Social- och beteendevetenskapliga biblioteket
Informationskompetens - ett
lärandemål i högskoleutbildningen
Projektrapport Samhällsvetenskapliga fakulteten
Projekttid: 2006-02-01 - 2006-05-31
Projektledare Karin Jönsson
Innehållsförteckning
Inledning.........................................................................................................1
Bakgrund ........................................................................................................2
Projektets syfte och mål ...................................................................................2
Bibliotekens pedagogiska betydelse i högskoleutbildningen .............................3
Undervisning i informationshantering på S-biblioteken idag ...........................4
Informationskompetens...................................................................................4
Redovisning av projektresultat.........................................................................6
Slutsatser och förslag .....................................................................................10
Referenser......................................................................................................13
Bilaga 1
Bilaga 2
Bilaga 3
Lärandemål informationskompetens
Projektdeltagare
Projektets arbetsformer
Inledning
I december 2005 utlyste Biblioteksstyrelsen vid Lunds universitet projektmedel för
samarbetsprojekt mellan bibliotek och utbildning kring integrering av
informationskompetens i kursplaner, formulering av lärandemål och utformande av
kursförslag. Institutioner, fakulteter och bibliotek vid Lunds universitet inbjöds att
inkomma med förslag och ansöka om medel.
Samhällsvetenskapliga fakulteten beviljades medel för ett områdesgemensamt projekt
som involverade områdets samtliga fyra bibliotek samt representanter för
grundutbildning och den avancerade nivån. Under våren 2006 har bibliotekspersonal,
studierektorer från samtliga institutioner och enheter tillsammans med projektets
referensgrupp utarbetat lärandemål avseende informationskompetens för kursplaner
och examensbeskrivningar på grundutbildning och på den avancerade nivån.
Resultatet av detta arbete redovisas i föreliggande rapport.
Arbetet med att anpassa utbildningen till Bolognadeklarationen inleddes på
Samhällsvetenskapliga fakulteten under ht 2005. Detta projekt har bedrivits parallellt
med områdets och institutionernas pågående omarbetning av kursplaner och program.
De lärandemål som utarbetats i projektet är anpassade efter kursplanernas övriga
lärandemål avseende nivå och formulering.
Informationskompetens är en av de allmänna kompetenser som lyfts fram i
Bolognareformen. Både inom utbildning och arbetsliv ställs krav på individens
förmåga att hantera information. I nuvarande lydelse av 1 kap. 9 § högskolelagen
formuleras allmänna mål för grundläggande högskoleutbildning:
Den grundläggande högskoleutbildningen ska ge studenterna
– förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
– förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, samt
– beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper
och färdigheter, utveckla förmåga att
– söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
– följa kunskapsutvecklingen, och
– utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.
Dessa allmänna mål redovisas ofta i samband med informationskompetens. Enligt
kommande lydelse av högskolelagen som innebär en anpassning till
Bolognadeklarationens mål formuleras samma allmänna mål och dessutom i 9 §§ en
tydlig kunskapsprogression mellan grundutbildning, avancerad nivå och utbildning på
forskarnivå (1 kap. 8 § högskolelagen träder ikraft 1 januari 2007 och skall tillämpas i
fråga om utbildning som börjar efter utgången av juni 2007 eller examina som
utfärdas därefter).
Högskolebiblioteken har en viktig uppgift att, genom ökad integrering av
informationshantering i utbildning och forskning, i samarbete med utbildningen,
medverka till att uppfylla högskolelagens mål och stödja studenternas
kunskapsutveckling. Arbetet i projektet har inneburit en konkretisering av
undervisningen i informationshantering och initierat en ökad dialog mellan bibliotek
och utbildning kring informationskompetens och dess betydelse och plats i
högskoleutbildningen.
1
Bakgrund
På Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet finns sju institutioner och
två enheter som bedriver utbildning och forskning inom samhällsvetenskap och
beteendevetenskap. Det finns även två centrumbildningar - Centrum för
europaforskning och Idrottsvetenskapligt centrum - som har inrättats för att främja en
flervetenskaplig samverkan inom respektive område. Fakulteten har sex
grundutbildningsprogram, fyra påbyggnadsutbildningar, två internationella
masterprogram och ett stort antal fristående kurser. Hösten 2007 startar tre
tvärvetenskapliga internationella masterprogram. där samtliga institutioner vid
fakulteten medverkar. Ht 2006 startar fem 10-poängskurser som kommer att ingå i
masterutbildningarna.
Vid fakulteten läser ca 7000 studenter eller ca 4000 HÅS. Antalet forskare och lärare
uppgår till ca 260 personer.
Fakultetens fyra bibliotek, Genus-biblioteket, Geo-biblioteket, Social- och
beteendevetenskapliga biblioteket och Statsvetenskapliga institutionens bibliotek,
ansvarar för biblioteks- och informationsförsörjningen inom området. Samtliga fyra
bibliotek ingår i biblioteksnätverket Lunds Universitets Bibliotek, LUB. Ett stort antal
studenter väljer under utbildningstiden att läsa kurser på fakultetens olika institutioner
vilket innebär att de får sin biblioteks- och informationsservice vid flera av områdets
fyra bibliotek. Ämnenas övergripande karaktär ger även forskarna och lärarna
anledning att använda sig av de olika biblioteken för att få sina informationsbehov
tillfredsställda.
En anpassning av områdets samtliga kurser och utbildningsprogram till
Bolognadeklarationen påbörjades i slutet av 2005. Diskussioner avseende struktur- och
samarbetsfrågor mellan ämnena sker på områdesnivå i syfte att åstadkomma en
kompatibel struktur inom fakulteten. Ansvarsfördelningen är delad mellan fakultetsoch institutionsnivå. Det konkreta arbetet med att anpassa dagens utbildning till den
nya studieordningen sker på institutionsnivå medan lärandemål för examina fastställs
på områdesnivå. (Samhällsvetenskapliga fakultetens Bolognadokument version 3, 2006-04-05.
http://www.sam.lu.se/upload/LUPDF/Samhallsvetenskap/Dokument_tillfalliga/Org_Bologna_Samfak_v
ersion3.pdf)
Projektets syfte och mål
Projektets syfte är att åstadkomma dels en högre grad av integrering av undervisningen
i informationshantering i områdets kurser och program dels att få till stånd ett ökat
samarbete mellan utbildning och bibliotek.
För att uppnå detta syfte har biblioteken i samarbete med utbildningen formulerat
förslag på lärandemål (learning outcomes) avseende informationskompetens för
grundutbildning och den avancerade nivån (se bilaga 1). Förslaget har lämnats till
Samhällsvetenskapliga fakultetsstyrelsen för beslut på områdesnivå. Målet är att
lärandemålen skrivs in i samtliga kurser och utbildningsprogram på
Samhällsvetenskapliga fakulteten.
Projektet har utarbetat förslag på en kompatibel och kunskapsprogressiv
undervisningsmodell för informationshantering inom fakulteten. Oavsett vid vilken
institution studenten tar examen, vilket huvudämne som valts och vilka delkurser som
2
ingår ska lärandemålen avseende informationskompetens och de färdigheter som
definierats ingå i dessa lärandemål vara desamma och ha uppnåtts vid avslutad
utbildning.
I projektet har frågan om kunskapsprogression och kvalitetssäkring för
informationskompetens uppmärksammats. De föreslagna lärandemålen är
nivåindelade och bygger på att färdigheterna från den lägre nivån uppnåtts.
Lärandemålen i informationskompetens bedöms och examineras i likhet med övriga
lärandemål i kurser och program.
Bibliotekens pedagogiska betydelse i
högskoleutbildningen
Ökad betoning på självständiga arbeten, problembaserat lärande och flervetenskapliga
inslag i kombination med ökad digital informationsförsörjning ställer krav på
studenternas förmåga att självständigt orientera sig bland informationskällor och
kunna värdera informationens relevans och vetenskapliga värde. Faktorer som ökad
informationsmängd, ökat studentantal och en förändrad utbildningspolitik som
betonar livslångt lärande ställer även krav på biblioteken att anpassa verksamheten till
dessa nya förhållanden genom att medverka i och stödja studenternas
kunskapsutveckling.
Biblioteken ger stöd och vägledning i informationshantering i olika former
(individuell vägledning i bibliotekens informationsdiskar, möjlighet att boka
bibliotekarie för enskild vägledning, chatt- och e-posttjänst, schemalagd undervisning i
grupp). Dessa aktiviteter innebär ett tydligt pedagogiskt uppdrag.
I samhällsvetenskapliga fakultetens strategiska plan för biblioteks- och
informationsförsörjning, 2005-2006 är informationskompetens ett centralt mål:
”Målet ”att stödja utvecklingen av hög informationskompetens hos
universitetets forskare, lärare och studenter” är centralt för
samhällsvetenskapliga fakulteten. Redan idag finns en omfattande
utbildningsverksamhet vid fakultetens bibliotek, men ytterligare kan
göras för att integrera informationshanteringen i grundutbildningen.
Enligt högskolelagen ska studenterna under sin grundutbildning
tillägna sig förmågan att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå
samt tillägna sig förmågan att följa kunskapsutvecklingen inom det
område som utbildningen avser. Informationshanteringen ska utgöra
ett integrerat inslag i lärandeprocessen och ska återfinnas i
utbildningsplanerna. För den närmaste tvåårsperioden
ämnar samhällsvetenskapliga fakulteten verka för att:
• ansvariga för grundutbildningen och biblioteksverksamheten ges i
uppdrag att utveckla
former för hur informationshantering ytterligare ska integreras i
grundutbildningen
• informationshantering bör ingå som ett moment i den nya
högskolepedagogiska
utbildningen för nyanställda lärare
• fakultetens bibliotek ska i ökande grad erbjuda lärare och forskare
utbildning i informationshantering
3
• undervisande bibliotekarier ska utbildas i högskolepedagogik inom
ramen för den
nya högskolepedagogiska utbildningen för lärare.”
(Samhällsvetenskapliga fakulteten 2004)
Undervisning i informationshantering på Sbiblioteken idag
Omfattningen av den schemalagda undervisning i informationshantering som idag
bedrivs på grundutbildningens olika nivåer varierar mellan de fyra
samhällsvetenskapliga biblioteken. I bibliotekens gemensamma verksamhetsberättelse
för 2005 redovisas totalt 379 lektionstimmar varav merparten av
undervisningstillfällena genomförts på Social- och beteendevetenskapliga biblioteket
(274 lektionstimmar) och på Geo-biblioteket (95 lektionstimmar). Biblioteken
informerar inför varje termin samtliga institutioners studierektorer och kursansvariga
om vilka kurser som erbjuds på de olika nivåerna (1-80 poäng) och undervisningen
bokas av den enskilde läraren. Vid vissa institutioner utgör undervisningstillfällena ett
återkommande inslag i utbildningen medan det vid andra institutioner förekommer
mindre regelbundet. Undervisningstillfällena schemaläggs i så stor utsträckning som
möjligt i anslutning till en förestående självständig arbetsuppgift i den aktuella kursen
där studenterna förväntas söka och värdera information på egen hand.
I de flesta fall bedrivs undervisningen i informationshantering parallellt med
utbildningen i form av enstaka tillfällen. I sällsynta fall utgör undervisningstillfällena
ett integrerat och återkommande inslag i utbildningen där studenterna får möjlighet att
utveckla en förståelse för relationen mellan informationssökning och lärande. Man kan
konstatera att undervisningen i informationshantering idag i hög grad bygger på den
enskilde lärarens initiativ, intresse och kunskap om informationssökningens betydelse i
relation till den egna undervisningen och studenternas problemlösning. Genom ett
ökat samarbete mellan bibliotek och utbildning och med gemensamt formulerade
lärandemål för informationskompetens kan formella former för undervisning i
informationshantering utarbetas.
Informationskompetens utvecklas i en disciplinär kontext i relation till en självständig
arbetsuppgift som innebär problemlösning och tolkning och användning av
information i en akademisk utbildning eller på arbetsplatsen. Informationskompetens
är en förutsättning för självständigt och livslångt lärande. Undervisning i
informationshantering måste därför utgöra ett återkommande och väl integrerat inslag
i studentens lärandeprocess.
Informationskompetens
Informationskompetens är den svenska översättningen av
engelskans information literacy. Termen definieras inom biblioteks- och
informationsvetenskaplig forskning som en process där individen utifrån ett
identifierat informationsbehov förmår lokalisera, utvärdera och omvandla information
till kunskap.
I vissa sammanhang har innebörden av begreppet informationskompetens reducerats
till förmågan att söka information. Med denna begränsade förståelse av begreppet
4
hänvisas studenterna till biblioteken för att lära sig söka information som en rent
teknisk färdighet utan tydlig koppling till utbildning och lärandeprocessen.
I den samtida biblioteksdebatten lyfts ett relationellt och kontextbundet förhållningssätt
fram:
”Informationskompetencebegrebet er en imødekommelse af de
udfordringer informations- og vidensamfundet har skabt, hvad angår
tilgængelighed, navigation og kompleksitet i informations- og
videnorganiseringen.
Undervisning der understøtter informationskompetence, frem for
undervisning i det mere afgrænsede informationssøgning, udgør
endvidere en del af et generelt skift i undervisningen fra
instruktioner til et kompetencefokus, hvor det ”at lære sig at lære” er
blevet et fremtrædende krav til enhver undervisning for at
imødekomme det livslange behov for at indhente, bearbejde, tilegne
sig, skabe og forholde sig kritisk til information og viden såvel i studieog arbejdsliv som i sit almindelige liv og virke som samfundsborger.”
(Pipa, 2004.)
Det Humanistiske Fakultet vid Köpenhamns universitet använder begreppet
navigationskompetens för att i ett vidare sammanhang definiera flera av de färdigheter
som ingår i informationskompetensen:
"• At kunne prioritere i hvilken rækkefølge forskellige opgaver skal
udføres
• At kunne skelne mellem korrekt viden og bred information, det vil
sige at udvælge relevant viden.
• At kunne overføre viden fra en kontekst til en anden
• At kunne udvælge sine kilder og sit informationsmateriale
• At kunne tilegne sig viden effektivt, det vil sige at kunne indlære og
strukturere en stor mængde viden
• At kunne belyse et emne fra flere perspektiver og forstå perspektivets
betydning for emnets afgrænsning, fremtræden og den producerede
viden
• At kunne arbejde metodisk med et komplekst og omfattende stof
• At kunne genkende mønstre i sproget, kulturen, litteraturen,
historien og samfundet
• At kunne parallelanvende viden, metoder og teorier på
sammenlignelige områder
Navigationskompetencen er altså [...] andet og mere end at søge efter
information på traditionel vis, men også at placere sig i forhold til
viden og information.” (Pipa, 2004)
Med utgångspunkt i ovanstående resonemang framgår att informationssökning utgör
en av flera färdigheter som tillsammans konstituerar begreppet
informationskompetens. För att studenterna ska uppfatta informationssökning som en
meningsskapande process måste alltså undervisningen i informationshantering
planeras och genomföras väl integrerad i och i relation till ämnesundervisningen.
Studenterna tillägnar sig inte informationskompetens i samband med enstaka
informationssökningstillfällen i biblioteken utan detta sker i lärandeprocessen i
5
förhållande till övrig kunskapsutveckling där informationssökning utgör ett centralt
inslag. Informationskompetens är inte enbart en biblioteksangelägenhet utan ett
kompetensmål i utbildningen där biblioteken utgör ett stöd.
Redovisning av projektresultat
Projektet har levererat förslag på lärandemål (learning outcomes) avseende
informationskompetens för kursplaner och examensbeskrivningar på grundutbildning
och avancerad nivå inom Samhällsvetenskapliga fakulteten (se bilaga 1). Lärandemålen
är generellt formulerade för att kunna genomföras inom områdets samtliga
utbildningar. Lärandemålen är indelade i fyra nivåer varav tre nivåer återfinns på
grundutbildningen och den fjärde på den avancerade nivån. I anslutning till
målformuleringarna redovisas här en beskrivning av kursinnehållet på de olika
nivåerna.
Målformuleringarna omfattar, med skiftande tyngdpunkt, följande kunskapselement:
• bibliotekets samlingar, tryckta och elektroniska:
• publikationstyper
• informationskällor och söktjänster
• sökteknik och sökstrategi
• källkritik
• referenssystem och citeringsteknik
• GU
Kandidatexamen
Efter avslutad kurs ska studenten
- visa förmåga att självständigt söka, kritiskt analysera och på ett kvalificerat sätt
kommunicera information
Nivå 1
Kursens mål:
Efter avslutad kurs ska studenten kunna utföra grundläggande informationssökningar
samt ha kännedom om enkel referenshantering
Kursens innehåll:
Undervisningsmomentets syfte är att introducera studenterna i bibliotekens
informationsresurser och att öva deras förmåga att utföra grundläggande
informationssökningar i kataloger och databaser. Studenterna introduceras i
grundläggande sökteknik och tillägnar sig en förståelse för kunskapsorganisationen
inom ämnet. Vidare introduceras studenterna i för ämnet gällande referenssystem.
Beräknat antal lektionstimmar: 1+2
Undervisningen fokuserar på:
6
Biblioteksintroduktion:
biblioteksnätverket LUB
lånerutiner
datorer och kopiering
bibliotekets hemsida
Mitt kursbibliotek
StiL
Bibliotekskataloger och databaser:
Lovisa
Libris
Artikelsök
Elin@Lund
Sökteknik:
bibliotekets samlingar, hylluppställning
sökning på titel- och författarnivå samt avancerad sökning i bibliotekskatalogen Lovisa
(bokens status, placering, beställa/reservera böcker och tidskrifter, förnya m.m.)
Publikationstyper
böcker
tidskrifter
artiklar
uppslagsverk och encyklopedier
Referenshantering:
grundläggande kunskap om källhänvisningar och litteraturlistor
Nivå 2
Kursens mål:
Efter avslutad kurs ska studenten kunna utföra ämnesrelaterade
informationssökningar, kunna värdera information och behärska referenshantering.
Kursens innehåll:
Undervisningsmomentets syfte är att skapa en ökad förståelse hos studenten för
informationssökningsprocessen. I anslutning till ett självständigt arbete övas
studenterna i att söka information i för ämnet relevanta informationskällor och i att
bedöma information utifrån ett källkritiskt perspektiv. Studenterna förväntas redovisa
informationen enligt gällande referenssystem i en korrekt sammanställd
källförteckning.
Beräknat antal lektionstimmar: 2+2
Undervisningen fokuserar på:
Databaser
ämnesrelaterade databaser
artikeldatabaser (referensdatabaser, fulltext)
bibliotekskataloger
informationssökning på webben (sökmotorer, ämnesportaler, myndigheter,
organisationer m.m.)
7
Sökteknik och sökstrategi:
formulera söktermer och kombinera dessa i söksträngar för fält- och fritextsökningar
boolsk söklogik, sökning på fraser, valfritt ord, ämnesord, index etc.
bedöma relevansen av sökträffarna (källkritik)
förmåga att identifiera och söka fram angivna referenser
Publikationstyper
böcker (monografier)
bidrag i bok (samlingsverk, antologi, festskrift; sammanställt av redaktör)
tidskrift
artikel i tidskrift
monografi i serie
flerbandsverk
konferenstryck
working papers series
uppsatser / examensarbeten
Referenshantering
kunskap om och förmåga att använda det referenshanteringssystem som används inom
ämnesområdet/kunskapsområdet
förmåga att upprätta en källförteckning/litteraturlista enligt det system som används
inom ämnesområdet/kunskapsområdet
Nivå 3
Kursens mål:
Efter avslutad kurs ska studenten självständigt kunna utföra informationssökningar
inom kunskapsområdet, kritiskt analysera informationen och på ett kvalificerat sätt
kommunicera denna.
Kursens innehåll:
Undervisningsmomentets syfte är att öva studenternas förmåga att på ett fördjupat och
strukturerat sätt söka information inom kunskapsområdet. Med utgångspunkt i en
egen problemformulering ska studenten kunna utarbeta en sökstrategi, tillämpa
relevanta avgränsningar, kritiskt kunna analysera informationen och bedöma dess
relevans för arbetsuppgiften. Informationen ska kommuniceras på ett reflekterande
och analytiskt sätt i det egna arbetet och redovisas enligt gällande referenssystem.
Beräknat antal lektionstimmar: 2+1
Undervisningen fokuserar på:
Informationssökning inom kunskapsområdet
problemformulering
identifiering av relevanta informationskällor
sökstrategier (avgränsningar, söktermer)
kritiskt värdering av informationens relevans för arbetsuppgiften
källförteckning
• Avancerad nivå
Magister/Master
8
Kursens mål:
Efter avslutad kurs ska studenten ha kunskap om vetenskaplig kommunikation och
självständigt kunna bevaka kunskapsutvecklingen inom ämnesområdet
Kursens innehåll:
Undervisningsmomentets syfte är att vidga studenternas kunskap om vetenskaplig
publicering. Utöver bibliotekens licensierade informationsresurser ska studenten känna
till och söka information i för ämnet relevanta öppna arkiv. Studenten förväntas i sin
informationssökning utnyttja personliga sök- och bevakningstjänster som möjliggör en
kontinuerlig bevakning av forskningsresultaten inom ämnet.
Undervisningen fokuserar på:
Vetenskaplig kommunikation
Förlag
Sällskap??
Open Access
Institutionella arkiv (LU research, Xerxes)
Referenshantering (flyttas till forskarnivå)
EndNote Web
Rankingsystem av kvalitetstidskrifter
Impact factor
Journal Citation Reports
Personliga bevakningstjänster
My Collection
Sökprofiler
Alerts
9
Slutsatser och förslag
• Områdesgemensamma lärandemål för informationskompetens
Det förslag på lärandemål som projektet har levererat har utarbetats gemensamt av
biblioteken, studierektorerna och referensgruppen. Arbetet och diskussionerna har lett
fram till en gemensam uppfattning om och förståelse för de färdigheter studenterna
förväntas tillägna sig under utbildningstiden på Samhällsvetenskapliga fakulteten och
på vilket sätt dessa färdigheter relaterar till utbildningen.
Gemensamma lärandemål för informationskompetens innebär att samtliga studenter
som avlägger examen på Samhällsvetenskapliga fakulteten förutsätts uppnå samma
färdigheter oavsett på vilket bibliotek de fått sin biblioteks- och informationsservice
eller vid vilken institution de avlägger examen. Informationskompetens är en kvalitetsoch konkurrensfaktor och ett viktigt lärandemål för anställningsbarheten och bidrar
till att göra samhällsvetare attraktiva på arbetsmarknaden. Genom projektet har vi
dokumenterat och tydliggjort för studenter, lärare, bibliotekspersonal och framtida
arbetsgivare vilka färdigheter studenterna förväntas behärska efter avslutad utbildning.
• Genomförande
Undervisningen i informationshantering kommer, efter genomförande av de
föreslagna lärandemål, att fokusera på de färdigheter och kunskapelement som
utarbetats i projektet. Lärandemålens progressiva nivåindelning lämnar utrymme för
anpassning till kunskapsutvecklingen i respektive ämne och till program- eller
kursupplägg.
Informationskompetens beskrivs både som en överförbar och generell kompetens och
en ämnesanknuten kompetens. Inom det samhällsvetenskapliga kunskapsområdet
borde det vara möjligt med tvärvetenskapliga inslag i undervisningen i
informationshantering. Ett av projektets mål var att utarbeta kompatibla
undervisningsmodeller så att studenterna inte vid mer än ett tillfälle behöver följa
undervisningen i informationshantering på de olika nivåerna. En student som
exempelvis läst en A-kurs på någon av områdets institutioner och fått undervisning i
informationshantering på nivå 1 på något av de fyra biblioteken ska inte behöva följa
motsvarande undervisning i informationshantering om eller när de väljer att läsa en Akurs vid någon annan institution.
Det idealiska vore om utbildningen och biblioteken tillsammans utvecklar ett
områdesgemensamt poänggivande kurspaket som introducerar studietekniska
färdigheter och samhällsvetenskaplig metod tillsammans med informationshantering
där lärarna ansvarar för de ämnesspecifika aspekterna av informationshantering
(exempelvis källkritik och kunskapsorganisation) och bibliotekarierna för de
informationsspecifika aspekterna. Motsvarande kurspaket skulle kunna utvecklas för
uppsatsskrivande på C- och D-nivå. Detta är i viss mån en samordningsfråga som bör
diskuteras vidare i den fortsatta planeringen av undervisning i informationshantering.
• Ansvarsfördelning
Genom att bibliotek och utbildning gemensamt definierat lärandemål och färdigheter
i projektet har bibliotekets pedagogiska uppgift synliggjorts. I den förestående
planeringen av undervisningen i informationshantering kommer ansvarsfördelningen
mellan lärare och bibliotekarier att tydliggöras och lärarens respektive bibliotekariens
10
yrkeskompetenser att tillvaratas. Genomförandet av kursmålen för
informationskompetens bör gemensamt utarbetas av lärare och bibliotekarier.
• Kvalitetssäkring
Kvalitetssäkring av utbildningarna utgör en grundläggande aspekt i
Bolognaprocessens. Kvalitetssäkring av utbildningarna kommer att ske på respektive
kurs och på examensnivå. Flera av de allmänna kompetenser som anges i
högskolelagen tillämpas i ett självständigt utfört arbete:
”Ett självständigt arbete i form av uppsatser och examensarbeten
ingår i slutet av utbildningarna. Dessa är ett uttryck för flera av
de mål som anges för examina på grundnivå och avancerad nivå.
De utgör därför ett viktigt underlag för bedömning av
utbildningens resultat.”
och
”uppsatsskrivandet integrerar en rad ämnesanknutna kunskaper
och metodologiska färdigheter med sådant som tillhör
högskolestudiernas allmänna mål beträffande självständigt arbete,
kritisk förmåga och effektiv kommunikation”
(Kvalitetsrådets arbetsgrupp för kvalitetssäkring 2005)
Lärandemålen för informationskompetens kan bedömas i samband med ett
självständigt arbete i likhet med övriga lärandemål som formulerats för en kurs. Det är
viktigt att det finns tydliga riktlinjer för hur informationskompetens bedöms och
examineras.
Frågor angående informationskompetens bör ingå i ordinarie kursutvärderingar.
Förutom utbildningens innehåll kommer även andra kriterier att bedömas. Hit hör bl
a tillgång till läromedel, biblioteks- och IKT-resurser samt ändamålsenliga lokaler och
faciliteter som svarar mot antalet studenter antagna till utbildningen.
Ämnesöverskridande möten förutsätter en studiemiljö som erbjuder samlad tillgång
till studieplatser, grupprum, datorarbetsplatser, kopiering och liknande faciliteter samt
till informationsresurser.
• Kompetensutveckling och resurser
Projektförslaget innebär ett ökat åtagande för biblioteken. Bibliotekspersonalens behov
av kompetensutveckling är en viktig fråga att beakta i samband med planerandet av
den kommande undervisningen. Det är absolut nödvändigt att bibliotekspersonalen
bereds tillfälle att delta i fakultetens högskolepedagogisk utbildning. Samarbetet med
utbildningen innebär, för bibliotekspersonalen, en kontinuerlig kompetensutveckling i
ämneskunskaper och i vetenskaplig metod.
Lärarnas informationskompetens (t ex informationskällor, informationssökning,
vetenskaplig publicering) måste utvecklas i förhållande till deras ämneskompetens för
att en integrering av informationskompetens i utbildningen ska kunna äga rum. Det
kan göras genom bibliotekens medverkan i den högskolepedagogiska utbildningen och
genom att samtliga nyanställda lärare erbjuds utbildningstillfälle i
informationshantering.
11
I planeringen av undervisningen i informationshantering måste frågor angående
datorarbetsplatser och personalresurser på de fyra biblioteken beaktas. En ökad
samordning av undervisningsverksamheten på biblioteken kommer förmodligen att bli
aktuell. De planerade tvärvetenskapliga masterprogrammen som startar ht 2007
involverar områdets samtliga fyra bibliotek.
Utöver ordinarie schemalagda undervisningstillfällen erbjuds studenterna vägledning i
informationssökning i bibliotekens informationsdiskar, genom tjänsterna Mitt
kursbibliotek, Boka bibliotekarie för individuell vägledning och Jourhavande@Lund,
en gemensam chatt- och e-postfrågetjänst inom Lunds Universitets Bibliotek. En
webbaserad sökguide kan utgöra ett komplement till dessa tjänster.
Projektet lämnar följande förslag:
•
Fakultetsstyrelsen antar projektets förslaget på områdesgemensamma
lärandemål för informationskompetens på grundutbildning och avancerad
nivå (se bilaga 1).
•
Riktlinjer för redovisning och bedömning av informationskompetens anges i
styrdokument.
•
Områdesbibliotekarien inbjuds delta i det forum där pedagogiska frågor och
utformning av utbildnings- och kursplaner på områdesnivå diskuteras.
•
Kontaktbibliotekarierna inbjuds delta i forum på institutionsnivå där
pedagogiska frågor och utformning av kursplaner diskuteras.
•
Bibliotekspersonalen bereds möjlighet att delta i områdets
högskolepedagogiska utbildning.
•
Biblioteken medverkar i områdets högskolepedagogiska utbildning i syfte att
stärka lärarnas informationskompetens.
12
Referenser
Aidt, Lone Skovsgaard, Iversen, Vibeke Mølgaard & Jensen, Hilda (2006).
Undervisning i informationskompetence på Aalborg Universitetsbibliotek. Aalborg:
Danmarks Biblioteksskole, Aalborgafdeling.
http://biblis.db.dk/archimages/441.pdf
Det Humanistiske Fakultet (2004). Kompetenceveje. Inspiration til studienaevnene og
eksempler på kompetencebeskrivelser. Köpenhamn: Köpenhamns universitet.
http://www.hum.ku.dk/studiereform/Publikationer,%20inspirationsskrifter%20og%2
0arbejdspapirer.html
Hansson, Birgitta & Rimsten, Olle (2005). ”Someone else’s job”. Måluppfyllelse av 1
kap 9 § högskolelagen avseende studenters informationskompetens. Örebro: Örebro
universitet.
http://www.kb.se/bibsam/bidrag/projbidr/avslutade/2005/someone_elses_job.pdf
Högskolelag (SFS 1992:1434)
Kvalitetsrådets arbetsgrupp för kvalitetssäkring (2005). Kvalitetssäkring av utbildningen
vid Lunds universitet. En vägledning för perioden t.o.m. 2012.
http://www.lu.se/upload/LUPDF/Bologna/LU_Bologna/KVALITETSSAKRING2.p
df
Larsson, Ann-Louise & Herder, Mats (2005). Bolognaprocessen i ett biblioteksperspektiv.
Ett uppdrag för Växjö universitetsbibliotek. Växjö: Växjö universitet.
http://www.vxu.se/bib/about/personal/~ann-louise/Bolognarapport.pdf
Pilerot, Ola (2006). Nytt perspektiv på informationskompetens. PowerPointpresentation.
http://www.his.se/upload/Biblioteket/lund_pilerot060523.pdf
Pipa, Tina Buchtrup (2004). Navigations- og informationskompetence på Det
Humanistiske Fakultet. Köpenhamn: Det Kongelige Bibliotek.
http://www.kb.dk/yd/kurser/materialer/Navigationskompetence%20KB.pdf
Proposition 2004/2005:162. Utbildningsdepartementet (2005). Ny värld – ny
högskola. Stockholm: Regeringskansliet.
http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/46320
Roos, Hans-Edvard (2006). Anteckningar om progression. Opublicerat manuskript.
Lund: Lunds universitet, Sociologiska institutionen.
Samhällsvetenskapliga fakulteten (2004). Strategisk plan 2005-2006 Samhällsvetenskapliga fakulteten biblioteks- och informationsförsörjning.
http://www.sam.lu.se/upload/LUPDF/Samhallsvetenskap/Bibliplan.bibl.pdf
Samordnargruppen Samhällsvetenskapliga fakulteten (2006). Bolognaprocessen vid
Samhällsvetenskapliga fakulteten i Lund.
http://www.sam.lu.se/upload/LUPDF/Samhallsvetenskap/Dokument_tillfalliga/Org_
Bologna_Samfak_version3.pdf
Webbdokumenten tillgängliga 2006-07-18
13
Bilaga 1 Lärandemål för informationskompetens
Utbildningsnivå
Lärandemål
examensnivå
Nivåindelning lärandemål
Nivå 1
Efter avslutad kurs ska studenten
Grundutbildning
- visa förmåga att självständigt
Efter avslutad kurs ska studenten kunna utföra grundläggande
informationssökningar samt ha kännedom om enkel
referenshantering
information
Undervisningsmomentets syfte är att introducera studenterna i bibliotekens
informationsresurser och att öva deras förmåga att utföra grundläggande
informationssökningar i kataloger och databaser. Studenterna introduceras i
grundläggande sökteknik och tillägnar sig en förståelse för kunskapsorganisationen
inom ämnet. Vidare introduceras studenterna i för ämnet gällande referenssystem.
söka, kritiskt analysera och på ett
kvalificerat sätt kommunicera
Kursinnehåll
Nivå 2
Undervisningsmomentets syfte är att skapa en ökad förståelse hos studenten för
Efter avslutad kurs ska studenten kunna utföra ämnesrelaterade informationssökningsprocessen. I anslutning till ett självständigt arbete övas
informationssökningar, kunna värdera information och behärska studenterna i att söka information i för ämnet relevanta informationskällor och i att
referenshantering
bedöma information utifrån ett källkritiskt perspektiv. Studenterna förväntas
redovisa informationen enligt gällande referenssystem i en korrekt sammanställd
källförteckning
Nivå 3
Efter avslutad kurs ska studenten självständigt kunna utföra
informationssökningar inom kunskapsområdet, kritiskt
analysera informationen och på ett kvalificerat sätt
kommunicera denna
Undervisningsmomentets syfte är att öva studenternas förmåga att på ett fördjupat
och strukturerat sätt söka information inom kunskapsområdet. Med utgångspunkt i
en egen problemformulering ska studenten kunna utarbeta en sökstrategi, tillämpa
relevanta avgränsningar, kritiskt kunna analysera informationen och bedöma dess
relevans för arbetsuppgiften. Informationen ska kommuniceras på ett reflekterande
och analytiskt sätt i det egna arbetet och redovisas enligt gällande referenssystem.
Undervisningsmomentets syfte är att vidga studenternas kunskap om vetenskaplig
Efter avslutad kurs ska studenten
Avancerad nivå
publicering. Utöver bibliotekens licensierade informationsresurser ska studenten
känna till och söka information i för ämnet relevanta öppna arkiv. Studenten
- ha kunskap om vetenskaplig
förväntas i sin informationssökning utnyttja personliga sök- och bevakningstjänster
kommunikation och självständigt
som möjliggör en kontinuerlig bevakning av forskningsresultaten inom ämnet.
kunna bevaka
kunskapsutvecklingen inom
ämnesområdet
Bilaga 2
Projektdeltagare
Projektledare
Karin Jönsson
Referensgrupp
Paula Uddman, (GU)
Anna Meeuwisse (FU)
Kjell Nilsson (int. master)
Anna Kovasna (studeranderepresentant)
Studierektorer
Tomas Germundsson, kulturgeografi och ekonomisk geografi
Glen Helmstad, Pedagogiska institutionen
Gunilla Jarlbro, Medie- och Kommunikationsvetenskap
Annika Rejmer, Rättssociologiska enheten
Gunnar Andersson, Sociologiska institutionen
Britta Liljegren, Institutionen för psykologi
Jean- Christophe Rohner, Institutionen för psykologi
Karin Lenz, Socialhögskolan
Ulf Johansson Dahre, Socialantropologi
Marta Cuesta, Centrum för genusvetenskap
Bibliotekarier
SoB:
Cajsa Andersson
Per Dessborn
Maria Lindenmo
Annie Troedsson
Ann-Sofie Zettergren
Geo:
Robin Gullstrand
Rolf Hall
Statsvet.:
Linda Grandsjö
Genus:
Ulla Malmqvist
Bilaga 3
Projektets arbetsformer
Möten
9 januari och 5 maj
Deltagare: referensgruppen
22 maj
Deltagare: studierektorerna, projektledaren
Workshops
21 mars, 3 april och 21 april
Deltagare: representanter från de fyra biblioteken, projektledare
14 mars
Deltagare: studierektorer, studeranderepresentanter, projektledaren, bibliotekarie
Projektledarmöten
27 februari och 12 juni
Deltagare: projektkoordinator Biblioteksdirektionen och projektledarna LUB
Presentation av projektet
4 april
Deltagare: Karin Jönsson, Maria Lindenmo, representanter från Socialhögskolan
(lärare, institutionsledning, studierektor, studeranderepresentant)
23 maj
Deltagare: Karin Jönsson, Lunds Universitets Bibliotek
