Anja Persson & Hanan Ayoub Främlingsfientliga attityder bland skolungdomar − Åtgärder och verktyg i förebyggandet av främlingsfientlighet i skolan. Xenophobic attitudes among school students -­‐ Strategies to precent xenophobia i school. Examensarbete i Samhällskunskap Institution för ekonomisk och industriell utveckling Linköpings universitet Handledare: Per-­‐Olof Hansson HT 2014 ABSTRACT Dagens skola har i uppdrag att förebygga främlingsfientlighet och rasism, det framkommer i skollagen samt läroplanens värdegrund och mål. Syftet med vår studie har varit att ta reda på vad forskning säger om främlingsfientlighet bland ungdomar i Sverige samt hur skolor arbetar med detta med hjälp av exempelvis likabehandlingsplaner. Vi har använt oss av en litteraturstudie som metod för att ta reda på vad forskning som är relevant för vårt syfte visar. Resultatet visar att främlingsfientliga attityder bland ungdomar har ökat, detta visas bland annat i det senaste skolvalet där Sverigedemokraterna fått ökat stöd. Utifrån attitydundersökningar som genomförts i skolor har det visat sig att ungdomar har främlingsfientliga attityder. Studien har också visat att skolor behöver vidta åtgärder för att kunna minska och förebygga negativa attityder hos ungdomar. Varje enskild skola behöver ha en likabehandlingsplan som är utvecklad efter skolans egna behov, samt ha en plan för åtgärdande arbete vid inträffande av kränkningar på skolan. Studier som presenteras i rapporten visar också på att etnisk mångfald samt undervisningen som bedrivs kan vara åtgärder i det förbyggande arbetet. 1 1. Inledning ........................................................................................................................ 3 1.1 Syfte/ Frågeställningar .............................................................................................................................................. 5 1.2 Avgränsningar ............................................................................................................................................................... 6 1.3 Disposition ...................................................................................................................................................................... 6 2. Metod ............................................................................................................................ 8 2.1 Urval (litteratur och studier) .................................................................................................................................. 8 2.1.1 Kvalitativ respektive kvantitativ forskning .............................................................................................. 10 2.1.2 Reliabilitet och validitet ...................................................................................................................................... 10 2.1.3 Redovisning av studier ......................................................................................................................................... 12 2.2 Metodkritik .................................................................................................................................................................. 13 2.3 Metoddiskussion ....................................................................................................................................................... 14 3. Bakgrund ...................................................................................................................... 16 3.1 Främlingsfientlighet i skolan ............................................................................................................................... 16 3.2 LGR 11 ............................................................................................................................................................................ 16 3.2.1 Skolans värdegrund och uppdrag ................................................................................................................... 17 3.2.2 Övergripande mål och riktlinjer ...................................................................................................................... 17 3.3 Läroplanen då och nu .............................................................................................................................................. 19 3.3.1 LPO 94 ......................................................................................................................................................................... 20 3.4 Lagar och regler ......................................................................................................................................................... 21 4. Resultat ........................................................................................................................ 22 4.1 Orsaker till främlingsfientlighet ......................................................................................................................... 22 4.2.1 Bakomliggande faktorer till främlingsfientlighet bland ungdomar ............................................... 25 4.3 Främlingsfientliga attityder bland skolungdomar ..................................................................................... 26 4.3.1 Undersökning gällande tolerans hos skolungdomar .............................................................................. 27 4.3.2 Den mångtydiga intoleransen .......................................................................................................................... 28 4.3.3 Rasism och diskriminering av elever med utländsk bakgrund ......................................................... 30 4.4 Åtgärder för att förebygga rasism och främlingsfientlighet i skolan ................................................. 32 4.4.1 Likabehandlingsplaner ........................................................................................................................................ 32 4.4.2 Etnisk mångfald -­‐ en åtgärd i arbetet mot främlingsfientlighet? .................................................... 35 4.4.3 Undervisning som förebyggande åtgärd ..................................................................................................... 38 5. Diskussion ..................................................................................................................... 40 5.5 Förslag på vidare forskning .................................................................................................................................. 42 6. Referenser/Bilagor ........................................................................................................ 43 2 1. Inledning
Sverige är idag ett land som tar emot allt fler nyanlända människor från olika delar av
världen. Vi anses leva i ett sekulärt samhälle där alla människor har samma rättigheter och
likvärdighet. I internationella sammanhang kännetecknas Sverige som ett mångkulturellt
samhälle eftersom landet satsar på aktivt mångfaldsarbete. Sverige är dock inte mångkulturellt
i begreppets normativa mening, tusentals immigranter är både socialt och ekonomiskt
marginaliserade och underordnade i det svenska samhället. Flera människor med utländsk
bakgrund får inte samma möjligheter i samhället trots att de behärskar språket. (SOU 2005:91
s. 56)
Det mångkulturella samhället vi åstadkommit under senare år har skapat grupperingar på
grund av människors olika etnicitet, religion och bakgrund. Under de senaste åren har
mångkulturella samhället uteslutit människor med utländsk bakgrund från det svenska
samhället genom utanförskap och segregering. Möjligheterna för individer med utländsk
bakgrund har begränsats genom samhällets ökade krav på att individen ska behärska det
svenska språket för att t.ex. kunna delta i arbetsmarknad och utbildning. Trots att vi strävar
mot ett likvärdigt samhälle när nyanlända människors möjligheter och valfrihet blir mer
begränsade. Det likvärdiga samhället ska ge alla medborgare samma rättigheter för att vara
delaktig i det välfärdssamhälle vi åstadkommit. När människor på grund av bakgrund hindras
från deltagande i arbetsmarknaden till följd av språkbrister och den bakgrund de kommer
ifrån kan vi inte klassificeras med ett likvärdigt samhälle.
Sedan år 1986 har forskare vid SOM-institute (Samhälle, Opinion, Medier) vid Göteborgs
universitet undersökt vilka attityder svenskar har till invandring. Sedan år 1986 har svenskar
haft extremt negativ inställning till människor med utländsk bakgrund. I en internationell
jämförelse år 2007 undersöktes vad olika länder ansåg om invandring, denna undersökning
visade att 53% av den svenska befolkningen ansåg att invandringen borde begränsas. Detta
kan betraktas som höga siffror, men resultatet visade att Sverige var bland de länder som hade
minst negativ inställning till invandring. Den internationella undersökningen visade bland
annat att Storbritannien och Frankrike svarade 75% respektive 68% att invandringen borde
begränsas.(SOM-institut)
3 Resultaten som redovisats ovan visar att Sverige är ett land, i förhållande till många andra
länder, som öppnar famnen för många flyktingar som flyr från fattigdom, krig, hot och våld.
Vi har lyckats skapa en positiv bild av Sverige genom den radikala ökningen av
flyktingmottagande som skett de senaste åren. Det ökade mottagandet av flyktingar har
bidragit till att Sverige klassificeras som ett land med lika rättigheter, likvärdighet och frihet.
Däremot har den senaste SOM-institut undersökningen år 2013 mätt svenskarnas inställning
till invandring och frågor relaterade till ett mångkulturellt samhälle. De har bland annat skapat
ett index för att mäta den generella inställningen till mångfald och funnit att det år 2010 var
5,7% som hade extremt negativa attityder till mångfald. Detta är en betydande ökning sedan
2009 när resultatet visade att det endast var 3,9 % som hade en negativ syn till den kulturella
mångfalden. (SOM- institut)
Resultatet i till exempel Europa-parlamentsvalet visar att främlingsfientliga partier fått stort
antal väljare med rasistiska åsikter. I det senaste Riksdagsvalet i Sverige blev
Sverigedemokraterna Sveriges tredje största parti vilket är ett parti med rötter i nationalistiska
och rasistiska organisationer. (Riksdagen 2014) Detta resultat kan uppvisa att allt fler svenska
medborgare har främlingsfientliga åsikter. Varje riksdagsval arrangeras ett skolval där elever
från hela landet deltar i partivalet. I Skolvalet 2014 deltog 1383 skolor i Sverige i
grundskolans senare år samt gymnasiet. Resultatet i skolvalet 2014 visade att
främlingsfientliga partier fått 13,0% av rösterna, detta antyder att det förekommer
främlingsfientliga åsikter bland barn och ungdomar. (Skolvalet, 2014) Dessa resultat visar att
vi som lärare behöver arbeta vidare för att förebygga främlingsfientligheten i skolan, som kan
medföra ökade klyftor mellan etniska grupperingar i det framtida samhället.
Det förekommer flera orsaker bakom främlingsfientlighetens ökning i samhället. Parallellt
med de ökade främlingsfientliga åsikterna växer utanförskap på grund av etnicitet och
bakgrund. Segregering och utanförskap ligger i grund för främlingsfientlighetens framväxt,
när allt fler etniska svenskar upplever en oro för främmande människor.
Segregering i bostadsområden och skolor bedöms som ett allvarligt samhällsproblem.
”Segregation är en frivillig eller ofrivillig process som leder till att befolkningsgrupper
separeras från varandra rumsligt. Segregation kan ske på grundval av social status,
rastillhörighet, etisk tillhörighet eller dylik”. (Bunar, 2001 s. 71) När det råder etnisk
segregering i samhället skapas även skolsegregering, vilket kan betraktas som ett problem i ett
mångkulturellt samhälle.
4 Främlingsfientlighetens framväxt är både ett politiskt och socialt dilemma. Sverige som länge
betraktats som ett land som tar emot flertal människor med utländsk bakgrund har istället
skapat negativa attityder till främlingar. Utifrån de ökade grupperingar som skapats i
samhället visas fler anhängare till främlingsfientliga partier. Vad detta har för konsekvenser
för det framtida samhället behöver diskuteras vidare.
Utifrån de ökade främlingsfientliga åsikterna som växt enormt de senaste åren i det svenska
samhället blev vi intresserade att undersöka hur de negativa attityderna mot individer med
utländsk bakgrund uttrycks bland barn och ungdomar. Eftersom ungdomarna idag kommer att
förändra och grunda det framtida samhället är det viktigt att skolan förebygger rasism och
främlingsfientlighet redan i tidig ålder. Vi har utifrån skolans viktiga uppdrag i förebyggandet
av främlingsfientlighet blivit intresserade av att undersöka vilka främlingsfientliga attityder
förekommer bland barn och ungdomar i skolor. Både i skolans läroplan och värdegrund
nämns förebyggandet av rasism och främlingsfientlighet bland elever. Eftersom skolan
speglar samhället har skolan ett viktigt uppdrag i att motarbeta intolerans och
främlingsfientlighet för att åstadkomma ökad gemenskap, trygghet och likvärdighet i det
framtida samhället. Utifrån detta vill vi undersöka hur skolor arbetar i enlighet i vad som står i
läroplanen och värdegrunden för att motverka främlingsfientlighet. Vi vill därmed analysera
vilka metoder och verktyg skolor arbetar med i förebyggandet av främlingsfientlighet och
rasism.
1.1 Syfte/ Frågeställningar
Syftet med denna uppsats är att undersöka vad tidigare studier visat om elevers attityder kring
främlingsfientlighet i Sverige. Vi vill undersöka hur denna typ av åsikter förändrats över tid
samt hur detta i sådana fall yttrar sig bland barn och ungdomar. Syftet är att undersöka
främlingsfientlighet bland ungdomar samt hur läroplanen LPO 94 och den nya läroplanen
LGR 11 säger att skolan ska arbeta med detta. Därmed vill vi undersöka vilka metoder eller
verktyg skolan har i motarbetet av främlingsfientlighet bland barn och ungdomar. Som en del
i arbetet vill vi också reda ut begreppet och grunderna till främlingsfientlighet, på ett
historiskt plan, detta för att kunna söka svar på ungdomars attityder i ämnet.
5 Frågeställningar
•
Vad finns det för bakomliggande orsaker till främlingsfientlighet bland ungdomar? •
Vad har barn och ungdomar för attityder till invandring i dagens skola?
•
Hur arbetar skolan i enlighet med vad som står i läroplanen och skolans värdegrund
gällande att förbygga främlingsfientlighet och rasism bland skolungdomar?
•
Vad finns det för metoder och verktyg för skolor att arbeta mot främlingsfientlighet?
1.2 Avgränsningar
Denna uppsats kommer att undersöka främlingsfientlighet bland barn och ungdomar i svenska
skolor. Vi valde därför att avgränsa oss till specifika åldrar som kommer att stå i grund för
resultatet. Vi är intresserade av att analysera grundskoleelever i årskurs 7-9 och
gymnasieungdomars attityder kring främlingsfientlighet. De bakomliggande orsakerna till
valet av den åldersgruppen kan kopplas till elevernas kunskapsmognad när det gäller
ställningstagande i frågor kring invandring och rasism.
1.3 Disposition
Arbetet har indelats i olika rubriker som ska behandla vårt syfte och frågeställningar. I början
av arbetet ska vi i metoddelen presentera den litteratur och undersökningar vi valt att använda i
uppsatsen. Vi kommer med en matris redogöra för hur datainsamlingen av undersökningarna
genomfördes. Eftersom denna uppsats är forskningskonsumtion innebär det att vi analyserar
vad tidigare forskning har framställt om elevers attityder kring främlingsfientlighet. Därför är
det viktigt att belysa vilka metoder undersökningarna använde vid datainsamling, detta för att
vald litteratur och undersökningar ska betraktas relevanta för arbetsområdet.
Därefter har vi under rubriken Bakgrund bearbetat det läroplanen och värdegrunden belyser
om främlingsfientlighet. Vi valde att titta på den tidigare läroplanen (LPF 94) och den nya
läroplanen LGR 11, för att se skillnader gällande hur skolor ska arbeta med
6 främlingsfientlighet. Dessutom valde vi att undersöka om läroplanen uttrycker metoder eller
åtgärder för skolor att arbeta med i förebyggandesyfte. Syftet i denna del är att läroplanen LGR
11 och LPO 94 ska undersökas för att finna eventuella förändringar i skolans förebyggande av
främlingsfientlighet. Vi har dessutom valt att belysa regeringsformen, diskrimineringslagen
och hatbrott, som vi anser vara relevant som förklarande bakgrund för detta arbete.
Under rubriken Resultat presenterar vi de undersökningar och rapporter som verkställts av
tidigare forskare eller statliga myndigheter. Dessa undersökningar och rapporter står i grund
för arbetets resultat där vi analyserar vad tidigare undersökningar visat kring elevers attityder
om främlingsfientlighet. Under rubriken diskussion kommer vi att dra slutsatser om resultaten
vi redogjorde för i den föregående delen. Detta innebär att vi slutligen diskuterar de resultat vi
kommit fram till kopplat till våra frågeställningar.
7 2. Metod 2.1 Urval (litteratur och studier)
I en litteraturstudie är en viktig del redovisning av litteratursökningen där författaren
beskriver hur bedömningen av den användbara litteraturen gjordes. Genom redovisning av
litteratursökningen beskrivs vilka strategier användes vid valet av relevant litteratur och
studier för arbetsområdet. Eftersom litteratur och tidigare studier kring främlingsfientlighet
kommer stå i grund för detta arbete är det viktigt att vi redovisar hur vi sökte litteraturen samt
vilka utgångspunkter vi haft i valet av det materialet. Det vi utgått i från vid sökandet av
litteratur, studier och rapporter för arbetet var att materialet ska besvara våra frågeställningar.
Litteratursökningen syftar till att forskaren väljer, strukturerar och sammanfattar den
information som ska användas för forskningen. (Hartman, 2003 s.49)
Litteratursökningen kan ske manuellt eller genom databaser som oftast sker på egenhand eller
medhjälp av en bibliotekarie. (Barajas 2013. s. 74) Vi valde att göra den litteratursökningen
både manuell och genom databaser för att hitta flertal litteratur och studier lämpliga för vårt
undersökningsområde. Första steget i arbetsprocessen var att komma överens om ett
gemensamt undersökningsområde med ett flertal tidigare studier och rapporter kring det valda
temat. För att undersöka om det förekommer tidigare studier kring främlingsfientlighet bland
elever valde vi att söka artiklar ur databaser och söka böcker från bibliotekskatalogen. Vi
lyckades hitta en mängd olika litteratur från bibliotekskatalogen som vi valde att reservera för
att därefter bedöma relevansen för användningen i arbetet.
När det gäller universitetets databaser fick vi tyvärr inga träffar med någon av användbara
sökorden. Därför fick vi besöka statliga organisationers webbsidor för att hitta studier kring
främlingsfientlighet bland ungdomar i Sverige. Vi lyckades på det sättet få en mängd olika
användbara samt relevanta studier. Anledningen till att vi valt studier som engagerats av
statliga organisationer bygger på tillförlitligheten i resultaten av dessa studier. Utifrån detta
valde vi studier utförda av statliga organisationer som t.ex. Statistiska centralbyrån (SCB),
Forum för levande historia, Statens offentliga utredningar (SOU), Lärarförbundet och
Skolverket. Vi besökte Statistiska centralbyråns webbsida för att söka tidigare studier kring
främlingsfientlighet i skolan, det visade en studie om elevers attityder till invandring, vilket vi
kunde bedöma som relevant för vårt undersökningsområde. Vi valde därför att samla in en
8 mängd olika studier, internationell forskning och litteratur för att därefter läsa och bedöma om
de är lämpliga för arbetsområdet. När vi därefter läst igenom materialet hitta vi ett mönster för
upplägget av arbetet. Överflödet av litteratur kan innebära svårigheter i att hitta relevant
information, därför valde vi att begränsa litteratursökningen tills vi bearbetat det tillgängliga
material vi samlat in. (Hartman 2003 s. 51)
Vi har valt att använda oss av studier som är genomförda på 2000-talet, vi har bortsett från
tidigare genomförda studier vi hittat i ämnet då vi anser att de inte är lika tillförlitliga när det
handlar om samhällsfrågor då samhället är i ständig förändring. Utifrån vårt arbetsområde
bestämde vi att de studier vi ska använda i arbetet ska vara genomförda under 200-talet. Vi ansåg
också att det är stor vikt att studierna är aktuella och då relativt nyligen genomförda eftersom
syftet med arbetet är att undersöka på vilket sätt främlingsfientliga åsikter yttrar sig bland elever i
dagens skola. Detta kan vi också stärka med det faktum att den läroplan som kom 94 har fått fäste
och kunnat visa på resultat under 2000-talet.
Barajas (2013) skriver i sin bok litteraturstudier hur urvalsprocesser sker. Där redovisas flera steg
i hur man gör antingen en allmän eller strukturerad litteraturstudie. Första steget handlar om att
identifiera intresseområde och definiera sökord. I det andra steget ska undersökaren bestämma
tidsperiod och språk för de studier som ska väljas. I det tredje steget ska de sökningarna ske
genom databaser för insamling av relevanta artiklar. Barajas rekommenderar också att leta efter ej
publicerade artiklar för att finna pågående forskning inom området. Ett av de sista stegen i
urvalsprocessen handlar om att välja relevanta titlar och läsa sammanfattningar för att göra ett
första urval av litteratur som kommer stå i grund för arbetet. Vi har tagit inspiration och råd av
Barajas skrivråd men dock inte följt alla steg som är för litteraturstudier på mer avancerad nivå.
Vi valde dessutom att studierna ska vara på svenska, eftersom studierna undersöker elevers
främlingsfientliga attityder i svenska skolor. På grund av detta skulle det exempelvis inte varit
relevant att välja studier genomförda i t.ex. England, eftersom vi intresserar oss för hur
problemområdet förekommer bland elever i Sverige.
Vi valde att samla in så mycket studier och litteratur som möjligt, därefter läste vi igenom vad de
samlade studierna handlade om, noterade vilket år de publicerades, och bedömde utifrån
förutbestämda kriterier samt relevans för syftet vilka litteratur som skulle tänkas användas i
arbetet.
9 2.1.1 Kvalitativ respektive kvantitativ forskning
Forskare inom kvalitativa undersökningar använder intervjuer som datainsamlingsmetod
medan kvantitativa studier genomförs i form av enkäter. Kvantitativa undersökningar är
inriktade på en tillämpning av siffermässiga mätmetoder på det sociala livet. Kvalitativt
inriktade forskare, däremot, strävar efter att uttrycka sig i ord vid presentation av sina analyser
av samhället. Inom kvalitativ undersökning är utgångspunkten i deltagarnas perspektiv på
vad de uppfattar som viktigt och betydelsefullt. Kvantitativ forskningsmetod sätter istället
tonvikt i forskarens intressen och frågor vilket strukturerar undersökningen. Detta innebär att
deltagarna i en kvantitativ undersökning blir mer strukturerade i sina upplevelser och har färre
svarsalternativ i jämförelse med kvalitativa studier där deltagarna har fler möjligheter att
beskriva det som upplevs viktigt. Resultaten i en kvantitativ undersökning är handfasta och
entydiga vilket bygger på studiens objektiva mätningsmetod. Till skillnad från detta resulterar
kvalitativa undersökningar till rikare och fylligare information eftersom studien utgår ifrån
deltagarnas beskrivningar och upplevelser av den sociala verkligheten. (Bryman 2009 s. 272)
Kvantitativt inriktade forskare eftersträvar att data ska generaliseras till en relevant
population medan de kvalitativa forskarna arbetar för att skapa förståelse av beteenden,
värderingar och åsikter av undersökningens sociala miljö. I den kvantitativa studien är
forskarna inte engagerade i undersökningspersonerna vilket inte skapar någon relation till
respondenten. 2.1.2 Reliabilitet och validitet
Inom kvalitativ respektive kvantitativ forskning förekommer två viktiga begrepp som mäter
forskningens tillförlitlighet, reliabilitet och validitet. För att uppfylla kravet på reliabilitet
behöver den data som samlats in under en genomförd studie vara tillförlitlig. Utifrån
frågeställningar ska det finnas relevant forskningsmaterial för att kravet på validitet ska
uppfyllas, frågeställningar behöver vara formulerade så att de hör samman med det insamlade
materialet. (Hartman, Sven 2003. S 44.)
För att kunna säkerställa våra källors tillförlitlighet i så stor utsträckning som möjligt så har vi
utgått från tre kriterier i valet av material. Samtidighetskriteriet handlar om att bedöma en
källas värden i relation till dess ålder, det är alltså så att en källa är mer inaktuell och osäker ju
äldre den är på grund av att saker förändras när tid passerar (Hartman, 2003).
10 Tendenskriteriet handlar om att undersöka en källas objektivitet, det vill säga om källan haft
något intresse av att framställas i ett visst synsätt vilket då skulle minska källans tillförlitlighet
(Hartman, 2003).
Det sista kriteriet, oberoendekriteriet, innebär att källan ska bedömas utifrån hur oberoende
den är av eventuella sekundärkällor, där av är det av relevans att försöka tillgå så många
primärkällor som möjligt. (Hartman, 2003)
Vi anser också att vår rapport fyller upp till kravet på validitet då vårt resultat stämmer
överens med rapportens frågeställningar.
11 2.1.3 Redovisning av studier Studie År Metod Ålder/åk Deltagare Statens Offentliga utredningar, SOU. 2012 2012:74 Kvantitativ Grundskolor - 1500
Enkätstudie Gymnasieskol
or Statistiska Centralbyrån och Forum för Levande Historia 2003 Forum för Levande Historia 2009 Kvantitativ. Enkätstudie Kvantitativ. Enkätstudie. Diskrimineringsombudsmannen 2009 Kvalitativ. Intervju Arneback, Emma 2012 Doktorsavhandling: Med -200
gymnasieskolor
Åk 8,9 samt 10 600 elever. gymnasiet. Åk 1 och 3 i 4 674 elever. gymnasiet. I åldrarna 15-­‐
33 ungdomar 31 Gymnasiet. 113 gymnasieskolor i Enkätstudie Kränkningen som måttstock Hällgren, Camilla Kvantitativ. grundskolor
44 kommuner 2006 Doktorsavhandling: Researching Kvalitativ Intervju Svenska 30 stycken. ungdomar and Developing Swedkid: A Swedisk Case Study at the Intersection of Web, Racism and Education Skolverket : Rapport 326
Diskriminerad, trakasserad, kränkt?
Barns, elevers och studerandes
uppfattningar om diskriminering och
trakasserier.
2009 Kvalitativ Förskola, grundskola, Gruppintervju 2-­‐6 pers i varje grupp 529 elever och studenter gymnasiet och vuxenutbildning motsvarar : 79 skolverksamheter 12 2.2 Metodkritik
Vi skriver ett examensarbete på lärarprogrammet vid Linköpings universitet inom
samhällsvetenskap. Syftet med detta arbete är att undersöka på vilket sätt främlingsfientliga
åsikter yttras bland barn och ungdomar samt vilka lämpliga åtgärder finns i att förebygga detta.
Vi valde därför att använda oss av en allmän litteraturstudie som forskningsmetod för att
åstadkomma arbetets syfte samt besvara våra frågeställningar. Det förekommer olika typer av
allmän litteraturstudier att använda som metod, men eftersom examensarbetet är
forskningskonsumtion syftar den till att beskriva kunskapsläget inom ett visst område. En
allmän litteraturstudie kan vara att sammanställa en beskrivande bakgrund är förutsättningen
att det förekommer ett tillräckligt antal studier med god kvalitet som underlag för bedömningar
och slutsatser. (Barajas 2013 s.25-27) Ett examensarbete grundat på forskningskonsumtion ska
behandla vad tidigare studier visar kring ett specifikt område vilket ställer kravet i användning
av studier som utförts med god kvalitet för att verkställa relevanta slutsatser. Utifrån detta
valde vi att använda oss av internationella studier som t.ex. statens offentliga utredningar SOU.
Barajas beskriver flera kriterier som forskaren ska genomgå vid litteratururvalet. Det första
kriteriet kräver ett tydligt beskrivande av kriterier och metoder för sökning samt urval av
artiklar. Utifrån kriteriet beskriver vi under “2.1 Urval” vilka metoder och kriterier vi använde
i valet av studier och artiklar. Syftet med kriteriet var att beskriva vilka metoder vi använde vid
bedömning av studier och artiklar vi ansåg vara relevanta för litteraturstudien. Nästa
kriterium innehåller en uttalad sökstrategi som förklarar på vilket sätt litteratur och material
söktes. Sökstrategier ska förklara på vilket sätt litteratur och studier hittats, exempelvis genom
internet, tidningar, bibliotek osv. Tredje kriteriet är att redogöra en systematisk kodning av alla
inkluderade studier. De valda studierna ska presentera på vilket sätt studierna genomfördes,
antal deltagare, ålder, kön, vilket år studien publicerades osv. Detta valde vi att presentera i
form av matris i “2.1.1 redovisning av studie” där våra valda studier karaktäriseras. Genom
matrisen gör vi en jämförelse mellan de olika studiernas genomförande för att enklare
sammanställa resultaten. I det slutliga kravet ska den systematiska litteraturstudien innehålla
metaanalys för att väga samman resultat från flera små studier. Metaanalysen analyserar flertal
små studier som var för sig inte betraktas som statistisk säkerställd, när studierna vägs samman
i en större undersökningsgrupp användas de som föremål i en ny analys. Studierna som
används bör endast behandla samma hypotes eller datainsamling. (Barajas 2013. s. 27-28)
13 Barajas beskriver att det systematiska litteraturstudien till skillnad från allmänna
litteraturstudier kräver tydligt redovisning av de använda metoderna och att de är öppna för
granskning. Det systematiska litteraturstudiet eftersträvar att identifiera, bedöma och
syntetisera alla relevanta studier inom ett givet område. (Barajas 2013 s. 29)
2.3 Metoddiskussion
I metoddiskussion ska vi diskutera vad som styrker och vad som kan minska tillförlitligheten i
vår studie. Vi har använt oss av begreppen reliabilitet och validitet, två begrepp som används
för att mäta tillförlitlighet.
Vi anser vår rapport ha hög validitet då studierna vi använt oss av ger oss möjlighet att svara
på frågeställningarna. Dessutom kan vi anse att vår studie har hög reliabilitet då studierna vi
använt oss av lever upp till samtidighetskriteriet, tendenskriteriet och oberoendekriteriet.
I vår rapport har vi gjort avgränsningar bland annat genom att försöka hitta studier som är
genomförda år 2000 eller senare, på så vis tar vi hänsyn till samtidighetskriteriet. Vi har
strävat efter att finna så aktuell forskning som möjligt eftersom att syftet med vår studie var
att undersöka vilka främlingsfientliga attityder som finns bland skolungdomar idag.
Vi har tagit hänsyn till tendenskriteriet bland annat genom att använda flera källor vars studier
presenterar olika institutioner, exempelvis Statens offentliga utredningar, Forum för levande
Historia samt Skolverket. Eftersom att vi använt oss av flera studier från olika institutioner ka
vi anse att vår studie genomförts på ett objektivt vis. Vi har sökt efter primärkällor i första
hand, det vill säga källor där författaren varit med i genomförandet av studien, på så vis har vi
tagit hänsyn till oberoendekriteriet. Vi har också försökt finna data som insamlats på olika
orter i landet för att få ett bredare och mer relevant resultat.
Någonting som stärker tillförlitligheten i vår studie är hur vi redogjort för genomförandet av
den. Dessutom har processen kontinuerligt följts upp av en handledare.
När vi nu redogjort för olika aspekter som vi bedömer stärkt tillförlitligheten redogörs nedan
för de aspekter som har kunnat minska tillförlitligheten i vår rapport. Det första som ska
nämnas är det faktum att vi inte är någon primärkälla, med det menar vi att eftersom vi
genomfört en litteraturstudie så är vi sekundärkälla och beroende av redan genomförd
forskning. Detta är något, som tidigare nämnts, som kan minska tillförlitligheten. Därefter vill
14 vi pointera att vi använt oss av delvis kvantitativ forskning, det vill säga enkätstudier. Denna
typ av forskning diskuteras ofta då den kan anses vara mindre trovärdig än exempelvis
intervjuer, detta då man ej ser personen som svarar på frågorna och vet då inte hur ärliga
svaren är. Vi har därför använt oss av både kvalitativ och kvantitativ forskning.
Dessutom vill vi nämna att vi inte funnit så många studier som varit av relevans för vår
frågeställning, detta kan också komma att minska studiens tillförlitlighet.
15 3. Bakgrund 3.1 Främlingsfientlighet i skolan
Riksdagen diskuterade i en motion 2013 på vilket sätt främlingsfientligheten kan förebyggas i
det svenska samhället. Riksdagen beskriver skolan som en av de viktigaste arenorna i att
motverka rasism. Detta genom att rusta eleverna med kunskap och förståelse för andra
människors situation vilket minskar oron för främlingar. Skolans demokratiuppdrag är
viktigt att skolan arbetar med för att forma en miljö där ingen kränks eller diskrimineras.
Riksdagen påpekar dessutom att lärare behöver verktyg och utbildning för att kunna
hantera alla diskussioner som förs i skolan. Dessutom anmärker riksdagen vikten av de
effektiva metoder och verktyg som bör läras ut såväl i lärarutbildningen som i
fortbildningen av lärare.(Riksdagen 2013)
Vad skolan arbetar för idag är att förebygga orättvisor, diskriminering på grund av kön,
etnicitet och religion vilket syftar till skapa ett tryggt, rättvist och likvärdigt samhälle för
alla. Den främlingsfientlighet och intolerans som kan bildas måste bemötas med kunskap,
öppna diskussioner och effektiva åtgärder.(LGR 11, s.7) Det är skolans uppgift att
förmedla och förankra den värdegrund till eleverna som vårt samhällsliv vilar på. Skolan
återspeglar samhället vilket erfordrar elevers ökade kunskap om kulturella, religiösa och
sociala skillnader och likheter för att åstadkomma förståelse för varandra. Skolan har ett
fostransuppdrag vilket eftersträvar att utforma elever till goda medborgare inför det
framtida samhället. (LGR 11, s.9)
3.2 LGR 11
Vi anser att det är av relevans att lyfta hela läroplanens innehåll och syfte då vår studie delvis
handlar om skolans arbete för att förebygga främlingsfientlighet. Läroplanen för grundskolan,
LGR11, innehåller tre delar. Dessa är skolans värdegrund och uppdrag, övergripande mål och
riktlinjer för utbildningen samt kursplaner. Hela skolväsendet grundar sig i demokrati och
samtliga nämnda delar och riktlinjer i grundskolans läroplaner är fastställda av vår regering.
Skolverket är dock de som bestämmer kunskapskraven tillhörande varje kursplan. Läroplanen
innehåller riktlinjer för ansvarsfördelning i verksamheten, det vill säga de specifika uppgifter
rektorn, läraren, och annan personal ansvarar för. Denna information har vi också lyft i texten
då det kan ha relevans för hur skolor arbete för att förebygga främlingsfientlighet ser ut.
16 3.2.1 Skolans värdegrund och uppdrag
Skollagen säger att all utbildning i skolan ska syfta till elever ska lära sig samt utveckla
kunskaper. Skolan ska vara en trygg, social miljö där eleven har respekt för sitt eget lärande
samt lust att fortsätta lära.
Undervisningen ska vara saklig, allsidig och anpassas efter varje elevs enskilda behov.
Eleverna ska ges redskap att förstå och respektera de mänskliga rättigheterna samt vår
demokratiska värdegrund. Alla som verkar inom skolans miljöer ska respektera dessa samt
alla människor egenvärde. Skolan har i uppgift att främja individens utveckling som unik
person samt uppmuntra att våga framföra egna och olika åsikter.
De värden som skolan ska förmedla är bland annat alla människors lika värde, jämställdhet
mellan män och kvinnor, människors okränkbarhet samt individens frihet och integritet.
I skolan ska det vara nolltolerans mot och finnas ett ständigt förebyggande arbete mot
diskriminering eller kränkande behandling på grund av exempelvis etnicitet, religion, kön,
sexuell läggning eller funktionsnedsättning.
Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva
insatser. Undervisningen ska skapa kunskap om samt förståelse för det egna och andra
människors kulturella arv och levnadsvillkor.
Skolan ska aktivt arbeta för mäns och kvinnor lika rättigheter och möjligheter, där igenom
förutsätts ett ständigt arbete med genus och lika förväntningar och pojkar och flickor.
Elever och vårdnadshavare ska bli tydligt informerade om målen med utbildningen samt vilka
skyldigheter och rättigheter de har. Skolan ska i samarbete med vårdnadshavare fostra
eleverna till ansvarsfulla medborgare och individer. Varje enskild skola ska ständigt utvecklas
för att nå de nationella målen. Det förutsätter att verksamheten och skolans resultat utvärderas
kontinuerligt samt att nya metoder prövas. (Lgr11, s7-11)
3.2.2 Övergripande mål och riktlinjer
Skolans övergripande mål stämmer i stort överens med dess värdegrund och uppdrag, därför
kommer texten nedan kort behandla de punkter som ej tagits upp under ovanstående rubrik.
Skolans mål är att varje elev ska respektera människors egenvärde, tar avstånd från
kränkningar och förtryck samt utvecklas till en omsorgsfull individ. Eleven ska känna respekt
och omsorg för miljön och dess framtid. Eleven ska också med hjälp av egna erfarenheter
samt kunskaper om mänskliga rättigheter och demokrati uttrycka etiska ställningstagande.
17 Samtlig personal på skolan ska medverka till att eleven känner samhörighet solidaritet och
ansvar för människor i stort. Personalen ska också inneha ett demokratiskt förhållningssätt i
sitt vardagliga arbete. Alla ska aktivt motverka diskriminering av grupper eller enskilda
individer.
Specifika uppgifter för lärarna på skolan är att med eleverna diskutera den värdegrund vårt
samhälle vilar på och vilka konsekvenser det har för olika handlingar. Vidare ska de diskutera
olika värderingar och problematik. Vid fall av diskriminering eller kränkande behandling på
skolan ska läraren uppmärksamma och tillsammans med övrig personal komma fram till vilka
åtgärder som behöver vidtas. Läraren ska i samråd med den avsedda grupp elever sätta upp
regler gällande förhållningssätt till varandra i skolan. Läraren ska också, som förutsättning till
ett gott samarbete, ge elevens vårdnadshavare information och skolans regler och normer.
Rektorn har, som pedagogisk ledare och chef för skolans personal, verksamhetens
övergripande ansvar. Denna har i uppgift att se till att skolan jobbar i enlighet med de
nationella målen, rektorn har också ansvar för resultaten på skolan samt att de utvärderas och
följs upp kontinuerligt. Rektorn ansvarar för att skolan arbete utvecklas och bjuder in till
ständigt elevinflytande, att skolan erbjuder de medel och hjälpmedel eleven behöver för ett
fortsatt lärande samt att undervisningen är utformad efter elevers särskilda behov. (Lgr11 s1112)
Kunskapsmålen i läroplanen syftar till vad eleven ska ha tillämpat sig efter slutförd
grundskoleutbildning, vilket ligger på skolans ansvar. Målen ska syfta till att ge eleven
redskap och förutsättningar till att leva i samhället samt grund för fortsatta studier.
Varje elev ska kunna uppnå dessa övergripande kunskapsmål genom undervisning i ämnena
bild, engelska, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, matematik, moderna språk,
eventuellt modersmål, musik, naturorienterande ämnen, samhällsorienterande ämnen, slöjd,
svenska, eventuellt svenska som andraspråk i samt teknik. Varje enskilt ämne innehåller
specifika kunskapskrav för ämne och betyg. Nedan följer läroplanens övergripande mål.
Eleven ska på ett rikt och nyanserat sätt kunna använda sig av det svenska språket i tal och
skrift samt kunna kommunicera i tal och skrift på det engelska språket samt erbjudits
undervisning i ett tredje språk. Eleven ska i sitt fortsatta liv kunna använda sig av matematiskt
tänkande, kunna använda sig av samhällsvetenskapliga, humanistiska, estetiska,
18 naturvetenskapliga och tekniska kunskapsområden. Eleven ska ha utvecklat kunskaper om
mänskliga rättigheter, demokratiska värderingar i skolan samt samhället med tillhörande lagar
och normer. Eleven ska ha kunskaper om hållbar utveckling, en god miljö samt
förutsättningarna för detta sam hur den egna livsstilen påverkar miljö, samhälle och hälsa.
Eleven ska ha grundläggande kunskaper om de nordiska språken samt de kunskaper om och
förståelse för det Nordiska och Västerländska kulturarvet. Eleven ska ha kunskaper om
nationella minoriteters historia, religion, kultur och språk.
Eleven ska utifrån kunskaper om olika livsvillkor samt kulturella skillnader och
förutsättningar kunna samspela i möten med andra människor samt med hjälp av kunskaper
och etiska övervägande kunna uttrycka ståndpunkter på ett kritiskt och självständigt vis.
Eleven ska ha givits förutsättningarna för att kunna ta del av samhällets kulturutbud samt
olika uttrycksformer som musik, bild, språk, drama och dans. Eleven ska kunna söka
information, kommunicera, skapa och lära men hjälp av modern teknik. Eleven ska kunna
använda sig av problemlösning och kreativitet, från teori till praktik.
Avslutningsvis ska eleven känna tillit till sin egen förmåga att arbeta både självständigt och i
grupp samt kunna göra genomtänkta val av fortsatta studier och/eller yrkesval. (Lgr11, s1314)
3.3 Läroplanen då och nu
Skolväsendet har länge inkluderat utbildning om och synliggörandet av immigration och
minoritetsgrupper. Sedan efterkrigstiden har visionen om den demokratiska skolan vuxit sig
starkare, detta med syftet att fostra elever till medborgare med hög demokratisk moral. Under
60-talet blev det allt vanligare att skolor arbetade för att implementera ett globalt perspektiv
på immigration där romantisering och exotisering av invandrare inte längre stod i fokus. Det
handlar alltså allt mer om att skapa större medvetenhet och kunskap om andra kulturer och
länder. (Hällgren, Camilla 2006, del3 s.4)
År 2011 infördes nya riksomfattande läroplaner för grundskolan samt gymnasieskolan, Lgr 11
samt Lgy11. Lgr11, Läroplanen för grundskolan 11, ersatta då den tidigare Läroplanen för det
obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet – LPO94, som varit skolans
styrdokument sedan 94.
19 För att visa på eventuella förändringar mellan de båda läroplanerna så har vi nedan lyft de
punkter i den gamla läroplanen som gäller skolan uppdrag gällande likabehandling, tolerans
och främlingsfientlighet.
3.3.1 LPO 94
Skolans värdegrund och uppdrag är bland annat att förmedla och belysa värdet av solidaritet
och människors lika värde, jämställdhet mellan män och kvinnor och individens frihet och
integritet. I skolan ska ingen på grund av etnicitet, religion, kön, sexuell läggning eller
funktionsnedsättning utsättas för diskriminering eller kränkande behandling. Förekommande
av kränkande behandling ska kontinuerligt motverkas och förebyggas.
“Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och
aktiva insatser.” (Lpo 94 s. 3) Skolan ska, med tanke på den ökande internationaliseringen,
främja förståelse för andra människors värderingar och levnadsvillkor samt värden i en
kulturell mångfald, bland annat inom Sverige. Eleven ska under sin skolgång få verktyg att
utvecklas till medborgare med kännedom om vilka rättigheter och skyldigheter som ingår i
vårt demokratiska samhälle.
Skolan ska uppmuntra eleverna till att yttra eventuella skilda åsikter och synpunkter samt
vikten av dem. (Lpo 94 s. 5)
Det förändringar vi finner i den nya läroplanen i jämförelse med LPO94som är av relevans för
ämnet, är att den nya läroplanen innehåller de mänskliga rättigheterna. Det framgår i skolans
värdegrund och uppdrag att eleverna ska skapa förståelse och respekt för dem, den punkten
finns inte med i den tidigare läroplanens värdegrund. I övrigt så finner vi inga tillägg eller
förändringar i skolans uppdrag som vi tror har relevans för skolans arbete med
likabehandlingsplaner.
20 3.4 Lagar och regler
Regeringsformen (RF) innehåller grundlagar som utgör grunden för landets demokrati. Bland
annat innehåller Regeringsformen de bestämmelser om grundläggande fri- och rättigheterna
som t.ex. yttrandefrihet, föreningsfriheten samt mötes-och demonstrationsfriheten. Lagen
behandlar även de grundläggande bestämmelserna mot etnisk diskriminering.
Yttrandefrihet innebär friheten att i tal, skrift, bild eller på ett annat sätt uttrycka tankar,
känslor och åsikter. Denna lag skyddar individen från offentliga myndigheters ingrepp ifall
den enskilde utnyttjar sin yttrandefrihet. Tryckfrihetsförordningen ger rätten till den enskilde
att ge ut samt sprida tryckta skrifter som uttrycker känslor, tankar och åsikter. Budskapet den
enskilde vill förmedla får publiceras genom t.ex. tidningar, böcker, radio och television. Detta
hindrar allmänna organ att på grund av skriftens innehåll förbjuda tryckning eller spridning av
textens budskap för allmänheten.
Yttrandefrihet och tryckfrihetsförordningen stödjer individens rättigheter i att uttrycka sina
åsikter, men detta får inte hota eller kränka individer eller grupper. I Brottsbalken 16 kap,
8§finns bestämmelser om hets mot folkgrupp: “Den som i uttalande eller i annat meddelande
som sprids hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av
personer med anspelning på ras, hudfärg, nationalitet eller etniskt ursprung eller
trosbekännelse, döms för hets mot folkgrupp till fängelse i högst två år eller, om brottet är
ringa, till böter”. (Lärarförbundet 2006 s.6) Detta innebär att lagen förbjuder rasistiska
yttranden både muntligt, i skrift och i andra medier. Även att bära kläder eller märken som ger
uttryck för rasistiska eller nazistiska symboler kan identifieras som hets mot folkgrupp.
(Lärarförbundet 2006 s. 7-8)
Diskriminering innebär att individer kränkas, behandlas orättvist eller nedvärderas på grund
av kön, nationalitet, hudfärg, religion, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Lag om
förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn träffade i april 2006.
Lagen syftar till att främja barns och elevers lika rättigheter samt förebygga och motverka
diskriminering på grund av kön, etnisk bakgrund, religion, sexuell läggning och
funktionshinder. För att främja lagens syfte av har skolverksamheten som skyldighet att
bedriva med ett aktivt, målinriktat och planmässigt arbete. (Lärarförbundet 2006 s. 23)
21 Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att definieras som diskriminering enligt
diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet. Trakasserier och kränkande
behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara
synliga och handfasta likaväl som dolda. Kränkande behandling och trakasserier utföras inte
bara direkt utan även indirekt genom telefon och internet. Flera olika exempel på kränkningar
och trakasserier som barn utsätts för sker genom nedsättande tilltal, ryktesspridning,
förföljande eller fysisk våld. Kränkande behandlingar innefattar även att frysa ut eller hota
någon. Trakasserier och kränkningar kan ske vid en enstaka gång eller vid ett flertal tillfällen.
(Skolverket 2014 s. 10) 4. Resultat Resultatet komma behandla den fakta vi funnit i använd litteratur som är relevant för vårt
syfte med frågeställningar. För att göra det tydligt har vi delat upp resultatet i kategorier som
hjälper oss att svara på frågeställningarna.
4.1 Orsaker till främlingsfientlighet
För att främlingsfientlighet ska kunna existera krävs att det finns en kategorisering uppdelning
av människor där en eller flera grupper pekas ut som främlingar.
Främlingsfientlighet kan definieras på flera sätt, det yttrar sig ofta i ett avståndstagande från,
rent hat eller missaktning mot vissa personer på grund av etnicitet, religion eller kulturell
bakgrund. (SOU 2012: 74 s.57- 58)
Utöver begreppet främlingsfientlighet så finns det flera ord som beskriver liknande
företeelser, till exempel rasism. Rasism är ett ideologiskt synsätt som kommer från 1700-talet
då en indelning av människor i raser påbörjades. Utifrån olika utseenden, till exempel
hudfärg, rangordnades människor där vita hamnade högst upp och tillskrevs bäst egenskaper.
Rasismen har varit framträdande under 1900-talet.till exempel i politiken i olika delar av
världen. (SOU 2012: 74 s.58-59)
Det finns fem antaganden som rasismen är uppbyggd kring, först och främst förutsätter rasism
att man anser det vara moraliskt korrekt att på grund av utseende dela in människor i “raser”.
Det andra och tredje handlar om att man tror sig finna samband mellan mentala förmågor,
beteende och utseende samt att det stämmer överens inom rasgrupperna. Ett fjärde antagande
22 är att man efter indelningen rangordna raserna grundat på dessa egenskapernas olika kvalité.
Till sist ska de högst rankade raserna få makten över de andra raserna, de kan handla om
maktutövning, utnyttjning och våld. (Stier och Sandström Kjellin, 2009 s.114)
Apartheidpolitiken i Sydafrika eller Nazityskland är båda tydliga exempel på officiell politisk
rasism. Det fanns grupper och enskilda personer i Sverige som sympatiserade med tyska
nazister och deras skepsis mot judar. (SOU 2012:75 s.69) Idag ser det ut så att en mindre
andel av befolkningen i Sverige har en mycket negativ inställning till invandrare, det finns
också små uttalade rasistiska och nazistiska grupper. (SOU 2012: 74 s.70)
Sverigedemokraterna, Nationaldemokraterna och Svenskarnas parti är alla partier med
främlingsfientliga idéer, samtliga finns idag representerade i riksdagen eller i någon svensk
kommun.
Det finns en allmän uppfattning att främlingsfientlighet är koncentrerat till mindre och mer
extrema grupper, det finns dock flera exempel som visar på att det inte behöver vara så.
Starka åsikter som kommer från en stark makt i samhället, till exempel främlingsfientliga
åsikter hos partier med stort stöd, så kan effekten bli att en stor del av befolkningen accepteras
eller sympatiserar med dessa åsikter. Ett flertal studier har gjorts som visar att de flesta
människor är villiga att följa auktoriteter, här kan vi ta främlingsfientlighet och rasism i
politiken som exempel. (SOU 2012: 74 s.70)
Idag har främlingsfientliga grupper främst negativa inställningar till muslimer, så ser det ut i
Sverige och i resten av Europa. Attityderna till muslimska grupper har tydligt förändrats till
det mer negativa efter terrordåden den 11 september 2001.
Det finns flera exempel på främlingsfientliga rörelser som menar att muslimer är ett hot på
Europas kultur och säkerhet, ordet “Islamisering” för att stärka och belysa sin oro. (SOU
2012: 74 s. 190-191)
Månsson beskriver i sin bok “Varför finns det främlingar” två strategier, antropofagiska och
antropomeiska, som förekommer i samhällen som utesluter och innesluter främlingar. Båda
strategierna används i moderna respektive postmoderna samhällen som syftar till att
upprätthålla och kontrollera samhällets ordning. De strategierna går parallellt när den
antropofagiska strategin är inneslutande och den antropomeiska uteslutande. Antropofagiska
strategin assimilerar främlingen genom att reducera skillnader och frambringa likheter medan
den antropomeiska avskärmar och stänger främlingen ute. Båda strategierna syftar till att
23 kontrollera främlingen, men effekterna av detta har medfört utanförskap. (Månsson 2010, s
93-94) Det Månsson beskriver kan kopplas till den utanförskap som svenska samhället har
skapat, genom att utesluta invandrare från arbetsmarknad, bostadsområden, utbildning osv.
Segregering och utanförskap har samhället medvetet eller omedvetet skapat mellan
medborgare vilket kan leda till ökad intolerans, diskriminering, kriminalitet, kriminella gäng
och orättvisor.
Främlingsfientlighet kan härstamma från den rädsla som går långt bak i historien. Människan
har alltid varit reserverad eller fientligt inställd till främlingar då det fanns en tro om att de
ville förstöra något i samhället, kom med sjukdomar eller skulle bringa olycka.
Detta synsätt kunde ofta medföra att man då beskyllde främlingarna för misär eller problem
som drabbade ett samhälle där det fanns så kallade främlingar. Det skapade en tydlig vi - och
dom-attityd där man samlade sig i grupp mot de främlingarna och kunde beskylla dem
egentliga personliga misslyckanden. (Stier och Sandström Kjellin, 2009 s. 85-86)
Avståndstagandet till främlingarna ökar om de kulturella skillnaderna mellan vi och dom är
stora, större beteendeskillnader mellan vi och dom ökar ofta negativa känslor i möten med
dom. Det är alltså inte främlingarnas egenskaper i sig som påverkar inställningen till dem,
utan det faktum att de skiljer sig från de normer som den ursprungliga gruppen är van vid.
(Stier och Sandström Kjellin, 2009 s. 86)
Det antas vara så att alla människor av naturen är reserverade för det som är okänd eller
annorlunda, det kallas för främlingsrädsla och grundar sig en otrygghet att inte kunna förutse
hur en människa ska agera och bete sig. Människan utvecklas denna rädsla under barndomen
och kan då sitta kvar i vuxen ålder, betonas bör dock att främlingsrädslan är individuell och
mer och mindre stark hos alla människor. En del människor är mer nyfikna och öppna för det
nya än andra. (Stier och Sandström Kjellin, 2009 s. 111-112)
Alla människor bär på fördomar. Att ha fördomar innebär helt enkelt att dra slutsatser innan
man erhåller den kunskap eller erfarenhet som krävs för att kunna döma en annan människa.
(Stier och Sandström Kjellin, 2009 s. 108) Vad som särskiljer en fördom är att den blir en
beständig åsikt, det vill säga att den som bär på fördomen inte ändrar uppfattning trots en
motbevisning. Fördomar är ofta negativa attityder mot en specifik grupp, till exempel
människor med utländsk bakgrund. Av erfarenheter så händer det att lärare stämplar elever
med utländsk bakgrund som besvärliga, detta då redan innan det uppstått en situation med de
24 utpekade eleverna. En människa som innehar mycket fördomar använder ofta detta tänk för
att kunna beskylla någon eller ge utlopp för aggressioner för olika situationer. Det kan också
vara så att man helt enkelt inte tycker om en viss grupp av människor och då tillskriver dem
egenskaper med en negativ innebörd. (Stier och Sandström Kjellin, 2009 s. 109) 4.2.1 Bakomliggande faktorer till främlingsfientlighet bland ungdomar
Enligt studier förekommer bakomliggande faktorer till ungdomars främlingsfientliga attityder.
Många ungdomar som har negativa attityder till människor med utländsk bakgrund kommer
från familjer med låg utbildning och låg social klass. Det finns samband mellan föräldrars
låga utbildning och ungdomars negativa attityder till invandring. En förklaring till detta är att
föräldrarna saknar kunskap och förståelse för människor från andra länder, vilket riskerar att
barn och ungdomar bygger en negativ uppfattning om främmande individer i tidig ålder.
Vanligtvis upplever föräldrar ett utanförskap i samhället genom låg utbildning och social
klass som beskylls på grund av invandring. (SCB & FLH 2004 s. 91)
Utifrån ett flertal undersökningar som syftat till att analysera barn och ungdomars attityder
och intolerans till invandring och minoritetsgrupper i samhället visar resultatet att pojkar
förhåller sig negativt inställda medan flickor mer positiva. Detta tyder på att rasistiska och
främlingsfientliga åsikter kan vara könsrelaterad. Pojkar hamnar oftast i gäng som kan
påverka åsikter och attityder till olika grupper och individer. (Arneback 2012 s. 37)
Kamratgäng som vanligtvis pojkar blir insatta i ganska i tidiga åldrar skapar en gemenskap
genom de rasistiska och avvikande åsikter de gemensamt står för. Orsaker till att ungdomar
söker sig till rasistiska extremistiska grupper kan vara flera, den vanligaste förklaringen kan
vara att en person som utsätts för mobbning söker dessa grupper för att söka skydd och finna
en samhörighet. Gängen leds vanligtvis av tuffa och starka killar som ska skydda
medlemmarna. (SCB & FLH 2004 s. 86-87)
Ytterligare förklaringar till de avvikande kamratgängen ungdomar söker sig till kan vara att
de försöker finna en alternativ familj. Studier visar att ungdomar som är delaktiga i
extremistiska grupper har problematiska familjeförhållanden genom dåliga relationer till
föräldrar, detta kan bero på att föräldrarna försummar sina barn genom arbete och karriär.
(FLH 2010 s. 37) Ungdomar som deltar i extremistiska grupper möts sena kvällar, därför har
föräldrarna en viktig uppgift i att kontrollera vart barnen befinner sig under kvällarna och
25 vilka kompisar de umgås med. På detta sätt kan föräldrar upptäcka om sina barn hamnar i
avvikande gäng eller vänner med extremistiska åsikter. Föräldrar och lärare har okunnighet i
att veta vad ungdomar sysslar med, det kan handla om att gängen ägnar sig åt brottslig
verksamhet. Det är också viktigt att både föräldrar och lärare har kunskap om vilken musik
ungdomarna lyssnar på, eftersom extremistiska grupper rekryterar sina medlemmar genom
musiken. (Lärarförbundet 2010 s. 20) Ungdomar med främlingsfientliga åsikter mot
invandring karaktäriseras med ökad rastlöshet, aggressivitet, bristande empati samt ADHD.
Elever med dessa personlighets drag hamnar enklare i rasistiska grupper. (FLH 2010 s. 99)
Ungdomars intoleranta åsikter hör oftast ihop med känslan av samhälleligt utanförskap och
dåliga skolprestationer. Sämre skolprestationer och skolanpassning, kan förknippas med
otillräckliga kunskaper om minoritetsgrupper som skapat fördomar och negativa attityder till
immigranter. (Arneback 2012 s. 34) Detta stärker skolans roll och undervisningens betydelse i
kunskapsförmedling om rasism, folkmord, mänskliga rättigheter, nazism osv. Genom kunskap
bygger eleverna en förståelse för människor som flytt från våld, krig, fattigdom och
förföljelse för att söka en trygghet i Sverige. Skolungdomar som byggt en negativ inställning
till invandring har dåliga skolresultat i skolan detta kopplas till den otillräckliga kunskapen
eleven fått i undervisningen. (SCB & FLH 2004 s. 110) 4.3 Främlingsfientliga attityder bland skolungdomar
Skolan har som plikt att arbeta mot främlingsfientlighet, en del i att försöka värdera det
arbetets kvalitet samt behov är att studera utvecklingen bland skolungdomars attityder i
ämnet. Det är resultaten från skolvalen 2006 och 2010 visar att partier med främlingsfientliga
åsikter fått ökat stöd hos elever. I det senare nämnda skolvalet, 2010 så hade stödet för
Sverigedemokraterna tredubblats sedan det förra, 2006, och fick nu 13 procent av rösterna.
(SOU 2012:74 s.80)
Gällande elevers intolerans och attityder mot främlingar eller invandrare finns det samband
till elevens könstillhörighet, elevens bakgrund samt vilken undervisning eleven har.
Den större delen av dagens skolungdomar är positiva till invandrare, muslimer, romer och
judar, men ungefär sju procent av eleverna har en extremt negativ inställning till ovan
nämnda. Pojkar har generellt sett en mer negativ syn än flickor.
26 4.3.1 Undersökning gällande tolerans hos skolungdomar
Statistiska centralbyrån i samverkan med Forum för levande historia har undersökt
skolungdomars attityder i frågor gällande islamofobi, antisemitism, homofobi och
främlingsfientlighet. Studien ville belysa ungas utsatthet för, liksom delaktighet i, olika
former av antisocial beteende med koppling till ungdomars attityder till invandring och
homosexualitet. Det huvudsakliga syftet med undersökningen är att förmedla ungdomars
inställning till minoriteter i Sverige för att få en bild av ungdomars intolerans gällande dessa
aspekter. Intolerans uttrycks i många avseende på likartade sätt, dels genom misstro eller
misstänksamhet riktad till en grupp, starkt avståndstagande eller ogillande samt en benägenhet
i att stödja åtgärder som betraktas diskriminerande mot minoriteter i samhället.
Studien genomfördes med hjälp av anonyma enkäter i årskurserna åtta och nio i grundskolan
samt ett, två och tre i gymnasiet. Studien byggde på ett slumpmässigt urval bland landets
skolelever i de aktuella årskullarna. Sammanlagt deltog 10 600 elever vilket motsvarar 606
årskurser i grundskolans senare år och gymnasiet. Enkätundersökningen bestod av flera frågor
i form av påståenden med fasta svarsalternativ där eleven markerar i vilken hög grad den
håller med respektive inte håller med. (SCB & FLH, 2004 s. 8)
Vi har utifrån intolerans rapporten fokuserat på resultaten kring ungdomarnas inställning till
invandring, främlingsfientlighet och rasism. Resultatet visade att en övervägande del av
ungdomarna i studien är positivt inställda till invandring. Dock visade rapporten att 10
procent av eleverna som deltagit i undersökningen svarat att “invandrare i Sverige som
kommit från länder utanför Europa bör återvända till sina hemländer”. (SCB & FLH 2004.
s.9) Dessutom tog 12 procent av eleverna ett starkt avstånd till att Sverige ska ta emot fler
flyktingar. Förutom de negativa inställningarna till invandringen i Sverige hade sju procent av
eleverna erkänt att de besökt rasistiska webbplatser på nätet, vilket betraktas som en stor
ökning. De rasistiska webbplatserna har ökat dramatiskt sedan 1997, med tanke på den
teknologiska utvecklingen som skett under 2000-talet. 15 procent av eleverna i
undersökningen medger att de vid ett flertal tillfällen lyssnat på vit makt- musik, vilket är
musik med rasistisk eller nationalistisk budskap.(Lärarförbundet 2010 s.6) Resultaten visade
dock att rasideologiska och extremnationalistiska organisationer försökt komma i kontakt med
elever, vilket motsvarade sju procent av eleverna. (Statistiska centralbyrån & Forum för
levande historia, 2004 s. 10-12)
27 Eleverna som deltagit i undersökningen hade både helsvensk bakgrund (elever födda i Sverige
med svenskfödda föräldrar) och elever med invandrarbakgrund (med utlandsfödda föräldrar).
Det anmärkningsvärda i resultatet av studien var att 40 procent av eleverna med utländsk
bakgrund blivit utsatt för trakasserier på grund av sitt ursprung. Andelen av eleverna med
utländsk bakgrund, som motsvarade 40 % av eleverna i undersökningen, påpekade 14% att de
minst en gång under skolåret blivit utsatta för verbal kränkning genom otrevliga uttryck på
grund av ursprung. (SCB & FLH 2004 s. 12) I jämförelse med eleverna som hade en
helsvensk bakgrund utsattes nio procent för verbal kränkning på grund av ursprung. Detta
resultat visar att nedvärderande uttryck även sker mot elever med helsvensk bakgrund.
Exempel på otrevliga uttryck som nämnts i rapporten var “jävla svenne/svenskjävel” som
flera svenskfödda elever retades för. Elever med immigrantbakgrund blev istället kallade för
“jävla svartskalle/ blatte/jävla turk”. Undersökningen visade även att flickor hade positiva
attityder till invandring medan pojkar en mer negativ attityd mot minoritetsgrupper i
samhället. (SCB & FLH 2004 s. 9-10)
Enkätundersökningens resultat kring elever med utländskt ursprung visade inte bara utsatthet
för kränkningar på grund av hudfärg, religion, etnicitet osv. Av de 40 procent utländska
eleverna blev 7 procent hotade, 2,6 procent misshandlade, 1,7 procent utfrysta och 1,5 procent
slagna på grund av religion och ursprung. Rapporten visade också att 46 % av eleverna med
utländsk bakgrund upplevde sig orättvist behandlade av myndighetspersonal i skolan på grund
av sin bakgrund. Även elever med helsvensk bakgrund upplevde att de blivit orättvist
behandlade av lärare, rektorer och andra personal i skolan, vilket motsvarade nio procent.
(SCB & FLH 2004. s11-12)
4.3.2 Den mångtydiga intoleransen År 2009 arrangerade Forum för levande Historia en ny intolerant undersökning bland
gymnasieelever. Undersökningen omfattade totalt 4 674 gymnasieelever i årskurserna 1 och 3
på sammanlagt 154 gymnasieskolor i Sverige. Intolerant rapporterna som genomförs har i
vision att minska intolerans bland ungdomar, detta syftar även till att finna åtgärder i
förebyggande syfte. Rapporten från 2009 jämfördes med liknande undersökningen kring
eleverna intolerans år 2003. Undersökningen baserades på olika påståenden kring invandring,
invandrare, muslimer, judar, romer och homosexuella. Resultatet i undersökningen 2009
visade att 38% av eleverna hade en positiv attityd till invandrare medan 17,9% hade en
28 extrem negativ inställning till invandrare. De resterande 44% av eleverna hade ambivalenta
inställningar till invandrare. Eleverna med “ambivalenta” inställningar var av speciell intresse
i undersökningen eftersom de troligen kan vara mer öppna för påverkan genom kunskaper och
argument. Detta innebär att de elever som hade tveksamma åsikter kring invandrare kan
riskerar att bli påverkad av sin omgivning vilket antigen leder till positiva respektive negativa
attityder mot invandring.
I frågor gällande muslimer visade 29,6% av gymnasieeleverna en positiv inställning och
51,7% förhöll sig ambivalenta medan 18,7% av eleverna var negativa till muslimer.
Resultatet kring elevernas attityder till judar visade att 28, 4% var positiva, 53,1%
ambivalenta och 18,6 negativa attityder för judar. Undersökningen visade dock att eleverna
hade väldigt negativa attityder till romer, 26,3% positiva till romer, 49,3% ambivalenta och
24,5% negativa inställningar till romer. (FLH 2009 s. 32-33)
I jämförelse med intolerans rapporten år 2003 har främlingsfientliga attityder ökat bland
ungdomar. År 2003 visade resultatet i intolerans rapporten att 13% av eleverna hade negativ
inställning till invandrare jämförelse med intolerant rapporten 2009 som visade att 17,9% av
gymnasieeleverna hade en negativ inställning till invandrare. (FLH 2009 s.10)
Resultatet i FLH undersökningen 2009 visade att flickor hade mer positiva attityder till
invandring medan pojkar en negativ inställning för individer med utländsk bakgrund. Utifrån
resultaten i undersökningen visades ett tydligt mönster på vilka ungdomar som hade de
negativa attityderna mot invandring. I undersökningen visades att fyrtio procent av elever från
gymnasieskolor med studieförberedande program med höga meritvärden var positivt inställda
till muslimer. Medan en tredjedel av eleverna från gymnasieskolor med låga meritvärden var
negativt inställda till muslimer. Därmed visade studien att gymnasielever med en kristen
bakgrund hade väldigt negativa attityder till muslimer. (FLH 2009 s. 41) I gymnasieskolan
har man sett tredjeårselever är mer positiva än förstaårselever. Det finns också ett samband
mellan elevens attityder och föräldrarnas utbildning, elever med högutbildade föräldrar är
generellt sett mer positiva än andra. Studien visar också att elever som vistas i en god
skolmiljö tenderar ha mer positiva attityder till invandring. (Forum för levande Historia i
SOU 2012:74 s. 280)
29 FLHs studier har också undersökt samband mellan elevers undervisning och deras attityder,
resultaten visar att mängden undervisning eleven haft och har påverkar dennes attityd och
inställning till människor från andra länder, kulturer eller med annan religionstillhörighet.
Dessutom visade resultaten på att eleven hade en positiv attityd om denne fått mycket
undervisning om relaterade ämnen som till exempel Nazityskland och förintelsen, rasism och
mänskliga rättigheter (SOU 2012:74 s. 281)
4.3.3 Rasism och diskriminering av elever med utländsk bakgrund
På en skola i Västsverige förekom bråk mellan svenska elever och invandrarelever, skolan
valde att lösa problemet genom att eleverna med utländsk bakgrund undervisades i etik och
moral medan svenska elever fick undgå denna undervisning. Diskrimineringsombudsmannen
bedömde detta som etnisk diskriminering då skolan gjorde orättvisa behandlingar av eleverna
med utländsk bakgrund. (Lärarförbundet 2006 s. 11)
En rapport som arrangerats av Diskrimineringsombudsmannen år 2009 Att färgas av Sverige
– Upplevelser av diskriminering och rasism bland ungdomar med afrikansk bakgrund i
Sverige syftar till att kartlägga och synliggöra upplevelser av rasism och diskriminering bland
ungdomar med afrikansk bakgrund. Rapporten uppmärksammar hur afrikanska ungdomar i
Sverige vardagligen utsätts för diskriminering genom rasistiskt språkbruk,
integritetskränkningar och uteslutning av en grupp eller gemenskap. Resultatet av de
intervjuade ungdomarna med afrikansk bakgrund visade att de rasistiska och kränkande
behandlingar de utsattes för var i skolan. Ytterligare faktorer som ungdomarna i
undersökningen påpekade var att dem ständigt känner sig mindre värda på grund av sin
afrikanska bakgrund. Flera ungdomar i studien hävdade att livet i det svenska samhället är en
utmaning, de behöver kämpa väldigt mycket för att kunna ta del i arbetsmarknad och
utbildning. (DO 2009 s. 49) Skolverket genomförde en undersökning år 2009 där syftet var att undersöka elever och
studenters upplevelser av diskriminering och kränkande behandling. Undersökningen var
kvalitativ och genomfördes medhjälp av gruppintervjuer med 2-6 personer i varje grupp.
Resultatet i studien visar att elever med muslimsk bakgrund var mest utsatta för
diskriminering och kränkande behandling i skolan, vilket kopplas till elevernas
trosuppfattning. Undersökningen visar att flickor som bär hijab blir diskriminerade av andra
icke muslimska eller icke-troende elever. En flicka i åk 5 hamnade i konflikt med två andra
30 flickor som drog av slöjan på den muslimska flickan., vilket anses vara kränkande behandling.
(Skolverket 2009 s. 32) Eleverna i åk 8 påpekade att religiösa uppfattningar oftast ledde till bråk. Flera elever i åk 8
menar att det förekommer verbala trakasserier mellan judar, muslimer och kristna. Man
hävdar att den egna religionen är bäst och överordnad den andra. Ett annat exempel på
trakasserier på grund av trosuppfattning var en flicka som tillhörde ett kristet samfund där
födelsedagar inte firas som berättar att hon har blivit trakasserad för detta av sina
klasskamrater. Hon tror att trakasserierna beror på att hon bryter mot normen att fira
födelsedagar och betraktas som en avvikare av de andra eleverna. Resultatet visade dessutom att elever med etnisk tillhörighet blev trakasserade för sitt
utseende och hudfärg. En pojke med ursprung från Thailand i årskurs åtta blev retad för sitt
utseende. Därmed en elev med afrikansk bakgrund blev trakasserad av svenska elever för sin
hudfärg. Eleverna i undersökningen kartlagde vilka typer av människor som klassificeras som
”blattar”, två blonda flickor påpekade att människor som har mörkare hudfärg och mörkare
hår än vad svenskar har kallas för ”blattar”. Människor med svart hudfärg kallas ”neger”.
(Skolverket 2009 s. 44) Utifrån resultaten av undersökningen kopplas diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling till de normer som finns i skolan. Genom att
kategorisera företeelser, utseenden och beteenden med ”normala” respektive ”onormala”
skapas gränser och hierarkier i skolan. Det som uppfattas som onormalt och avvikande leder
till kränkning och diskriminering. Skolan blir en mötesplats där ”olika normer både upprepas,
utmanas, begränsar och möjliggör förändringar kring frågor om diskriminering, trakasserier
och kränkningar.” (Skolverket 2009 s. 89) Resultatet i studien visar att elever som inte behärskar svenska språket korrekt riskerar att bli
trakasserad på grund av brytning i språket. Dessa trakasserier förknippas med
främlingsfientlighet och rasism i form av tillmälen och politisk ideologi. På en grundskola
fanns ”mininazister”, enligt de intervjuade personerna, vilka uttryckte främlingsfientliga
åsikter om flyktingar och invandrare och trakasserade också personer fysiskt. Det gällde
främst pojkar. I studien framgick det att elever i grundskolor med etnisk och religiös
blandning uppfattar att etnicitet inte blir anledningen för trakasserier på just deras skolor.
Däremot på skolor med etniskt homogena elever med en minoritet av elever med utländsk
31 bakgrund förekommer däremot, enligt intervjupersonerna, trakasserier på grund av etnicitet.
Slutsatsen av detta resultat kan vara att elever i etniskt homogena skolor har svårare
att acceptera etniska variationer och av den anledningen uppstår trakasserier av elever med
utländsk bakgrund. (Skolverket 2009 s. 91-92) Ett flertal fall har Justitieombudsmannen (JO) granskat där skolledningar anmält elever som
anses bära rasistiska märken. JO påpekar att lärare och rektorer inte har rätten att ingripa om
elever bär märken eftersom detta kan motverkar respekten till yttrandefrihet. Enligt JO ska
skolledningen inte anmäla elever som bär märken om detta inte påkallar ordningsskäl. Detta
innebär att dessa märken kan komma att strida mot läroplanens intentioner. Om märkena
riskerar att förorsaka störning av ordning i skolan t.ex. genom bråk mellan eleverna har
skolledningen rätt till att förbjuda elever att bära sådana märken i skolan. Skolledningen får
inte avstänga grundskoleelever i följd av rasistiska märken utan bör åtgärda detta genom
uppfostrande eller undervisande instanser. (Lärarförbundet 2006 s. 14-15) 4.4 Åtgärder för att förebygga rasism och främlingsfientlighet i skolan
I arbetet för att främja en ökad tolerans och öppenhet utgör skolan en av samhällets viktigaste
institutioner. Skolan är också vår enda institution som har uppdraget att fostra goda och
demokratiska medborgare. ( SOU 2012:74. Främlingsfienden inom oss. s.253) Skolan är
skyldig att motverka främlingsfientlighet. De lagar som gäller i samhället gäller som naturlig
följd i skolan, här innefattas bland annat diskrimineringslagen som innebär att diskriminering
ska motverkas och lika rättigheter ska främjas oavsett religiös tillhörighet eller etnicitet. I
lagen innefattas också skydd mot diskriminering mot barn och ungdomar i skolans
verksamheter. Utöver allmänna lagar finns också skollagen som är specifikt framtagen för att
reglera verksamheten. ( SOU 2012: 74, s.254-255)
4.4.1 Likabehandlingsplaner
Det finns verktyg som skolan enligt lag ska arbeta med, ett av dessa är planer mot
diskriminering och kränkande behandling. Skolverkets allmänna råd syftar till att hjälpa
skolor i arbetet med bland annat likabehandling, där deras arbete delas upp i tre
arbetsområden: Främjande, förebyggande och åtgärdande.
32 Arbetet med likabehandlingsplaner kan delas in i fyra arbetsområden.
Det första handlar om förebyggande arbete som har sitt syfte i att förhindra kränkningar i
skolan, gränsdragning i skolan som visar på vad som får och inte får göras och sägas i skolan,
det måste också finnas en plan för åtgärdande arbete som talar om vad som ska göras när
någon upplevt en kränkning. Det sista arbetsområdet i en likabehandlingsplan handlar om
gränssättning, skolan ska vara medveten om i vilka situationer de behöver hjälp av till
exempel av polis eller socialtjänst. (SOU 2012:75 s. 267) Studier visar att mer än hälften av
alla likabehandlingsplaner främst omfattas av kunskapsförmedling och så kallas prövande
kommunikation som arbetsmetoder. Metoderna handlar om att skolorna dels försöker sprida
kunskaper om olika religioner och kulturer, och dels skapar forum för att diskutera och ställa
olika synsätt mot varandra. (SOU 2012:74 s. 267)
En studie som bygger på empiriskt material av Emma Arneback (2012) syftar till att analysera
gymnasieskolors likabehandlingsplaner. I undersökningen deltog 113 gymnasieskolor från 44
olika kommuner i landet. Resultatet av studien visar att likabehandlingsplanerna utformas på
olika sätt, en del gymnasieskolor hade fylliga planer med 30 sidors åtgärdande, förebyggande
samt främjande arbete. Däremot förekom flertal skolor vars likabehandlingsplan endast
innehöll ett par sidor. Flera skolor ville därmed inte lämna ut sina likabehandlingsplaner, trots
upprepade försök. Rektorerna påstod av deras likabehandlingsplan var under revidering.
(Arneback 2012 s. 80-81)
I skolors konkreta arbete med likabehandlingsplaner finns en stor variation, detta bland annat
för att skolorna själva får utforma arbetet inom de lagar och ramar som finns.
2009 publicerades en rapport med fokus på skolornas arbete med likabehandling och mot
kränkande behandling. Undersökningen innefattade ca 1500 grundskolor samt 200
gymnasieskolor och informationen samlades in 2007-2008 och bygger på bedömningar i
myndighetens tillsynsrapporter. Resultatet visade att 9 av 10 skolor har en bristfällig eller helt
saknar likabehandlingsplan. De främsta orsakerna är att likabehandlingsplanerna saknar
elevinflytande samt att planerna ej utgår från skolans specifika behov. Resultaten visar dock
att likabehandlingsplanerna är av bättre kvalitet i gymnasieskolor än i grundskolor. (SOU
2012: 74, s.265-267) Skolan har ett krav att årligen underteckna en plan över huruvida skolan
ska arbeta mot kränkande behandling, detta genom olika mallar och strategier.
Likabehandlingsplanen bör beskriva
33 hur det förebyggande, åtgärdande och främjande arbetet ska genomföras samt hur elever,
skolpersonal och föräldrar ska förankras i planen. (bilaga 1)
För att främja likabehandling bör likabehandlingsplanen vara konkret och utgå från aktuell
kartläggning av verksamhetens behov. Därmed ska likabehandlingsplanen innehålla plan över
åtgärder samt vilka insatser behövs för att förebygga diskriminering och kränkande
behandling i skolan. De överenskomna insatserna behöver redogöras i planen samt vilka
ingripanden skolan har i beredskap vid akuta situationer och uppföljning.
Ansvarsfördelningen mellan rektor och övrig personal bör framgå i planen för att sätta ansvar
för specifika personer vid aktuella situationer. Likabehandlingsplanen måste förmedlas till all
personal, elever och vårdnadshavare för att förhindra kränkande behandling. Slutligen bör
likabehandlingsplanen utvärderas för att förbättra eller förändra nästkommande plan.
(Skolverket 2009 s. 18)
”Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande
demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan
skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår
gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan 1. främja
jämställdhet mellan könen samt 2. aktivt motverka alla former av kränkande
behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden.” (Skolverket 2009 s. 19)
Skolan har också en plikt att arbeta med demokrati och värdegrund, skolinspektionen
genomförde år 2012 en kvalitetsgranskning av detta arbete på 17 skolor i 10 olika kommuner
runt om i landet. Resultaten visar på stora brister i skolornas arbete med demokrati och
värdegrund, det framkommer att arbetet i flera fall inte sker sammanhållet och strategiskt.
(SOU 2012:74 s.282) För att skolans arbete mot främlingsfientlighet, kränkningar och för
mänskliga rättigheter ska få bra effekt är det viktigt att det finns en långsiktig och systematisk
plan samt att de som gör planerna har mycket kunskap i ämnet. Vid förekommande av
allvarliga kränkningar behöver skolan kunna tillsätta särskilda åtgärder. Man anser att arbetet
för likabehandling ska genomsyra en större del av den undervisningen som bedrivs. Studier
visar att många skolor reagerar först när något har allvarligt skett på skolan och gör
punktinsatser, till exempel genom att anordna temadagar. (SOU 2012: 74 s. 282, s285)
34 Det är också så att personal på olika skolor har olika toleransnivå gällande kränkningar, alltså
blir det subjektiv bedömning gällande huruvida skolan behöver vidta åtgärder.
Empiriska undersökningar visar att många lärare behöver fortbildning för att kunna
genomföra ett gediget arbete mot rasism och främlingsfientlighet. Många upplever att
läroplanen, innehållande skolans uppdrag med bland annat arbete mot främlingsfientlighet, är
svårtolkad samt svår att omsätta till praktiskt arbete. (SOU 2012: 74 s.295) Forskare menar att
skolan behöver ökat stöd i arbetet med detta. Man behöver också resurser för att fördjupa sina
kunskaper inom ämnet samt tid att avsätta till arbetet. skolans personal måste ha kunskap om
dagens problematik för att kunna nå målen med de tilltänkta strategier, menar Jämte (2012)
som forskat i ämnet. (SOU 2012: 74 s.296) 4.4.2 Etnisk mångfald -­‐ en åtgärd i arbetet mot främlingsfientlighet?
Vi har belyst likabehandlingsplaner som ett viktigt verktyg i arbetet mot rasism och
främlingsfientlighet i skolan. När skolor strävar efter att behandla alla elever lika oavsett
etnicitet, kön, funktionsnedsättning och sexuell läggning blir mångfalden en naturlig
konsekvens. Likabehandling ger mångfald där varje person känner sig respekterad, värdefull
och uppskattad för den unika individ han eller hon är. Engelska motsvarigheten till mångfald
är diversity som betyder olikheter. Mångfald syftar till olikheter på individer genom kön,
ålder, etnisk/kulturell bakgrund, social tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning,
familjeförhållanden och utbildning. Olikheter skapas av förväntningar, normer, värderingar
och människans handlingar. Genom att vi människor ser något olikt tyder detta på att det
förekommer något likt. Begreppet mångfald kan kritiseras från olika håll eftersom mångfald
konstruerar människor som olika. Fokus på olikheter kan riskera att förstärka skillnader
mellan människor samt öka klyftorna i samhället. (Svaleryd 2012 s. 60-61)
Mångfalden kan delas in i två dimensioner så kallad primär respektive sekundär. Den primära
dimensionen av mångfalden innehåller egenskaper som är svåra eller omöjliga att förändra
som ålder, kön, etnicitet, ras och sexuell läggning. Däremot är den sekundära dimensionen av
mångfald föränderliga olikheter som innefattar utbildning, yrkeserfarenhet, religion, inkomst,
civilstånd, boendeort osv. Dessa egenskaper förändras och utvecklas successivt i människans
liv. Det finns samband mellan den primära och sekundära dimensionen eftersom erfarenheter
och situationer påverkar vår uppfattning av oss själva och andra människor.
(Melkov 2003 s. 9-10) 35 Mångfald är ett begrepp som blivit vanligare de senaste åren i olika verksamheter där syftet är
att ge alla människor oavsett bakgrund lika rättigheter och möjligheter i utbildning och arbete.
Mångfald handlar inte bara om olikheter där syftet är att åstadkomma en blandning
flickor/pojkar, invandrare, svenskfödda och funktionsnedsatta i verksamheten. Det handlar
om att sätta begreppet mångfald i ett sammanhang genom att ta tillvara på dessa olikheter och
arbeta för likabehandling för att åstadkomma verksamhetsutveckling. Skolan har ett viktigt
uppdrag i att synliggöra värderingar, fördomar och beteenden även att undersöka hur dessa
påverkar tryggheten och bemötandet – på detta sätt sker en utveckling. (Runfors 2003 s. 221)
Melkov och Widell beskriver mångfaldkompetens som en lärandeprocess samt en kontinuerlig
utvecklingsprocess från en omedvetenhet till en medvetenhet om hur mångfalden påverkar
arbetsplatsen. Mångfaldkompetensen sker i tre olika faser: (1) medvetenhet, (2) förståelse och
kunskap (3) beteende och åtgärder. Medvetenhet innebär ökad kunskap och bekräftelse på att
mångfaldsfaktorer (kön, etnicitet, ålder) har en viktig betydelse i skolan. Det är viktigt att
erkänna och vara medveten om orättvisor i samband med mångfald för att lärandet ska
utvecklas till nästa fas som är ”förståelse och kunskap”. Ökad öppenhet och kunskap kring
mångfald och dess viktiga betydelse i skolan leder vidare till reflektion över egna och andra
individers bemötande och beteenden. I den slutliga fasen ”beteende och åtgärder” bidrar den
ökade medvetenheten och förståelsen till fler möjligheter och val av beteenden som leder till
ett förändrat agerande. Mångfaldkompetens är en utvecklingsprocess för individer, grupper
och organisationer som syftar till att skapa en ökad känslighet för olikheter samt deras
betydelse för mänsklig samvaro. (Melkov 2003 s. 153)
Begreppet mångfald syftar till att skapa gemenskap mellan etniska och kulturella olikheter i
ett samhälle. Gemenskapen mellan olika grupper beror på hur samhället behandlar
invandrings- och minoritetsfrågor. Etniska mångfalden har under senare år uppmärksammats
genom den multikulturella samhället vi i Sverige åstadkommit. Skolan är en arena där barn
och ungdomar med olika bakgrunder möts vardagligen, därför ligger vikten i att eleverna
utvecklar en ökad förståelse samt kunskap om varandras kulturella och religiösa olikheter.
(Melkov 2003 s. 12) Hur mångfald ska behandlas och bearbetas behöver diskuteras vidare
inom den svenska skolpolitiken. Läroplanen talar om värdet av kulturell mångfald, där kultur
anses vara en erfarenhet och perspektiv som bör respekteras samt utbytas. (Runfors 2003 s.
124)
36 Skolan har ett viktigt uppdrag i att arbeta med den etniska mångfalden för att skapa en god
relation mellan eleverna. Läroplanen beskriver att främlingsfientlighet och rasism ska
åtgärdas med öppen diskussion, kunskap och aktiva instanser. Undervisningen ska skapa
kunskap om samt förståelse för det egna och andra människors kulturella arv och
levnadsvillkor. Förståelsen för andra människor samt kunskap utvecklas genom att ta tillvara
på mångfalden i skolan för att öka elevernas tolerans och respekt. (LGR 11 s. 10) ”Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över
nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de
värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det
gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans
med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en
social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka
denna förmåga hos alla som arbetar där.” (LGR 11 s. 7)
Lärare och personal som arbetar i skolan behöver aktivt skapa situationer där eleverna kan se
samt upptäcka nya sidor hos varandra. Genom att möta de attityder och fördomar eleverna har
om varandra under ytan försvinner de stereotypa föreställningar. Skolmiljön ska främja
förståelse för olika kulturer, detta genom tvärvetenskapliga utgångspunkter. Exempelvis kan
lärare utforma sin undervisning genom att eleverna hjälper varandra eller undervisar om olika
kulturer. En annan möjlighet är att anordna mångkulturella festivaler med mat, musik, dans
från olika kulturer som ökar kännedom och förståelse av andra kulturer. Syftet med
mångkulturella festivaler är att öka elevernas stolthet över sin egna kultur. (SOU 2005:91 s.
198)
Elever med olika erfarenheter och ursprung kan vara en resurs i arbetsprocessen genom att
berätta om sin egen kultur, religion eller tradition med hjälp av bilder, filmklipp eller sånger.
På detta sätt får övriga klasskamrater en förståelse för elevens kultur och religion. Dessutom
kan klasskamrater upptäcka likheter hos varandra som skapar en ökad förståelse och skapar
möjligheter att finna likheter respektive olikheter.(Runfors 2003 s. 239-240)
37 Runfors beskriver företeelser som i skolpraktiken sammankopplas till kultur och kulturell
bakgrund genom två kategorier. Den första kategorin är den expressiva företeelsen som
handlar om mat, föremål, musik, dans, klädsel, traditioner och ritualer. Medan den andra
kategorin handlar mer om relationer mellan människor. Detta gäller relationen mellan barn
och föräldrar, män och kvinnor, framförallt individens relation till familjen, släkten eller den
etniska, religiösa gruppen. Första kategorin uppfattas som lätthanterlig och anses vara en
positiv bild som förmedlas av en speciell kultur. Däremot när det gäller andra kategorin hur
relationen mellan människor fungerar i den specifika kulturen kan det oftast uppstå
problematik. Runfors menar att de kulturella olikheterna i relationer mellan människor kan
uppfattas som negativa, icke eftersträvande och oacceptabla i jämförelse med den svenska
kulturens värderingar. (Runfors 2003 s. 128-129) 4.4.3 Undervisning som förebyggande åtgärd Skolan har som uppdrag att förmedla kunskap om mänskliga rättigheter, världsregioner,
nationella minoriteter och vilka konsekvenser andra världskriget medförde för övriga världen.
Det uppdraget har lärare i uppgift att förmedla till eleverna för att skapa kunskap och
förståelse för sina medmänniskor. I en underökning av skolinspektionen 2010 visar resultaten
att skolan har problem med kunskapsuppdraget. Resultatet visade dock att det förekommer
kvalitetsskillnader i undervisningen mellan olika skolor och även inom samma skola. Detta
beror på att lärare har olika kompetenser samt kunskaper som de förmedlar till eleverna. En
del lärare har stora kunskaper som eleverna tar del av medan andra lärare inte är behöriga att
undervisa i ämnet. Detta har konsekvenser i kunskapsförmedlingen när eleverna bör utveckla
förståelse, respekt och tolerans för människor från olika bakgrunder. (Skolinspektionen 2010
s. 10)
Intolerant undersökningen av Forum för levande historia 2010 visade att elever som
undervisats om mänskliga rättigheter, förintelsen, rasism, nazism, nationella minoriteter,
världsregioner och andra världskriget hade en positiv attityd till invandring. Resultatet visade
däremot att elever som inte fått undervisning om dessa ämnen skapade väldigt negativa
inställningar till människor med utländsk bakgrund. Undersökningen analyserade mängden av
undervisning de deltagande eleverna fått om mänskliga rättigheter, massmord, rasism, nazism,
främlingsfientlighet osv. samt hur detta påverkade elevernas inställning till minoritetsgrupper
i samhället. Resultatet visade att elever som fått goda kunskaper om mänskliga rättigheter,
38 rasism och nazism hade goda attityder till människor med utländsk bakgrund. Elever som
förhöll sig negativt inställda till invandring hade inte fått undervisning i ämnet. (FLH 2010
s.45-46) Undervisningen har en viktig betydelse för hur elever bygger sina åsikter och
attityder mot speciella grupper och individer i samhället. Genom kunskap skapas förståelse i
att se perspektiv på människors olika kulturer, religioner och värderingar.
Elever bör undervisas om mänskliga rättigheter, rasism, folkmord och förintelsen i tidigare
stadier för att skapa en förståelse och uppfattning om vad människor utsatts och utsätts för.
Många lärare väljer att undervisa om förintelsen i årskurs nio vilket anses vara för sent då
eleverna redan byggt en negativ uppfattning eller redan hamnat i rasistiska eller nazistiska
gäng. (Lärarförbundet 2006 s. 20) Lärare behöver dessutom ge kunskap om olika rasistiska
och nazistiska märken eller symboler som är viktiga att eleverna känner igen. Detta för att
vara medveten om vilken budskap grupper och organisationer förmedlar genom dessa
symboler. (Lärarförbundet 2006 s. 17)
För att motarbeta främlingsfientlighet och rasism i skolan är undervisningen ett verktyg och
en viktig åtgärd i att förmedla kunskap och förståelse för eleverna för att skapa tolerans och
respekt för människor från olika kulturer. Det är viktigt att undervisningen bygger på
elevernas intresse och skapar diskussion för att behandla fördomar och negativa uppfattningar
om minoritetsgrupper.
39 5. Diskussion
Resultatet visar att det i många fall finns tydliga kopplingar mellan ungdomars och deras
föräldrars attityder till invandring. Vi kan se att ungdomar som har föräldrar med lägre
utbildning i större utsträckning tenderar att ha en sämre inställning till invandring. Då kan
man diskutera huruvida dessa ungdomars attityder kan komma att förändras i vuxen ålder av
eventuell egen fortsatt utbildning trots de värderingar som personen är uppväxt med. Det har
också visat sig att pojkar generellt sätt har sämre attityder i frågan än vad flickor har. Detta
faktum visar på att skolors arbete med likabehandlingsplaner bör hålla högre kvalitet i arbetet
med genus för att i samband med det förbättra kvaliteten i arbetet för att förebygga
främlingsfientlighet bland ungdomar.
Studier visar att majoriteten av ungdomar i Sverige har positiva attityder till invandring och
minoritetsgrupper i samhället. Men samtidigt visar undersökningar att elevernas negativa
attityder till invandrare växer, detta visas tydligt i riksdagsvalet år 2014 då partier med
kopplingar till främlingsfientlighet fått ett ökat stöd även i skolvalet. Vad detta beror på och
hur dessa ökningar ska förebyggas skapar utmaningar för skolan och övriga samhället, vi
anser också att skolor ständigt måste utvärdera sitt förebyggande arbete för att denna trend ska
få en vändning.
Resultaten i de studier vi valt att analysera kring ungdomars intolerans och attityder mot
minoritetsgrupper visar att ungdomar har fördomar och attityder mot t.ex. muslimer, judar och
romer. Mest negativa attityder har ungdomar till romer, detta beror dels på de fördomar
ungdomar har till den folkgruppen. Negativa uppfattningar om muslimer förekom bland
ungdomar i undersökningarna dock blev vi fundersamma då resultatet visade att kristna elever
med utländsk bakgrund hade extremt negativa attityder till muslimer. Bakomliggande faktorer
till detta resultat kan härledas till historiska händelser eller också personliga erfarenheter hos
de som bär åsikterna.
Både föräldrar och lärare saknar kunskaper för att kunna känna igen rasistiska märken,
symboler och musik för att upptäcka ungdomars extremistiska gäng i god tid. Skolans roll i
förebyggandet av rasism och främlingsfientlighet är enormt viktig, genom skolan kan vi lärare
förmedla kunskap och vägleda eleverna till tolerans, respekt och förståelse för varandra. I och
med detta kan man ifrågasätta vad lärare får för typ av utbildning och verktyg för att
kontinuerligt kunna arbeta förebyggande mot främlingsfientlighet bland skolungdomar.
40 Lärare måste också få utbildning i och verktyg för att kunna hantera den typ av konflikter som
de ställs inför vid fördomar mot och mellan olika folkgrupper. Vi tror att åsikter och fördomar
måste lyftas fram och diskuteras som en del i förebyggandet av främlingsfientlighet. I detta
arbete har undervisningen en betydande roll, någon vi kommer diskutera mer senare.
Vi kan se att det finns en tydlig problematik i arbetet mot främlingsfientlighet och kränkande
behandling i skolan. Den problematik vi syftar till är det faktum att det i läroplanen finns två
punkter som skapar en stark motsättning. Skolan har som övergripande mål att bland annat
motarbeta kränkningar, främlingsfientlighet, främja mäns och kvinnors lika rättigheter samt
bidra till att eleverna blir demokratiska och respektfulla medborgare. Samtidigt ska skolan
främja individens eget uttryckssätt och förmåga uttrycka egna åsikter och ståndpunkter.
Motsättningen här, anser vi, ligger i att eleven ska ha frihet att uttrycka egna åsikter samtidigt
som att ingen på skolan ska kunna bli kränkt. Läroplanen saknar en tydlig gränsdragning i
frågan om åsiktsuttryckande samt kränkningar till vilket vi kan koppla vårt resultat om
främlingsfientliga åsikter bland ungdomar. Ytterligare en problematik vi funnit är hur
innehållet i skolans värdegrund och uppdrag ska implementeras i undervisningen. Det som
står i likabehandlingsplanerna ska genomsyra all undervisning. Studier visar att undervisning
om mänskliga rättigheter, rasism, folkmord och förintelsen, nazism, nationella minoriteter,
världsregioner och andra världskriget bidrar till positiv inställning till invandring. I vårt
resultat har vi även funnit att undervisning inom teman som främst ingår i de
samhällsorienterade ämnena skiljer sig mellan och inom skolor. Vi vill belysa problemet med
det faktum att flera skolor väljer att undervisa om bland annat förintelsen i en sen ålder, till
exempel årskurs 9. Det är ett problem delvis för att det kan vara försent för att kunna påverka
eller förändra elevernas inställning och attityd till olika minoritetsgrupper. Här kan vi finna en
brist i läroplanen där det inte framkommer att man bör lyfta fram händelser som exempelvis
förintelsen, de båda världskrigen och andra folkmord förens i åk 7-9. Vi tror att det skulle
vara relevant att redan i årskurs 4-6 berätta om undervisa om dessa historiska händelser på en
grundläggande nivå för att öka förståelsen hos eleverna.
Skolor behöver arbeta vidare med mångfaldsbegreppet för att skapa förståelse och respekt
mellan eleverna. Mångfald fokuserar på att lyfta fram olikheter mellan människor, för att
skapa en ökad förståelse och respekt för varandra. Inom skolan möts dagligen individer med
olika etniska och kulturella bakgrunder, genom att belysa olikheterna i de olika kulturer och
41 religioner eleverna tillhör kan vi samtidigt finna likheter. Elever som har utländsk bakgrund
blir som en tillgång i att presentera sin kultur, för att andra klasskamrater ska skapa en
förståelse och respekt för eleven. Mångfald kan vara ett verktyg i att skapa tolerans och
respekt mellan elever, eftersom den syftar till att visa vilka gemensamma likheter och
olikheter vi människor har. Som vi tagit upp i resultatet så visar undersökningar att 9 av 10
skolor har bristfälliga likabehandlingsplaner. Vi funderar då över om det eventuellt kan finnas
ett samband mellan skolors bristfälliga arbete med likabehandling och främlingsfientliga
attityder som dagens skolungdomar har.
Avslutningsvis vill vi påpeka att skolors förebyggande arbete mot främlingsfientlighet måste
förbättras och tas på större allvar, vilket är något som förutsätter att skolorna ges ökade
resurser och möjligheter till ett gott arbete. Den ökning av negativa attityder som finns bland
skolungdomar måste tas på allvar då det kan skapa större konsekvenser i framtiden.
5.5 Förslag på vidare forskning Avslutningsvis vill vi diskutera vad vårt resultat gett oss för funderingar på eventuella vidare studier. I den studie vi har gjort har vi använt oss av redan gjord forskning på attityder bland skolungdomar samt hur arbetet mot främlingsfientlighet ser ut i skolan. För att få en mer aktuell och klar bild av vad lärare anser om de likabehandlingsplaner de arbetar med kan man intervjua lärare på olika skolor. Det skulle också vara av intresse att intervjua eller göra enkätstudier på elever. Dock innebär en sådan studie en hel del etiska ställningstagande då frågeställningarna kan uppfattas som känsliga. 42 6. Referenser/Bilagor Arneback, Emma (2012) Med kränkningar som måttstock – om planerade bemötanden av
främlingsfientliga uttryck i gymnasiet. Örebro Universitet: Studies in Education 34
Barajas Ericsson, Katarina. (2013) Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap :
vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Stockholm: Natur & Kultur
Brottsförebyggande rådet & Forum för levande historia (2004) .Intolerans - Antisemitiska,
homofobiska, islamofobiska och invandrarfientliga tendenser bland unga. Stockholm:
Edita Norstedts AB
Bryman, Alan. (2002) Samhällsvetenskapliga metoder Malmö: Liber
Bunar, Nihad. (2001) Skolan mitt i förorten: fyra studier om skola, segregation,
integration och multikulturalism. Stockholm: Brutus Östlings Bokförlag Symposion AB
Diskrimineringsombudsmannen (2009) Rapport: Att färgas av Sverige - Upplevelser av
diskriminering och rasism bland ungdomar med afrikansk bakgrund i Sverige.
Av: Viktorija Kalonaityté, Victoria Kawesa, Adiam Tedros.
Stockholm: Ombudsmannen mot etnisk diskriminering
Forum för levande historia (2010) Den mångtydiga intoleransen - en studie om
gymnasieungdomars attityder läsåret 2009/2010. Stockholm: Edita Norstedts AB
Hartman, Sven G (2003) Skrivhandledning för examensarbeten och rapporter.
Stockholm: Natur och kultur
Hällgren, Camilla (2006) Doktorsavhandling: Researching and Developing Swedkid: A
Swedisk Case Study at the Intersection of Web, Racism and Education. Tryck: Umeå
Universitet
Lärarförbundet (2006) Att motarbeta nazism och rasism i skolan.
Stockholm: Lärarförbundet
43 Melkov, Katarina & Widell Gill (2003) Hur möter vi mångfalden på arbetsplatsen? Lund:
Studentlitteratur
Månsson, Niclas. (2010) Varför finns det främlingar? Stockholm: Liber AB
Riksdagen (2013) Politik för minskad främlingsfientlighet. Av: Maria Ferm
Tillgänglig: http://www.riksdagen.se/sv/Dokument/Lagar/Forslag/Motioner/Politikfor-minskad-framlingsf_H102K394/?text=true
Runfors, Ann.(2003) Mångfald, motsägelser och marginalisering Stockholm: Prisma
Skolinspektionen,(2009), Tillsyn och kvalitetsgranskning. Skolinspektionens erfarenheter
och resultat. Drn: 40-2010:5014. Stockholm: Elanders Sverige AB Skolvalet (2014) Tillgänglig på:
http://www2.ungdomsstyrelsen.se:8080/skolval2010/resultat.jsp Skolverket (1994) - Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet Lpo 94. Skolverket (2011) – Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet.
Skolverket (2009) Diskriminerad, trakasserad, kränkt? Barns, elevers och studerandes
uppfattningar om diskriminering och trakasserier, rapport 326. Stockholm: Elanders
Sverige AB
Skolverkets Allmänna råd (2009) - Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling.
Stockholm: Elanders Sverige AB Samhälle, Opinion, Medier. (SOM- Institut)
Tillgänglig på:
http://www.migrationsinfo.se/framlingsfientlighet/framlingsfientlighet-i-sverige/ Statens offentliga utredningar (2005) Agenda för mångkultur. (SOU 2005: 91) Stockholm:
Elanders Gotab AB 44 Statens Offentliga utredningar (2012) Främlingsfienden inom oss. SOU 2012:74
Stockholm: Fritze Stier, Jonas & Sandström Kjellin, Margareta. (2009) Interkulturellt samspel i skolan
Lund: Studentlitteratur
Sveleryd, Kajsa & Hjertson, Moa. (2012) Likabehandling i förskola & skola Stockholm:
Liber AB
45 Bilaga 1: Diskrimineringsombudsmannen 2009
Planmall för skolor och förskolor Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Ett krav finns på att en likabehandlingsplan ska tas fram (enligt 3 kap. 16 § diskrimineringslagen
2008:567) samt en plan mot kränkande behandling (enligt 14 a kap. 8 § skollagen 1985:1100).
Dessa planer kan med fördel skrivas ihop men det måste tydligt framgå att planen omfattar såväl
arbetet med likabehandling och mot diskriminering som arbetet mot kränkande behandling.
Om dessa krav inte uppfylls:
- Om skolan/förskolan inte arbetar med att förebygga trakasserier kan den vid vite föreläggas att göra
detta.
- Skadestånd eller vite om plan saknas eller om planen inte lever upp till skollagens eller
diskrimineringslagens krav.
- Om vi inte arbetar med att förebygga kränkande behandling eller inte upprättat en plan mot
diskriminering och kränkande behandling kan huvudman bli skadeståndsskyldig till barnet eller
eleven.
Att göra: En plan ska upprättas varje år innehållande arbetet med att främja likabehandling och
förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, tillsammans med rutinerna för det
åtgärdande arbetet (upptäcka, utreda och åtgärda).
Denna mall är tänkt att underlätta framtagandet av er plan. Ta även stöd i Diskrimineringslagen,
Skollagen, Allmänna råden samt DO s handledning för skola och förskola. 1. Namn på plan 2.
Datum när planen antogs samt för period den gäller (planen gäller 1 år) 3. Innehållsförteckning 46 4. Uppföljning av föregående plan 5. Medverkan av barn och elever. 6. Främjande arbete 1) Mål 2) Insatser ·∙ Vad ska göras ·∙ När ska det göras ·∙ Vilka resurser finns avsatta för detta ·∙ Vem är ansvarig ·∙ Hur och när utvärderar vi insatsen 7. Förebyggande arbete 1) Kartläggning 2) Målformulering 3) Insatser ·∙ Vad ska göras ·∙ När ska det göras ·∙ Vilka resurser finns avsatta för detta ·∙ Vem är ansvarig ·∙ Hur och när utvärderar vi insatsen 8. Åtgärdande arbete 1) rutiner för att upptäcka 2) rutiner för att utreda och åtgärda 9. Förankring, hur görs planen känd? · Vad ska göras ·∙ När ska det göras 47 10. Utvärdering och uppföljning 1) Vad 2) När 3) Hur 4) Ansvarig Bilaga 2: Skolverkets allmänna råd 2009
FRÄMJANDE arbete
• syftar till att förstärka
respekten
för allas lika värde,
• omfattar alla
diskrimineringsgrunderna,
• riktas mot alla och bedrivs
utan förekommen anledning,
samt
FÖREBYGGANDE arbete
ÅTGÄRDANDE arbete
• syftar till att avvärja risker för
diskriminering, trakasserier
eller kränkande behandling,
och
• kräver goda rutiner för att
upptäcka, utreda och åtgärda
diskriminering, trakasserier
eller kränkande behandling,
• omfattar endast områden
som i en kartläggning av
verksamheten identifierats
som riskfaktorer.
• ska påbörjas genast när det
kommit signaler om att ett
barn eller en elev känner sig
diskriminerad, trakasserad
eller kränkt, samt
• är en naturlig del i det
vardagliga
arbetet.
Exempel
- Att ge pojkar och flickor lika
stort inflytande och utrymme
i verksamheten.
- Att belysa rasismens
idéhistoria.
• innebär att verksamheten
måste vidta åtgärder som
dokumenteras och utvärderas
för att förhindra att
kränkningarna
upprepas.
Exempel
- Att genomföra
värderingsövningar
utifrån identifierade
behov.
Exempel
Utifrån den aktuella situationen
föra samtal på individ
och gruppnivå.
- Att ha rastvakter som har
- Att i förskolan använda böcker uppsikt över platser som
eleverna upplever som otrygga.
som belyser olika typer av
familjebildningar eller olika
minoriteter.
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING
48 Arbetet med att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling ska, tillsammans med rutinerna för det åtgärdande arbetet (upptäcka, utreda och
åtgärda) återspeglas i en plan mot diskriminering och kränkande behandling. 49
