfallet i
hjärtsviktsprocessen
Fem faktorer som påverkar utfallet i
Hjärtssviktsprocessen
1. Korrekt ställd diagnos
2. Rekommenderad basbehandling
3. Strukturerad uppföljning –
Hjärtsviktmottagning
4. Samarbete primärvård – slutenvård
5. Kvalitetsuppföljning med hjälp av
RiksSvikt
1
Korrekt ställd diagnos
Fem Faktorer
Fem faktorer som påverkar utfallet i
Hjärtssviktsprocessen
1. Korrekt ställd diagnos
2. Rekommenderad basbehandling
3. Strukturerad uppföljning –
Hjärtsviktmottagning
4. Samarbete primärvård – slutenvård
5. Kvalitetsuppföljning med hjälp av
RiksSvikt
Det finns effektiv behandling
men bara en liten del har optimal behandling
En av orsakerna är
Att diagnos av hjärtsvikt är svårt, eller?
Diagnos av hjärtsvikt är svårt
•
Låg tillförlitlighet på den kliniska diagnostiken
•
Svullna ben är inte självklart hjärtsvikt
•
Bristande tillgänglighet på ekokardiografi
Problem
•
Patienter som lider av hjärtsvikt, men inte har
fått diagnosen
•
Patienter som fått felaktig hjärtsviktsdiagnos
och följdaktligen kan ha fel medicinering
•
Patienter som fått hjärtsviktsdiagnos, men är
underbehandlade
Diagnos Hjärtsvikt
•
Symtom eller fynd
•
•
som är förenliga med hjärtsvikt (andfåddhet,
trötthet)
Objektivt påvisad nedsättning
•
av den systoliska eller diastoliska
hjärtfunktionen. Det vanligaste sättet att
bestämma hjärtfunktionen är med hjälp av
ekokardiografi.
Ta BNP/NT-proBNP
Vid trötthet, andfåddhet
Ekokardiografi
Vid förhöjt BNP/NT-proBNP
Korrekt ställd diagnos - Fem faktorer
•
Vid misstanke på akut eller kronisk
hjärtsvikt kan helt normalt EKG och
normalvärden av BNP/NT-proBNP i
stort utesluta hjärtsvikt
Misstänk hjärtsvikt
vid trötthet, andfåddhet, ta NT-proBNP, om förhöjt gör
ekokardiografi
Diagnostik vid misstänkt hjärtsvikt
Diagnostisk algoritm vid hjärtsvikt modifierad efter ESC:s riktlinjer
2
Rekommenderad
basbehandling
Fem Faktorer
Fem faktorer som påverkar utfallet i
Hjärtssviktsprocessen
1. Korrekt ställd diagnos
2. Rekommenderad basbehandling
3. Strukturerad uppföljning –
Hjärtsviktmottagning
4. Samarbete primärvård – slutenvård
5. Kvalitetsuppföljning med hjälp av
RiksSvikt
Rekommenderad basbehandling - Fem faktorer
•
Rekommenderad basbehandling som
gäller alla patienter med hjärtsvikt är
behandling med ACEhämmare/Angiotensin II receptor
blockerare i kombination med betareceptorblockerare.
Rekommenderad basbehandling - Fem faktorer
•
Om basbehandlingen inte är tillräcklig,
vilket innebär att patienten fortfarande
har symptom så kan man med fördel
addera en mineralokorticoid receptor
antagonist.
Rekommenderad basbehandling - Fem faktorer
•
Enbart om patienten har tecken på
vätskeretention (pittingödem, staslever,
vätska på lungorna) skall behandling
med diuretika användas.
3
Strukturerad uppföljning –
Hjärtsviktmottagning
Fem Faktorer
Fem faktorer som påverkar utfallet i
Hjärtssviktsprocessen
1. Korrekt ställd diagnos
2. Rekommenderad basbehandling
3. Strukturerad uppföljning –
Hjärtsviktmottagning
4. Samarbete primärvård – slutenvård
5. Kvalitetsuppföljning med hjälp av
RiksSvikt
Hjärtsviktsmottagning
•
För vem?
•
Patienter som krävt sjukhusvård p.g.a. försämrad
hjärtsvikt, SoS riktlinjer Rekommendation 2.
•
Patienter med symtomgivande hjärtsvikt i
primärvården bör kunna erbjudas bedömning.
Hjärtsviktsmottagningens huvuduppgifter
•
Bekräfta diagnosen
•
Optimera behandlingen
•
Informera och utbilda
•
Ge stöd och råd
Sjuksköterskans främsta uppgifter 1
•
Samordna teamets insatser
•
Kontrollera att diagnostiska undersökningar
föreligger
•
Titrera läkemedel
•
Utvärdera status och tecken på försämring
Sjuksköterskans främsta uppgifter 2
•
Stödja patienters följsamhet
•
Utbilda patient och anhöriga om sjukdomen
•
Telefonrådgivning
Läkarens främsta uppgifter
•
Att ta ställning till patientens medicinska behandling
•
Att vid behov se till att undersökningar utföres så att
patienten har en bekräftad diagnos och etiologi
•
Att ge stöd till sjuksköterskan i handläggningen av
patienten
Patientens främsta uppgifter – Egenvård
•
Regelbunden viktkontroll för att upptäcka
vätskeretention
•
Diuretika vid behov vid symtom
•
Fysisk aktivitet
•
Träning
4
Samarbete
primärvård – slutenvård
Fem Faktorer
Fem faktorer som påverkar utfallet i
Hjärtssviktsprocessen
1. Korrekt ställd diagnos
2. Rekommenderad basbehandling
3. Strukturerad uppföljning –
Hjärtsviktmottagning
4. Samarbete primärvård – slutenvård
5. Kvalitetsuppföljning med hjälp av
RiksSvikt
Var finns hjärtsviktspatienterna?
De flesta finns i primärvården
RiksSvikt 2013 Primärvård registrerande centra
Samarbete primärvård – slutenvård
•
Hur fungerar kommunikationen mellan primärvård,
slutenvård och kommuner
•
Vilka förbättringsmöjligheter finns? (ex omvårdnadsepikris
även när patienten går till hemmet, förbättrad
telefontillgänglighet, samordnad vårdplanering)
•
Finns enkel möjlighet för telefonkontakt från t ex
distriktsköterska till hjärtsviktssjuksköterska i primärvården
resp. i slutenvården
•
Finns behov av ökad kunskap bland läkare och
sjuksköterskor i primärvård och kommuner?
VC Täby centrum 2010
•
De vanligaste symtomen och statusfynden som ledde
till att NT-ProBNP ordinerades var dyspné (67 %),
trötthet (34 %) och underbenssvullnad (31 %).
•
Utav de 52 patienter med NT- ProBNP som tydde på
att diagnosen hjärtsvikt var osäker (mellan 400 och
2000 pg/mL) eller trolig (mer än 2000 pg/mL) utreddes
endast 34 % respektive 43 % vidare med UKG.
•
Mindre än hälften av de hjärtsviktsdiagnoser som sattes
under år 2010 var baserade på UKG.
Marie-Louise Butler
ST läkare i allmänmedicin Täby Centrum Doktorn 2010
5
Kvalitetsuppföljning
med hjälp av RiksSvikt
Fem Faktorer
Fem faktorer som påverkar utfallet i
Hjärtssviktsprocessen
1. Korrekt ställd diagnos
2. Rekommenderad basbehandling
3. Strukturerad uppföljning –
Hjärtsviktmottagning
4. Samarbete primärvård – slutenvård
5. Kvalitetsuppföljning med hjälp av
RiksSvikt
Förbättra vården genom att använda registret
Skör patient
Sluta säg ”multisjuka äldre”
säg sköra patienter,
tänk på okokta ägg i famnen
På engelska heter det Frail
Eller säg lågt eGFR för ”åldern sitter i njurarna”
Frågor
Till Er
Vi håller på och diskuterar hur nästa generation av kvalitesregistret RiksSvikt ska se ut.
Vi vill gör det enklare för er användare. Vi vill ge mer nytta tillbaks till verksamheterna. Vi vill
utveckla patientperspektivet. Vi vill tydligare följa hjärtsviktsprocessen. Och vi vill även följa
patienten i den palliativa hjärtsviktvården.
Maila oss och berätta hur Ni tycker att RiksSvikts nästa generation ska se ut
[email protected]
[email protected]
Frågor
Från Er
Att leva med hjärtsvikt
Patientbroschyren finns nu, snart,
också som presentationsbilder i ppt
och keynote
Hjärtats pumpförmåga
När man anstränger sig, t ex springer, går
i trappor eller arbetar hårt, måste hjärtat
öka sin pumpförmåga.
• Två huvudorsaker till att
hjärtmuskelns
pumpförmåga blir nedsatt:
–Hjärtat har problem att
pumpa ut blodet
– Hjärtat har problem med
att ta emot blod
Frågor
Från Er
Fem faktorer som påverkar utfallet
RiksSvikts processen
1. Korrekt ställd diagnos
2. Rekommenderad basbehandling
3. Strukturerad uppföljning –
Hjärtsviktmottagning
4. Samarbete primärvård – slutenvård
5. Kvalitetsuppföljning med hjälp av
RiksSvikt
Peter Vasko, Hjärtläkare, Växjö
RiksSvikt, Registerhållare
[email protected]
