PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING
2012
Trygghet, respekt och ansvarom förbud mot diskriminering, trakasserier, repressalier
och annan kränkande behandling av elever.
Definition av kränkande behandling och trakasserier:
”När någon eller några kränker principen om allas lika värde.”
Verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad olika tillmälen)
Fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar)
Psykosociala (t.ex. att bli utfryst eller utsatt för ryktesspridning)
Kopplade till ord och bild (t.ex. e-post, sms, mms, brev eller klotter)
Definition av kränkande behandling i form av mobbning:
”När en eller flera individer upprepade gånger och över tid, blir utsatta för negativa
handlingar från en eller flera individer.” (Dan Olweus)
Definition av direkt diskriminering:
”När någon missgynnas genom särbehandlig på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck,
funktionshinder eller ålder.”
Definition av indirekt diskriminering:
”När man behandlar alla lika, men det i praktiken ändå får en diskriminerande effekt.”
SALTÖSKOLANS arbetsgrupp
Planen är reviderad i april 2012.
Arbetsgruppen ska träffas minst en gång per termin för att diskutera och följa upp arbetet.
Yvonne Gunnarsson, biträdande rektor
Inger Holmberg, skolsköterska
Niclas Gunnarsson, fritidspedagog
Birgitta Estgren, 1-7-lärare
Marianne Bergman, mellanstadielärare
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
för att främja elevers lika berättigande oavsett kön, sexuell läggning, könsöverskridande
identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, ålder,
trakasserier och kränkande behandling.
2
Lagar och andra styrdokument
Diskrimineringslagen
Diskimineringsombudsmannen (DO) har tillsyn över att lagen följs.
Kap 6 i skollagen ”Åtgärder mot kränkande behandling”
Repressalier
I lagen införs också ett förbud mot repressalier. Med detta menas, att om en elev eller förälder
har anmält någon ansvarig person för kränkande behandling eller medverkat i en utredning,
som gäller överträdelser av lagen så införs ett förbud att bestraffa eleven, som en följd av
detta.
Skyldighet att utreda och åtgärda
När en elev påtalar att hon eller han har blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande
behandling ska huvudmannen utreda och förhindra fortsatt kränkning. Detta gäller även
kränkningar mellan elever. Händelsen ska dokumenteras av personal, som har/får kännedom
om händelsen och anmäla detta till rektor. Rektor rapporterar vidare till huvudmannen.
Skollagen 1 kap. 4§ och 5§ Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med
grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja
aktning för varje människas egenvärde samt respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall
den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom
mobbning och rasistiska beteenden.
Läroplanen Lgr11 Alla som arbetar i skolan skall aktivt motverka trakasserier och förtryck
av individer och grupper.
AFS 1993. 17. Arbetsgivaren skall planera och organisera arbetet så att kränkande
särbehandling så långt som möjligt förebyggs. Arbetsgivaren skall klargöra att kränkande
särbehandling inte kan accepteras i verksamheten.
Vad kan en elev göra som känner sig diskriminerad, trakasserad eller på
annat sätt kränkt?
Om en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller på annat sätt kränkt är det viktigt att
berätta detta för någon vuxen som han/hon har förtroende för. Denne vuxne kan vara en
förälder, pedagog, skolsköterska eller rektor.
Om eleven inte får den hjälp han/hon behöver kan han/hon vända sig till BEO, barn- och
elevombudet på Skolinspektionen.
E-post. [email protected]
Tfn: 08-586 08 000
BEO informerar om lagen om förbud mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande
behandling och ger råd om hur lagen skall användas.
BEO hjälper barn och elever tillrätta så att de kommer till rätt ombudsman i de fall BEO själv
inte kan ta hand om ärendet.
BEO företräder barnet eller eleven i domstol i en skadeståndstvist.
3
Vår vision: Saltöskolan ska vara en skola att längta till.
”Vår skola ska vara en trygg skola,
fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.”
Planen är indelad i följande områden:
Mål
Den gemensamma basen
Det förebyggande arbetet
Att upptäcka diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling
Åtgärder vid konstaterad diskriminering, trakasserier eller annan kränkande
behandling
F. Uppföljning planen mot diskriminering och kränkande behandling
A.
B.
C.
D.
E.
A. Mål
att alla som arbetar på vår skola, elever såväl som vuxna, ska mötas med respekt
för sitt människovärde.
att alla ska känna sig trygga i vår skola.
att minimera, motarbeta och förebygga alla former av diskriminering, trakasserier
eller annan kränkande behandling.
att personal och elever har kunskap om diskriminering, trakasserier eller annan
kränkande behandling och reagerar snabbt på tendenser till sådan.
Utvärdering av läsåret 2011/2012 (se bil.)
Mål för läsåret 2012-2013
Vi ska fortsätta vårt arbete med ett bättre språkbruk eleverna emellan, ett
vårdat språk utan svordomar och andra tillmälen. Vi vill också utöka arbetet
att gälla även andra frågor som handlar om hur vi är mot varandra, t.ex. att
hälsa på varandra, hålla upp dörren, passa tider, bordsskick mm. Vi tänker
också arbeta med etik på internet och eventuellt koppla in någon
utomstående, t.ex. IT-polisen samt ha föräldramöten, där vi tar upp dessa
frågor.
B. Den gemensamma basen
Ensam kan ingen bekämpa diskriminering, trakasserier eller annan kränkande
behandling men med gemensamma krafter går det.
Det ska vara väl känt att diskriminering, trakasserier eller annan kränkande
behandling inte accepteras på vår skola.
Alla vuxna har en skyldighet och ett ansvar att ingripa när någon elev eller vuxen
far illa.
Alla vuxna ska reagera när elever eller vuxna tilltalas på ett kränkande sätt.
All personal ska vara vuxna förebilder.
4
C. Det förebyggande arbetet
I skolans elevråd finns två representanter från varje klass (åk 1-5)
Elev som utsätts för någon form av diskriminering, trakasserier eller annan
kränkande behandling ska kunna vända sig till någon vuxen,
som eleven har förtroende för, för att få hjälp.
Vuxentillsyn skall finnas under raster.
Kontinuerligt värdegrundsarbete pågår ständigt bl.a. genom Lions Quest övningar och samtal i klasserna.
Dialog sker med föräldrarna bl.a. vid utvecklingssamtal och föräldramöten.
Skapa ”vikänsla” i grupperna och på hela skolan. (se exempel sid.8)
Ge eleverna information om olika former av diskriminering, trakasserier och annan
kränkande behandling och dess olika ansikten.
Ge eleverna vetskap om vilka resurspersoner som finns på skolan och om dessa
personers funktioner.
Uppmana eleverna att vid klassråd och elevråd komma med olika förslag till ökad
gemenskap och trivsel i klasserna.
Personalens roll
All personal har ett ansvar för att uppmärksamma och rapportera misstänkt
diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.
Skolledning, skolsköterska och pedagoger har ett särskilt ansvar
i kraft av sin profession och av bestämmelser i föreskrivande lagar och
styrdokument.
Klassföreståndare har ett särskilt ansvar för att hjälpa ”sina” elever, som blir
utsatta för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling.
Varje elev ska ha bestämda vuxenkontakter i skolan och på fritids. Detta ökar
elevens möjlighet att bli synliggjord och hörd och skapar större social trygghet.
Minst en gång per termin tas diskriminering, trakasserier och annan kränkande
behandling upp i undervisningen.
En gång per termin sker trivselenkät i samtliga klasser.
Skolans elevvårdsteam ansvarar för uppföljning och eventuella insatser.
Skolsköterskan genomför hälsosamtal med alla elever i år F och 4.
Utvecklingssamtalen mellan elever, föräldrar och lärare ska kunna utgöra ett forum
för diskussioner kring diskriminering, trakasserier och annan kränkande
behandling.
D. Att upptäcka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling
Ta alla tecken på diskriminering, trakasserier och kränkningar på fullaste allvar.
Det är den utsattes upplevelse av situationen som är avgörande.
Kontrollera elevers frånvaro.
Uppmärksamma förändrat beteende.
Använd enkäter och enskilda samtal
Utvecklingssamtal
5
E. Åtgärder vid konstaterad diskriminering p.g.a. kön, sexuell läggning,
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, ålder, religion eller
annan trosuppfattning funktionshinder, trakasserier eller annan kränkande
behandling.
Varje fall av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling rapporteras
till berörda pedagoger, som dokumenterar och rapporterar vidare till rektor.
En utredning av händelsen/händelserna startas.
Berörda pedagoger följer handlingsplanen i skolans värdegrundsdokument och ansvarar
tillsammans med rektor för att åtgärder sätts in.
I förekommande fall hämtas stöd och hjälp av elevhälsoteamet (EHT)
Om ett barn upplever sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt av en vuxen skall rektor
informeras omedelbart av den som får kännedom om kränkningen.
Rektor ansvarar då för både utredning och åtgärder.
Den utsatte eleven får redogöra för sin situation.
De som diskriminerar, trakasserar eller på annat sätt kränker någon kallas därefter till
samtal en och en.
Berörda föräldrar informeras.
Uppföljningssamtal genomförs med den utsatte eleven.
Åtgärderna skall dokumenteras.
Varje enskilt fall rapporteras skriftligen till BUN av rektor.
På vår skola accepteras ingen form av våld!
Elev som brukar fysiskt våld kallas tillsammans med vårdnadshavare till samtal
enligt handlingsplan i skolans värdegrundsdokument.
Vårdnadshavare till utsatt elev kontaktas och informeras.
F. Uppföljning av Planen mot kränkande behandling
Arbetslagen tar vid sina möten upp frågor främst inom den egna arbetsenheten.
Elevhälsoteamet gör regelbundna avstämningar vid sina möten.
All personal på skolan informeras av arbetslag och elevhälsoteam, då behov
föreligger.
Skolans arbetsgrupp mot kränkande behandling utvärderar och reviderar planen
årligen efter diskussioner med övrig personal, elevråd och skolråd.
Vid akuta situationer
Ingrip direkt.
Ta kontakt med berörda pedagoger och informera rektor.
Ta hand om den utsatte eleven och tag reda på vad som hänt!
Prata med den/de som kränkt/mobbat och lyssna till deras version.
Ta kontakt med föräldrarna till de inblandade.
Följ därefter handlingsplanen i skolans värdegrundsdokument.
6
Exempel på skolans förebyggande arbete
DET DAGLIGA PRAKTISKA VÄRDEGRUNDSARBETET
VÄRDEGRUNDSÖVNINGAR
SKAPA GEMENSKAP
ENGAGERADE VUXNA
VUXENTILLSYN PÅ RASTERNA
REGELBUNDNA DISKUSSIONER I KLASSERNA/FRITIDSGRUPPERNA
SAMTAL ENSKILT OCH I GRUPP
UTVECKLINGSSAMTAL
HÄLSOSAMTAL
TRIVSELENKÄTER VARJE TERMIN
CENTRAL PSYKOSOCIAL ENKÄT I ÅR 5 VARTANNAT ÅR
KLASSRÅD
ELEVRÅD
MILJÖRÅD
JÄMSTÄLLDHETSRÅD
SKOLRÅD
7
Att skapa gemenskap
Många aktiviteter förekommer regelbundet på Saltöskolan. Detta är ett sätt att skapa
gemenskap och på samma gång arbeta för att motverka och upptäcka diskriminering,
trakasserier eller annan kränkande behandling.
Exempel:
jourelever i kök
”Hela skolan sjunger” (allsång, men också enskilda elever uppträder)
egen signaturmelodi
discon, som eleverna själva arrangerar med hjälp av föräldrar
temadagar i åldersblandade grupper F-5, F-2, 3-5
cabaret Saltö varje vår
skolans trivselregler (ordningsregler)
värdegrundsdokument med förväntansdokument
Grön Flagg - profil
arbetskväll för elever, föräldrar och personal, avslutas med korvgrillning
utflykter
friskvård såsom yoga, klassrumsmassage
skolans dag på hösten med barnens önskelunch - pizza
tacofest sista skoldagen på vårterminen, en annan önskelunch
kompissamtal
seniorer i skolan
övernattning med fritidsklubben
8
Hur trivs du i skolan nu?
__Pojke
__Flicka
F-klass
Det är viktigt att du trivs i skolan. Ingen ska känna sig ensam. Andra får inte
vara dumma mot dig. Alla ska uppmuntra och hjälpa varandra. Du ska kunna
berätta det som är viktigt för dig. Nu ska du visa hur du känner dig vid olika
tillfällen.
Sätt en ring eller måla med färg på den gubbe, som visar hur du känner dig vid
de olika frågorna. Lämna lappen till din lärare.
Ja, många Flera stycken Ja, någon Ingen
1. Har du kompisar i klassen?
O O
O O
Mycket bra Bra Inte så bra Dåligt
O O
O O
3. Hur trivs du i din klass?
O O
O O
3. Hur har du det på rasterna?
O O
O O
4. Hur har du det på Fritids?
O O
O O
6. Hur har du det på fritiden?
O O
O O
2. Hur trivs du i skolan?
7. Är du rädd för rädd för någon i skolan?
8. Vem är du då rädd för?
Ja
Nej
………………………………….
9
Hur trivs du i skolan nu?
Flicka
Pojke
Klass
1
2
3
4
5
Ringa in ditt svar
Ringa in det svar du tycker motsvarar vad du känner.
1. Hur trivs du i skolan?
Mycket bra
Bra
2. Hur trivs du i klassen?
Mycket bra
Bra
3. Har du kompisar i klassen?
Många
Inte så bra
Inte så bra
Flera stycken
Någon
Dåligt
Dåligt
Ingen
4. Har du någon att vara tillsammans med på rasten? Alltid
Ofta
Ibland
Aldrig
5. Har du någon att vara med på fritiden?
Alltid
Ofta
Ibland
Aldrig
6. Känner du dig ensam?
Alltid
Ofta
Ibland
Aldrig
7. Retar någon dig i skolan?
Alltid
Ofta
Ibland
Aldrig
8. Slår någon dig i skolan?
Alltid
Ofta
Ibland
Aldrig
9. Får du vara med klasskamraterna i skolan?
Alltid
Ofta
Ibland
Aldrig
10. Är du rädd på rasterna?
Alltid
Ofta
Ibland
Aldrig
11. Slår du någon i skolan?
Alltid
Ofta
Ibland
Aldrig
12. Retar du någon i skolan?
Alltid
Ofta
Ibland
Aldrig
13. Finns det någon i klassen, som inte får vara med på rasterna?
JA
NEJ
I så fall vem? ------------------------------
Om det är något du inte vill skriva här, kan du alltid prata med någon vuxen som du känner
förtroende för eller prata med någon kamratstödjare.
10
Bil. till Plan mot kränkande behandling
Rapport från Kamratstödjarna 2011-2012
Från år 2 till 5. En pojke och en flicka från varje klass. Dessa valdes ut via
anonym röstning i klasserna.
I början av oktober samlades skolans kamratstödjare i konferensrummet. Vi gick
igenom vad det innebar att vara kamratstödjare och att kamratstödjarna i år 3
till 5 skulle få en utbildning tillsammans med kamratstödjare från andra skolor.
Utbildningen var en halvdag på Mariagården i Lyckeby.
Vi gick igenom kränkande behandling, mobbning, trakasserier och
diskriminering.
Rollspel
Läste texter och diskuterade ur boken ”Nej! Lägg av!” av Siv Widerberg
Vi har träffats i konferensrummet en gång varannan månad. Vi har diskuterat
utbildningsdagen, läst texter från boken ”Nej! Lägg av!” av Siv Widerberg samt
en artikel ”Hallo KP”.
Kamratstödjarna fick en uppgift som skulle göras i klasserna. Varje klass skulle
sedan sammanställa var de tycker det blir mest bråk och retningar i skolan.
(korridoren, sandlådan, matsalskön m.m.)
Vi har pratat om hur stämningen är på skolan. Vi har presenterat
kamratstödjarna på Hela skolan sjunger.
Utvärdering av målen för 2011-2012
1. Kamratstödjarverksamheten har inte fungerat som planerat, bl.a. p.g.a. att
nätverksgruppen i kommunen inte har någon verksamhet längre. Vi beslutar
därför att lägga ner denna grupp.
2. Språkbruket bland de yngre barnen försämrades under början av
höstterminen. Vi beslutade därför att arbeta aktivt med detta.
Pedagogerna i de berörda grupperna startade sitt arbete direkt och
arbetet är fortfarande i gång. Under temaveckan, vecka 43 jobbade
samtliga klasser med språkbruket. Vi upplever att arbetet har gett
resultat.
11
