Män och manligheter i ett historiskt perspektiv

2011-06-01
Män och manligheter i ett
historiskt perspektiv
Manuel Almberg Missner
Adjunkt i genusvetenskap
[email protected]
Mannen som könskategori i historien
(Källa: Kimmel)
• Har män en historia?
• ”Woman alone seems to have ”gender” since the
category itself is defined as that aspect of social
relations based on difference between the sexes in
which the standard has always been man” (Thomas
Lacquer)
• Att skriva om män som män innebär:
1.
2.
att undersöka hur olika definitioner av olika maskuliniteter har
förändrats över tid och…
att utforska hur upplevelser av maskulinitet har format mäns
aktiviteter och handlingar.
Maskulinitet eller Maskuliniteter
(Källa: Kimmel)
• ”In an important sense there is only one complete
unblushing male in America: a young, married, white,
urban, northern, heterosexual, Protestant, father, of college
education, fully employed, of good complexion, weight, and
height, and a recent record in sports… Any male who fails to
qualify in any one of these ways is likely to view himself –
during moments at least – as unworthy, incomplete, and
inferior.” (Erving Goffman)
• Historieskrivningen av manligheten måste därför innehålla
två delar:
1.
2.
historien om den föränderliga ”idealversionen” av maskulinitet och…
de parallella och konkurrerande formerna av maskulinitet som
samexisterar med den.
1
2011-06-01
Homosocialitet och homofobi
(Källa: Kimmel)
• Maskulinitet som
1. en strävan efter makt, dominans och kontroll eller…
2. en rädsla för att bli dominerad och kontrollerad av andra
(män).
• Homosocialitet – en bekräftelseritual i en
grupp med liknande erfarenheter.
• Homofobi – en rädsla för andra män oavsett
sexuell läggning?
Manlighet i det tidigmoderna England
(Källa: Amussen)
• Mannens förmåga att uppträda som man hade i
hög grad reella politiska konsekvenser.
• Oberoende var högt värderat men upplevelsen av
detta oberoende var starkt påverkad av
klasstillhörigheten.
• För de som inte upplevde känslan av oberoende,
blev andra inslag viktigare: hederlighet, hårt
arbete eller till och med förmågan att slåss.
2
2011-06-01
Spänningar och konflikter
(Källa: Amussen)
• Manlighet och männens makt var flytande begrepp.
• Hotet mot patriarkatet
• Som överhuvud för hushållet borde mannen vara försiktig
men frikostig, ärlig, stark men kärleksfull, klok i sitt sätt att
leda det egna hushållet men hörsam mot
myndighetspersoner.
• Att vara man innebar att kunna hantera flera olika oskrivna
regler:
•
•
•
allmänna moralregler
regler som gällde klasstillhörigheten
föreställningar om manlighet som betonade ansvarskänsla, oberoende, förmåga
att självständigt kunna försörja sig och att vara en god granne.
Sexualitet, våld och oberoende i det
tidigmoderna England
• Även om manligheten omfattade normer för sexuellt
beteende var dessa inte centrala för vad det innebar att vara
man.
• Mäns förhållande till våld en viktig men omtvistad aspekt på
manligheten.
• De vanligaste frågorna när det gällde att definiera
manligheten handlade om oberoende och liknande
egenskaper som hängde samman med att vara en pålitlig
husbonde.
(Källa: Amussen)
Manlig gråt, känslor och självkontroll
(Källa: Claes Ekenstam)
•
•
•
•
-
•
•
•
-
Antiken
Akilles ”smälte i tårar”. Platon menar dock att vi måste ”akta oss att falla tillbaka i den
barnsliga kärlek, som behärskar den stora hopen”.
Medeltiden
Kyrkofadern Augustinus släpper fram de tårar han ”hållit tillbaka, så att de flödade så mycket
de ville”. Han bekänner att det är ”ljuvt” att gråta inför sin Herre.
Renässansen
Luther talade om sorg som en fruntimmersaktig känsla eller en barnslig svaghet. Samtidigt
kunde han själv och andra tyska män gråta hejdlöst.
1600 – talet
Lars Philip (major i svenska armén och son till Catharina Wallenstedt och den nyadlade
diplomaten Edvard Philipsson Ehrensteen) berättar i ett brev till modern att han på grund av
oro för hennes hälsa flera nätter i rad haft ” en sådan hjärtängslan, hel sömnlös, och att jag
[skam till skrivandes] har måst tjuta som ett barn”.
1700 – talet
Johan Gabriel Oxenstierna skriver: ”Min själ är som ett asplöf. Det finns ingen fläckt så svag,
hvaraf det ej sättes i rörelse.”
1800 – talet
Erik Gustaf Geijer: ”… åt ingen förtrodd, och i ensamma stunder gränsade till förtvivlan”.
1900 – talet
Carl Bildt: Jag ägnar mig inte åt att gråta offentligt. Men ibland kan jag ha svårt att hålla
tårarna tillbaka. Det är dock mera när man sitter med enskilda människor och hör vad de
berättar.
3
2011-06-01
Fyra förändringar under det
”långa” 1500-talet (Källa: RW Connell)
•
Nya uppfattningar om sexualitet och personlighet i de europeiska metropolerna
-
Religionens makt minskar.
Äktenskaplig heterosexualitet ersatte klostrens förnekande som sexualitetens mest ärade
form.
Utveckling mot individualism och föreställningen om ett autonomt jag.
Nödvändiga kulturella förutsättningar för själva idén om maskulinitet, en person vars
genuspräglade karaktär är orsaken till hans (eller hennes, om det gäller en maskulin kvinnas)
handlingar.
-
•
Skapandet av atlantkuststaternas transmarina imperier
-
Conquistadorerna
•
Tillväxten av de städer som var centrum för den kommersiella kapitalismen
-
Stadskulturen började genomsyras av en kalkylerande rationalitet.
Sexuella subkulturer börjar framträda (”Molly Houses”).
Utveckling mot en mer entydig uppdelning av kropparna.
•
Inledandet av storskaliga europeiska inbördeskrig
-
Krigen ifrågasatte genusordningens legitimitet.
Under de absoluta monarkiernas era fick staterna möjlighet till storskaligare
institutionalisering av mäns makt än vad som tidigare varit möjligt.
Den moderna genusordningen med ett tydligt isärhållande av maskulinitet och femininitet
skapas och stabiliseras.
-
Förändringar i arbetsmarknaden och maskulinitet
(Källa: RW Connell)
• Under 1800-talet etablerades grundläggande skolutbildning för
massorna och under 1900-talet har gymnasie- och
universitetsutbildning blivit allmän.
• Forskningsinstitut skapas.
• Expertis och tekniskt kunnande blir viktigt vilket skapar problem för
idealmaskuliniteten.
• Ledning och förvaltning avskiljs från den faktiska yrkesutövningen,
och relationen mellan dessa två har blivit ett kroniskt problem i
företag och statlig förvaltning.
• Hur ska man använda sig av experter – ”on tap or on top”?
Mellan förmodern homosexualitet
och den moderne homosexuelle
•
Mötet mellan ”Såna” och ”Riktiga karlar” i Göteborg runt andra världskriget
•
-
Förmoderna homosexuella relationer
Homoerotiskt umgänge var en handling och hotande potential
Inga särskilda miljöer
Förtigandets strategi
Protestmaskulinitet
•
-
Den moderne homosexuelle
Identiteten (självförståelsen) kopplad till sexualiteten
Ett särskilt slags person
Attraktionen till andra män ett mål i sig och inte ett substitut för kvinnor
Attraktionen har en känslomässig sida
Homosexualitet är något feminint
(Källa: Arne Nilsson i Ekenstam, C. m.fl. 2002)
4
2011-06-01
”Riktiga karlar” i det manliga
homosexuella utelivet
• ”Riktiga karlar” svårplacerade till och med på det sena 19oo talets
hetero-homosexuella axel
•
-
Vad förde ”riktiga karlar” till det manliga homosexuella utelivet?
Materiella förhållanden
Tillåtande kultur i åtminstone en del av arbetarklassen
Kvinnors sexuella svårtillgänglighet
Dubbelmoral, som sade att kvinnor skulle hålla på sig medan män
antogs vara sexuellt aktiva
- Ingen eller dålig tillgång till preventivmedel
- Män frikopplade från familjers och lokala samhällens övervakning
- Attraktion
(Källa: Arne Nilsson i Ekenstam, C. m.fl. 2002)
Upprepning och förändring
– pappor och deras pappor
•
Frånvaro och saknad vanliga inslag i söners berättelser om deras pappor.
•
Konstruktionen av fadern som den Andre – något diffust, okänt och
främmande – kan tänkas fungera som en täckbild; ett undvikande av
konfrontation med den problematik som trots en aktiv och delvis
framgångsrik strävan efter jämlikhet behäftar dagens manlighet.
•
”Situationen med min egen son är nästan samma som med min pappa på
1950-talet, som jag hade det med min pappa. Han lever helt i en
kvinnovärld./…/ På de plan min pappa var bra, så var det mer
intellektuellt. Ja det är svårt att beskriva men det handlar om intellektuell
stimulans. Men annars inte. Jag har funderat rätt mycket på det för han
håller på att dö för närvarande. Kommit fram till att det är på det planet,
annars var han frånvarande. Framförallt i puberteten. Men jag har små
förutsättningar att följa den vägen.” (Erik, 41 år)
(Källa: Thomas Johansson)
5