Välkommen - Studentlitteratur

Välkommen
Välkommen till promenad i text och bilder.
Vi vandrar mellan olika besökspunkter i en
skolas närområde. Med promenaden vill
vi visa och konkretisera de möjligheter att
använda/utgå från närområdet i under­
visningen som vår bok ”Plats, identitet,
lärande” (PIL) öppnar för. Vi talar i texten
till dig som lärare och ger exempel på
vad vi hade tyckt varit intressant att peka
på och prata om vid de olika besöks­
punkterna. Vad vi berättar och hur beror
på besökspunkternas karaktär. Eftersom
de är olika kommer kunskapssynen i de
olika texterna att variera.
Grunderna bakom promenaden kan du
läsa mera om i kapitlet Tankeredskap,
(PIL).
Text och foto: Ingrid Sanderoth,
Margit Werner och Sten Båth.
Starta promenaden
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2009), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
Kartskiss över området med besökspunkterna inritade
12. Utsikt från
Rya åsar
1. Skolan
9. Ramnaparken
– minnen från
äldre tid
2. Skolans när­maste omgivning
11. Bergytan,
Rya åsar
8. Ramnaparken
– rekreation
och möten
4. Promenadvägen
utmed sjön
10. Jättekast
3. Sjön
5. Växtlighet
7. Bebyggelse
kring sjön
6. Galgbacken
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2009), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
Här ser du vår promenad runt Särlaskolan
i Borås och de olika besökspunkterna.
Man kan välja att följa promenaden i den
ordning besökspunkterna presenteras
(nummerordning) eller kan man välja att
gå till den punkt som lockar mest!
Klick på miniatyr på kartskissen ger en
sida med foto på besökspunkten, några
frågor man kan ställa samt lite informativ
text; klick på ”mer” ger svar på frågorna
genom ytterligare utvecklad och/eller
förklarande text. Genom att även där välja
”mer”, kan du få hänvisning till ytterligare
text samt till avsnitt i vår bok.
1. Särlaskolan
Vad är det för sorts skola? Hur gammal är
skolan? Varför finns det en skola just här?
Finns det några problem med att ta sig till
skolan?
Vilken roll kan skolan ha spelat över tid
och i omgivningen bland människor och
bebyggelse? Vilka ungdomar har gått i
skolan här över tid? Hur har skoldagen
förändrats? Hur har undervisningen
förändrats?
Mer
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2009), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
1. Särlaskolan
Skolan startade år 1956 som praktisk
realskola för att tillgodose behovet av
praktiskt utbildade ungdomar. Därefter
blev skolan en enhetsskola senare följt av
en högstadieskola inom grundskolan och
idag är det en F–9 skola. Idéerna bakom
de olika typerna av skola har förändrats
och utgör goda exempel på rådande
samhällssyn.
Mer
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2009), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
1. Särlaskolan
Läs vidare:
Se Kvarteret s. 122, Nutid, dåtid,
framtid s. 141 och Helhetsperspektiv
s. 147 (PIL).
Nästa bild
Tillbaka till kartan
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2009), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
2. Skolans närmaste omgivning
Varför ser här ut som det gör?
Mer
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2009), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
2. Skolans närmaste omgivning
Det ser ut som en ås, men är det det?
Genom litteraturstudier (Lagerström,
2010) vet vi att det är en rygg som
bildades/blev kvar när man grävde bort
material för att få en plats för Särlaskolan.
Men vad är det för material i ryggen? Det
kan vara det vanligaste av allt lösmaterial
i Sverige, nämligen morän, eller också är
det kanske isälvsmaterial.
Hur kan vi få reda på vad det är som finns
i ryggen? Isälvsmaterial är transporte­
rat med landisens smältvatten. Det är
sorterat, dvs. olika storlekar på materialet
ligger i olika lager, t.ex. sand i ett, grus i
ett annat. De större stenarna är dessutom
rundade. Isälvsmaterial kan ibland bilda
rullstensåsar.
Morän har transporterats av isen, oftast
inne i isen. När isen smälter avsätts ett
osorterat material och de större stenarna
är oftast kantiga eller kantrundade. Ibland
finns det ryggar som är uppbyggda av
morän, t.ex. ändmoräner. Det är alltså
nödvändigt att gräva i materialet för att
få svar. Men tänk på att man kan behöva
tillstånd, av Parkförvaltningen eller
liknande. Det går också att få svar genom
studier av geologiska kartor.
Mer
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2009), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
2. Skolans närmaste omgivning
Läs vidare:
Lagerström, Sven H.G. (2010): Ramnasjön:
och dess omgivningar i Ramnaparken,
Parkstaden och Fridenshöjd. Borås
Fredén, C.(red), 2009: Berg och jord.
Sveriges Nationalatlas
Frizell, B., Werner. M (red) 2003:
Västra Götaland. Sveriges Nationalatlas.
Speciellt avsnittet Berg och jord
Lundqvist, J., 2004: Geologi.
Processer – utveckling – tillämpning.
Studentlitteratur. 3e upplagan
(eller senare)
Olika geologiska kartor, publicerade
av Sveriges Geologiska Undersökning,
finner Du på www.geodata.se
Samt se kapitlet I det lilla och nära
s. 109 (PIL).
Nästa bild
Tillbaka till kartan
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2009), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
3. Sjön
Strax intill skolan ligger denna sjö. Hur
uppstår en sjö? Varifrån kommer vattnet?
Vart tar det vägen? Kan man bada här?
Mer
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2009), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
3. Sjön
En sjö är en större permanent vattensam­
ling i en naturlig sänka i terrängen. I Sverige
har flertalet sjöbäcken glacialt ursprung.
Inlandsisen har eroderat och därmed gröpt
ur berggrunden. Dessutom har morän och
isälvsmaterial avsatts som kan dämma
upp sänkor. Det är inlands­isens arbete som
gjort att det är så sjörikt i Sverige, liksom
t.ex. i Finland, Norge och Canada.
Sjöbäcken kan också ha tektoniskt
ursprung (uppkommit genom rörelser i
jordskorpan), t.ex. Bajkalsjön i Sibirien.
I det vulkaniska landskapet på Island
förekommer kratersjöar.
Vattnet i sjön kommer från tillrinnande
vattendrag – en bäck eller en flod – från
grundvatten och från nederbörd direkt
på ytan. Det finns avloppslösa sjöar, men
det normala i Sverige är att en sjö förutom
tillopp också har ett avlopp. Ramnasjöns
tillopp är kulverterat och det är avloppet
också.
Sjöar förändras. Med tillflödet förs
material som avsätts på botten. Växtlighet
utmed stränderna och på botten vissnar
och avsätts. På detta sätt grundas sjön
efterhand upp – den växer igen. En sjö är ur
ett geologiskt tidsperspektiv en kortlivad
företeelse.
Mer
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2009), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
3. Sjön
Kan man bada här? För att det skall
vara en badsjö måste vattnet vara rent.
På grund av alla fåglar som finns här är
vattnet smutsigt. Vad menas med rent?
Kontakta kommunens miljöansvarige –
och gör själv undersökningar tillsammans
med läraren i biologi, kemi eller natur­
kunskap.
Andra frågor att fundera på: Vilken
betydelse har sjön idag och vilken
betydelse har den haft för områdets
karaktär och för människorna i området?
Här kan det också vara ett lämpligt tillfälle
att låta eleverna fascineras (ett så viktigt
inslag i undervisningen) och uppleva
sin plats i en större helhet genom att
exempelvis låta dem ta några droppar
vatten från sjön i sin hand och få fantisera
om dessa droppars resa i rum och tid
(vattnets kretslopp). ”Den droppen du
håller i din hand kan ha varit …”
Mer
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2009), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
3. Sjön
Ramnasjön har haft sitt namn åtminstone
från 1600-talet, då den återfinns på lant­
mäterikartor under det namnet (Ramne
Lacus). Ravn betyder på fornnordiska
korp och är den troliga förklaringen till
Ramnasjöns namn.
Läs vidare:
Edberg, Rolf, 1995: Och havet vilar aldrig:
en berättelse om vattnets kretslopp.
Stockholm: Journal
Nordström, A., 2005: Dricksvatten för en
hållbar utveckling. Studentlitteratur 2005
eller senare. Speciellt texter om vattnets
kretslopp, kvalitet och tillgångar
Raab, B., & Vedin, H., (red), 1995: Klimat,
sjöar och vattendrag. Sveriges National­
atlas.
Nästa bild
Tillbaka till kartan
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2009), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
4. Promenadväg utmed sjön
Vem har sett till att det har blivit en
asfalterad väg här? Här finns också
papperskorgar och belysning. Vem
har ansvaret för att sätta upp sådant?
Vem tömmer papperskorgarna?
Mer
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2009), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
4. Promenadväg utmed sjön
Vägen utgör också en strandskoning.
Trots att sjön är så liten kan vågor på sjön
gröpa sig in i sluttningen ner mot sjön.
Den asfalterade vägen och stenskoningen
förhindrar att vågorna eroderar innanför­
liggande gräsyta.
Varför allt detta? Är det en kommunal
angelägenhet att skapa möjlighet för/
locka till motion; att upplåta utrymme till
fritidsliv? Och att samtidigt hålla efter?
Mer
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2009), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
4. Promenadväg utmed sjön
Läs vidare:
Se text om Samhälleligt perspektiv
s. 144 och Staden som attraktiv livsmiljö
s. 180 (PIL).
Nästa bild
Tillbaka till kartan
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2009), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
5. Växtlighet
På sluttningarna ner mot sjön växer det
träd, både löv- och barrträd. Det finns
ganska många arter. Vilka?
Det är sannolikt så att de flesta träden är
planterade här. På ett ställe står en stor
bok. Om du är här på våren blommar
det nog under trädet medan det under
sommar och höst är ganska tomt på
blommor? Varför? Det är helt enkelt för
mörkt när alla blad har slagit ut.
Har växtligheten någon betydelse? Spelar
det någon roll att höjderna runt om är
skogsbevuxna? Kan växtlighet ge någon
merkänsla?
Mer
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2009), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
5. Växtlighet
På några ställen växer också en del has­
selbuskar. Hasseln var förr viktig för folket
på landet. Varför? – Hasseln var viktig inte
minst för de näringsrika nötterna. De fick
inte plockas av andra än den som ägde
buskarna. Hasselns stammar användes
till käppar, de klövs också till band på
laggkärl.
Förutom träd och buskar växer här olika
örter och gräs. Också i sjön finns det
växter. Säkert blommar på sommaren den
gula svärdsliljan. Det beror på årstiden
vad Du kan finna.
Mer
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2009), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
5. Växtlighet
Läs vidare:
Använd en svensk flora som hjälp.
Samt se Tankar om elevuppgifter som
rör samhället i övrigt s. 185 (PIL).
Nästa bild
Tillbaka till kartan
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2009), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
6. Galgbacken
Galgbacken är Borås gamla avrättnings­
plats. Hur länge användes den? Hur kunde
det vara här vid en avrättning? Vad gjorde
man med de avrättades kroppar?
Mer
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2009), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
6. Galgbacken
Den mest kända (och förmodligen den
sista) avrättningen skedde den 14 april
1725 och rör fyra inblandade i ett kärleks­
drama, som hade resulterat i mordet på
en man. En av de dömda var rådman
och medlem i stadens ledande släkt; de
tre andra var kvinnor, varav en hustru
till den mördade. Efter avrättningen
slängdes kvinnornas kroppar i en eld och
mannens kropp steglades. Annars var det
vanligt att avrättades kroppar begravdes,
antingen utanför kyrkogården eller på en
speciell, avsides plats inom kyrkogården.
Det var normalt att resterna efter såväl
kremering som stegling låg kvar på
platsen. Lång tid efteråt (månader eller
kanske år) fick bödeln och hans drängar
kallas ut för att begrava resterna. Under
1800-talet började man tillåta anhöriga
att obemärkt föra den avrättade från
galgbacken till kyrkogården där kroppen
begravdes antingen utanför kyrkogårds­
muren eller på en speciell, avsides, plats
inom kyrkogården. (pers. kommunika­
tion arkeolog Niklas Ytterberg, Bohusläns
Museum/Västarvet)
Mer
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2009), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
6. Galgbacken
Läs vidare:
Se Minnen från äldre tid s. 125 (PIL).
Nästa bild
Tillbaka till kartan
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2009), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
7. Bebyggelse kring sjön
Varför finns här hus? När byggdes de
och för vilka? Vilka bor här idag? Hur och
varför har boendet förändrats över tid?
Mer
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2009), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
7. Bebyggelse kring sjön
Under senare delen av 1800-talet växte
flera pampiga villor upp kring sjön. Det
var framför allt rika borgare i staden
som valde detta som alternativ till en
stor paradvåning inne i stan eller för
sin sommar­vistelse. Runt sjön (som var
välfylld med fisk och kräftor och som
också svarade för stadens isförsörjning
– isen ”konserverades” i sågspån) fanns
då en del badhus/badhytter. Än idag kan
rester av pålar synas i strandkanten.
En av de mer kända äldre husen är Villa
Särla, som gett namn åt Särlaskolan. Det
byggdes på marken till det närmare sjön
belägna lilla sommarhuset Sandhem som
på 1850-talet låtit uppföras av postmäs­
taren P.A. Dahlgren. Villan låg vid höjden
nära nuvarande Särlaskolan och hade en
stor paviljong vid strandkanten nedanför
kullen. Veteranen från det amerikanska
inbördeskriget, majoren Adolf Warberg,
var den som lät uppföra denna pampiga
villa som av många ansågs vara stans
mest magnifika. Så tyckte antagligen
också stadens styrande, eftersom kung
Oscar II inkvarterades där vid sitt besök
1880.
Mer
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2009), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
7. Bebyggelse kring sjön
I början av 1890-talet köptes Villa Särla
av apotekaren Hjalmar Lind, som skapat
sig en förmögenhet i ett snabbt växande
och trångbott Borås där hans apotek
blev en säker inkomstkälla. Lind köpte då
också upp marken tillhörande det 1892
nedbrunna landeriet Sofiefred, liksom
det av den nybyggda järnvägen Borås
Göteborg från gården Byttorp avskilda
betesägorna norr om sjön.
Nedanför Villa Särla lät Lind uppföra ett
magnifikt badhus och en ny paviljong i
nordisk stil med ett vidbyggt ishus samt
ett båthus. Det som finns kvar idag är
stenskoningen som skydd mot vågornas
erosion.
Väster om Ramnasjön ligger idag området
Ramnalid, som inhyser företag och
Montessori­skolan Malmen. Ramnalids
historia börjar 1899, då Borås letade efter
ett lämpligt ställe ”att på lagom afstånd
från staden erhålla en fattiggård … och
uppförande av bostäder för fattighjon
och sinnessjuka…” (Fattigvårds­styrelsen).
1903 var byggnaderna klara och förutom.
Mer
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2009), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
7. Bebyggelse kring sjön
huvudbyggnaden fanns ”ett de olyckligas
och eländigas hemvist – dårstugan”
(Borås Tidning). På marken som sluttade
ned söder om Ramnasjön ordnades
senare också trädgårds­anläggningar
där ”hjonen” kunde odla potatis och
grönsaker.
På bilden syns den nuvarande
bebyggelsen nordväst om sjön.
Ramnavägen 51 (det näst närmaste huset
på bilden) byggdes år 1929 och då som
enfamiljshus. Huset genomgick en total­
renovering 1974 med nya elledningar,
nya köksutrustningar, garagedörrar och
nya fönster. Vindsvåningen renoverades
så att man kunde bo där, då det tidigare
hade tjänat som torkutrymme. Huset
omvandlades då också till tvåfamiljs­
hus. Uppvärmningen har gått från ved/
kokseldning, oljeuppvärmning, luftvärme­
pump till dagens bergvärme (2011).
Då uppstår ytterligare frågor: Varför från
ett- till tvåfamiljshus och hur kan man
förklara förändringen av uppvärmning?
Mer
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2009), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
7. Bebyggelse kring sjön
Läs vidare:
Se Nutid, dåtid, framtid s. 141 samt
Helhetsperspektiv s. 147 (PIL).
Nästa bild
Tillbaka till kartan
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2009), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
8. Ramnaparken – rekreationsplats och mötesplats
Så kommer vi upp i själva Ramnaparken
(bilderna 8 och 9). I samband med bygg­
nationen i slutet av 1800-talet, började
också marken att omvandlas till mer av
ett parkområde. Apotekaren Lind var
den som tog initiativet efter att han köpt
upp stora landområden i anslutning till
Ramnasjön.
Mer
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2009), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
8. Ramnaparken – rekreationsplats och mötesplats
Lind beslöt att donera ett område
omfattande 12 tunnland till stadens
växande befolkning. Vid överlämnan­
det hade Lind redan låtit iordningställa
marken som park. Området (som tidigare
var blandning av vildmark och hästhagar
till gården Byttorp) hade förvandlats
till naturpark, där promenadstigar och
blomsterplanteringar blev de första
anläggningarna.
Parken kallades först för Folkparken.
Då området och sjön snart kom att bli
centrum för många idrottsaktiviteter
(skidor – första skidtävlingen på och
runt sjön var 1901; backhoppning – ett
hopptorn och skidbacke byggdes 1915;
skridskor, bandy ishockey, isdans, simning
– ett kallbadhus med hopptorn för män
och ett mindre för kvinnor byggdes tidigt
och ersattes 1932 av en simstadion; fotboll
– Ramnavallen 1922 och på 40-talet
motorsport som isracing) blev Idrotts­
parken det vanligaste namnet innan det
slutligen fick heta Ramnaparken.
Mer
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2009), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
8. Ramnaparken – rekreationsplats och mötesplats
Sedan början av 1900-talet fanns en
musikpaviljong med servering. Med den
ökande publiktillströmningen såg man
behovet av en större dansbana. Samtidigt
som Ramnavallen anlades 1922 byggdes
en stor dansbana och Ramnaservering­
ens storhetstid (vissa menar att det var
den största i Sverige vid denna tid med
sina 1200 platser) inleddes. Under några
årtionden blev denna park ett måste för alla
stora artister. Alice Babs, Zarah Leander,
Thor Modéen, Putte Wickman, Charlie
Norman, Karl Gerhard och Povel Ramel var
några av dåtidens underhållare som stod
på Ramnaparkens scen. I parken kunde
man också vara med om föregångaren till
Allsång på Skansen. Som mest räknade
man med att dåtidens Lasse Berghagen
– musikdirektören Sven Lilja – dirigerade
över 10 000 sångare. Han lär ha stått på
serveringens tak för att kunna leda denna
allsång. 1960 brann serveringen ned och
glansperioden var över. Parken förde under
några årtionden en tynande tillvaro, men
rustades upp under 1980-talet med bl.a.
en rosenpark och lekplatser där tidigare
serveringen varit.
Mer
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2009), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
8. Ramnaparken – rekreationsplats och mötesplats
Det finns många skilda anledningar
till förändring och utveckling i en
bebyggelse, Enskilda aktörer av
betydelse, som i detta fall, förekommer
på många platser. mm
Läs vidare:
Se Staden som attraktiv livsmiljö
s. 180 samt Förändring s. 182 (PIL).
Texterna till bild 8 och 9 är delvis
hämtade ur
Lagerström, Sven H.G. (2010): Ramnasjön:
och dess omgivningar i Ramnaparken,
Parkstaden och Fridenshöjd. Borås
Häggström, J. & Sjöberg, S, & Hjelm, F
(2004). Historien om Borås stadsbebyg­
gelse. Borås: Dahlins tryckeri
Nästa bild
Tillbaka till kartan
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2009), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
9. Ramnaparken – men också minnen från äldre tid
I Ramnaparken finns också ett frilufts­
museum med bl.a. en domarring, en
hällkista, en kyrka och ett antal byggnader
från de omgivande sju häraderna. Hur kan
man med hjälp av detta kunna få svar på
frågor om boende och livsvillkor inom
Sjuhäradsbygden?
Mer
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2009), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
9. Ramnaparken – men också minnen från äldre tid
Byggnaderna kopplas till de olika förut­
sättningar som invånarna levde under. De
bördiga markerna i Viskadalen jämförs
med Boråsbygdens steniga moränmarker
och förläggarindustrin och så småningom
textilindustrin blir på så vis till dels
förklarad. Detta kopplas vidare till bild 12
(utsikt över staden) där man lämpligen
kan lyfta upp textilindustrins död –
handelns ökande dominans (postorder)
samt också exemplifiera en utveckling
på nationell nivå genom att peka på det
gamla regementet (I 15) som numera
är ombyggt till bl.a. friskola, bank samt
bostäder.
Mer
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2009), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
9. Ramnaparken – men också minnen från äldre tid
Mer om Ramnaparken kan man finna på
www.boras.se/borasmuseum
Vi går tillbaka till Särlaskolan och tar oss
upp på Rya åsar.
Nästa bild
Tillbaka till kartan
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2009), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
10. Jättekast
Ett så stort block kallas ofta för ett
jättekast. Varför?
Mer
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2009), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
10. Jättekast
I äldre tider trodde man att det var jättar
som hade kastat stora block i naturen
framför allt mot kyrkor. Men egentligen
är det ett flyttblock (kallas ibland också
erratiskt block). Det transporterades till
den plats där det nu ligger med hjälp av
inlandsisen. Blocket var infruset i isen och
kom fram när inlandsisen smälte.
Känner du till andra markanta naturförete­
elser från istiden?
Mer
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2009), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
10. Jättekast
Läs vidare:
Fredén, C. (red), 2009: Berg och jord.
Sveriges Nationalatlas, 3e utgåvan
Lundqvist, J., 2004: Geologi. Processer –
utveckling – tillämpning. Studentlitteratur,
4e upplagan eller senare.
Nästa bild
Tillbaka till kartan
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2009), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
11. Det skiviga berget och bergytan på toppen av Rya åsar
Bilden till vänster visar en bergssida där
det ser ut som om den bestod av ett antal
skivor. Hur kan den ha bildats?
Bilden till höger visar en skrynklig/veckad
bergart. Hur kan detta ha bildats?
Skivigheten och den veckade ytan
antyder att berget består av gnejs, en
metamorf bergart.
Mer
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2009), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
11. Det skiviga berget och bergytan på toppen av Rya åsar
Bergarter är uppbyggda av olika mineral.
Bergarter kan bildas när en bergarts­
smälta, magma, stelnar djupt nere i jorden.
Det blir då en magmatisk bergart (t.ex.
granit). En del magma stelnar i gångar på
väg upp mot jordytan, eller kommer till
och med ut som lava på jordytan.
Vittring och erosion under årmiljoner gör
att bergskedjor bryts ner och bergarter
som ursprungligen bildades långt ner i
jordskorpan kommer upp till dagytan.
På detta sätt kan en granit komma upp i
ytan. Alla bergarter som finns i dagytan
bryts genom olika vittringsprocesser så
småningom ner och resultatet kan bli sand
och lera.
Sand och lera kan sedan transporteras
med rinnande vatten ut i ett hav eller
till en sjö. Där sedimenterar (avsätts)
materialet och kan efter en lång tid
bilda nya s.k. sedimentära bergarter så
som sandsten och lerskiffer. En annan
sedimentär bergart är kalksten, uppbyggd
av skal från djur som levat i havet.
Mer
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2009), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
11. Det skiviga berget och bergytan på toppen av Rya åsar
Både sedimentära och magmatiska
bergarter kan genom rörelser i
jordskorpan utsättas för tryck och för
temperaturhöjning. De kan då omvandlas,
metamorfoseras. Sandsten kan omvandlas
till kvartsit, kalksten till marmor. Granit
och en del andra bergarter kan omvandlas
till gnejs. När gnejs bildas kommer olika
mineral att samlas i olika lager (se nedan).
Ett mineral är normalt en kemisk förening.
Det är också vanligtvis en kristall med
vissa karaktärsdrag. De kemiska förening­
arna bygger på de grundämnen som finns
i vår jord.
Exempel på vanliga mineral är
– Kvarts som består av kisel och syre
– Kalifältspat som består av kalium,
aluminium, kisel och syre
– Biotit, en mörk glimmer, som består av
kalium, magnesium, järn, aluminium,
kisel, syre och väte.
En del mineral är mera lättvittrade än
andra. Kvarts är t.ex. mera motstånds­
kraftigt än glimmer.
Mer
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2009), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
11. Det skiviga berget och bergytan på toppen av Rya åsar
Gnejserna i Borås är ofta tydligt bandade.
Banden utgörs av olika heterogeniteter i
den ursprungliga magman. Det kan röra
sig om gångar av olika sammansättning,
bergartsfragment från omgivande berg
vid magmans bildande eller ”droppar”
från magmor av en mer basisk samman­
sättning än huvudmagman. Dessa olika
bergarter har påverkats av metamorfos
(omvandling) under höga tryck och tem­
peraturer när en hög bergskedja täckte
området för ca 1,2–0,9 miljarder år sen.
Det stelnade berget hettades upp på nytt
och knådades likt en deg av rörelser från
överliggande berg. Berget började smälta
upp och mineralen med lägst smälttempe­
ratur frigjordes och ådror bildades. Denna
bergskedja bör ha varit minst lika mäktig
som Himalaya och har sedan eroderats
bort. Bara roten är kvar.
Den veckade gnejsen på bilden har
fått sina veck vid just omvandling och
upphettning i roten på bergskedjan.
Berget har börjat smälta, samtidigt
trycker omgivande bergmassa på och det
halvsmälta berget veckas.
Mer
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2009), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
11. Det skiviga berget och bergytan på toppen av Rya åsar
Gnejserna i Boråstrakten är, som nämnts,
mycket ofta bandade där banden består
av olika bergartsled med olika motstånds­
kraft mot vittring. Dessutom finns i Borås
en stark ostvästlig deformationszon som
har förstärkt denna bandning ytterligare.
Det skiviga berget (bilden till vänster)
har fått sitt utseende genom att en del
band/bergartsled är mindre motstånds­
kraftiga mot vittring. Hela texten till bild
11 bygger på pers. kommunikation med
stats­geologerna Lena Lundqvist och
Thomas Eliasson, Sveriges Geologiska
Under­sökning.
Mer
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2009), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
11. Det skiviga berget och bergytan på toppen av Rya åsar
Läs vidare:
Fredén, C. (red), 2009: Berg och jord.
Sveriges Nationalatlas, 3e utgåvan
Frizell, B., Werner, M. (red) 2003: Västra
Götaland. Sveriges Nationalatlas. Speciellt
avsnittet Berg och jord.
Lundqvist, J., 2004: Geologi. Processer –
utveckling – tillämpning. Studentlitteratur
4:e upplagan eller senare
Schou Jensen, E. & Svedberg, U., 2011:
Våra stenar. Norstedts, 2a upplagan
Olika geologiska kartor, publicerade
av Sveriges Geologiska Undersökning,
finner du på www.geodata.se
Mer
Tillbaka till kartan
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2009), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
12. Utsikt från Rya åsar/stadens årsringar
Varför ser det ut som det gör härifrån?
Varför ligger här en stad? Kan man se
tecken på hur staden vuxit fram? Ser
man några tydliga drag eller mönster i
stadslandskapet? Är idén (den koncen­
triska modellen) om stadens årsringar
tillämpbar här? Finns det företeelser som
stör den modellen?
Mer
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2009), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
12. Utsikt från Rya åsar/stadens årsringar
Borås ligger i ett kuperat och sjörikt
skogslandskap som genomflyts av
Viskan. Trakten har varit bebodd sedan
stenåldern, men först på 1200-talet ökade
folkmängden märkbart. Jordbruk med
tyngdpunkt på boskapsskötsel var huvud­
näringen.
På 1880-talet sprängdes den gamla
stadskärnan (längst till vänster på bilden)
som ett resultat av den kraftiga industria­
liseringen. Nya bostadsområden växte
nu upp utanför den äldre bebyggelsen
tillsammans med industrier (industrierna
placerades oftast nära Viskan för att ha
tillgång till vatten). Med den starka indu­
strialiseringen följde en rik borgarklass
som lät uppföra stora villor (ofta om
10–15 rum) nära centrum, men också
sommarhus i stadens utkanter. Andra rev
eller byggde om husen i centrum, så det
blev affärsvåningar i gatuplanet och stora
paradvåningar ovanpå dessa.
De flesta av de nya bostadsområdena
med flerfamiljshus i trä beboddes av
industriarbetare. På 1920-talet spred
sig i landet egnahemsrörelsen. Så också
i Borås, vilket kan ses strax utanför
stadskärnan (till höger i bild).
Mer
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2009), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
12. Utsikt från Rya åsar/stadens årsringar
Då staden fortsatte växa bildades en
ny ring utanför staden i form av fler­
familjshus uppförda i sten (till höger
utanför bild). Samtidigt hade de först
byggda arbetar­bostäderna nära centrum
nu förfallit varför de revs och man kan
se hur en ny årsring i form av höghus
vuxit upp men denna gång inne i staden
(de vita punkthusen till vänster i bild).
Mer
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2009), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
12. Utsikt från Rya åsar/stadens årsringar
Läs vidare:
Häggström, J. & Sjöberg, S, & Hjelm, F
(2004). Historien om Borås stadsbebyg­
gelse. Borås: Dahlins tryckeri
Se kapitlet Från ovan s. 161, Helhetsper­
spektiv s. 147, illustration Rummet s. 90,
Nu–då–sedan s. 92 samt Ayla s. 97 (PIL).
Tillbaka till kartan
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2009), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.