Irstaskolan F-6
Plan mot diskriminering
och kränkande behandling
2015-16
Enhetschefs namn och titel
Christina Brandel-Ericson Rektor F-9
Maria Hemmingsson Biträdande rektor F-6, samt Fritidshem
1
Plan mot Diskriminering och Kränkande Behandling
Innehållsförteckning.......................................................................
2
Inledning……………….……………………………………………….
2
Mål och Syfte………………………………………….…
3
Definitioner och begrepp……………………………………………….
4
Grunduppgifter………………………………………………………….
5
Rutiner för akuta situationer…………………………………………….
7
Att utreda……………………………………………………………......
7
Anmälan till polis och socialtjänst………………………..
7
Att åtgärda………………………………………………………………
8
Kränkande behandling mellan elever…………………….
8
Kränkande behandling mellan personal och elev ……….
8
Kränkande behandling mellan medarbetare……………..
9
Att dokumentera och anmäla till huvudmannen......................................
9
Uppföljning och utvärdering……………………………………………
9
Utvecklingsområden 2014/15…………………………………………..
9
Sammanställning av kartläggningen…………………………………....
10
Lagar, förordning, samt allmänna råd…………………………………..
13
Bilagor…………………………………………………………………..
13
Planen gäller Irstaskolan F-6 samt fritidshem. Varje verksamhetsdel gör dock en egen
kartläggning. Verksamhetsdelarna är fyra stycken, fritidshem, förskoleklass, årskurs 1-3 och
årskurs 4-6.
2
Mål och Syfte
Plan mot Diskriminering och Kränkande Behandling
Vi har i Sverige två viktiga lagar som syftar till att förhindra diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling:
Förbud mot diskriminering och trakasserier regleras i Diskrimineringslag (2008:567)
Förbud mot kränkande behandling regleras i Skollag (2010:800)
Alla elever har rätt att utvecklas och lära i en trygg miljö och bemötas med respekt.
Därför är målet för oss som arbetar på Irstaskolan, att skolan ska vara fri från
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Skolan har som uppdrag att
verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter och Irstaskolan ska vara
en miljö, där alla elever känner sig trygga och kan utvecklas.
Det är tillsammans som alla vi som arbetar på Irstaskolan kan skapa en god miljö, fri
från kränkningar och övergrepp. En miljö som vilar på goda sociala relationer, trygghet
och respekt för varandra.
Vi som arbetar på Irstaskolan tar avstånd från all form av oacceptabelt beteende.
Alla som arbetar på Irstaskolan har ansvar för att främja likabehandling och förebygga
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling bland elever och medarbetare.
Om trakasserier eller andra kränkningar ändå äger rum, har alla som arbetar på
Irstaskolan skyldighet att utreda och åtgärda det inträffade.
En vägledning för elever, alla vuxna i skolan, samt föräldrar om förhållanden eller
situationer som rör miljön i skolan finns i skolans ordningsregler. Vi har också en plan
för att främja likabehandling, förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling. Planen utgår från Diskrimineringslagen och Skollagen och är
framtagen av skolledning och personal. Utifrån analys, av kartläggning tillsammans
med eleverna av riskfaktorer som ska ske varje läsår, formuleras mål och aktiviteter att
genomföras under läsåret.
Enligt Lgr 11 beskrivs följande mål i det andra kapitlet ”Normer och värden”:
Skolans mål är att varje elev
·
·
·
·
·
kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om
mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga
erfarenheter,
respekterar andra människors egenvärde,
tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt
medverkar till att hjälpa andra människor,
kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla
också med deras bästa för ögonen, och
visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv
(Ur: Lgr11, s. 12)
Mycket viktigt och centralt i detta sammanhang är att eleverna och deras
vårdnadshavare i hög grad, genom bland annat klassråd, elevråd och föräldraråd är
delaktiga i skolans samlade värdegrundsarbete.
3
Ur Irstaskolan pedagogiska idé
”Arbetsro, trivsel och trygghet är viktiga förutsättningar för inlärning och
kunskapsinhämtning. Därför accepterar vi inte våld, skadegörelse eller kränkande behandling.
Vi anser, att samverkan mellan hem och skola är viktigt för att skapa en bra arbetsmiljö i
skolan.”
(Irstaskolan enhetsplan för läsåret 2015-2016, bilaga 1)
Definitioner och Begrepp
Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som
skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder.
Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon
annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon
av diskrimineringsgrunderna. Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla
lika, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom
tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i
praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss
diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett
berättigat syfte.
Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika
rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Det
innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering.
Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med
någon av diskrimineringsgrunderna.
Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet.
Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. För
att underlätta läsningen inryms i den här skriften begreppet sexuella trakasserier i begreppet
trakasserier.
Med diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte
identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin
klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.
Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung,
hudfärg eller annat liknande förhållande.
Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga
begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom
fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon
diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet.
4
GRUNDUPPGIFTER
Skolans namn: Irstaskolan
Enhet: F-6, samt fritidshem
Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass – grundskola 1-6 – fritidshem
Planen gäller från: 2015-10-10
Planen gäller till: 2016-10-10
Ansvarig för planen: Maria Hemmingsson, rektor f-år 6 samt fritidshem
Att Förebygga, Främja och Upptäcka
Irstastaskolan är en arbetsplats där drygt 700 barn, ungdomar och vuxna dagligen möts
för att tillsammans arbeta, utvecklas och sträva mot framtiden. Arbetet är ofta intensivt
och krävande och en förutsättning för goda studieresultat är en bra arbetsmiljö samt ett
gott arbetsklimat. Det främjande och förebyggande arbetet är en del av Irstaskolans
vardagliga arbete och vid varje läsårsstart ska varje arbetsenhet genomföra en
kartläggning och göra en analys inför arbetet på detta viktiga område.
Kartläggning
Vid starten av varje läsår gör, som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet, varje
verksamhetsdel en kartläggning av Irstaskolans verksamhet för att se över på vilket sätt
de egna strukturerna och arbetssätten gynnar eller försvårar demokratiska relationer.
Det är viktigt att föra en dialog med elever, klassråd, elevråd, föräldraråd och personal,
när det gäller att identifiera riskfaktorer i skolan. Exempel på kartläggningsmetoder är:
organiserade samtal på individ- och gruppnivå
enkäter
incidentrapportering
observationer
trygghetsvandringar
fotografering/dokumentation av otrygga miljöer
Utifrån kartläggningen, som genomförs i varje verksamhetsdel, formuleras sedan
konkreta och uppföljningsbara mål att arbeta mot under läsåret. Vi beskriver vilka
aktiviteter som ska ske utifrån kartläggningen och vem som ansvarar för
genomförandet. Det kan t ex vara att genomföra ytterligare enkäter utifrån de resultat
som visats, aktiviteter med Here4you, tjej- och killsnack i klasserna, massage,
samarbetsövning, kompisdagar, fadderverksamheter och gemensam lekdag där elever i
år 6 har huvudansvaret.
Stabila vuxenkontakter
På Irstaskolan har vi två klassföreståndare/handledare per förskoleklass och en
klassföreståndare per klass i åk 1-6. Vi har också specialpedagoger, elevassistenter,
skolsköterska, fritidspersonal, tillgång till elevvårdssamordnare vid behov, samt
tillgång till skolpsykolog och kurator. Dessa har tillsammans ett gemensamt ansvar för
elevernas situation i skolan.
Även övrig personal såsom vaktmästare, måltids- och expeditionspersonal har ansvar
för arbetet med eleverna. Många vuxna som är organiserade runt eleverna underlättar
för alla elever att få en stabil vuxenkontakt i skolan och därmed känna större trygghet.
5
Klassråd – Elevråd – Kamratstödjare - Elevskyddsombud
I alla klasser har vi klassråd, där eleverna på olika sätt kan arbeta för större gemenskap.
Vi har ett elevråd för åk 1-3 och ett för åk 4-6. Elevrådsrepresentanterna i åk 4-6 får
utbildning om diskriminering, kränkande behandling och mobbning för att lättare kunna
upptäcka om det förekommer bland kamraterna och i sådant fall veta hur de ska agera.
Vi poängterar vikten av att elever som känner till eller misstänker att trakasserier eller
annan kränkande behandling förekommer, omedelbart kontaktar någon vuxen, så att
skolan kan hjälpa till att lösa problemet. Elevrådet för åk 4-6 anordnar varje termin en
”kompisdag” med kamratfrämjande aktiviteter. Elevernas roll är främst att se och höra.
Om diskriminering eller kränkande behandling förekommer, skall personalen kontaktas
för omedelbara åtgärder.
Arbetslagskonferenser
Elevärenden är en stående punkt på arbetslagskonferenser. Om någon form av
diskriminering eller kränkande behandling förekommit, ska arbetslaget informeras. Alla
som arbetar i skolan är skyldiga att motverka mobbning, diskriminering och annan
kränkande behandling samt vid misstanke och i förekommande fall omedelbart ingripa.
Elevhälsoteam
Vi har Elevhälsoteam för åk F-3 och åk 4-6, som träffas regelbundet. I EHT ingår
rektor, skolsköterska, specialpedagog.
En av uppgifterna för EHT är att arbeta förebyggande mot diskriminering, mobbning
och trakasserier, samt att ingripa i de fall som kommer till Elevhälsoteamets kännedom.
Rasttillsyn
Under elevernas raster och vid väntan på skolbussen finns vuxna (rastvärdar) med för
att se till att god ordning råder och för att skapa trygghet för eleverna. Rastvärdarna har
rastvärdsband för att alla barn ska ha lätt att se var de befinner sig.
Ordningsregler – Trivselregler - Överenskommelser
Rektor har ansvar för att det finns ordningsregler på skolan. Dessa är framtagna
tillsammans med medarbetarna och representanter för elever, samt föräldrar och syftar
till att skapa en trygg och lärande skolmiljö. Lärare och elever utformar, utifrån de
gemensamma ordningsreglerna, trivselregler och trivselprogram för varje
verksamhetsdel.
Vid varje läsårsstart görs en frivillig överenskommelse gällande trygghet och trivsel,
det så kallade trivselhäftet, mellan skola-elev-vårdnadshavare, muntligt för elever i Fklass och skriftligt för elever i åk 1-6.
Hela skolan arbetar kontinuerligt med att förbättra elevernas språkbruk. Vi har en
nolltolerans mot skällsord som kan upplevas kränkande, samt svordomar.
Föräldrainformation
Vi informerar vid föräldramöten i alla klasser om Irstaskolans plan mot diskriminering
och kränkande behandling och om hur vi arbetar för att eleverna ska känna trygghet, må
bra och trivas på skolan. Vi poängterar vikten av att föräldrar, som känner till eller
misstänker att trakasserier eller annan kränkande behandling förekommer, omedelbart
kontaktar skolan, så att skolan kan hjälpa till att lösa problemet. Föräldrarna ges
möjlighet att engagera sig som föräldrarepresentant för sin klass och inbjuds då till
regelbundna träffar med skolledningen, där bland annat samtal om Trygg skola förs.
6
Övriga preventionsinsatser för en Trygg Skola
EQ-verkstad - F-3
Klassrumsmassage - F-6
Barnpiloter - F-6
CHARLIE – F-3
ART - F-6
COPE - F-6
Värderingsövningar
KRAM åk 1-3
SAMS åk 4-6
Rutiner för akuta situationer
Policy
Det råder nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på vår
skola.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
Personalen håller god uppsikt över platser där eleverna vistas. Personalen är lyhörda och
uppmärksammar vad eleverna säger och gör. Detta tillsammans med den årliga
kartläggningen av verksamheten är grunden för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier
och kränkningar.
Personer som elever och föräldrar kan vända sig till
Klasslärare/handledare ansvarar för föräldrakontakten för de elever som är knutna till
respektive klass. Därutöver kan elev eller förälder naturligtvis vända sig till någon i
Elevhälsoteamet eller annan vuxen på skolan.
Västerås stads rutin för anmälan till huvudman vid kränkande behandling.
Enligt skollagen är lärare eller annan personal som får kännedom om att en elev har blivit
utsatt för trakasserier eller kränkande behandling skyldig att anmäla detta till rektorn, som
snarast anmäler detta till huvudmannen, enligt Västerås stads rutin för anmälan till huvudman
vid trakasserier eller kränkande behandling, (bilaga 4).
Att Utreda
När en medarbetare fått kännedom om att någon elev har utsatts för trakasserier eller
kränkande behandling ska alltid en utredning göras.
Utredningens omfattning och metod anpassas till varje enskilt fall. Ibland, om händelsen
bedöms som bagatellartad och situationen därefter är uppklarad, kan det vara tillräckligt att
genom en enklare utredning få händelsen klarlagd. I andra fall kan utredningen bli omfattande
och involvera fler elever, personal och vårdnadshavare.
Tillvägagångssättet finns tydliggjort i skriften, Elevomsorg vid Irstaskolan – Så hanterar vi
mobbning, diskriminering & annan kränkande behandling (bilaga 2). Det är viktigt att all
personal använder ett enat arbetssätt och i häftet beskrivs ”informationshämtning,
föräldrakontakter, trepartssamtal och uppföljningssamtal”. Samtalen följer en bestämd mall
och dokumenteras.
7
Anmälan till polis och socialtjänst
I vissa fall kan anmälan till polis och socialtjänst bli aktuellt. Vi följer då de rutiner som gäller
för Västerås skolor.
Att Åtgärda
Kränkande behandling mellan elever
Irstaskolan accepterar ingen form av diskriminering, trakasserier eller kränkande
behandling och var och en som upptäcker eller får kännedom om att någon form av
mobbning/kränkning förekommit är skyldig att vidta åtgärder. Tillvägagångssättet för
arbetet finns beskrivet i bilagan ”Elevomsorg vid Irstaskolan” Skriften är lättläst och
lätthanterlig, den används i det dagliga arbetet av all personal och den beskriver på ett
överskådligt sätt hur man som medarbetare på Irstaskolan ska agera om/när man får
kännedom om fall av mobbning/kränkning.
Namn och telefonnummer till kontaktpersoner som elever och föräldrar kan vända sig
till finns angivet i skriften.
Det är viktigt att all personal använder sig av ett enat arbetssätt för att alla elever ska få
samma möjlighet till hjälp och för att också personalen ska känna trygghet i arbetet.
Klasslärare/Annan vuxen på skolan
Den medarbetare som fått vetskap om misstänkt mobbning eller annan kränkande behandling
ska snarast ta initiativ till arbete enligt rutiner beskrivna i häftet, Elevomsorg vid Irstaskolan –
Så hanterar vi mobbning, diskriminering & annan kränkande behandling (bilaga 2), samt i
dokumentet, Rutinbeskrivning av elevvårdsärenden (bilaga 3). Hjälp och stöd kan också fås i
arbetsenheten och/eller av elevhälsoteamet.
Arbetsenheterna
Elevärenden lyfts vid behov på arbetsenhetskonferenserna. Klassläraren informerar
arbetsenheten om fall av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling
och vilka åtgärder som vidtagits.
I skolans arbetsenheter ingår klasslärare samt övriga undervisande lärare. I
fritidshemmens arbetsenheter ingår personalen på fritidshemmen.
Elevhälsoteam/Områdesteam
Elevhälsoteamet har ett övergripande ansvar och ska ge råd till klasslärare och
arbetslag. EHT följer upp de fall som aktualiserats och informerar eventuellt annan
personal som berörs. EHT har också ansvar för att samordna de åtgärder skolan vidtar.
EHT träffas regelbundet varje vecka. Där ingår rektor, specialpedagoger och
skolsköterska.
På enheten finns också tillgång till ett områdesteam för år F-6. Det träffas ca en gång i
månaden och består av specialpedagog, skolsköterska, skolkurator, skolpsykolog samt
rektor.
Samrådsmöte (fd elevvårdskonferens)
I de fall då klasslärare, arbetsenheter, elevvårdsteam samt skolans övriga resurser inte
räcker till för att komma tillrätta med en svår situation, kallar rektor till samrådsmöte
för att få underlag för vidare åtgärder och beslut. Ibland söker skolan stöd och råd hos
andra resurser i samhället. Rektor eller den rektor utser, ansvarar för att anmälan till
andra myndigheter görs.
8
Kränkande behandling mellan personal och elev
Irstaskolan accepterar ingen form av kränkande behandling. Om en elev upplever sig kränkt
av en vuxen på skolan anmäls detta snarast till rektor. All personal som får kännedom om
eller misstänker att en elev har blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling av
personal har enligt skollagen skyldighet att anmäla detta till rektorn, som snarast anmäler
detta till huvudmannen, enligt Västerås stads rutin för anmälan till huvudman vid kränkande
behandling.
Kränkande behandling mellan medarbetare
Irstaskolan accepterar ingen form av kränkande behandling och var och en som
upptäcker eller får kännedom om att personal i någon form kränker en annan
medarbetare har skyldighet att informera rektor, eller högre chef som ansvarar för att
åtgärder vidtas.
Att Dokumentera och anmäla till huvudmannen
Anmälan till huvudmannen
Anmälan ska av rektor ske till huvudmannen, när en elev anser sig ha blivit utsatt för
diskriminering och/eller kränkande behandling på speciell blankett. All dokumentation
i ärende ska skickas till registrator för diarieföring och sekretessmärkning.
Uppföljning och Utvärdering
Handlingsplanen utvärderas och revideras regelbundet i samband med skyddsrond och
kvalitetsarbete. Översynen sker tillsammans med elever, personal och föräldrar, till
exempel vid elevråd, föräldraråd och personalkonferens.
Kartläggning sker i början av varje läsår. Handlingsplanen aktualiseras för all personal i
samband med läsårsstarten. Elever och föräldrar informeras i början av varje läsår.
De enskilda fallen följs upp och utvärderas enligt handlingsplanen.
Förbättringsområdena följs upp i samband med skolans kvalitetsarbete.
Rektor ansvarar för att handlingsplanen aktualiseras och att ny plan upprättas varje år,
samt för att ärenden kontinuerligt följs upp.
Utvecklingsområden 2015/16
Medarbetare
Förbättrad dokumentation av IUP och åtgärdsprogram.
Förbättrad kartläggning varje läsår för att få underlag för arbetet, studiedagstid
ska avsättas för att lärarna tillsammans ska ges möjlighet att samtala och
utforma gemensamma rutiner för arbetet.
Förbättra förankring och implementering av arbetet hos medarbetarna varje
termin.
Elever
Tillfälle att i klassråd och elevråd få fördjupa sin förståelse för Trygg Skola,
samt få möjlighet att komma med konkreta förslag och ta ställning till vad man
som enskild elev kan göra för att motverka mobbning och kränkningar.
9
I klassråds-TV och vid lektionsbesök tar rektorerna upp frågan med eleverna.
Fortsatt elevrådsarbete med kamratstödjande aktiviteter, t ex kompisdag.
Fortsatt arbete med Irstaskolans preventionsinsatser
Kartläggning varje läsårsstart för att få underlag till arbetet.
Föräldrar
Tillfälle att vid klassombudsmöten få fördjupa sin förståelse av arbetet med
Trygg Skola samt komma med konkreta förslag på hur en enskild förälder kan
bidra till att motverka mobbning och kränkningar.
Kartläggning för att få underlag till arbetet.
Sammanställning av kartläggningen
Fritidshemmen
Organiserade samtal på individ- och gruppnivå.
Trygghet
Var kan det hända saker som inte är så trevliga?
Inomhus
Toaletterna, man kan bli inlåst, det finns de som knackar, öppnar dörren om man
glömt låsa eller öppnar med en sax.
Toaletterna är äckliga och luktar illa, avföring på toalettsitsen och golvet.
Utomhus
När man står och väntar på bussen. Särskilt otryggt när de stora barnen är där
samtidigt.
Vid platser där många barn befinner sig samtidigt, t.ex. vid snurrpinnar och gungorna.
Mörk skolgård gör att man inte vågar vara ute.
Man kan känna obehag vid lite skymda och trånga passager mellan byggnaderna där
de lite äldre barnen ibland befinner sig.
Vissa barn väljer att hålla sig ifrån t.ex. fotbollsspel och lekar utomhus då de ibland
känner rädsla för ett annat barn.
Andra elever som kastar saker och slåss.
Matsalen/Fritidsgympa
Matsalen och idrottshallen är platser där det kan upplevas att ljudnivån är hög.
Vi upplever att barnen på fritidshemmen i det stora hela känner sig trygga och trivs!
Förskoleklasserna
En del av kartläggningen består av enkäter och av regelbundna planerade samtal med enskilda
elever, elevråd, elevvårdsteam och andra vuxna i skolan. Syftet är att få information om
10
stämningen på skolan och om händelser som av eleverna upplevs som trakasserier, kränkande
behandling och diskriminering. Viktigt är att samtalen är väl förberedda och strukturerade.
Kartläggning i arbetslaget
Hur?
Förklara reglerna för barnen genom samtal, samt att följa upp reglerna.
Rundvandring med barnen. Dramatisering av händelser som kan uppstå och ge alternativa
strategier kring hur man kan göra istället.
Hur är eleverna delaktiga?
De är delaktiga i alla punkter ovan.
När?
Vi går igenom reglerna vid terminens början.
Vem ansvarar?
Pedagogerna i förskoleklasserna.
Hur dokumenteras arbetet?
Personalen skriver ner barnens förslag som kompletteras om det behövs.
Hur följer ni upp det?
Efter cirka fyra veckor genomförs uppföljningssamtal med barnen och då går vi på en
rundvandring där barnen får berätta om det finns ställen som är otäcka.
Hur utvärderar ni det?
Förskoleklasspedagogerna träffas och delger varandra resultaten.
Årskurs 1-3
Kartläggningen sker i början av höstterminen genom enkäter och samtal där eleverna får svara
på frågor om trivsel och trygghet i skolan. Eleverna har då möjlighet att berätta om de själva
har gjort/sagt något otrevligt, blivit utsatta eller sett något på skoltid som de känner att de vill
ta upp sin klasslärare. Kartläggning sker också i samband med utvecklingssamtalen i form av
en enkät i Unikum, där eleverna får svara på hur de trivs och om de känner sig trygga i skolan.
Syftet är att få information om stämningen på skolan och om händelser som av eleverna
upplevs som trakasserande, kränkande och diskriminerande.
Klassläraren ansvarar för att kartläggningen genomförs och att en sammanställning av
kartläggningen sker. Uppföljning samt utvärdering av kartläggningen sker på arbetsenhetens
konferenser och återkopplas till eleverna.
Utifrån kartläggningens elevsvar kommer vi att planera olika värdegrundsaktiviteter för det
här läsåret, exempelvis KRAM, klass- och elevrådsaktiviteter.
Klasslärarna arbetar också kontinuerligt med att stärka gemenskapen i sin egen klass.
Exempelvis med tjej- och killsnack, värderings- och samarbetsövningar, platsbyten i
klassrummet, aktiviteter över klassgränserna, massage, par-och grupparbeten, egna
klassregler, samt individuella elev- och föräldrasamtal.
11
Kartläggning
Upplevda otrygga platser mm
1. Fimpar ligger på skolgården.
2. Ungdomar står ibland och röker bakom idrottshallen.
3. Trångt vid skolbussarna och de stora barnen trängs ibland när de ska gå in i bussen.
Årskurs 4-6
Kartläggning ht 2015
Eleverna i år 4-6 har svarat på en trivselenkät under vecka 39. Eleverna fick själva bestämma
om de ville svara anonymt eller med namn.
När varje klasslärare genomfört enkäten gjordes en sammanställning av elevsvaren. På en
arbetsenhetsträff diskuterades sedan elevernas svar. Av kartläggningen framgick att det
förekommit några negativa beteenden, dock i begränsad omfattning. Vi fick ungefär samma
resultat som förra läsåret.
På frågan ”Hur trivs du i skolan?” svarar fyra elever att de trivs ”Dåligt” och en elev svarar
”Mycket dåligt”De eleverna som svarat så har inte skrivit sina namn. Alla andra elever har
markerat ”Mycket bra” eller ”Bra”.
Även på frågorna som gäller ”Hur trivs du med dina kompisar i din klass?” och ”Hur känns
det för dig när du har rast?” får vi ungefär samma resultat. Tre elever svarar ”Dåligt” och tre
”Mycket dåligt”.
Anmärkningsvärt är att alla våra elever utom två anger att de har en eller flera kompisar att
vara med under rast.
10 elever noterar att de har sett att någon elev är ensam i skolan. Samma namn återkommer
flera gånger. Nästan alla elever nämner samma elevers namn, då namn nämns.
Inga elever i åk 4 svarar att de har upplevt att någon eller några elever i skolan varit dum eller
sagt dumma saker till dem. Nio elever i åk 5 och 5 i år 6 har svarat så. De nämner olika namn.
De flesta av våra elever känner att de har någon vuxen i skolan som de kan vända sig till om
de har bekymmer eller känner sig ledsna. Eleverna anger nästa jämt klasslärarens namn men
många skriver också andra vuxna som finns på skolan.
På frågan ”Har du själv varit dum eller sagt dumma saker till någon annan elev i
skolan/kränkt någon annan elev i skolan den här terminen?” svarar ingen att det händer ofta.
24 elever noterar att det har hänt någon gång. Resten av Irstaskolans elever anger att de inte
har varit dumma eller sagt dumma saker till någon elev/kränkt någon elev.
En elev i åk 6 svarar att en lärare eller annan vuxen i skolan har varit dum eller sagt dumma
saker den här terminen vid flera tillfällen. 13 elever svarar att det har hänt någon gång.
Slutligen är det ingen av våra elever som i skolan har blivit trakasserade på nätet av någon
kamrat den här terminen. Nio elever anger att det har hänt någon gång på fritiden.
Utifrån kartläggningens elevsvar kommer vi att planera olika aktiviteter för det här läsåret,
exempelvis kompisdag, klass- och elevrådsaktiviteter, skriftliga och muntliga utvärderingar,
översyn av trivselhäftet.
Klasslärarna arbetar också kontinuerligt med att stärka gemenskapen i sin egen klass.
Exempelvis med tjej- och killsnack, värderings- och samarbetsövningar, platsbyten i
klassrummet, aktiviteter över klassgränserna, massage, par-och grupparbeten, egna
klassregler, Here4u samt individuella elev- och föräldrasamtal.
12
Lagar, förordning, samt allmänna råd:
Skollag (2010:800)
Diskrimineringslag (2008:567)
Förordning (2006:1083), om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot
diskriminering och kränkande behandling
Skolverkets allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling
Bilagor:
Bilaga 1, Irstaskolan enhetsplan för läsåret 2014-2015
Bilaga 2, Elevomsorg vid Irstaskolan – Så hanterar vi mobbning,
diskriminering & annan kränkande behandling
Bilaga 3, Rutinbeskrivning av elevvårdsärenden
Bilaga 4, Västerås stads rutin för anmälan till huvudman vid trakasserier eller
kränkande behandling
13
