Planeringsmatris mot diskriminering och kränkande behandling
Mål utifrån Lpfö 98/10
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund, oavsett kön,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning.
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.
Mål utifrån BEO:s plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Vår förskola ska förbygga och förhindra kränkningar pga. könsidentitet eller könsuttryck, ålder, religion eller annan trosuppfattning, etnisk
tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning och kön
Teori:
Normkritisk teori (läs sid. 25-41 i ”Bångstyriga barn” av Klara Dolk)
Sociokulturell teori (Vygotskij)
Styrdokument:
FN:s barnkonvention, Skolverkets allmänna råd, Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket, Nolltolerans mot
diskriminering och kränkande behandling, Skolverket, Förskolans och skolans värdegrund, Lika rättigheter och möjligheter – Do-paket
Jämställdhetsintegrering
Litteratur:
”Bångstyriga barn”, Klara Dolk
”Normkreativitet i förskolan: om normkritik och vägar till likabehandling” Karin Salmson, Johanna Ivarsson
Utvärderings metoder:
BRUK område 2 ”Normer, värden och inflytande”
Malmö Stads skattningsverktyg - Likabehandling
Fyll i område för utvecklingsinsats överst i matrisen.
Hur ser det ut idag?
Vad ska göras?
Område för utvecklingsinsats:
I resultatet av BRUK område 2 ”Normer, värden och inflytande” skattade personalen verksamheten högt.
Förskolan har även gjort observationer av personalens förhållningssätt till att ge barn ett inflytande samt att
verksamheten erbjuder en jämställd och jämlik miljö. Analysen av observationerna visade ett utvecklingsområde
att arbeta mer med jämställdhet och jämlikhet.
FN:s barnkonvention används i förskolan. Dokumentation på Pluttra visar att ”Tio kompisböcker baserade på
barnkonventionen” av Linda Palm och Lisa Sollenberg har används i barngruppen som diskussionsunderlag kring
barns rättigheter.
Det finns tillgänglig littertur och förskolan har kompletterat utbudet av litteratur. Resultatet av bruk område 2
visar dock att utbudet samt användandet av litteratur som handlar om omsorg om andra människor kan
utvecklas ytterligare. Det finns även ett behov av mer litteratur som utvidgar normer. Dokumentation på Pluttra
visar att litteratur fungerar som diskusionsunderlag i barngruppen . Förskolelådan används i verksamheten
Det finns fungerande rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering,trakasserier och kränkande
behandling.
I dagsläget deltar barnen i, samt har inflytande över, beslut som rör verksamhetens form och innehåll. Personalen
kan genom analys och reflektion fortsätta utveckla sin syn på vad barnen kan vara med och bestämma samt ha
inflytande över.
Förskolan arbetar med Grön flagg och Hållbar utveckling
All personal deltar i skolverkets utbildning ”Sju timmar-jämställdhet” (Skolverket), där de bland anat ges möjlighet
att reflektera över sitt bemötande av barnen vid måltidssituationer
Förskolan behöver utveckla arbetet med FN:s konvention om barnets rättigheter samt arbeta för att göra barnen
medvetna om sina rättigheter. Konvention ska läsas av personalen och användas i verksamheten. Börja med
artikel 2, 3, 6 och 12. (de fyra grundprinciperna).
I början av varje år ska vi gå igenom BRUK som har valts som utvärderingsmetod för att kunna kartlägga vart vi är
och utifrån kartläggningen, analysera var vi befinner oss i verksamheten och prata om vilka metoder vi väljer.
Utbudet av barnlitteratur bör ses över så att det representerar samhällets/världens mångfald samt den
värdegrund som förskolans verksamhet vilar på. Personalen ska medvetet välja barnlitteratur som kan fungera
som samtalsunderlag för diskussioner om diskrimineringsgrunderna och kränkand behandling. Personalen ska
vara lyhörd för barnens tankar, åsikter och funderingar samt ställa frågor som uppmuntrar barnen att reflektera
vidare. Verksamheten ska arbeta med värdegrunder utifrån materialet ”Förskolelådan”. Kompisböckerna om
barnkonventionen ska finnas och användas i verksamheten.
Personalen ska fortsätta reflektera över sitt bemötande gentemot barnen utifrån diskrimineringsgrunderna och
kränkande behandling
För vem? (Målgrupp)
Hur ska det göras?
Barn, vårdnadshavare och personal.
All personal läser och blir förtrogen med innehållet i FN:s konvention om barnets rättigheter
FN-vecka 24/10-16 – 28/10-16 då personal och barn arbetar extra med barnkonventionens fyra
grundprinciper: Alla barn har samma rättigheter och lika värde, Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut
som rör barnet, Alla barn har rätt till liv och utveckling, Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få
den respekterad.
Boken ”Alla barns rätt” av Pernilla Stalfelt, UNICEF:s ”Barnkonventionen i en låda” och ”Tio kompisböcker
baserade på barnkonventionen” av Linda palm och Lisa Sollenberg används i barngruppen
Diskussionsgrupp/nätverk/utbildning för att öka personalens kunskap om diskriminering, kränkande
behandling och barns rättigheter
Vem ansvarar?
Förskollärare/arbetslagsledare tillsammans med arbetslaget.
Uppföljning/
Utvärdering
- hur/när/av vem ska
insatsen följas upp och
utvärderas
Effekter på kort sikt
Genom BRUK område 2
Malmö stads skattningsverktyg
Förskollärare/arbetslagsledare ansvarar för att målen i planen följs upp minst en gång per termin.
Barnen blir medvetna/till viss del medvetna om barnkonventionens exisens och innehåll samt att förskolan blir en
plats där normer kan utvidgas. Personalen reflekterar över och utvecklar sitt förhållningssätt
Effekter på lång sikt
Att förskolan förmedlar och förankrar respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande demokratiska
värderingar, samt följer Diskrimineringslagen och Skollagen.
Att förskolan tar tillvara på barnens tankar och nyfikenhet och att de kopplar det till miljöfrågor och livsstil. Att vi
lyssnar på varandra och respekterar varandras åsikter och olikheter. Verksamheten ska ge barnen en förståelse
för hur vardagsliv och arbete kan utvecklas så att vi alla bidrar till en bättre miljö – en hållbar utveckling.
