Vår lokala likabehandlingsplan
Björkens Förskola
2016-2017
Vi kunna gå till förskolan med glädje och förväntan och känna trygghet,
öppenhet, delaktighet, ömsesidig respekt och gemensamt ansvar.
2
(19)
Emilia Aronsson, förskolechef
Innehållsförteckning
Skolledningens ställningstagande ............................................................................................................ 3
Vision ...................................................................................................................................................... 3
Bakgrund ................................................................................................................................................. 4
Förklaring av begrepp ............................................................................................................................. 5
Ansvarsfördelning ................................................................................................................................... 8
Främjande insatser ................................................................................................................................... 9
Att upptäcka och förhindra diskriminering och kränkande behandling ................................................ 10
Analys av kartläggning och förebyggande insatser ............................................................................... 11
Kort sammanfattning av vårt arbete år 2015–2016 ............................................................................... 12
Mål inför 2016–2017 ............................................................................................................................. 13
Förebyggande insatser ........................................................................................................................... 14
Utvärdering och uppföljning av likabehandlingsplanen ........................................................................ 14
Rutiner när barn utsätts för kränkande behandling eller trakasseras av andra barn .............................. 15
Bilaga 1 ................................................................................................................................................. 17
Bilaga 2 ................................................................................................................................................. 18
Bilaga 3 ................................................................................................................................................. 19
3
(19)
Emilia Aronsson, förskolechef
Likabehandlingsplan Björkens förskola 2016–2017
Skolledningens ställningstagande
I Hultsfreds kommun skall alla barn och elever känna sig trygga. Inget barn eller elev får utsättas
för kränkande behandling eller diskrimineras på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, kön, könsöverskridande uttryck eller identitet, funktionshinder, sexuell läggning
eller ålder. Vi har nolltolerans mot all kränkande behandling. (ur Mål och vision Hultsfreds
rektorsområde)
Vision
Hos oss går alla till förskolan med glädje och förväntan och känner trygghet, gemenskap,
öppenhet, delaktighet, ömsesidig respekt och gemensamt ansvar. Föräldrar och personal har
ett nära samarbete för barnens bästa.
Det du tror om mig
Sådan du är mot mig
Hur du ser på mig
Vad du gör mot mig
Hur du lyssnar på mig
Sådan blir jag!
(från ett klotterplank i en svensk grundskola)
2016-06-01 Järnforsen
Emilia Aronsson, Förskolechef
4
(19)
Emilia Aronsson, förskolechef
Bakgrund
Alla verksamheter ska upprätta en årlig plan mot kränkande behandling enligt skollagen
och samtidigt en plan för likabehandling enligt diskrimineringslagen.
Som grund för likabehandlingsplanen finns följande lagar och styrdokument
(Se bilaga 1 och 2)
Diskrimineringslag 2008:567
Skollag (2010:800)
Läroplan för förskolan, Lpfö98/rev2016
5
(19)
Emilia Aronsson, förskolechef
Förklaring av begrepp
Diskriminering
Diskriminering innebär att ett barn eller elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som
har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Eftersom diskriminering
handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som diskriminerar. I
förskolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till
diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk mening.
Diskriminering kan antingen var direkt eller indirekt.
Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt
koppling till någon av diskrimineringsgrunderna exempelvis elevens kön. Ett
exempel kan vara när en flicka nekas delta i fotboll för att hon är flicka.
Men man kan också diskrimineras genom att behandla alla lika. Det är det som kallas
indirekt diskriminering. Det sker när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett
förfaringssätt som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn med ett
visst kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Om exempelvis
alla barn serveras samma mat, diskriminerar förskolan indirekt de barn som på grund
av religiösa skäl behöver annan mat.
De sju diskrimineringsgrunderna är:
Kön: att någon är man eller kvinna.
Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som
kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra
ett annat kön.
Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande
förhållande.
Religion eller annan trosuppfattning: tillhörighet av religiös uppfattning som är av
annan trosuppfattning än den som är i majoritet.
Funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga
begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en
sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning
Exempel:
Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt
mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper
med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och
skriva dit ”den andra tantens” namn.
Ålder: uppnådd levnadslängd.
6
(19)
Emilia Aronsson, förskolechef
Trakasserier - ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med
någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Både personal och barn kan göra sig skyldig
till trakasserier.
1. Kön
Exempel: När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att
han vill ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med
små glitterhjärtan på. Gunilla säger skrattande ”Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så
att de andra inte tror att du är Fatima”. Hon berättar för de andra barnen om det och
alla skrattar åt Peter
2. Könsöverskridande identitet eller uttryck
3. Etnisk tillhörighet
Exempel: En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I
barngruppen finns det ett polskt barn som tar illa vid sig.
4. Religion eller annan trosuppfattning
Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennesmamma
som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna
tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder
5. Funktionshinder
David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt
för att falla. Några av barnen brukar reta David och kallar honom ”Snubbelfot”.
Personal har hört att han blir retad, men har
inte vidtagit några åtgärder.
6. Sexuell läggning
Exempel: Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en
förtryckt mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt
papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över
pappa och skriva dit ”den andra tantens” namn.
7. Ålder: uppnådd levnadslängd.
Kränkande behandling
Kränkande behandling innefattar både trakasserier och annan kränkande behandling.
Kränkande behandling kan grunda sig på någon av diskrimineringsgrunderna eller andra
faktorer. Mobbning är en form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ
handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en
annan skada eller obehag.
Kränkande behandling som inte har att göra med de sju diskrimineringsgrunderna kan
vara:
Fysiska: bli slagen, knuffad, få sönderrivna kläder, eller få sina saker förstörda m.m.
Verbala: bli hotad, svordomar, öknamn, kallad för idiot, cp eller liknande.
7
(19)
Emilia Aronsson, förskolechef
Psykosociala: bli utesluten, utsatt för ryktesspridning, minspel, viskningar, menande
blickar, alla går när man kommer m.m.
Texter och bilder: bli utsatt för teckningar, klotter, brev, lappar, fotografier, E-post,
sms, fotografier mms, msn och meddelande på olika webbforum.
Annan kränkande behandling – ett uppträdande som, utan att vara trakasserier,
kränker ett barns eller elevs värdighet. Både personal och barn kan göra sig skyldiga
till kränkande behandling.
Exempel
Patrik vill inte gå och sätta sig vid matbordet för att äta mellanmål. En av de anställda
sätter då fast honom i en bygelstol, så att han inte kan komma loss. Hon skriker åt honom
och skjuter bort stolen till andra sidan rummet trots att Patrik är ledsen och gråter.
Ella har alltid sin docka med sig till förskolan. Den ligger på hennes hylla i hallen,
men hon har den hos sig vid vilan varje dag. En dag tar två andra barn Ellas docka,
lägger den i toaletten och spolar. Ella vill efter detta inte veta av sin docka.
Till kränkande behandling räknas inte befogade tillrättavisningar som syftar till att
upprätthålla ordning, och en trygg och god miljö för barnen.
Övriga förklaringar
Likabehandlingsplan, syftar till att förebygga och förhindra trakasserier och kränkningar i
förskolan samt att skapa en trygg miljö för barnen. Planen tas fram av rektor, personal,
barn och vårdnadshavare. Alla skolor och förskolor är enligt lag skyldiga att upprätta en
årlig plan med rutiner för att förebygga, upptäcka och förhindra trakasserier,
diskriminering och kränkande behandling.
Främjande insatser är saker man gör utan förekommen anledning.
Förebyggande insatser är åtgärder man gör utifrån i verksamheten gjord analys och
konstaterade problem.
Föräldraråd, cirka två gånger per år träffas några vårdnadshavare från varje avdelning på
förskolan tillsammans med rektor och en personalrepresentant. Vid dessa möten diskuteras
verksamhetens innehåll och organisation, likabehandlingsfrågor, regler, barns utveckling
och lärande mm.
8
(19)
Emilia Aronsson, förskolechef
Ansvarsfördelning
Förskolechef ansvarar för
att all personal får information och kontinuerlig uppdatering om
likabehandlingsplanens mål och innehåll,
att handlingsplanen som gäller för ett läsår i taget utvärderas årligen vid maj/juni och
att nya mål sätts för kommande läsår.
Personalen ansvarar för
att likabehandlingsplanen aktualiseras och diskuteras på samtliga föräldramöten
varje hösttermin och lyfts vid utvecklingssamtal,
att alla barn ges möjlighet att påverka och agera så att planen följs.
att anmäla, dokumentera och agera vid diskriminerande och kränkande händelser
att i sitt uppdrag agera för att leva upp till likabehandlingsplanen och att vara
uppmärksam på alla former av diskriminering och kränkningar
att dokumentera, sammanställa enkäter, intervjuer, observationer och att synpunkter
från föräldrar och barn samlas i en gemensam pärm.
Vårdnadshavarens medverkan
Vid varje inskolning, utvecklingssamtal, föräldraråd och föräldramöte lyfter vi
innehållet i likabehandlingsplanen och diskuterar med vårdnadshavare, så att de får
möjlighet att påverka planen. Informationsblad lämnas till vårdnadshavare vid
inskolningssamtalet Bilaga 3 och 4.
Vi fångar kontinuerligt upp vårdnadshavarnas synpunkter i arbetet med
likabehandling på vår förskola.
Barnens medverkan
Personal och barn sätter upp gemensamma trivselregler/bilder ex vara en bra kompis.
Barnen får genom samtal/intervjuer utvärdera hur reglerna följs.
Barnen får ge synpunkter på innehåll i likabehandlingsplanen, ex utifrån främjande
insatser hur vuxna ska hjälpa barnen i sitt relationsskapande i förskolan, om barnen
blir lyssnade på och har möjlighet att påverka sin vardag i förskolan.
Pedagogerna arbetar medvetet med barnen hur vi ska vara mot varandra tex i
samlingar och i vardagen.
9
(19)
Emilia Aronsson, förskolechef
Främjande insatser
Varje barn ska bli sedda och bekräftade dagligen av personalen samt ha rätt att vara sig
själva och känna att de duger som de är.
Individnivå
Varje barn får tillsammans med sin/sina vårdnadshavare en god introduktion i
förskolan genom en bra inskolning. Vi använder oss av tolk om behov finns vid
föräldrasamtal.
Personalen visar intresse för föräldrarnas olika kulturer genom att fråga om seder och
bruk.
Varje dag har personalen fortlöpande samtal med vårdnadshavare om barnets dag vid
lämning och hämtning.
Utvecklingssamtal erbjuds vårdnadshavare till varje enskilt barn minst en gång/år
eller oftare vid behov.
Gruppnivå
Vid höstens föräldramöte informerar personalen om förskolans mål och aktiviteter.
Personalen lyssnar aktivt på barnen och verkar för att alla som möts i förskolan
bemöts med respekt.
Personalen är goda förebilder genom att uppmuntra, stötta och finnas till hands för
barnen i förskolans alla vardagssituationer.
Personalen tar fram arbetsmetoder för att skapa ett bra klimat mellan barnen, så att
de utvecklar medkänsla och vilja att hjälpa varandra tex vid av och på klädning sker
detta i små grupper.
Personalen uppmuntrar barnen till positiv beröring såsom att våga hålla en kompis i
handen, sitta i en trygg famn mm.
Personalen arbetar med att utveckla barns inflytande och handla efter demokratiska
principer genom att tyda barns signaler och lyssna till deras önskemål.
Personalen planerar aktiviteter och delar in barnen i grupper för att alla ska få
möjlighet att komma till tals och därmed få ökat inflytande.
Hen får lika stora möjligheter att pröva alla förskolans olika aktiviteter och har
tillgång till lek i alla olika rum på förskolan.
Organisationsnivå
Barnen får möjlighet att leka både åldersindelat och möta varandra i olika åldrar.
Pedagogerna skapar förutsättningar att samarbeta mellan förskola och skola.
Barnbokslitteratur utifrån de olika diskrimineringsgrunderna finns på enheten.
10
(19)
Emilia Aronsson, förskolechef
Att upptäcka och förhindra diskriminering och kränkande behandling
Kartläggning sker genom:
Insats
Tidpunkt
Ansvar
Individnivå
Varje barn tillsammans med
Kontinuerligt
sin/sina vårdnadshavare får en god
introduktion i förskolan
Arbetslaget
Barnintervjuer/observationer
Minst 1ggr/år
Arbetslaget
Utvecklingssamtal med
vårdnadshavare
En gång per år med en riktad fråga
kring diskriminering och kränkning.
Oftare vid behov.
Arbetslaget
Observationer utefter förra
utvärderingen
Fortlöpande
Arbetslaget
Reflekterande samtal i arbetslaget
utifrån veckoreflektion
Löpande under året på reflektionstid, Arbetslaget och
ALM och APT
förskolechef
Analys av resultat i observationer
och intervjuer, utvecklingssamtal
I direkt anslutning till genomförda
aktiviteter
Arbetslaget och
förskolechef
Enkäter till vårdnadshavare
Oktober 2016, april 2017
BUN
Analys av enkät till
vårdnadshavare
Kvalitetsarbete och föräldraråd
Arbetslaget och
förskolechef
Behovsinventering
September, februari
Förskolechef/
specialpedagog
Gruppnivå
Organisationsnivå
Verksamhetens behov kartläggs på nivåerna individ, grupp och organisation. Rutinerna
läggs in i varje avdelnings årsplan. Resultaten behandlas med respekt för varje individ och
vid eventuella upptäckter av diskriminering eller kränkning handläggs ärendet enligt
gällande rutiner.
All dokumentation som arbetslaget ansvarar för t.ex. informationsblad till vårdnadshavare
förvaras på förskolan, övrig dokumentation förvaras inlåst hos förskolechef.
11
(19)
Emilia Aronsson, förskolechef
Analys av kartläggning och förebyggande insatser
Förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling omarbetas helt under
innevarande kalenderår. Arbetsgruppen informerar övriga arbetskamrater om
likabehandlingsplanen och fortsätta att utveckla den så den fungerar som ett levande
dokument i vardagen.
12
(19)
Emilia Aronsson, förskolechef
Kort sammanfattning av vårt arbete år 2015–2016
Pedagogerna ingår i kommunens satsning med Nationellt centrum för svenska som
andraspråk
Alla pedagoger har påbörjat kompetensutveckling om språkutvecklande arbetssätt och
interkulturellt förhållningssätt. Det vi ser är att det språkutvecklande arbetssättet är
gynnande för alla barn oavsett vilken kommunikation eller språk de använder sig av. Det
som vi fortfarande behöver arbeta vidare med är hur pedagogerna uppmärksammar alla
barns identitet oavsett bakgrund och vad de kan göra för att stärka den.
Kompetensutvecklingen har inte belyst så mycket kring det interkulturella
förhållningssättet, vilket finns ett behov av för att skapa en god integration.
Av skollagen framgår att förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än
svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.
(2010:800)
Förskolan ska sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska
utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska
som på sitt modersmål. (Lpfö98 rev.16)
Att förskolan och skolan gör gemensamma aktiviteter för att skapa goda relationer
mellan barn/ elever från 1-12 år.
Vi har arbetat tillsammans i olika små projekt under året och vi har till exempel Rocka
sockorna, skräp plockar dag och bokläsning tillsammans.
13
(19)
Emilia Aronsson, förskolechef
Mål inför 2016–2017
Pedagogerna ingår i kommunens satsning med Nationellt centrum för svenska som
andraspråk
Får kompetensutveckling om språkfrämjande arbete och interkulturellt
förhållningssätt.
Fortsätta utveckla vårt likabehandlingsarbete så att det blir ett levande
dokument.
Vi arbetar för att likabehandlingsarbetet blir en del i det systematiska kvalitetsarbetet.
Ansvariga:
Samtliga anställda medverkar aktivt i likabehandlingsarbetet.
14
(19)
Emilia Aronsson, förskolechef
Förebyggande insatser
För att nå de uppsatta målen enligt ovan har vi behov av att få rutiner kring arbetet med
likabehandling i vår förskola och det gör vi genom följande insatser.
Insats
Tidpunkt
Ansvar
Organisationsnivå
Omarbetning av likabehandlingsplanen.
Kontinuerligt under året Arbetslagsledaren +
och juni-2017
Förskolechef
Föräldrar får information om
likabehandlingsplanen under föräldramöten
och vid inskolningssamtalet.
Höstterminen 2016 och Arbetslaget
vid nya inskolningar.
Medvetandegöra risker genom diskussioner i Kontinuerligt under året Förskolechef
personal-gruppen utifrån aktuell litteratur.
Arbeta för en samsyn kring ett respektfullt
förhållningssätt på förskolan/skolan
Kontinuerligt under året Arbetslaget/Förskolechef
Dela upp sig i miljöerna för att vara där
barnen befinner sig.
Kontinuerligt under året Arbetslaget
Arbeta med positiv förstärkning..
Kontinuerligt under året Arbetslaget
Gruppnivå
Ge barnen tid och skapa förutsättningar för
att öva på sin empatiska och sociala
förmåga.
Kontinuerligt under året Arbetslaget
Gruppstärkande lekar och samtal utifrån 1-12 Kontinuerligt under
års perspektiv
året
Arbetslaget förskola/
skola
Observationer i barngruppen
Kontinuerligt under året Arbetslaget
Personal och barn arbetar fram nya
gemensamma positiva trivselregler.
Varje terminsstart
Arbetslaget
Utvärdering och uppföljning av likabehandlingsplanen
Utvärdering av vårt likabehandlingsarbete görs i juni.
Nya mål för året formuleras senast i juni. Förskolechef och arbetslag ansvarar och gör barn
och föräldrar delaktiga.
Utvärderingen görs genom
Riktade frågor till vårdnadshavare i utvecklingssamtalen.
Föräldraråd. Förskolechef ansvarar.
Dokumentationer från samtal med barnen om hur trivselregler och förebyggande
åtgärder i planen har fungerat. Arbetslaget ansvarar.
Personalen genomför observationer i leken och barnintervjuer. Arbetslaget ansvarar
för en kontinuerlig nulägesbeskrivning/kartläggning.
Vårt systematiska kvalitetsarbete med likabehandlingsplanen–Förskolechef ansvarar
15
(19)
Emilia Aronsson, förskolechef
Ny likabehandlingsplan upprättas i juni inför nytt verksamhetsår – Förskolechef
ansvarar.
Rutiner när barn utsätts för kränkande behandling eller trakasseras av
andra barn
http://www.hultsfred.se/artikel/blankett-for-anmalan-om-krankande-behandling/
(På kommunens hemsida finns blanketten tillgänglig att skrivas ut eller fyllas i digitalt)
Personalen ansvarar för att uppmärksamma och stoppa kränkande behandling direkt när
det uppstår.
Personalen ansvarar också för att information om händelsen kommer till berörda
vårdnadshavares kännedom.
En anmälan gällande kränkande behandling görs till förskolechef.
Förskolechefen anmäler skyndsamt till huvudmannen.
Förskolechef ansvarar för att utredning påbörjas skyndsamt.
Beslut om eventuella åtgärder fattas av arbetslag och förskolechef.
Förskolechef följer upp insatser och åtgärder.
Rutiner när vuxna kränker barn
Om det är kränkning vuxen mot barn lämnas ärendet till förskolechef via blankett
anmälan kränkande behandling och muntlig överlämning skyndsamt.
http://www.hultsfred.se/artikel/blankett-for-anmalan-om-krankande-behandling/
(På kommunens hemsida finns blanketten tillgänglig att skrivas ut eller fyllas i digitalt)
Förskolechef anmäler händelsen till huvudmannen.
Förskolechef ansvarar för att utredning startas skyndsamt.
Förskolechef vidtar eventuella åtgärder.
Förskolechef följer upp ärendet.
16
(19)
Emilia Aronsson, förskolechef
Rutiner då barn utsätts för direkt eller indirekt diskriminering på
förskolan lämnas ärendet till förskolechef.
Förskolechef skaffar sig en bild av det inträffade genom samtal med vårdnadshavare eller
personal.
Förskolechefen anmäler skyndsamt till huvudmannen.
Förskolechef ansvarar för att utredning startas skyndsamt.
Förskolechef beslutar om att vidta de åtgärder som efter utredning bedöms som
nödvändiga för att få stopp på diskrimineringen. Åtgärderna dokumenteras och samtliga
berörda parter informeras.
Förskolechef följer upp insatser och åtgärder.
17
(19)
Emilia Aronsson, förskolechef
Bilaga 1
Likabehandlingsplanen styrs av dessa 2 lagar
Skollagen (SFS 2010:800)
Skollagen (SFS 2010:800) 1 Kap. 4 § Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med
grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som
människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde,
jämställdhet samt solidaritet mellan människor.
Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt
motverka alla former av kränkande behandling.
Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Skollagen (SFS 2010:800) 6 Kap. regleras skolans ansvar att motverka kränkande
behandling av barn och elever genom ett målinriktat arbete. Huvudmannen skall se till att
det vidtas åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande
behandling. Varje år ska en plan upprättas med en översikt över de åtgärder som behövs
för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska
innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som skolan avser att börja eller
genomföra under det kommande året.
Skolinspektionen och BEO ansvarar för tillsyn.
Diskrimineringslagen(2008:567)
Diskrimineringslagen( SFS 2008:567) har till ändamål att motverka diskriminering och på
andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet
eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder,
sexuell läggning eller ålder.
Lagen förbjuder:
Direkt diskriminering, att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan
och om det finns samband med en eller flera av de skyddande diskrimineringsgrunderna.
Indirekt diskriminering, att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett
kriterium eller förfaringssätt som framstår som neutralt, men kan komma särskilt
missgynna personer som tillhör en skyddad diskrimineringsgrund. Såvida det inte finns ett
berättigat syfte eller innefattar medel som är lämpliga och nödvändiga för att nå målen.
Trakasserier, ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med de
sju diskrimineringsgrunderna.
Instruktion att diskriminera; order eller instruktioner att diskriminera någon som lämnats
åt någon som står i lydnads eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller
instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig ett fullgöra ett uppdrag.
Repressalier; att bestraffa någon för att denna anser att diskriminering skett.
Diskrimineringsombudsmannen, DO utövar tillsyn över lagen.
18
(19)
Emilia Aronsson, förskolechef
Barns rättigheter.
Som barn tas dina rättigheter upp i ett antal dokument FN:s barnkonvention, skollagen,
skolverkets föreskrifter, läroplanen, arbetsmiljölagen, socialtjänstlagen, brottsbalken,
föräldrabalken samt barnens egna trivselregler i förskolan.
Bilaga 2
Läroplan för Förskolan, Lpfö98/rev 2016
Grundläggande värden
”Förskolan vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen i
förskolan syftar till att barnen ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska
främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. En viktig uppgift för
förskolan är att förmedla respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande
demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom
förskolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår
gemensamma miljö.
En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt
samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla
människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är
värden som förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen”.
”Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller
funktionsnedsättning eller annan kränkande behandling. Verksamheten ska syfta till att
barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt
för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Barns behov av att på olika sätt
få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor med andra ska stödjas.
Den växande rörligheten över nationsgränserna skapar en kulturell mångfald i förskolan
som ger barnen möjlighet att grundlägga respekt och aktning för varje människa oavsett
bakgrund.”
”Alla som verkar i förskolan skall hävda de grundläggande värden som anges i
skollagen och denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot
dessa värden”. (Lpfö98/ rev.16)
19
(19)
Emilia Aronsson, förskolechef
Bilaga 3
Exempel på frågor i barnintervjuer:
Hur känner du dig när du ska gå till förskolan på morgonen?
Hur trivs du på förskolan?
Vad tycker du om de regler vi har på avdelningen?
När känner du dig glad/ledsen?
Hur gör du om en kompis är ledsen?
Om du vill vara med och leka, hur gör du då?
Hur tycker du att en kompis ska vara?
Hur gör du för att vara en bra kompis?
Exempel på frågor till vårdnadshavare:
Hur trivs ditt barn på förskolan?
Ger barnet något uttryck för glädje eller missnöje över vistelsen i förskolan?
Hur tycker ni att vi bemöter ert barn på förskolan?
Hur tycker du att leken fungerar på gården?
Har vi säkrade områden, vilka områden är dolda?
Vad vill du att personalen ska göra när barn bråkar med varandra?
