Samtalsunderlag kring sexualitet,
känslor och intimitet
Ett sätt att främja lika rättigheter, möjligheter
och förutsättningar för brukare med olika
former av intellektuell funktionsnedsättning
Denna trycksak är framtagen av Sexuell hälsa
och Habiliteringen Sociala Resursförvaltningen
Malmö stad
Materialet är framtaget med ekonomiskt stöd
från statsanslaget, Insatser mot hiv, aids och
andra smittsamma sjukdomar, som syftar till att
nå målen i den Nationella strategin mot hiv/aids
och vissa andar sjukdomar
(Prop, 2005/06:60)
Formgivning:
Marco Vega, 2013
Inledning
Du som arbetar med vuxna personer tillhörande personkrets
1 eller 2 enl. LSS står ofta inför nya och svåra utmaningar
när det gäller det praktiska arbetet med sexualitetsfrågor.
Vår förhoppning med samtalsunderlaget är därför att kunna
sätta intimitet, närhet och sexualitet i ett inkluderande och
hälsofrämjande sammanhang.
Inledningsvis ges en definition av begreppet sexualitet där
syftet är att placera in ämnet i ett större sammanhang som
bland annat innefattar tankar och känslor. Detta tillsammans
med de sexuella rättigheter som beskrivs nedan kan förhoppningsvis bidra till att se ämnet i sin helhet utifrån din
vardagliga kontext.
Därefter följer viktiga utgångspunkter kring hur du som
medarbetare kan förhålla dig till sexualitet professionellt
genom att utgå från PLISSIT-modellen. Modellens grund
bygger på att det finns en öppenhet bland ansvariga och personal att vilja och kunna diskutera frågor som rör sexualitet.
Avslutningsvis följer exempel på frågeställningar och en
modell som förhoppningsvis kan bidra till att föra upp
ämnet sexualitet, intimitet och närhet på agendan i olika
arbetsgrupper. Ett sätt att bidra till att en skillnad sker för
såväl brukare, anställda och ansvariga.
3
Bakgrund
Mot bakgrund av att ett flertal verksamheter
uttryckt ett behov av vägledning kring sexualitetsfrågor inleddes en samverkan mellan
Sexuell Hälsa och Habiliteringen, båda verksamma inom Sociala Resursförvaltningen
i Malmö Stad. Utgångspunkten för arbetet är
den strategi och handlingsplan för arbetet
med sexuell hälsa inom Malmö Stad som
Kommunstyrelsen beslutat om. Ett särskilt
fokus gällande verksamheter inom Vård och
omsorg i handlingsplanen innefattar personer
med intellektuellt funktionshinder. Intentionen
var därför att kunna inkludera ett rättighetsperspektiv med lika rättigheter och möjligheter
för att kunna bejaka sin sexualitet och kropp
oavsett ålder, kön och eventuell funktionsnedsättning.
Inledningsvis gjordes en inventering av hur
ämnet sexualitet och funktionsnedsättning inkluderats nationellt, regionalt och lokalt i Sverige
och vi fann såväl kunskaper som yrkesmässig
praktik inom detta fält bristfälliga. I dagsläget
finns inga nationella riktlinjer eller policies på
regional eller lokal nivå kring hur LSS-verksamheter skall arbeta kring sexualitetsfrågor. Detta
medför i praktiken svårigheter för personal att
veta vad de får göra, vad de ska göra och vad de
inte får göra.
För att få en tydligare bild av hur den yrkesmässiga praktiken ser ut idag gjordes även intervjuer med forskare inom fältet samt brukare
inom LSS. Kontentan blev att en aktiv samverkan med socialstyrelsen i Danmark inleddes.
I Danmark har man sedan en längre tid arbetat
med att inkludera sexualitet i ett större och
offentligt sammanhang. Den danska socialstyrelsen har bland annat gett ut en handbok som
tydligt påvisar hur professionella förväntas arbeta
kring sexualitetsfrågor med denna målgrupp.
För att sprida kunskap till flera yrkeskategorier främst inom Malmö Stad genomfördes en
större konferens med 320 deltagare, Sexualitet,
möjligheter och olika förutsättningar. Här fanns
även Danska Socialstyrelsen representerade
tillsammans med en mängd olika sakkunniga
från Sverige. Som ett andra steg i denna samverkans- och utvecklingsprocess genomfördes en
utbildningsserie vilken inkluderade interaktiv
forumteater och sexolog från Danmark. Tanken
var bland annat att skapa samsyn, sätta fokus på
kommunikation och visa på alternativa lösningar.
Målgruppen var främst yrkesverksamma inom
daglig verksamhet, men även boendepersonal.
”Min spontana tanke var att
äntligen börjar vi prata om det här”
(Yrkesverksam inom dagligverksamhet Malmö Stad)
Det tredje steget i satsningen på sexualitet
gentemot brukare, anställda och ansvariga är
samtalsunderlaget du nu håller i din hand. Ett
underlag där förhoppningen är att dessa viktiga
frågor kring sexualitet kan leva vidare, diskuteras och utvecklas.
5
WHO’s definition av sexualitet
En definition som är bred och inkluderande
vilket innebär att den ger möjlighet att se nya
möjligheter genom att stärka det friska och välfungerande.
Sexualitet är en integrerad del av varje människas
personlighet, och det gäller såväl man och kvinna
som barn. Den är ett grundbehov och en aspekt
av att vara mänsklig, som inte kan skiljas från
andra livsaspekter.
Sexualitet är inte synonym med samlag, den
handlar inte om huruvida vi kan ha orgasmer
eller inte, och är heller inte summan av våra
erotiska liv.
Dessa kan men behöver inte vara en del av vår
sexualitet. Sexualitet är mycket mer: den finns
i energin som driver oss att söka kärlek, kontakt, värme och närhet; den uttrycks i vårt sätt
att känna och väcka känslor samt att röra vid
varandra. Sexualiteten påverkar tankar, känslor,
handlingar och gensvar och därigenom vår
psykiska och fysiska hälsa.
WHO, World Health Organization. (2002)
6
Sexuella rättigheter
World Association for Sexual Health (WAS) fastslog på den 14:e världskongressen för sexologi i
Hong Kong år 1999 att sexuella rättigheter är grundläggande och universella mänskliga
rättigheter. Dessa sexuella rättigheter innefattar:
1. Rätt till sexuell frihet
2. Rätt till sexuell autonomi, sexuell integritet och säkerhet vad gäller den sexuella kroppen
3. Rätt till sexuell avskildhet
4. Rätt till sexuell rättvisa
5. Rätt till sexuell njutning
6. Rätt till emotionellt sexuellt uttryck
7. Rätt att välja sexuell partner
8. Rätt att fritt ta beslut om ansvarsfulla och reproduktiva val
9. Rätt till vetenskapligt förankrad sexualupplysning
10. Rätt till sexuell hälso- och sjukvård
11. Rätt till omfattande sex och samlevnadsundervisning
7
PLISSIT-modellen
Utarbetades av psykologerna Annon och Robinson i USA
1974. Kan användas för att underlätta och placera in samtal
och rådgivning kring sexualitet i ett sammanhang.
Modellen består av fyra olika nivåer där den breda och
viktiga tillåtande hållningen ligger överst.
Permission given
Tillåtelse att tala om sexualitet
Limited Information
Information om sexualitet
Specific Suggestions
Direkt behandling
Intensive Therapy
Fördjupad
behandling
8
Permission given (Tillåtande hållning)
Innebär att omgivningen är öppen för att kunna tala om sexualitet och besvara frågor kring detta.
Personalen lyssnar och fungerar som en förtrolig sparringpartner. Det krävs ingen speciell yrkesmässig kompetens för detta och tanken är att all personal skall kunna göra detta. Som det framgår av
modellen utgör denna grundläggande nivå en betydligt större del av trekanten än de specialiserade,
vilket innebär att de flesta frågor kan besvaras genom att personalen är öppen för dessa.
Limited information (Begränsad information)
Stöd på denna nivå kan bland annat innebära:
• Att aktivt lyssna till tankar, problem och behov i förhållande till sexualitet
och genom dialog hjälpa till att hitta möjligheter och lösningar.
• Att vägleda om kroppen, känslor, partners, sex och gränssättning.
• Att informera om den aktuella funktionsnedsättningens konsekvenser
för sexlivet och vad som kan göras för att avhjälpa problem.
• Att informera om prevention. Kan bland annat bestå av användning av
olika häften/broschyrer, bilder och videos i rådgivningen som kan vara relevanta.
Specific suggestions (Specifika förslag)
Innebär att man ger förslag på lösningar till sexuella problem, till exempel:
• Vägledning kring exempelvis hjälpmedel som möjliggör ett sexliv trots funktionsnedsättningen.
• Rådgivning kring vilka andra instanser om kan erbjuda ytterligare relevant hjälp. Exempelvis
brukarens läkare, psykolog eller andra.
Intensive therapy (Intensiv terapi)
En del människor med funktionsnedsättning kan ha behov av särskild rådgivning från psykolog
eller sexolog eller att ingå i en gruppterapi. Detta involverar externa specialister eller terapeuter.
Oavsett vilket stödbehov man som personal konfronteras med bör man antingen själv kunna
bistå med det, eller se till så att det ombesörjs på något annat sätt. Det är därför viktigt att man
både känner och accepterar gränserna för sin egen kompetens och vet vem man kan ta in och
samarbeta med för att nå en lösning.
Exempel på frågeställningar för att hålla dialogen
kring sexualitet levande i personalgruppen
Verksamhet
• Hur lyfter vi frågor kring sexualitet i vår verksamhet,
vilka forum finns?
• Hur skapar vi en öppen och positiv miljö i förhållande till sexualitet?
• Var kan vi söka kunskap och hjälp?
• Hur gör vi när…? Till exempel vid svåra frågeställningar vilka bland
annat kan inkludera övergrepp.
• Ge exempel på frågor kring sexualitet som hör hemma i vår
verksamhet och frågor som inte gör det?
• Diskussion utifrån de sexuella rättigheter WAS presenterat.
Sätt in de olika rättigheterna i modellen på sida 14 och diskutera
utifrån varje enskild rättighet.
10
11
Brukare
• Hur involverar vi brukarna i arbetet kring sexualitet?
• Hur säkrar vi att vi har hittat den enskilda brukarens
behov av rådgivning och stöd?
• Hur säkrar vi den enskildes integritet när vi pratar om
frågor som rör brukares sexualitet?
Medarbetare
• Vad ska alla medarbetare veta och kunna? Hur säkrar vi
att de har denna kompetens?
• Hur hanterar vi som medarbetare situationer då vi får
frågor kring vår egen sexualitet?
• Var går våra egna gränser som medarbetare, är det ok att
inte vilja prata om sexualitet på jobbet?
• Hur kan vi jobba som personalgrupp om inte alla i gruppen känner sig bekväma att prata med brukarna om
frågor som rör sexualitet?
12
13
Verktyg
Nedan kan du se en modell du kan använda tillsammans med de sexuella rätigheterna på
sidan 7. Sätt in de olika rättigheterna i modellen och diskutera utifrån varje enskild rättighet.
Arbetar vi för rätten att välja sexuell partner?
NEJ
JA
Bör vi göra det?
Hur gör vi det
rent konkret?
Ja
Nej
Vad kan vi
förbättra?
Hur kan vi
göra det?
Var i PLISSIT-modellen
kan detta placeras?
Hur implementerar
vi förbättringarna?
Kan vi ta hjälp av någon
för att utforma arbetet?
Vilken instans vänder
vi oss till i ärendet?
“Förhoppningen är att samtalsunderlaget skapat bättre
möjligheter för att sätta arbetet med sexualitet, intimitet och känslor i ett tydligare och mer strukturerat
sammanhang. Ett sammanhang där brukarens behov
får vara i fokus.”
Sociala Resursförvaltningen
http://www.malmo.se/sexuellhalsa
http://www.malmo.se/habilitering
