Ad Acta Fritid
LIKABEHANDLINGSPLAN
Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av
kränkande behandling och trakasserier.
Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna Grottan och Folkans
förebyggande arbete enligt
Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn
och elever. Handlingsplanen innefattar även rutiner för åtgärdsplan, lokal ansvarsfördelning,
samt dokumentationsdirektiv.
Vad innebär trakasserier?
Trakasserierna kan vara av sexuell natur, ha att göra med kön, etnisk tillhörighet, tro, sexuell
identitet eller funktionshinder. Det kan vara trakasserier om personal säger nedsättande saker
om eller till ett barn / ungdom. Det kan också vara trakasserier att bli behandlad respektlöst av
andra barn / ungdomar på fritidsgården. Trakasserier kan inträffa en gång eller förekomma vid
upprepade tillfällen.
Men trakasserier behöver inte kunna härledas till någon av de inledande
diskrimineringskategorierna. En händelse eller situation som upplevts som kränkande på
annat sätt definieras i lagen som ”annan kränkande behandling”.
Vad innebär ”annan kränkande behandling”?
Att bli behandlad illa en eller flera gånger, att få kränkande kommentarer eller att utsättas för
mobbning definieras som ”annan kränkande behandling”. Den som blir utsatt upplever sig
kränkt av ord eller beteenden. Annan kränkande behandling utgår ifrån upplevelsen av en
handling eller situation vilken upplevts kränkande utan att kunna härledas till någon av de
tidigare nämnda diskrimineringskategorierna. Det är barnet/ungdomen som avgör om en
handling är oönskad eller kränkande.
Inledning
På fritidsgårdarna förmedlas ständigt rådande normer och värderingar. De förmedlas av andra
ungdomar och av vuxna genom sin öppna verksamhet då vi uttrycker oss och hur vi agerar
tillsammans med ungdomar i olika situationer.
Normer och värderingar speglar händelser och uttryck i samhället. För att förhindra och
motverka kränkande behandling, diskriminering och ojämlika förhållanden i samhället, har
fritidsgårdarna en viktig uppgift att medvetandegöra och uppmärksamma de strukturer som
leder till att individer i samhället blir kränkta i sin tillvaro. Att bli diskriminerad på grund av
sin sexualitet, sitt kön, sin etniska tillhörighet, sitt funktionshinder, sin religion eller tro eller
att bli sexuellt kränkt eller trakasserad är en del av allas vårt samhälle oberoende av om man
är utsatt eller inte. Med vårt demokratiuppdrag; att fostra kommande generationer, har vi ett
avgörande ansvar och stora möjligheter att bidra till en positiv påverkan.
Att diskutera och synliggöra hur dessa perspektiv påverkar, samt interagerar med varandra är
av största vikt i Ad Acta Fritids strävan att ge alla ungdomar och personal samma möjligheter
och ansvar samt rättigheter och skyldigheter på fritidsgården och i samhället.
Implementera lagen i Ad Acta Fritids arbete
För att aktivt främja likabehandling, samt för att nå goda resultat med att ge alla ungdomar
och elever de rättigheter, möjligheter och skydd som lagen syftar till måste planen användas
aktivt, som ett levande och handledande dokument. Lagens syfte samt planens innehåll och
rutiner måste bli kända och tillgängliga för alla ungdomar, elever, föräldrar och all personal.
All personal ska få en kopia och läsa Likabehandlingsplanen.
Alla ungdomar och föräldrar ska känna till Likabehandlingsplanen.
Personalens arbete omfattar lagens mening och arbetar med Likabehandlingsplanen
som handlings- och åtgärdsplansdokument.
Mål att sträva mot:
Ingen form av diskriminering eller annan kränkande behandling får förekomma i Ad
Acta Fritids verksamheter.
Övergripande förebyggande insatser:
Ad Acta Fritids personal visar ett stort engagemang och tillgänglighet.
Ad Acta Fritids personal sätter tydliga gränser för ett oacceptabelt beteende.
Ad Acta Fritids värdegrundsarbete.
Samtal och diskussioner om etik och värderingar ingår som en del av verksamheten
förs med ungdomar och personal.
Etnisk tillhörighet
Alla barn och ungdomar ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett etnisk
eller kulturell tillhörighet. Inga ungdomar ska heller grupperas och kategoriseras utifrån etnisk
eller kulturell tillhörighet, då det bygger på rasistiska föreställningar om människors
härkomst. Rasism handlar om föreställningen att människor har inneboende olikheter utifrån
ras/etnicitet.
Det är relevant att belysa vikten av att innehåll och arbetssätt på fritidsgårdarnas verksamheter
bör präglas av ett interkulturellt perspektiv, där man bejakar barns och elevers kulturella
tillhörigheter och visar att det som är betydelsefullt hemma också är viktigt på fritidsgården,
utan att för den skull kategorisera eller generalisera.
För att skapa förståelse och en bra samverkan skall personalen medvetet föra en dialog kring
dessa frågor.
Ad Acta Fritid strävar mot att:
Alla ungdomar skall ha samma möjligheter oavsett hudfärg, kultur eller etnisk
tillhörighet. Ingen skall bli diskriminerad.
Förebyggande insatser
Samtal om värderingar, rasism och främlingsfientlighet ingår som en del av
verksamheten.
Funktionshinder
Med funktionshinder menas varaktiga fysiska eller psykiska eller begåvningsmässiga
begränsningar av en persons funktionsförmåga.
Med funktionshinder räknas ungdomar och personal som har diagnosen eller problematiken
damp/ADHD eller andra funktionsnedsättningar, dit problem med koncentrationssvårigheter,
hyperaktivitet och trötthet kan härledas. Ungdomar med funktionshinder skall aldrig behöva
uppleva kränkande behandling från barn och vuxna för att prestationsförmågan, eller
förmågan att anpassa sig till gruppen, är nedsatt.
Ad Acta Fritid strävar mot att:
Anpassa verksamheten så att ungdomar kan fokusera och utveckla sina egna förmågor,
färdigheter och kunskaper.
Inte förställa eller anpassa sitt tal eller beteende pga. av föreställningar om något
ungdomars eller personals funktionshinder.
Motverka språkbruk som kan verka kränkande eller nedlåtande pga. funktionshinder,
både mellan ungdomar och personal.
Kön
Vi på Ad Acta Fritid strävar mot att:
Ungdomar skall känna att det råder frihet från kränkande uttalanden och könsrelaterat
våld på fritidsgårdarna.
Visa varandra respekt och använda ett vårdat språk.
Stödja ungdomar som bryter mot traditionella genusmönster.
Stödja ungdomar som bryter mot traditionella studie- och yrkesval.
Alla ungdomar och personal har kontinuerligt diskussioner kring frågor om genus,
kön, sexualitet och jämställdhet.
Förebyggande insatser
Båda könen är representerade i personalgruppen, samt i andra sammanhang.
Införskaffa litteratur och material till personal och ungdomar med aktuella rapporter
och böcker inom jämställdhetsområdet.
Att personalgruppen läser och diskuterar böcker som handlar om genus.
Religion
Utgångspunkten är att alla ungdomar skall kunna delta oberoende av religiös trosuppfattning
eller annan livsåskådning.
Ingen religiös tillhörighet skall p.g.a. vare sig tradition eller tro förmedlas som norm eller
grund för hur verksamheten bedrivs eller hur gemensamma aktiviteter och sammankomster
genomförs.
Vi på Ad Acta Fritid strävar mot att:
Alla ungdomar och personals rätt att inte bli kränkt pga. sin religiösa tillhörighet eller
trosuppfattning värnas.
Förebyggande insatser
Vara vaksam mot språkbruk som kan verka kränkande eller nedlåtande pga. religion
eller trosuppfattning, både mellan barn, elever och personal.
Sexualitet
I samhället förutsätts det att du är intresserad av personer av motsatt kön. Det förutsätts att det
kön som du är född med också är det du identifierar dig som. Normerna om sexuell läggning
och könsidentitet kallas heteronormativitet. Denna norm finns överallt och stärks och sprids
genom de omedvetna och medvetna saker som alla gör. Spridningen kan bestå i att små barn
till exempel läser en sagobok där prinsen (i blå mantel) räddar prinsessan (i rosa klänning) och
annat liknande. Språket är en tydlig markör på heteronormativiteten. Säger man ”de
homosexuella” markeras ett tydligt avståndstagande. Avsteg från normen kan leda till ett
positivt accepterande och respekterande men det händer inte sällan att personer som avviker
från heteronormen drabbas av utfrysning, trakasserier och våld.
Vi på Ad Acta Fritid strävar mot att:
Inte ta någon ungdoms sexualitet för given. .
Vara uppmärksam på sitt språkbruk tillsammans med ungdomar och inte prata om hbtpersoner som personer med ”annan” sexuell läggning.
Vara uppmärksam mot ungdomars och personals språkbruk och tydligt markera när
någon använder ord som rör någons sexualitet på ett nedsättande vis.
Förebyggande insatser
Samtal om värderingar och normer kring sexualitet och könsroller ingår i
verksamheten.
Vara vaksam mot språkbruk som kan verka kränkande eller nedlåtande pga. sexualitet,
både mellan ungdomar och personal.
Annan kränkande behandling
Kränkande behandling kan ske vid ett eller flera tillfällen. Den som blir utsatt upplever sig
kränkt av ord eller beteenden. Detta gäller alla, såväl ungdom – ungdom och ungdomar –
vuxna.
Exempel på ”annan kränkande behandling” utgår ifrån upplevelser av nedanstående
handlingar vilka upplevs kränkande utan att kunna härledas till någon av
likabehandlingsplanens tidigare nämnda områden. Exempel på annan kränkande behandling
är:
ordbruk, beteende, handling,
mobbing,
fysisk eller psykisk misshandel,
ofredande,
olaga hot.
Det är barnet/eleven som avgör om en handling är oönskad eller kränkande.
Ad Acta Fritid strävar mot att:
ingen form av kränkning, trakasserier eller mobbing får förekomma i Ad Acta Fritids
verksamheter.
Förebyggande insatser
Samtal om etik och värderingar ingår som en del av verksamheten.
Rutiner för åtgärder vid kränkning mellan ungdomar, personal
1. En konflikt har uppstått
Personalen som bevittnat eller informerats om konflikten samtalar med de berörda
och försöker komma överens med dem om hur konflikten skall lösas. Efter en kort
tid har samma person ett uppföljningssamtal för att kontrollera hur det gått.
En kränkning har ägt rum
Personalen som bevittnat eller informerats om incidenten samtalar med den som
kränkt och ifrågasätter den kränkande handlingen eller det kränkande uttalandet
utifrån Likabehandlingsplanen. Samma person talar också med barnet eller eleven
som blivit utsatt för kränkningen. Efter en kort tid kontrollerar personalen att inte
kränkningen har upprepats. Den personal som är i kontakt med den aktuella
gruppen bör uppmärksamma om det finns liknande tendenser i gruppen som
helhet.
2. Om mobbing eller kränkningar uppstår vid flera tillfällen
Personalen dokumenterar vad som hänt, när det hände och de som var inblandade.
Personalen sammankallas och diskuterar och utreder om mobbing eller kränkande
behandling förekommit.
3. Samtal med den utsatta personen
Samtal med ungdomarna genomförs. Samtalets syfte är att få så mycket
information som möjligt om det inträffade.
4. Samtal med den /de som kränkt eller mobbat
Ungdomarna som kränk eller mobbat kallas till möte en i taget. Ungdomarna
informeras om att de vuxna vet vad som sker och att personalen känner till deras
beteende och att mobbingen eller kränkningarna måste upphöra omedelbart. De
vuxna ifrågasätter det kränkande beteendet, uttalandet eller mobbingen utifrån
Likabehandlingsplanen. Ungdomarna får redogöra för hur de tänker göra för att få
slut på mobbningen eller det kränkande beteendet. Det är viktigt att även fånga
upp ”medlöparna”.
5. Vårdnadshavare informeras
Vårdnadshavare till de inblandade kontaktas av personalen som informerar om vad
som har hänt och om vilka åtgärder som vidtagits.
6. All berörd personal informeras
Den i personalen som utrett ärendet informerar all berörd personal om det
inträffade, för att kunna få hjälp att noga observera vad som händer runt den
utsatta ungdomen.
7. Uppföljning
Personalen har ett enskilt uppföljningssamtal med de inblandade för att kontrollera
att mobbingen eller det kränkande beteendet har upphört.
8. Polisanmälan
Polisanmälan görs alltid vid allvarliga händelser.
Dokumentation
All personal i Ad Acta Fritid dokumenterar det de ser, hör och misstänker kan vara någon
form av kränkande behandling. Dokumentationen är underlag för det fortsatta arbetet kring
ärendet. Personalen dokumenterar samtliga samtal med mobbare, mobbade och
vårdnadshavare samt för minnesanteckningar på sina möten.
Utvärdering
Varje år genomförs en enkätundersökning bland ungdomarna med frågor om hur de
upplever sin sociala situation på fritidsgården utifrån likabehandlingsplanens områden.
Likabehandlingsplanen skall varje år ses över och revideras vid behov.
Ad Acta Fritid
2008-01-01
