mot diskriminering och kränkande behandling – BEO

Stensjöns förskolas plan mot diskriminering
och kränkande behandling
2016
1
Stensjöns förskolas plan mot diskriminering
och kränkande behandling
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år, allmän förskola
Ansvariga för planen Ledning och personal på förskolan utvärderar planen.
Huvudansvariga; Camilla Olsson - förskollärare
Christina Johansson - förskolechef
Vår vision
På förskolan arbetar vi i en trygg och demokratisk miljö där all personal, barn och föräldrar är
delaktiga. Respekt och uppmuntran ligger till grund för allt lärande. Vi tror på ett ständigt
reflekterande sinne som leder till utveckling och förändring. På vår förskola ska alla barn
känna sig trygga och bli respekterade för den de är, oavsett kön, könsidentitet eller
könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning,
sexuell läggning och ålder. På vår förskola ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller
utsatt för kränkande behandling. Vi arbetar utifrån värdeorden:
 Trygghet, lärande, helhet,
nyfikenhet, lustfyllda lärandet.
 Delaktighet, ansvar, påverkan,
demokrati, förståelse, lyhördhet.
 Samarbete, förtroende, delaktighet,
ansvar, respekt.
 Samarbete, samverkan.
 Dokumentation, kvalitet, kunskap.
 Kvalitet, ansvar, samarbete,
lärandemiljö.
Planen gäller från 2016-03-31
Planen gäller till 2017-03-31
Barnens delaktighet
I den dagliga verksamheten uppmuntras barnen att diskutera och reflektera över sådant som är
viktigt för dem. Kommunikation utifrån barnens erfarenheter, viljeyttringar, tankar,
kunskaper, funderingar, idéer, ord som sårar/gläder och konflikter påverkar hur verksamheten
utformas och förändras. Personalen har valt metoder som främjar barns delaktighet och
inflytande, samt upprättat planeringsmatris för likabehandling i förskolan. På förskolan
arbetar vi utifrån ett entreprenöriellt förhållningssätt där barnens nyfikenhet, kreativitet,
självförtroende samt förmåga att fatta beslut stimuleras. Vi använder oss även av
Saperemetoden för att öka barnens inflytande över bland annat måltidssituationen. På
förskolan har vi barnråd där barnen är med och diskuterar samt fattar beslut om verksamheten.
Barn från varje avdelning deltar även i ett matråd några gånger per termin med syfte att öka
barnens inflytande gällande mat och välmående. Barnen har varit delaktiga i att ta fram
2
Barnens plan mot diskriminering och kränkande behandling (bilaga 2) genom möten
diskussioner och skapande.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling bearbetas i vårt samråd för
vårdnadshavare och på möte förskola - hem. Representanter är valda från varje avdelning till
samråd för vårdnadshavare, en ordinarie och en suppleant bildar rådet tillsammans med
förskolechef och förskollärare. Kontinuerligt på samråd och möte förskola-hem diskuteras
förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen finns tillgänglig att läsa
på förskolan, på förskolans hemsida samt på förskolans dokumentationsforum Pluttra.
Vårdnadshavare bjuds in till att delta i revideringen av planen samt har möjlighet att skriftligt
eller muntligt lämna synpunkter på planens innehåll inför revideringen. För att säkerställa
samverkan mellan förskola - hem finns det ett årshjul för samverkan, samt ett årshjul för
kultur och tradition. Enligt Lpfö 98/10 erbjuder vi vårdnadshavarna barns individuella
utvecklingssamtal efter behov, minst en gång per år.
Personalens delaktighet
Förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling revideras av förskolans
utvecklingsgrupp för hållbar utveckling och läggs ut på remiss till all personal, beslut om
planen fattas på arbetsplatsträff. Varje avdelning har tid för verksamhetsutveckling där
förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling är en del av planeringsarbetet.
Kriterierna i planen genomsyrar verksamhetens förhållningssätt.
Förankring av planen
På samråd för vårdnadshavare, möte förskola - hem, hemsidan, genom
dokumentationsforumet Pluttra, arbetsplatsträffar för personal, samverkansmöten och i
verksamheten. I det dagliga samtalet med barnen samt i aktiviteter som har lett till Barnens
plan mot diskriminering och kränkande behandling
Utvärdering
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats:
Förskolan har utvärderat utifrån våra mål i förskolans planeringsmatris för likabehandling:
Mål utifrån Lpfö 98/10
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika
värde oberoende av social bakgrund, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning.
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin
närmiljö.
Mål utifrån BEO:s plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Vår förskola ska behandla alla barn lika oavsett ålder.
Vår förskola ska förbygga och förhindra kränkningar pga. könsidentitet eller könsuttryck
3
Insatser som beslutades i planeringsmatrisen Vt 2015- Vt 2016:
 FN:s barnkonvention ska läsas av personalen och användas i verksamheten.
 Komplettera utbudet av barnlitteratur
 Använda Förskolelådan i verksamheten
 BRUK som utvärderingsmetod
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Förskolans utvecklingsgrupp för hållbar utveckling har utvärderat planen som sedan lagts ut
på remiss för att godkännas.
Planen har diskuterats på samråd för vårdnadshavare samt möte förskola-hem. Planen har
funnits tillgänglig för vårdnadshavare på förskolans hemsida samt på Pluttra och de har haft
möjlighet att lämna synpunkter inför revideringen.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
I resultatet av BRUK område 2 ”Normer, värden och inflytande” skattade personalen
verksamheten högt. Förskolan har även gjort observationer av personalens förhållningssätt till
att ge barn ett inflytande samt att verksamheten erbjuder en jämställd och jämlik miljö.
Analysen av observationerna visade ett utvecklingsområde att arbeta mer med jämställdhet
och jämlikhet. Se bilaga 4
FN:s barnkonvention används i förskolan. Dokumentation på Pluttra visar att ”Tio
kompisböcker baserade på barnkonventionen” av Linda Palm och Lisa Sollenberg har
används i barngruppen som diskussionsunderlag kring barns rättigheter.
Det finns tillgänglig littertur och förskolan har kompletterat utbudet av litteratur. Resultatet av
bruk område 2 visar dock att utbudet samt användandet av litteratur som handlar om omsorg
om andra människor kan utvecklas ytterligare. Det finns även ett behov av mer litteratur som
utvidgar normer. Dokumentation på Pluttra visar att litteratur fungerar som
diskusionsunderlag i barngruppen . Förskolelådan används i verksamheten.
Årets plan ska utvärderas senast 2017-03-31
Beskriv hur årets plan ska utvärderas
Planen ska utvärderas genom BRUK område 2 ”Normer, värden och inflytande”, Malmö
stads ”Checklista plan mot diskriminering och kränkande behandling” Malmö stads
Skattningsverktyg område Likabehandlingsarbete samt förskolans planeringsmatris för
likabehandling(mot diskriminering och kränkande behandling, BEO).
Ansvarig för att årets plan utvärderas
Förskolechefen tillsammans med personalen
4
Främjande insatser
Främja likabehandling och motverka kränkande behandling
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, kön, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, ålder, sexuell läggning,
religion eller annan trosuppfattning.
Mål och uppföljning
Barnen ska ha kännedom om och känna till människolivets okränkbarhet, individens frihet
och integritet, alla människors lika värde. Vi kommer att följa upp normer och värden genom
BRUK, Skolverkets verktyg, den sista mars varje år.
Insats
Att implementera Plan mot diskriminering och kränkande behandling i verksamheten för
barnen. All personal ska vara förtrogen med innehållet i FN:s konvention om barnets
rättigheter. FN-vecka 24/10-16 – 28/10-16 då personal och barn arbetar extra med
barnkonventionens fyra grundprinciper: Alla barn har samma rättigheter och lika värde,
Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barnet, Alla barn har rätt till liv och
utveckling, Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad. Boken ”Alla
barns rätt” av Pernilla Stalfelt, UNICEF:s ”Barnkonventionen i en låda” och ”Tio
kompisböcker baserade på barnkonventionen” av Linda palm och Lisa Sollenberg används i
barngruppen
Ansvarig
Förskolläraren/arbetslagsledaren tillsammans med arbetslaget.
Datum när det ska vara klart
170331
Kartläggning
Kartläggningsmetoder:
Barnobservationer och film med fokus på personals förhållningssätt. Genom att lyssna på
barnets åsikter var de känner sig otrygga eller i vilka sammanhang det sker konflikter. Denna
information kan även komma från vårdnadshavare.
Områden som berörs i kartläggningen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion
eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Barns
inflytande, bilaga 3. Jämställt bemötande, bilaga 4.
Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen.
Barnen ges ett inflytande och en delaktighet i lärmiljöns förändringar och barnen väljer vilket
material de vill utforska eller sysselsätta sig med. Barn deltar på möten och i aktiviteter där de
bland annat diskuterar och arbetar med frågor som rör diskriminering och kränkande
behandling.
5
Vårdnadshavarna involveras i kartläggningen genom Pluttra, hemsidan, samråd, möten
förskola - hem. www.malmo.se
Hur personalen har involverats i kartläggningen.
Genom den nationella satsningen för jämställdhet. Malmö stads jämställdhetsnätverk,
litteratur, APT, verksamhetsutvecklingsgrupper, utvecklingstid för arbetslaget,
kompetensutvecklingsplan och BRUK. All personal deltar i skolverkets utbildning Sju
timmar: jämställt bemötande i förskolan
Resultat och analys:
Vi utgår från Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Resultatet av att lyssna på
barnen och vårdnadhavare har resulterat i förebyggande åtgärder vid konflikter eller ord som
sårar samt stöd och vägledning för barns konflikthantering (för att förebygga diskriminering
och kränkande behandling). Genom att filma med fokus på personals förhållningssätt har vi
förändrat vårt arbete.
Förebyggande åtgärder
Förebygga och förhindra kränkningar och diskriminering
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion
eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning





FN:s barnkonvention ska läsas av personalen och användas i verksamheten
Arbeta med barnkonventionen i bargruppen (Kompisböckerna, Alla barns rätt)
Komplettera utbudet av barnlitteratur utifrån diskrimineringsgrunder och kränkande
behandling
Dokumentera, reflektera och följ upp genom Pluttra
BRUK som utvärderingsmetod
Åtgärd
Ge barn och personal kunskaper om vad det står i FN:s Barnkonvention och att alla förhåller
sig till det. Ge barn, personal och vårdnadshavare kunskap om vad som står i BEO och att alla
förhåller sig till det. Bjud in till ett informationsmöte där vårdnadshavare kan ta del av
material som berörs i Plan mot diskriminering och kränkande behandling: Barnkonventionen,
Kompisböckerna, Alla barns rätt och Barnkonventionen i en låda. Förskolans arbete med
barnkonventionen och mot diskriminering och likabehandling samt FN-veckan dokumenteras
på Pluttra. I början av varje termin ska vi gå igenom de BRUK som har valts som
utvärderingsmetod för att kunna kartlägga vart vi är och utifrån kartläggningen, analysera var
vi befinner oss i verksamheten och prata om vilka metoder vi väljer. Några av avdelningarna
behöver komplettera utbudet av barnlitteratur som berör värdegrunder, för att öka
möjligheterna till spontana tankar och funderingar från barnen. Arbeta förebyggande genom
att utgå från det barnen visar eller uttrycker åsikter om, var de känner sig otrygga eller i vilka
sammanhang det sker konflikter. All personal tar del av skolverkets utbildning Sju timmar:
jämställt bemötande i förskolan. Personal filmar sig själv i måltidssituationer för att kunna
6
analysera och utveckla sitt bemötande av barnen ur ett jämställdhetsperspektiv. Arbeta med
planeringsmatris för likabehandling. Bilaga 1 .
Motivera åtgärd
Efter kartläggning samt utifrån mål i planeringsmatrisen utvärderas detta 2016-12-31.
Förskolans uppdrag är att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och
grundläggande demokratiska värderingar, samt följa Diskrimineringslagen
(www.riksdagen.se) och Skollagen (www.skolverket.se). Förskolan ska ta tillvara på barnens
tankar, vi lyssnar på varandra och respekterar varandras åsikter och olikheter. På förskolan
använder vi oss av Förskolelådan som innehåller material som kan uppmuntra barnen att
diskutera känslor samt skapa en ökad förståelse för andra människor. Vi arbetar utifrån ett
entreprenöriellt förhållningssätt där barnens nyfikenhet, kreativitet, självförtroende samt
förmåga att fatta beslut stimuleras. På förskolan arbetar vi med ”Tio kompisböcker baserade
på barnkonventionen” i barngruppen för att barnen ska utveckla sin kunskap om
barnkonventionen och dess innebörd
Ansvarig
Förskollärare/arbetslagsledare tillsammans med arbetslaget.
Datum när det ska vara klart
170331
Rutiner för akuta situationer
Policy
Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling.
Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn leker inom- och utomhus.
Det finns alltid minst en anställd i närheten av barnen.
Personal som barn och föräldrar kan vända sig till
Förskolechefen - Christina Johansson
Specialpedagog - Christel Åkesson
Förskollärare – Camilla Olsson
AO - ombud, SKYO - ombud – Åsa Björklund
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Se handlingsplan – Barn som
kränker andra barn. Bilaga 5. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal
Förskolechefens rutiner i enlighet med Malmö stads arbetsprocesser. Bilaga 6. Informera
berörda, samtal med barnet om möjligt.
Rutiner för uppföljning
Se Malmös handlingsplan
Rutiner för dokumentation
Förskolechef
Förskollärare
7
Arbetslaget
HR-avdelning
Ansvarsförhållande
Relevanta länkar
www.skolverket.se
www.bo.se
www.do.se
www.malmo.se
www.riksdagen.se
8
Bilaga 1
Planeringsmatris för likabehandling (mot diskriminering och
kränkande behandling – BEO)
Mål utifrån Lpfö 98/10
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika
värde oberoende av social bakgrund, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning.
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om
sin närmiljö.
Mål utifrån BEO:s plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Vår förskola ska förbygga och förhindra kränkningar pga. könsidentitet eller könsuttryck,
ålder, religion eller annan trosuppfattning, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning,
sexuell läggning och kön
Teori:
Normkritisk teori (läs sid. 25-41 i ”Bångstyriga barn” av Klara Dolk)
Sociokulturell teori (Vygotskij)
Styrdokument:
FN:s barnkonvention, Skolverkets allmänna råd, Arbetet mot diskriminering och
kränkande behandling, Skolverket, Nolltolerans mot diskriminering och kränkande
behandling, Skolverket, Förskolans och skolans värdegrund, Lika rättigheter och
möjligheter – Do-paket Jämställdhetsintegrering
Utvärderings metoder:
BRUK område 2 ”Normer, värden och inflytande”
Fyll i område för utvecklingsinsats överst i matrisen.
Hur ser det
ut idag?
Område för utvecklingsinsats:
I sammanställningen av BRUK område 2 framgår att förskolan arbetar med normer, värden och
inflytande samt har rutiner för att främja och förebygga diskriminering och kränkande
behandling. På förskolan finns fungerande rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda
diskriminering,trakasserier och kränkande behandling. Förskolan har till viss del introducerat
och arbetat med FN:s konvention om barnets rättigheter med barnen.
I dagsläget deltar barnen i, samt har inflytande över, beslut som rör verksamhetens form och
innehåll. Personalen kan genom analys och reflektion fortsätta utveckla sin syn på vad barnen
kan vara med och bestämma samt ha inflytande över.
På förskolan finns barnlitteratur som behandlar områden som rättigheter, mångfald, normer och
värderingar. En utveckling kan ske genom att litteratur som representerar kulturell och språklig
9
mångfalld, olika familjekonstelationer m.m. tas in i verksamheten.
Förskolan arbetar med Grön flagg och Hållbar utveckling
Vad ska
göras?
För vem?
(Målgrupp)
Förskolan behöver utveckla arbetet med FN:s konvention om barnets rättigheter samt arbeta för
att göra barnen medvetna om sina rättigheter. Konvention ska läsas av personalen och användas
i verksamheten. Börja med artikel 2, 3, 6 och 12. (de fyra grundprinciperna).
I början av varje år ska vi gå igenom BRUK som har valts som utvärderingsmetod för att kunna
kartlägga vart vi är och utifrån kartläggningen, analysera var vi befinner oss i verksamheten och
prata om vilka metoder vi väljer. Utbudet av barnlitteratur bör ses över så att det representerar
samhällets/världens mångfald samt den värdegrund som förskolans verksamhet vilar på.
Personalen ska medvetet välja barnlitteratur som kan fungera som samtalsunderlag för
diskussioner om diskrimineringsgrunderna och kränkand behandling. Personalen ska vara
lyhörd för barnens tankar, åsikter och funderingar samt ställa frågor som uppmuntrar barnen att
reflektera vidare. Verksamheten ska arbeta med värdegrunder utifrån materialet
”Förskolelådan”. Kompisböckerna om barnkonventionen ska finnas och användas i
verksamheten.
Personal ska gå utbildning om att arbeta med barnkonventionen och en hållbar miljö. All
personal deltar i skolverkets utbildning ”Sju timmar-jämställdhet” (Skolverket).
Barn, vårdnadshavare och personal.
Hur ska
det göras?
Arbeta aktivt med målen i förskolans planeringsmatris för likabehandling (plan mot
diskriminering och kränkande behandling – BEO).
Vem
ansvarar?
Uppföljning/
Utvärdering
- hur/när/av
vem ska
insatsen följas
upp och
utvärderas
Effekter på
kort sikt
Förskollärare/avdelningsansvarig tillsammans med arbetslaget.
Effekter på
lång sikt
Genom BRUK, 2017-03-31
Förskollärare/arbetslagsledare ansvarar för att målen i planen följs upp minst en gång per
termin.
Barnen är medvetna/till viss del medvetna om barnkonventionens exisens och innehåll
Vi kartlägger verksamheten med utvärderingsmetoden BRUK och synliggör förskolans behov
för förbättringsområdena.
Att förskolan förmedlar och förankrar respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande
demokratiska värderingar, samt följer Diskrimineringslagen och Skollagen.
Att förskolan tar tillvara på barnens tankar och nyfikenhet och att de kopplar det till miljöfrågor
och livsstil. Att vi lyssnar på varandra och respekterar varandras åsikter och olikheter.
Verksamheten ska ge barnen en förståelse för hur vardagsliv och arbete kan utvecklas så att vi
alla bidrar till en bättre miljö – en hållbar utveckling.
10
Bilaga 2
Barnens plan mot diskriminering och
kränkande behandling
Stadionparkens och Stensjöns förskolor
Texten består av citat från barnen på förskolorna. Det är deras tankar om diskriminering och
kränkande behandling samt om hur vi ska arbeta för att alla barn ska må bra när de är på förskolan
11
Barnens tankar om diskriminering och kränkande behandling
”Det är orättvist”
”Dåligt, inte bra”’
”Man SKA INTE skratta åt någon…eller slåss. Om man viskar till varandra kan
nån bli ledsen.”
”Jag mår dåligt när en kompis säger att jag inte får vara med ”
”Jag mår dåligt när en kompis försöker bestämma över mig”
”Vi tycker inte det är roligt när de vuxna är arga på oss då blir vi arga på dem”
”När någon är tokig mot mig, det känns inte bra, det är inte snällt.”
”När någon säger jag inte är fin”
”Jag blir ledsen när jag blir arg”
”De blir ledsna när de slår sig, när en del slår”
12
Barnens tankar om hur vi ska arbeta mot diskriminering och
kränkande behandling
”Hjälpa varandra”
”Fråga snällt, kan du mata mig?”
”Inte skratta när man gör något dumt”
”Flickor och pojkar kan spela fotboll. Alla kan göra det som pojkar vill! Alla kan
göra det som flickor vill!”
”Min pappa har långt hår fast han är pojke. Pojkar kan ha långt hår. Flickor kan
ha kort hår.”
”Man kan leka att man är en pojke när man är flicka och man kan leka att man
är flicka när man är pojke. – Det brukar jag göra när vi leker ”mamma, pappa,
barn”.”
”Jag vill ha kjol fast jag är pojke. Det kan man ha!”
”Man kan säga STOPP! SLUTA! Man kan ropa på en vuxen som kan hjälpa.
Barnen kan också hjälpa.”
”Man ska lyssna ordentligt på alla”
”Man måste förklara för yngre barn att man inte får slåss, man kanske ska
förklara för dem på teckenspråk”
13
”Kan kramas men måste inte”
”Man säger stop”
”Jag blir ledsen om mina kompisar går ifrån mig men jag blir glad igen om jag
hittar en kompis som är snäll.”
”När jag gråter får ingen slå mig, när jag gråter vill jag att en kompis tröstar
mig.”
”Jag är glad men ibland blir jag ledsen, ibland kommer det tårar från mina ögon
när någon slår mig.”
”Det är roligt när alla är tillsammans.”
”När man är bra kompis så hjälper man någon.”
”Man ska inte slås, rivas bita.”
”Man ska trösta andra barn som gråter, fråga om någon vill ha hjälp.”
”Man är glad om man är snäll kompis, man är snäll om man gör snälla grejer.
Om man får vara med och leka, leka tillsammans.”
”Hjälpas åt”
”Försiktiga med varandras saker”
”Sluta vara arga”
14
Bilaga 3
Sammanfattning av mina observationer av barns inflytande och delaktighet,
på förskolorna – Stensjön och Stadionparkens förskolor – våren 2015
Delaktighet och inflytande:
Diskuterat i arbetslagen om skillnaden på delaktighet och inflytande. Ofta används
begreppen synonymt i vardagligt tal. Orden kan tolkas på olika sätt. Ge barnen en röst –
vuxna har makt att välja om barnets röst ska vara hörd och respekteras eller inte.
Det här har jag tittat på:
Personalens förhållningssätt
Barnen har ett stort inflytande över verksamheten genom
- Lyhörda vuxna som försöker förstå vad barnen menar,
- Stor respekt för barnens tankar, åsikter och känslor
- Man lyssnar på barnen.
- Närvarande vuxna, överlag. Vuxna fördelar sig, står sällan och pratar med varandra.
- Respekt för barnen, pratar inte över huvudet på barnen.
Närvarande vuxna varierar något – här kan jag dock se olika agerande från vuxna. Det
förekommer i sällsynta fall.
- Upptagna av annat/splittrade/stressade
- Servar barnen
- Sitter i t ex en soffa och inte interagerar med barnen.
Hur ska man kunna fånga upp barnens intresse när man inte är med barnen? Hur ska man
kunna fånga barnens perspektiv?
Arbetssätt/metoder
De flesta delar in i mindre grupper, för att det är lättare att kunna tillmötesgå olika behov
och intressen och att barnen kan få mer inflytande, komma mer till tals.
Ser olika ut på avdelningarna. Någon avdelning har valt att undvika säga ”nej” och ”inte”.
Man formulerar om sin mening till något positivt i stället. Ex pojken med lärplattan (vuxen
säger ”jättebra om du har läplattan här vid bordet”). Ställa sig frågan varför säger vi nej.
15
Barnen får rösta på många avdelningar. Genom grön flagg deltar barnen i matråd och
miljöråd. Spontana samlingar där man röstar förekommer på flera avdelningar.
Dokumentation:
Barnen får ett inflytande genom dokumentation. Pluttra har hjälpt till så alla är igång
Dokumentationer som sitter på väggarna – har pratat om vikten av att de byts ut, är aktuella,
för att barnen ska samtala om dem. Här kan vi lyssna och fånga upp vad som intresserar
barnen, för att kunna gå vidare med temat.
Vad signalerar trasiga teckningar/dokumentation? Vem dokumenterar vi för och vad är
syftet med den dokumentation vi sätter på väggarna?
Enskild dokumentation har blivit helt annorlunda med Pluttra. Barnen är delaktiga i att
dokumentera och beskriva händelsen med egna ord. Det är inte vi vuxna längre som skriver
om barnen.
Uppföljning/utvärdering/utveckling
Här upplevde många att barnen inte är lika delaktiga, flera som inte utvärderar med barnen.
(nivå 7 på skattningsverktyget). Reflektion på nivå 5 – men reflektion blir det mera nu genom
att barnen är med och Pluttrar.
Hur kan vi utvärdera mer med barnen?
-
Utvärderingsfrågor när vi Pluttra (vad var bra, inte så bra, hur skulle vi kunna göra i
stället… etc)
BRUK - saknar reflektion, diskussion, kritiskt granska varandras förhållningssätt – hur vi ska
göra för att barnen ska få ett ökat inflytande på verksamheten.
Lärmiljön
Lärmiljöerna har utvecklats. De är tillåtande och för det mesta tillgängliga – men inte alltid
på alla avdelningar. Det erbjuds ett varierat utbud av material – men kan bli bättre. De
avdelningar som har en tydlig lärmiljö, med bilder på var allt ska vara, verkar också kunna ha
mera material tillgängligt. Barnen plockar undan självmant, personalen behöver inte plocka
undan så mycket själv.
16
Här tycker jag personalens förhållningssätt speglar miljön. Tror man att barnen kan så kan de
också. Det speglar också mitt eget ansvarstagande för saker och miljö. Tycker inte
personalen att det är viktigt så tycker inte barnen det heller.
Alla arbetslag utom ett har sagt att det inte går att hålla ordning på avdelningen för att all
personal inte tar sitt ansvar för att saker sätts tillbaka på rätt plats. Det här behöver vi ta till
oss och ändra på.
”Personal och barn tar ansvar för material och miljö” – nivå 3 i skattningsverktyget.
Ibland stänger man in sig i ett rum med många barn och då har barnen inte tillgång till att
leka med vad de vill. Det är det vi vuxna erbjuder barnen som de har tillgång till. Stänger vi
dörren till t ex ateljén eller byggrummet så har inte barnen tillgång till det. Tar vi inte in
lärplattan på morgonen så har inte barnen tillgång till den. Har vi däremot en bild eller ett
foto på den som barnen kan peka på, så är den synlig. Det här kan hjälpa till i en 1-5 års
avdelning där man tycker att man inte kan ha allt framme tillgängligt. Då får man ha det
synligt…
Vi behöver bli bättre på att tänka ut hur vi kan erbjuda en miljö som uppfyller alla nivåerna i
skattningsverktyget på en 1-5 års avdelning.
Föräldraenkäten
En stor andel vårdnadshavare som inte vet om deras barn får vara med och bestämma vad
de ska göra på förskolan och om deras barn får komma till tals.
Detta kan vi åtgärda genom att nämna det i Pluttra – egen kategori? Hur beskriver vi barns
inflytande? Ska den förtydligas?
17
Bilaga 5
Handlningsplan för barn
som kränker andra barn
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Var: Under vistelsen på förskolan både inne och ute.
Vem: All personal i huset
Vad: Barnet ska få stöd att utveckla sin sociala kompetens så att det
fungerar väl i gruppen utan behov att kränka andra.
Hur: Genom observationer i vilka situationer barnet kränker och ett
förhållningssätt till barnen och föräldrarna enligt följande:
Barnet som blivit kränkt:
Uppträd lugnt och undvik att bli arg.
Prata med och trösta barnet
Barnets vårdnadshavare:
Berätta att barnet blivit kränkt utan att nämna namnet på det barn/ de
barn som utfört kränkningen.
Barnet som kränkt:
Uttryck tydligt att du inte tolererar att barnet kränker, visa att du är
upprörd men skäll inte.
Konfrontera barnet med det andra barnets känslor
Barnets vårdnadshavare:
Berätta vad som hänt utan att lägga in värderingar och utan att nämna
namnet på det barn som blivit kränkt.
Tala om att händelsen är utagerad, vårdnadshavarna ska inte
konfrontera barnet när de kommer hem.
Visa att du har förståelse för barnet, även om kränkningar är
oacceptabelt. Visa att ditt goda förhållande till barnet inte har
förändrats.
Personal:
Observera barnet noggrant för att komma underfund med i vilka
situationer det kränker.
Vid svårare fall kan det behövas extra personal - kontakta förskolechef.
Värderande ord får inte förekomma bland personalen.
18