VT 2005 EXAMENSARBETE I AUDIOLOGI, 10 poäng Fördjupningsnivå 1 (C) Titel Situationen i skolan för barn och ungdomar med ensidig hörselnedsättning och ensidig dövhet, en litteraturstudie Författare: Handledare: Agne Wiberg Carina Rickeberg Therese Hansson Examinator: Claes Möller Sammanfattning Prevalensen för ensidigt medfödd hörselnedsättning är ca 2 per 1000 barn. En del barn upplever inga problem med sin ensidiga hörselnedsättning/dövhet i skolan och på fritiden. Det som i dag rekommenderas är bra placering i klassrummet samt eventuellt någon form av tekniskt hjälpmedel. Det finns dock barn med ensidig hörselnedsättning/dövhet som har mer besvär och behöver ett större omhändertagande av audionom, specialpedagog, lärare och andra professioner inom hörselvården. Syftet med denna studie var att sammanställa, analysera och diskutera forskningsdata som beskriver skolsituationen för barn och ungdomar med ensidig hörselnedsättning och dövhet. För litteratursökning användes databaserna Pubmed och CINAHL. Referenslistorna från valda vetenskapliga artiklar genomsöktes för att finna ytterligare vetenskapliga undersökningar. Flera studier undersökte resultat, kommunikation och socialt beteende i skolan där flera kom fram till att barn med ensidig hörselnedsättning hade problem inom områden som ordförråd, läsning, stavning och matematik. Det framgår också att barn med högersidig hörselnedsättning visade sämre resultat i skolan är barn med vänstersidig hörselnedsättning. Det var inte ovanligt att barn med ensidig hörselnedsättning fick gå om en årskurs. För en del barn hade den ensidiga hörselnedsättningen en större effekt på den sociala och emotionella utvecklingen än på prestationen i skolan. Angående tekniska hjälpmedel förespråkades FM-system och vad gäller kommunikationsstrategier är det av stor vikt att göra lärare och annan personal medvetna om svårigheterna som barn med ensidig hörselnedsättning har. Utifrån frågeställningarna kunde slutsatsen dras att många barn med ensidig hörselnedsättning upplever svårigheter i sin skolsituation och att många har behov av hörhjälpmedel i form av ett FM-system. Sökord: unilateral hearing impairment, unilateral hearing loss, unilateral hearing loss in children, unilateral hearing impairment in children. Spring 2005 RESEARCH PROJECT IN AUDIOLOGY, 10 credits Advanced level 1 (C) Titel The situation at school for children and adolescents with a unilateral hearing impairment or unilateral profound impairment, -a systematic review Author: Carina Rickeberg Therese Hansson Supervisor: Agne Wiberg Examiner: Claes Möller Abstract The prevalence of congenital unilateral hearing impairment in children is approximately 2 in 1000. Some children experience no problems with their unilateral hearing impairment or deafness at school or in their spare time. What is recommended today is a good location in the classroom in combination with some form of technical aid. There are, however, children with a unilateral hearing impairment or deafness who have more difficulties, and therefore require more attention from audiologists, special needs pedagogues, teachers, and people with other professions within audiology. The purpose of this study was to compile, analyze and discuss research data describing the situation at school for children and adolescents with a unilateral hearing impairment or deafness. Pubmed and CINAHL databases were used in the search for literature. Reference lists from selected scientific articles were searched to find additional scientific researches. Several studies examined results, communication and social conduct at school, a few of these showing that children with a unilateral hearing impairment had difficulties with their vocabulary, reading and spelling abilities and in mathematics. It is also evident that children with a right-sided hearing impairment achieved poorer results at school than those with a left-sided impairment. It was not uncommon for children with a unilateral hearing impairment to remain in the same school form for two years running. For some, the unilateral hearing impairment had a greater effect on their social and emotional development than on their performance at school. Regarding technical aids, the FM-system was recommended and concerning communications strategies, it is of great importance that teachers are made aware of the problems that children with a unilateral hearing impairment have. From these queries, conclusions could be drawn that many children with a unilateral impairment experience difficulties in their school situation and require hearing-aids in the form of an FM-system. Keywords: Unilateral hearing impairment, unilateral hearing loss, unilateral hearing loss in children, unilateral hearing impairment in children, INNEHÅLL INLEDNING…………………………………………………………………1 BAKGRUND………………………………………………………………...1 SYFTE……………………………………………………………………….6 FRÅGESTÄLLNINGAR……………………………………………………6 METOD……………………………………………………………………...6 MATERIAL…………………………………………………………………6 RESULTAT…………………………………………………………………7 Prevalens…………………………………………………………………….7 Diagnosålder………………………………………………………………...7 Skolan……………………………………………………………………….7 Skolresultat, kommunikation……………………………………………...7 Socialt beteende…………………………………………………………...8 Högersidig kontra vänstersidig hörselnedsättning………………………..9 Tekniska hjälpmedel………………………………………………………..10 Kommunikationsstrategier………………………………………………….11 DISKUSSION……………………………………………………………....12 Metoddiskussion…………………………………………………………....12 Resultatdiskussion…………………………………………………………..12 KONKLUSION…………………………………………………………….16 REFERENSER……………………………………………………..………17 APPENDIX…………………………………………………………………19 INLEDNING Som verksamma audionomer möter vi barn med ensidig hörselnedsättning/dövhet och deras eventuella problem i skola och på fritid. En del barn upplever inga problem med sin ensidiga hörselnedsättning medan andra har mer besvär. Det är den sistnämnda gruppen som vi vill veta mer om. Det är intressant för oss att få veta vilken typ av problem de har och vad det finns för lösningar. Det vi vet idag är att man rekommenderar bra placering i klassrummet och eventuellt tekniska hjälpmedel som t ex en CROS- apparat (Contralateral Routing of Signals) eller ett FM-system (frekvensmodulerat system). Vi vill öka vår kunskap för att ge så god habilitering som möjligt för barn med ensidig hörselnedsättning. Vi tror att inte bara audionomer kan ta del av denna litteraturstudie utan även specialpedagoger, förskolelärare och lärare som möter barn med ensidig hörselnedsättning/dövhet i sitt arbete. Naturligtvis kan även föräldrar ta del av studien. BAKGRUND Hörselorganet utvecklas tidigt i fosterstadiet. När fostret är tre veckor gammalt börjar innerörat utvecklas och är färdigt i tjugofemte veckan. Samtidigt med utvecklingen av innerörat utvecklas trumhinna, örontrumpet och hörselben i mellanörat. Vid sjätte veckan börjar ytterörat och hörselgången att bildas. Runt vecka tjugoåtta är hörselgången färdigutvecklad och trumhinnan avgränsar hörselgången mot mellanörat. (1) I Sverige föds ungefär 2-4 per 1000 med hörselnedsättning/dövhet. Denna statistik gäller om barnet har en hörselnedsättning som grundar sig på tonmedelvärdet >40 dB HL vid frekvenserna 500, 1000, 2000 och 4000 Hz (TMV-M4). Vid en dubbelsidig hörselnedsättning gäller tonmedelvärdet bästa örat. Diagnosåldern är 1-3 år (2). Hörselnedsättning delas in i fyra olika grader baserat på tonmedelvärdet av 500, 1000, 2000 och 4000 Hz på bästa örat: • Lätt hörselnedsättning: 20 – 39 dB HL • Måttlig hörselnedsättning: 40 – 69 dB HL • Svår hörselnedsättning: 70 – 94 dB HL • Grav hörselnedsättning: >95 dB HL (3) 1 Det finns olika orsaker till barns hörselnedsättning: • Genetisk orsak: Sextio procent av alla medfödda hörselskador/dövhet har genetisk (ärftlig) bakgrund. Genetisk hörselnedsättning delas vanligtvis in i två undergrupper: syndromatiska och ickesyndromatiska. Cirka 30 % av samtliga ärftliga hörselnedsättningar är syndromatiska (4). • Icke-genetisk orsak: Tjugo procent av alla barn med medfödda hörselskador/dövhet är icke-genetiska (4). Orsakerna kan vara infektioner under fosterstadiet exempelvis toxoplasmos (protozo parasit) och cytomegalovirus - CMV (medfödd visrusinfektion). Under en graviditets tre första månader, speciellt vecka sex och sju är hörselorganet som känsligast för ototoxiska mediciner (viss medicin som är skadlig för hörseln) vilket kan ge hörselskada/dövhet. Ytterligare en orsak till hörselskada/dövhet kan vara förlossningskomplikationer t ex för tidig födsel, ett utdraget återupplivningsarbete förenat med syrebrist, svår gulsot, trauma så som hjärnblödning eller sepsis (blodförgiftning) (3). • Okänd orsak: Tjugo procent av alla medfödda hörselskador/dövhet har okänd orsak. De flesta i denna grupp har sannolikt en genetisk etiologi (4). • Postnatal orsak: Alla hörselskador är inte medfödda utan kan uppstå under barnets uppväxt. Dessa hörselskador är till övervägande del icke-genetiska. Ett exempel är meningit (hjärnhinneinflammation) som kan uppstå under barnets första levnadsår. Andra orsaker kan vara skalltrauma, mässling eller ototoxiska mediciner. Det finns även genetiska postnatala hörselskador t ex syndrom med försenad debut av hörselnedsättning eller familjbunden sensorineural hörselnedsättning (inneröreskada) (3). Sjuttio procent av alla barndomshörselskadade har hörselnedsättning som ensamt symtom. Runt 90 % av de barndomshörselskadade har en sensorineural hörselnedsättning (2). Många barn kan drabbas av en eller flera otosalpingiter (öronkatarrer) eller otits media (öroninflammationer) som i sig inte är hörselskada men kan försena upptäckten av en hörselnedsättning (3). Ensidig hörselnedsättning Prevalensen för ensidigt medfödd hörselnedsättning/dövhet är ca 2 per 1000 barn (2). Med en ensidig hörselnedsättning menas att hörseln på ett öra är nedsatt mer än 20 dB vid frekvenserna 500, 1000 och 2000 Hz. Det kan också vara en ensidig hörselnedsättning om 2 nedsättningen överstiger 50 dB vid en frekvens jämfört med det andra normalhörande örat. Diagnosåldern för barn med ensidig hörselnedsättning/dövhet är ca 5,6 år (3). Beroende på när den ensidiga hörselnedsättningen/dövheten uppstod varierar graden av upplevda problem. En del barn som har en medfödd eller tidigt förvärvad ensidig hörselnedsättning/dövhet upplever ingen funktionsnedsättning (5). Misstanken finns att kongenitala (medfödda) orsaker till ensidig hörselnedsättning/dövhet utgör 75 % av fallen, där ärftlighet är den vanligaste orsaken. Andra faktorer som kan orsaka ensidig hörselnedsättning/dövhet är meningit, epidemisk parotit (påssjuka) skalltrauma och bullertrauma (3). Vid ett binauralt lyssnande lokaliseras ljudet till den sida som först stimuleras, även ljudintensiteten samt vilken frekvens ljudet har påverkar lokaliseringen (3). Binauralt lyssnande bidrar till en summationseffekt. Detta innebär att hörstyrkan ökar med ca 3 dB jämfört med monauralt lyssnande. Ljudlokalisation och summationseffekt ökar möjligheten att förstå tal i bullrig bakgrundsmiljö. Huvudet har en skuggande effekt på ljud. Om ljudet kommer från en 45-gradig vinkel mot ett av lyssnarens öron dämpas ljudet på grund av huvudets skugga med 6–12 dB på det andra örat. Vid ensidig hörselnedsättning/dövhet kan detta orsaka problem om ljudet först träffar det sämre örat (5). Diagnostik Vid hörselundersökningar på barn använder man så väl psykoakustiska som akustiska och elektrofysiologiska metoder. Eftersom de minsta barnen saknar förutsättningar för att medverka i psykoakustiska test är de akustiska och elektrofysiologiska varianterna viktiga (4). • REGISTRERING AV OTOAKUSTISKA EMISSIONER (OAE) En akustisk mätmetod där man registrerar funktionen hos de yttre hårcellerna i cochlean (snäckan). Den används vanligast vid en screeningundersökning av spädbarn. Vanligtvis sker registreringen efter med Transient Evoked OtoAcoustic Emission (TEOAE ). Men stimulerar med bredbandiga ljudklickar och kan på så viss stimulera i stort sett hela basilarmembranet på en gång. En annan typ av registrering är Distortion Product OtoAcoustic Emission (DPOAE). Denna registrering är mer frekvensspecifik (5). TEOAE respektive DPOAE kan registreras om hörtröskeln är bättre än 25-35 dB förutsatt att mellanörefunktionen är normal (2). 3 • HJÄRNSTAMSAUDIOMETRI (Brainstem Response Audiometry BRA) En elektrofysiologisk mätmetod där hörselnervens och hjärnstammens svar på ljudstimulering registreras. Ljudstimuleringen görs via hörlurar, instickstelefoner eller benledare. Via elektroder som fästs på huvudet registreras svaren. Mätningen går att utföra i naturlig sömn upp till 4-6 månader. Svarens utseende är åldersrelaterat. (2). • OBSERVATIONSAUDIOMETRI En psykoakustisk mätmetod där man genom att visuellt bedöma ett barns reaktioner (tittar på undersökaren, håller andan några sekunder eller reagerar på något annat sätt) på ljudstimuli gör en bedömning av hörseln. Ljudstimuli kan bestå av frekvensspecifika ljud eller tal. Utförs på barn upp till 1,5 år. Det kan vara svårt att fastställa ensidig hörselnedsättning/dövhet med denna metod (6). • AUDIOMETRI MED TITTLÅDA En psykoakustisk mätmetod som innebär att man studerar barnets reaktioner på ljudstimuli med hjälp av visuell förstärkning. Utförandet går till på så sätt att man direkt efter ljudstimulering ”belönar” barnet med en bild (ex en boll, docka, nalle mm) och på så sätt uppfattar barnet ett samband. Barnets reaktioner kan vara olika exempelvis de tittar upp från den leksak de leker med, pekar på bilden eller börjar skratta. Testet kan utföras med högtalare, hörtelefon eller bentelefon. Detta test ger en god uppfattning om barnets hörtrösklar. En lämplig metod för barn i åldern 1 – 3 år (6). • LEKAUDIOMETRI Med hjälp av en plockleksak markerar barnet att hon/han har hört ljudsignalen. En psykoakustisk mätmetod som tillämpas både till hörtröskelbestämning och till screening. Beroende på barnets ålder kan hörtröskeln för luftledda och benledda toner med eller utan maskering erhållas inom frekvensområdet 125 - 8000 Hz. Vid val av plockleksak bör man inte blanda för många färger eller för många olika former och storlekar. Barnet får heller inte se när man trycker på stimuliknappen och det är viktigt att inte använda samma rytm eftersom barnet då kan flytta leksaken utan att ha hört testtonen. Detta test utförs på barn vid ca 3 års ålder och uppåt (6). • TONAUDIOMETRI Med stimulering med rena toner bestäms hörtröskeln. En psykoakustisk mätmetod där tonerna presenteras monauralt via hörlurar eller benledare (6). Testpersonen svarar antingen genom att trycka på en knapp, räcka upp handen eller ge ett muntligt svar. Testet kan utföras på barn från 5-6 år och omfattar frekvenserna 125 - 8000 Hz. I vissa 4 sammanhang finns ett behov av en snabb gallring av normalhörande/icke normalhörande, exempelvis bland skolbarn. Lämpligt är då att använda screeningaudiometri vars syfte är att se om testpersonen hör bättre eller sämre än ett bestämt värde, den så kallade screeningnivån. En vanlig screeningnivå är 20 dB HL (7). • TALAUDIOMETRI (Maximal taluppfattning) En psykoakustisk mätmetod där den maximala taluppfattningen bestäms genom att presentera listor med enstaviga fonetiskt balanserade ord via hörtelefon. Varje lista består av 50 korta meningar som presenteras monauralt. Testpersonen ska upprepa sista ordet efter varje mening (7). Vid testning av yngre barn finns speciella ordlistor med enkla ord (8). Barnet måste ha normalt språk och talutveckling (7). Omhändertagandet av barn med ensidig hörselnedsättning Omhändertagandet av barn med ensidig hörselnedsättning bedöms från fall till fall, beroende på barnets individuella behov. Om barnet anpassar sig bra till sin hörselnedsättning och det fungerar bra i skolan räcker det ofta med optimal placering i klassrummet (barnet ska sitta långt fram med bästa örat åt klassrummet) samt en årlig hörselkontroll för att se hur utvecklingen fortskrider. För många barn med ensidig hörselnedsättning krävs dock en mer grundlig utredning. Hur effektivt omhändertagandet blir kan bero på hur bra kommunikationen är mellan audionom, barnets föräldrar, lärare och andra professioner inom hörselvården som kommer i kontakt med barnet. Audionomen kan ge praktisk information och rekommendationer till föräldrar och lärare. De sköter också eventuell hjälpmedelsutprovning. Lärare kan ge en tydlig bild av barnets sociala kompetens och skolresultat. Det är viktigt att uppmuntra föräldrarna att engagera sig i barnets utveckling gällande hörsel och skolarbetet. Det är genom föräldrarna som de olika professionerna får sin information och på detta sätt kan ge bästa möjliga omhändertagande (3). Kompensationsstrategier Ett normalhörande barn får mycket kunskap om omgivningen från svaga, ibland avlägsna ljud som var för sig inte innehåller så mycket information, men sammantagna ger en bild av omvärlden. Ett barn med hörselnedsättning måste komplettera informationen genom att titta, lyssna på nära håll och känna för att få den kunskapen. 5 Läppavläsning är ett sätt att i viss mån kompensera hörselnedsättningen och kan utgöra ett stöd för taluppfattningen. På grund av skillnader i lyssningssituation kan uppfattningsförmågan påverkas negativt exempelvis om talaren vänder sig bort, sätter handen för munnen eller har ansiktet dåligt belyst. I viss mån kan hörselnedsättningen också kompenseras genom att öka uppmärksamheten och ansträngningen för att uppfatta. Detta går dock inte att upprätthålla en längre tid utan att bli trött. Vid ansträngning spänns gärna muskulatur i nacke och axlar och om en hörselnedsättning är asymmetrisk vrids oftast huvudet för att få bättre uppfattning på det hörande örat. Uttröttning och spänningshuvudvärk är ett vanligt symptom hos barn med hörselnedsättning (5). Syfte Att sammanställa, analysera och diskutera forskningsdata som beskriver omfattning och diagnosålder samt skolsituationen för barn och ungdomar med ensidig hörselnedsättning och dövhet. Frågeställningar Medför ensidig hörselnedsättning några svårigheter i skolsituationen? Har barnen behov av hörhjälpmedel och i såfall, vad rekommenderas? METOD För bakgrund och material till litteraturstudien gjordes en litteratursökning, främst via databaser. De databaser vi använde oss av var CINAHL och PubMed. Sökord som har använts är: unilateral hearing impairment, unilateral hearing loss, unilateral hearing loss in children och unilateral hearing impairment in children. De författare som förekom ofta i sökorden i tidigare nämnda databaser sökte vi vidare på för att utöka vårt material, även då sökte vi i CINAHL och PubMed. Vi granskade också artiklarnas referenslistor för att hitta ytterligare undersökningar. Därefter gick vi igenom delar av tidigare audiologisk kurslitteratur och fann avsnitt som var intressanta för vår bakgrund. Efter att ha läst igenom det material vi fann, sorterade vi bort de artiklar som inte var vetenskapliga undersökningar. 6 MATERIAL Materialet består av sexton artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter mellan åren 1979 och 2002. Se artikelbeskrivning i bilagan. RESULTAT Prevalens Bess, Dodd-Murphy och Parker fann i sin studie att av 1218 barn som gick i årskurs tre, sex och nio (enligt amerikanskt skolsystem) hade 3 % ensidig hörselnedsättning. De definierar ensidig hörselnedsättning som >20 dB HL vid frekvenserna 0.5, 1, 2 kHz, med skillnaden <10 dB HL mellan luft- och benledning på det nedsatta örat. För det bättre örat ska hörtröskeln vara <15 dB HL (9). I en annan studie av Oyler, Oyler och Matkin framkom att prevalensen för barn med ensidig hörselnedsättning (från grundskolan till och med gymnasiet enligt amerikanskt skolsystem) var ungefär 2/1000 (20). Diagnosålder Medelvärdet för diagnosåldern varierar mellan de studier som belyser detta. Bess och Tharpe fann ett medelvärde på 5.68 år (18). English och Church fick fram ett liknande resultat på 5.6 år (14). Kiese-Himmel fann däremot i sin studie att diagnosåldern var 65,5 månader (7.8 år) (11). Den högsta diagnosåldern fick Brookhouser, Worthington och Kelly med ett medelvärde på 8.78 år. Diagnosåldern varierade beroende på grad av nedsättning där de högfrekventa nedsättningarna (normal hörsel fram till 2000 Hz) i genomsnitt inte upptäcktes förrän vid 11.4 år (23). I en studie av Hartvig Jensen, Angaard Johansen och Börre var 28 av 30 barn identifierade innan eller när de började skolan. Sextio procent av fallen upptäcktes av en händelse medan misstanke om hörselnedsättning fanns sedan tidigare hos resterande 40 % (17). Skolan Skolresultat, kommunikation I en undersökning av Brookhouser, Worthington och Kelly fann de att bland 172 barn med ensidig hörselnedsättning så hade 102 (59 %) antingen problem med skolarbetet eller visade dåligt uppförande (23). Culbertson och Gilbert visade i sin studie att barn med ensidig 7 hörselnedsättning hade större svårigheter med uppgifter innehållande språkliga begrepp, läsning och stavning (10). Kiese-Himmel kunde inte i sin studie visa att barn med ensidig hörselnedsättning hade en mer begränsad språklig kognitiv förmåga jämfört med normalhörande barn. Det bör dock noteras att i stort sett alla barn i henne studie var anpassade med hörapparat (11). I en studie av Bess, Tharpe och Gibler har tester gjorts där man mäter tal i hörande örat och brus i hörselskadade örat samt tal i hörselskadade örat och brus i hörande örat. Man utförde även mätningen utan brus. Testerna utfördes med hjälp av två högtalare som var placerade på ca två meters avstånd och i 45 graders vinkel mot testpersonen. Testet utfördes på 25 barn med ensidig hörselnedsättning och 25 normalhörande barn. De fick fram att barn med ensidig hörselnedsättning har lika stora problem med språkförståelse i både tyst och bullersam miljö jämfört med normalhörande barn. Det fanns också en trend att barn med högersidig hörselnedsättning visade sämre resultat än barn med vänstersidig hörselnedsättning vid tester med tal i det hörande örat och brus i det hörselskadade örat. Skillnaden var dock inte signifikant (13). Klee och Davis-Dansky gjorde en jämförelse mellan 25 barn med ensidig hörselnedsättning och 25 normalhörande barn. Utifrån medelvärdet och standardavvikelsen på allmänna befolkningen såg man att när det gäller IQ var det ingen skillnad mellan de 25 normalhörande barnen och de 25 barnen med ensidig hörselnedsättning. När man tittade närmare på gruppen med ensidig hörselnedsättning fann man att åtta barn av tjugofem fick gå om en årskurs. Samtliga av dessa åtta barn hade en lägre IQ än de övriga i gruppen, även om deras IQ låg inom normalområdet. Det var också statistiskt signifikant att barn med ensidig hörselnedsättning bättre än 60 dB HL i tonmedelvärde hade högre IQ än barn med ensidig hörselnedsättning sämre än 60 dB HL i tonmedelvärde (19). Culbertson och Gilbert utförde liknande test i sin studie på 25 barn med ensidig hörselnedsättning och 25 normalhörande barn men fann ingen signifikant skillnad i IQ. Liksom Klee och Davis-Danskys studie fick 32 % av barnen med ensidig hörselnedsättning gå om en årskurs. Även här hade barn med svår ensidig hörselnedsättning signifikant lägre IQ (även om de låg inom normalområdet) än barn med lätt till måttlig ensidig hörselnedsättning (10). Keller och Bundy utförde en studie på 63 barn med ensidig hörselnedsättning. De jämförde barnens studieresultat med de övriga barnen i deras klasser och med nationella standardprov. Det bildades också en kontrollgrupp bestående av normalhörande syskon som gick på samma skola. Eftersom det endast var 23 syskon i kontrollgruppen, kunde inte hela gruppen med ensidig hörselnedsättning jämföras med kontrollgruppen. Endast barn med ensidig hörselnedsättning och som hade ett syskon på 8 skolan jämfördes, övriga jämfördes endast med nationella prov och skolresultat i klassen. Barnen med ensidig hörselnedsättning visade sämre resultat inom områdena: ordförråd, stavning, läsförståelse och matematik. Det framgick också att i gruppen med ensidig hörselnedsättning hade pojkarna bättre resultat än flickorna i flera ämnen (21). Socialt beteende Bess och Tharpe visade i en studie omfattande 60 barn med ensidig hörselnedsättning att 35 % fick gå om en årskurs, varav 50 % fick gå om första klass. Förklaringen till det sist nämnda kan vara att lärarna uppfattade dessa barn som omogna och överaktiva och att lärarna hade svårt att definiera problemet (18). Culbertson och Gilbert upptäckte i sin studie att en del barn med ensidig hörselnedsättning kunde visa dåligt uppförande för att få uppmärksamhet. De kunde också visa frustration eller ängslighet. Samtidigt visade studien också att det fanns ett barn med ensidig hörselnedsättning som var mycket blygt och tydde sig mer till läraren än till sina klasskamrater (10). Keller och Bundy fann i sin undersökning att det inte var ovanligt att barn med ensidig hörselnedsättning beskrevs av lärarna som ouppmärksamma och ovilliga till samarbete. För en del barn hade den ensidiga hörselnedsättningen en större effekt på den sociala och emotionella utvecklingen än på prestationen i skolundervisningen (21). Dancer, Burl och Waters skickade i sin studie ut ett frågeformulär, SIFTER (Screening Instrument for Targeting Educational Risk), till lärare till 18 barn i åldern 5 – 17 år med ensidig hörselnedsättning. Frågeformuläret bestod av femton frågor som delades in i fem kategorier: skolresultat, uppmärksamhet, kommunikation, medverkan i klassen och uppförande i skolan. Varje lärare fick till uppgift att besvara två SIFTER-frågeformulär, ett gällande ett barn med ensidig hörselnedsättning och ett gällande ett normalhörande barn i samma klass. Resultatet visade att samtliga 18 barn med ensidig hörselnedsättning visade ett signifikant sämre resultat än de normalhörande barnen i alla fem kategorierna (22). Högersidig kontra vänstersidig hörselnedsättning Hartvig Jensen, Angaard Johansen och Börre gjorde två olika studier för att undersöka om det fanns skillnader mellan vänstersidig kontra högersidig hörselnedsättning. I en av de två studierna fann man att barn med högersidig hörselnedsättning hade en sämre kognitiv förmåga (mätt med verbala och icke-verbala tester) än barn med vänstersidig hörselnedsättning (16). Den andra studien visade att barn med högersidig hörselnedsättning har sämre förmåga att uppfatta tal i bullersam miljö och därför har större svårigheter i exempelvis dåligt akustikbehandlade lokaler (17). Barn med en svår till grav ensidig 9 hörselnedsättning löpte större risk att bli underkända i skolan, speciellt om hörselnedsättningen var högersidig enligt Oyler, Oyler och Matkin (20). I en undersökning på 20 barn med ensidig hörselnedsättning fann Bess, Tharpe och Gibler att 62,5 % av de barn som fick gå om en årskurs hade en högersidig hörselnedsättning (13). Kiese-Himmel kunde däremot inte visa samma resultat. Hon fann i sin studie ingen signifikant skillnad mellan högersidig och vänstersidig hörselnedsättning dock hade barn med vänstersidig hörselnedsättning något sämre nivå på samtliga språktester (11). Det fanns inte heller någon signifikant skillnad mellan vänstersidig och högersidig hörselnedsättning i Dancer, Burl och Waters undersökning (22). Tekniska hjälpmedel Kenworthy, Klee och Tharpe kom, i sin diskussion fram till att barn med grav ensidig hörselnedsättning fick en signifikant förbättrad språkförståelse i vissa lyssningssituationer med hjälp av FM-system (15). Kopin, Stelmachowic, Carney och Schulte utförde en undersökning om FM-system för barn med ensidig hörselnedsättning där man testade fem olika mottagningsalternativ på det hörande örat: traditionella hörlurar, slang i hörselgången, öppen insats med slang, standardinsats med ventilation och öppen standardinsats (de sista fyra alternativen var kopplade till en hörapparat bakom örat). Man placerade högtalare 45 grader horisontellt och vertikalt från testörat. Med hjälp av ett svep av rena toner på 90 dB SPL över frekvenserna mellan 200 – 6000 Hz kunde man mäta upp de olika mottagningsalternativens funktion. Det markant bästa alternativet var slang i hörselgången som i stort sett inte gav någon försämring i diskanten. Då hade barnet också möjlighet att inte bara höra läraren via FM-system utan även klasskamraterna runt omkring. Sämst var standardinsats med ventilation som gav upp till 27 dB försämring vid 4200 Hz. Traditionella hörlurar var det näst bästa alternativet men samtidigt var det opraktiskt med tanke på att barn har behov av att röra sig (12). Updike gjorde i sin studie en jämförelse mellan lyssnande utan hörapparat, med hörapparat, CROS och FM-system. Sex barn med ensidig hörselnedsättning av varierande grad ingick i studien. Barnens diskriminationsförmåga testades både i tyst och bullrig miljö med de olika hjälpmedlen. Resultatet visade att barnen ibland hade bättre diskriminationsförmåga utan hörapparat jämfört med hörapparat och CROS, främst i bullrig miljö. Bäst resultat visade FMsystem i både lugn och bullrig miljö, framför allt för de barn med grav ensidig hörselnedsättning (24). 10 I en annan studie av Kenworthy, Klee och Tharpe undersökte man sex måttligt till gravt ensidigt hörselskadade barn. Nonsensord och meningsfulla ord spelades in på band vid tre olika lyssningssituationer: tal i hörande örat och brus i det hörselskadade örat, tal i det hörselskadade örat och brus i det hörande örat samt signal framifrån/störande brus bakifrån. Med hjälp av en KEMAR-docka kunde man också på bandet spela in om man lyssnade via FM-system (kopplad till hörapparat med öppen insats), CROS-apparat eller ”optimal placering” utan hörapparat. Detta presenterades sedan via hörlurar för barnen. Svårast var det för barnen att höra nonsensorden utan hörapparat när det presenterades tal i det hörselskadade örat och brus i det hörande örat. CROS-apparat gav en förbättring vid lyssning av tal i hörselskadade örat och brus i det hörande örat men en klar försämring när de lyssnade på tal i det hörande örat och brus i det hörselskadade örat. FM-systemet visade bästa resultatet i alla lyssningssituationer (15). Hartvig Jensen, Angaard Johansen och Börre fann i sin studie att en anpassning med CROSapparat vid en grav ensidig nedsättning inte var till någon fördel jämfört med ingen apparat alls, speciellt om nedsättningen var högersidig. Det berodde på att en CROS-apparat inte åstadkom binauralt hörande och gav sämre signal/störförhållande i det normalhörande örat. Dessutom störde CROS-apparatens egenbrus det normalhörande örat (17). Kiese-Himmel följde under fyra års tid 31 barn med olika grader av ensidig hörselnedsättning. Samtliga barn fick hörapparat utprovad. Alla barnen utom fem stycken accepterade sin hörapparat. Dessa fem hade grav ensidig hörselnedsättning (>70 dB) och upplevde därmed ingen nytta av hörapparaten. Med andra ord ju större nedsättningen var på det hörselnedsatta örat desto svårare var det att anpassa hörapparat (11). Kommunikationstrategier Bess, Tharpe och Gibler säger att det är nödvändigt att lärare är medvetna om svårigheterna som barn med ensidig hörselnedsättning har. Faktorer som barnets placering i klassrummet och avståndet mellan lärare och barnet är av stor vikt när det gäller språkförståelse. Barn med ensidig hörselnedsättning har klart försämrad lokalisationsförmåga. Om undervisningen sker i gruppform är det svårare för barnet att på ett naturligt sätt avläsa vad läraren säger (13). I en studie av English och Church behövde 54 % av 406 elever med ensidig hörselnedsättning utökat stöd i sin undervisning (ex anpassning av tekniska hjälpmedel, tillgång till stödundervisning samt tal- och språkterapi) (14). Som tidigare har sagts har Hartvig Jensen, Angaard Johansen och Börre funnit att barn med högersidig hörselnedsättning har svårare i skolan än barn med vänstersidig hörselnedsättning 11 (16, 17). Nittiofem procent av barnen med vänstersidig hörselnedsättning och 45,5 % av barnen med högersidig hörselnedsättning visade ett tillfredsställande skolresultat. Så mycket som 54,5 % av barnen med högersidig hörselnedsättning behövde specialundervisning. Arton procent behövde gå om en årskurs. De fann också att trots information till föräldrar, lärare och tal- och hörselterapeut hade inte alla barn optimal placering i klassrummet. Endast 32 % av barnen med vänstersidig hörselnedsättning samt 20 % av barnen med högersidig hörselnedsättning hade en bra placering i klassrummet (16). DISKUSSION Metoddiskussion Vi har valt sexton vetenskapliga artiklar som vi tycker ger svar på vårt syfte och våra frågeställningar. Under sökningen av vårt material fann vi att en del författare förekom mer ofta än andra. Med hänsyn till våra frågeställningar blev det dock en stor spridning mellan de olika författarna, vilket vi tycker är positivt. Vi tycker att valet av metod passar bra till vår studie för att ge en ökad bild av barn med ensidig hörselnedsättning och dövhet. Resultatdiskussion Inte någon av artiklarna i vårt material är skriven av svenska författare. Dock är vi osäkra om förhållandet för barn med ensidig hörselnedsättning i de länder där studierna gjorts är jämförbara med Sveriges. I de artiklar vi har läst har syftet varierat men de svarar ändå på våra frågeställningar. Det finns artiklar där man i sina undersökningar har tillämpat olika intelligenstester, språktester och beteendetester mm. Med tanke på de olika testerna så har vissa författare fått fram liknande resultat och andra inte. Därför uppstår vissa svårigheter att tolka och förstå dessa olika tester. Prevalens I vårt material finner vi endast två artiklar som har räknat ut prevalensen (9, 20). Anledningen till att de andra artiklarna inte tar upp det tror vi beror på för små undersökningsgrupper och att de har haft andra syften med sina studier. Resultatet från de två artiklarna visar en prevalens som stämmer överens med hur det ser ut i Sverige. 12 Diagnosålder Vi fann i resultatet en varierande diagnosålder. Spridningen var ca tre år på ensidiga hörselnedsättningar som låg över hela frekvensområdet (11, 14, 17, 18). Högfrekventa ensidiga hörselnedsättningar hade ännu högre diagnosålder (23). Faktorer som kan spela in vid sen upptäckt av ensidig hörselnedsättning tror vi kan vara många. Dels är det svårare att upptäcka en ensidig hörselnedsättning jämfört med en binaural hörselnedsättning på grund av att många barn med ensidig hörselnedsättning har en normal talutveckling. Mellanöreproblem kan också orsaka försenad upptäckt eftersom läkningsprocessen kan dra ut på tiden. Om man dessutom inte utför en grundlig mätning som innefattar benledning är det lätt att missa en sensorieural hörselnedsättning. Utseendet (exempelvis: diskantnedsättning eller basnedsättning) på den ensidiga hörselnedsättningen kan också vara orsak till varierande diagnosålder. Här kanske man borde öka antalet frekvenser i bas och diskant vid en observationsaudiometri och audiometri med tittlåda. På grund av den spridda diagnosåldern valde vi att beskriva olika mätmetoder i vår bakgrund. Vi tror att diagnosåldern kommer att sjunka eftersom screening på spädbarn ökar i landet. Skolan Skolresultat, kommunikation För att uppnå syftet med vår studie ville vi inte bara se hur skolresultatet var för barn med ensidig hörselnedsättning. Vi ville också se hur deras sociala beteende är i förhållande till sina lärare och normalhörande klasskamrater. Detta för att få en helhetsbild av hur barn med ensidig hörselnedsättning har det i skolan. Forskningsresultatet som presenteras i artiklarna visar att de största svårigheterna för barn med ensidig hörselnedsättning ligger främst i språkförståelse, läsning och stavning. Samtliga studier gjordes med barn utan hörhjälpmedel (10,13, 21,23). Endast en författare hade gjort en studie på barn med ensidig hörselnedsättning anpassade med hörapparat och fann ej någon skillnad mellan barn med ensidig hörselnedsättning och normalhörande barn när det gäller kognitivt språkliga begrepp (11). Hur länge barnen varit anpassade med hörapparat redovisas på ett otydligt sätt i artikeln. Vi tror att eftersom barnen var anpassade med hörapparat har det en påverkan på resultatet jämfört med de andra studierna. Vi har inte funnit någon liknande studie som undersöker hörapparatanpassning på barn med ensidig hörselnedsättning. Hur barn med ensidig hörselnedsättning hör i tyst respektive bullrig miljö jämfört med normalhörande barn nämns endast i en studie av vårt material (13). Det är ingen överraskning att barn med ensidig hörselnedsättning har svårare att höra i buller. I studien så utfördes mätningen från en 13 fast ljudkälla på ca två meters avstånd. Det vore intressant att se hur mycket försämring det blir i ett vanligt klassrum där det inte är en fast ljudkälla och där avstånden och akustiken varierar. Samtidigt är det en svår situation att undersöka. Två författare har studerat vilken påverkan IQ har på barn med ensidig hörselnedsättning (10,19). Båda författarna får fram en koppling mellan svårare grad av ensidig hörselnedsättning och lägre IQ. Författarna förklarar däremot inte varför det är en koppling mellan lägre IQ och svårare ensidig hörselnedsättning. Detta samband skulle för oss vara intressant att få veta mer om. Socialt beteende Flera författare nämnde hur det sociala beteendet var hos barn med ensidig hörselnedsättning (10, 18, 21, 22). Övervägande visar dessa studier att barn med ensidig hörselnedsättning kan upplevas som omogna, överaktiva, högljudda och okoncentrerade. Det fanns också ett barn som visade motsatsen i form av blyghet (10). Eftersom inga andra författare nämner detta och att det bara var ett barn det gällde så kan blygheten bero på helt andra faktorer än ensidig hörselnedsättning. Det framkommer inga tydliga siffror som säger hur vanligt det är med koncentrationssvårigheter, överaktivitet mm bland barn med ensidig hörselnedsättning. Man får heller inte veta om detta beteendemönster är vanligare bland exempelvis svåra till grava ensidiga hörselnedsättningar. Man nämner inte heller andra faktorer som skulle kunna påverka, exempelvis stökig eller lugn klass, uppmärksamheten från läraren, hur barnet har det hemma och stöd från föräldrar. Högersidig kontra vänstersidig hörselnedsättning Fem författare tog upp högersidig kontra vänstersidig hörselnedsättning. Tre av dem fick fram i sina studier att barn med högersidig hörselnedsättning visade signifikant sämre resultat i skolan än barn med vänstersidig hörselnedsättning (13, 16, 17, 20). De två andra författarna fann ingen signifikant skillnad mellan höger kontra vänstersidig hörselnedsättning (11, 22). Ingen av författarna tog upp om det är vanligare med högersidig hörselnedsättning än vänstersidig hörselnedsättning eller tvärtom. När vi tittar igenom alla studier är det ganska jämt fördelat mellan högersidig respektive vänstersidig hörselnedsättning, eventuellt är högersidig hörselnedsättning något övervägande. I diskussionen i en av studierna talar man om vänster och höger hemisfär i hjärnan och att delar av intelligenstesterna är mer sårbara när vänster hemisfär är inblandad (16). I vårt yrke som audionomer på en hörcentral är det svårt 14 att skönja några större svårigheter kring högersidig kontra vänstersidig hörselnedsättning. Eventuella svårigheter kan kanske lättare ses i exempelvis barnets skolmiljö. Tekniska hjälpmedel I vårt material finner vi att de tekniska hjälpmedel som används till barn med ensidig hörselnedsättning är hörapparat, CROS-apparat och FM-system. När det gäller hörapparat är det endast en av författarna som har en undersökningsgrupp bestående av barn anpassade med hörapparat på det hörselnedsatta örat. Fem av barnen med grav ensidig hörselnedsättning kunde inte acceptera hörapparaten (11). Detta tycker vi stämmer överens med vår egen erfarenhet. Anpassning av hörapparat på en grav ensidig hörselnedsättning upplevs många gånger som störande för det hörande örat och motivationen saknas. Vi tror att om man ska anpassa ett barn med ensidig hörselnedsättning med hörapparat, bör inte hörselnedsättningen vara för lätt eller för grav och anpassningen bör ske så tidigt som möjligt efter fastställd diagnos. CROS-apparat är det hjälpmedlet som är framtaget och mest provat på personer med grav ensidig hörselnedsättning/dövhet. Vår erfarenhet av CROS-apparat på barn med ensidig hörselnedsättning är varierande. Många gånger anpassas barnet i tidig skolålder, när de sedan närmar sig tonåren blir den ofta liggande oanvänd då genansproblematiken ökar. CROSapparat upplevs ofta som stor och klumpig och sladden är i vägen. Vi har också upplevt att de som bär CROS-apparat tycker att det blir för mycket ljud samtidigt och många biljud upplevs som störande. I en av artiklarna har man kommit fram till att så länge ljudet kommer mot det hörselskadade/döva örat så fungerar CROS-apparat bra men kommer ljudet mot hörande örat blir det svårare att uppfatta i en bullrig miljö med CROS-apparat. Detta kan göra att barnet tycker att han/hon hör bättre utan CROS-apparat än med (15). När vi läser vårt material så är det FM-system som rekommenderas. Vid tester där man jämfört FM-system, CROS-apparat och hörapparat visar FM-system bäst resultat i både tysta och bullriga miljöer (24). Man fann också att FM-mottagare kopplade till en hörapparat bakom örat och med enbart en slang i hörselgången gav den bästa ljudåtergivningen (12). Tyvärr provade man inte med högtalarmottagare i studien. Det hade varit intressant att även se det resultatet. En högtalarmottagare kan vara till fördel för hela klassen och minska genansproblematiken för barnet med ensidig hörselnedsättning. Nackdelen med FM-system kan vara att om barnet inte har ett fast klassrum måste barnet bära med sig hjälpmedlet till de olika klassrummen. 15 En annan typ av hörhjälpmedel som den senaste tiden blivit mer aktualiserat när det gäller anpassning av barn är en benförankrad hörapparat (boneanchored hearing aid, BAHA). Detta hjälpmedel har sedan många år tillbaka anpassats på vuxna då det inte har fungerat med en vanlig hörapparat av olika orsaker. Kommunikationsstrategier Förutom tekniska hjälpmedel och hörapparat är det fortfarande viktigt att använda sig av olika kommunikationsstrategier. I resultatet nämner ett par författare förslag på andra pedagogiska åtgärder än ”optimal placering” som exempelvis stödundervisning (14, 16, 17). Denna åtgärd är också enligt vår erfarenhet vanlig i Sverige. Det är heller inte ovanligt att en ingenjör utför akustikmätning i klassrummet för en eventuell akustikbehandling. Specialpedagog ger information och utbildning till föräldrar, lärare och annan personal som barnet har kontakt med. En studie i resultatet visar dock att trots information till föräldrar och lärare var en stor del av barnen med ensidig hörselnedsättning ”felplacerade” (16). Enligt vår erfarenhet är det vanligt att barnen i en svensk högstadieskola byter klassrum och lärare flera gånger om dagen. Hur bra den ”optimala placeringen” efterlevs är oviss och vi tycker att det vore intressant om det gjordes en svensk studie om detta. Föräldrarnas ansvar och roll är av vikt när det gäller barnets sätt att hantera sin hörselsituation. Vi tror att det är viktigt att inte bagatellisera men inte heller överdriva barnets ensidiga hörselnedsättning, man måste hitta en bra balans. Vi har i detta resultatmaterial noterat att författarna lägger stor vikt vid att lyfta fram de barn med ensidig hörselnedsättning som har svårigheter i skolan. Vi vet av erfarenhet att alla barn inte har svårigheter i skolan och det vore intressant att se en studie som visar vad det är som gör att dessa barn klarar skolgången utan större problem. KONKLUSION Vi tycker att vi har uppnått vårt syfte med att sammanställa, analysera och diskutera forskningsdata som beskriver skolsituationen för barn och ungdomar med ensidig hörselnedsättning och dövhet. På vår frågeställning om barn med ensidig hörselnedsättning har svårigheter i skolan kan vi dra följande slutsatser: Barn med ensidig hörselnedsättning visar sämre resultat i skolan när det gäller områden som ordförråd, läsning, stavning och matematik. Det har också framkommit att barn med högersidig hörselnedsättning visar sämre 16 resultat i skolan än barn med vänstersidig hörselnedsättning. Man har också funnit en trend att när ett barn får tal i hörande örat och brus i det hörselnedsatta örat har barn med högersidig nedsättning sämre resultat än barn med vänstersidig hörselnedsättning. För en del barn har den ensidiga hörselnedsättningen en större effekt på den sociala och emotionella utvecklingen än på prestationen i skolan. Flertalet författare visar att det inte är ovanligt att barn med ensidig hörselnedsättning behöver gå om en årskurs i skolan. En av förklaringarna till detta kan vara att barnen uppfattas som överaktiva och omogna. På vår andra frågeställning gällande hörhjälpmedel framgår det att det finns ett behov och vad som rekommenderas är ett FM-system. Vi hoppas att denna litteraturstudie kan väcka tankar och funderingar att göra en svensk studie på barn med ensidig hörselnedsättning i skolan. 17 REFERENSLISTA: Bakgrund: 1. Kankkunen A. Örats embryologi. Barnaudiologi. Solna: LIC Förlag; 1981 .s. 7-11. 2. Andersson E, Andersson M, Börjesson E, Heneskog R, Jönsson R, Lundqvist AL et al. Spädbarn med hörselnedsättning Diagnostik och habilitering. Hjälpmedelsinstitutet 2002. Stockholm: EO Print AB, 2003. 3. Bess FH, Rothpletz AM, Dodd-Murphy J. Children with a unilateral sensorineural hearing impairment. In: Newton VE, editor. Paediatric audiological medicine. London: Whurr Publishers Ltd; 2002. s. 294-330. 4. Anniko M, Arlinger S, Bagger-Sjöbäck D, Bergren D, Carlsöö B, Dahlqvist Å et al. Barnaudiologi. I: Anniko M, redaktör. Öron, näs- och halssjukdomar, huvud- och halskirurgi. Andra upplagan. Stockholm: Lieber AB; 2001. s. 98-103. 5. Lindholm S. Medicinsk barnaudiologi för vardagsbruk. Lund: Studentlitteratur; 1994. 6. Almqvist B, Arlinger S, Bergholtz L, Bjuréus E, Ekström L, Harris S et al. Barnaudiometri. I: Berthrand LL, redaktör. Handbok i hörselmätning SAME. Solna: SAME och LIC Förlag; 1990. s. 104-12. 7. Almqvist B, Arlinger S, Bergholtz L, Bjuréus E, Ekström L, Harris S et al. Barnaudiometriska test. I: SAME, redaktörer: Metodhandbok i praktisk hörselmätning. Solna: SAME och LIC Förlag; 1983. s.121-37. 8. Kankkunen A, Lidén G. Hörselmätning på barn. I: Lidén G, redaktör. Audiologi. Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag AB; 1985. s. 151-63. Vetenskapliga artiklar: 9. Bess FH, Dodd-Murphy J, Parker RA. Children with minimal sensorineural hearing loss: prevalence, educational performance, and functional status. Ear and Hearing 1998;5:33954. 10. Culbertson JL, Gilbert LE. Children with unilateral sensorineural hearing loss: cognitive, academic, and social development. Ear and Hearing 1986;1:38-42. 11. Kiese-Himmel C. Unilateral sensorineural hearing impairment in childhood: analysis of 31 consecutive cases. International journal of audiology 2002;41:57-63. 12. Kopun JG, Stelmachowicz PG, Carney E, Schulte L. Coupling of FM systems to individuals with unilateral hearing loss. Journal of speech and hearing research 1992;35.201-7. 18 13. Bess FH, Tharpe AM, Gibler AM. Auditory performance of children with unilateral sensorineural hearing loss. Ear and hearing 1986;1:20-6. 14. English K, Church G. Unilateral hearing loss in children: An update for the 1990s. Language, speech, and hearing services in school 1999;30:26-31. 15. Kenworthy OT, Klee T, Tharpe AM. Speech recognition ability of children with unilateral sensorineural hearing loss as a function of amplification, speech stimuli and listening condition. Ear and Hearing 1990;4:264-70. 16. Hartvig Jensen J, Börre S, Angaard Johansen. Unilateral sensorienural hearing loss in children: cognitive abilities with respect to right/left ear differences. British journal of audiology 1989;23:215-20. 17. Hartvig Jensen J, Angard Johansen P, Börre S. Unilateral sensorineural hearing loss in children and audiotory performance with respect to right/left ear differences. British journal of audiology 1989;23:207-13. 18. Bess FH, Tharpe AM. Case history data on unilaterally hearing-impaired children. Ear and hearing 1986;1:14-9. 19. Klee TM, Davis-Dansky E. A comparison of unilaterally hearing-impaired children and normal-hearing children on a battery of standardized language tests. Ear and Hearing 1986;1:27-37. 20. Oyler RF, Oyler AL, Matkin ND. Unilateral hearing loss: demographics and educational impact. Language, speech, and hearing services in school 1988;19:191-200. 21. Keller WD, Bundy RS. Effects of unilateral hearing loss upon educational achievement. Child care, health and development 1980;6:93-100. 22. Dancer J, Burl NT, Waters S. Effects of unilateral hearing kiss on teacher responses to the SIFTER. American annals of the deaf 1995;3:291-4. 23. Brookhouser MD, Worthington DW, Kelly WJ. Unilateral hearing loss in children. Laryngoscope 1991;101:1264-72. 24. Updike CD. Comparison of FM auditory trainers, CROS aids, and personal amplification in unilaterally hearing impaired children. Journal American Academy Audiology 1994;5:204-9. 19 APPENDIX ___________________________________________________________________________ 9. Författare: Bess F H, Dodd-Murphy J, Parker R A. Titel: Children with minimal sensorineural hearing loss: prevalence, educational performance, and functional status. Tidskrift: Ear and Hearing År: 1998 Syfte: Att bestämma prevalensen för lätta sensorineurala hörselnedsättningar hos barn i skolåldern samt se om det finns ett samband mellan lätta sensorineurala hörselnedsättningar och skolresultat. Urval och metod: 1218 barn i årskurs 3, 6 och 9 deltog i studien. Varje barn genomgick otoskopi, tonaudiogram och tympanometri. Från skolarkiv fick man också tillgång till data gällande barnens skolresultat. För att fastställa barnens beteende och försöka finna de barn som var i riskzonen för försämrat skolresultat fick barnens klassföreståndare fylla i olika frågeformulär. Land: USA ___________________________________________________________________________ 10. Författare: Culbertson J L, Gilbert L E. Titel: Children with unilateral sensorineural hearing loss: cognitive, academic, and social development. Tidskrift: Ear and Hearing År: 1986 Syfte: Att uppskatta barnens prestation i skolan, deras kognitiva förmåga och sociala utveckling. Urval och metod: Tjugofem barn med ensidig hörselnedsättning jämfördes med 25 normalhörande barn i olika tester inom områden som kognitiv utveckling, självkännedom, ordkunskap, stavning, språk samt deras samspel med bland annat klasskamraterna. Land: USA ___________________________________________________________________________ 11. Författare: Kiese-Himmel C. 20 Titel: Unilateral sensorineural hearing impairment in childhood: analysis of 31 consecutive cases. Tidskrift: International Journal of Audiology År: 2002 Syfte: Att beskriva data från en klinisk grupp av barn med ensidig sensorineural hörselnedsättning. Att se en eventuell möjlig påverkan av ensidig hörselnedsättning på ickespråklig förmåga, när talspråksutvecklingen började, storlek på ordförråd samt valda uppgifter av språklig koginitiv förmåga. Urval och metod: Trettioen barn med ensidig sensorineural hörselnedsättning från tysktalande familjer deltog i undersökningen. Alla barnen var anpassade med en hörapparat. Barnen genomgick audiologisk bedömning. Verbala och icke verbala tester utfördes av psykolog sex månader efter hörapparatanpassning. Utvärdering av hörapparatnyttan skattades av föräldrarna. Land: Tyskland ___________________________________________________________________________ 12. Författare: Kopun JG, Stelmachowicz PG, Carney E, Schulte L Titel: Coupling of FM systems to individuals with unilateral hearing loss. Tidsskrift: Journal of Speech and Hearing Research År: 1992 Syfte: Att undersöka kännetecken till försvagning från olika typer av ljudöverföring och dess grad av ocklusion i hörselgången. Urval och Metod: Tio vuxna i åldrarna 20-50 år och 15 barn i åldrarna 5-13 år deltog i undersökningen. Med hjälp av fem olika mottagningsalternativ kopplat till ett FM-system ville man se hur bra de olika alternativen nådde mottagaren. Alternativen bestod av: traditionella hörlurar, slang i hörselgången, öppen insats med slang, standardinsats med ventilation och öppen insats. Land: USA ___________________________________________________________________________ 13. Författare: Bess F H, Tharpe A M, Gibler A M. Titel: Auditory performance of children with unilateral sensorineural hearing loss. 21 Tidskrift: Ear and Hearing År: 1986 Syfte: Att uppskatta prestationen hos barn med ensidig hörselnedsättning vid två grundläggande lyssningsuppgifter: horisontell ljudlokalisation och taluppfattbarhet av nonsensord. Urval och metod: Tjugofem barn med ensidig hörselnedsättning jämfördes med 25 normalhörande barn. De var i åldrarna 6-13 år gamla med en medelålder på 10 år. Horisontell ljudlokalisation: testpersonen placerades i ett ljudisolerat rum med 13 högtalare på 180 graders spridning. Testpersonen skulle sedan lokalisera från vilken högtalare ett pulserande ljud kom. Taluppfattbarhet: Testpersonen placerades i ett ljudisolerat ljud. Två högtalare placerades i 45 graders vinkel från testpersonen. Från en högtalare kom ett bredbandigt brus och från en högtalare kom tal. Testpersonen lyssnade och fick fylla i rätt svarsalternativ på en blankett. Land: USA ___________________________________________________________________________ 14. Författare: English K, Church G Titel: Unilateral hearing loss in children: an update for the 1990s. Tidsskrift: Language, Speech, and Hearing Services in Schools År: 1999 Syfte: Att beskriva hur barn med ensidig hörselnedsättning för närvarande stöttas genom förändring i utbildningen istället för att gå om ett år. Urval och metod: Genom audionomernas föreningstidning (Educational Audiology Association) skickades ett frågeformulär ut med 14 frågor till alla 620 medlemmar. Tjugosex audionomer erbjöd frivilligt patientfall för granskning och på så sätt fick man ett underlag av barn med ensidig hörselnedsättning. Land: USA ___________________________________________________________________________ 15. Författare: Kenworthy OT, Klee T, Tharpe AM Titel: Speech recognition ability of children with unilateral sensorineural hearing loss as a function of amplification, speech stimuli and listening condition. Tidsskrift: Ear and Hearing År: 1990 22 Syfte: Att undersöka förmågan av språkförståelse hos barn med ensidig sensorineural hörselnedsättning samt se påverkan av olika hörhjälpmedel vid olika lyssningssituationer som kan förekomma i ett klassrum. Urval och metod: Sex barn i åldrarna 8 – 12 med ”flat loss” ensidigt sensorineurala hörselnedsättningar deltog i undersökningen. Hörselnedsättningarna låg från 56 ner till 120 dB HL på det nedsatta örat och normalt på det hörande örat. Talmaterial med syllabiska och igenkännande ord spelades in på band vid tre olika lyssningssituationer samt med tre olika hörhjälpmedel (utan hörapparat, CROS och FM system) på en KEMAR-docka. Banden spelades sedan upp för barnen med ensidiga hörselnedsättningar via hörlurar. Land: USA ___________________________________________________________________________ 16. Författare: Hartvig Jensen J, Börre S, Angaard Johansen P Titel: Unilateral sensorineural hearingloss in children: cognitive abilities with respect to right/left ear differences. Tidsskrift: British Journal of Audiology År: 1989 Syfte: Att se om det kunskapsmässigt är en skillnad att ha en hörselnedsättning på höger öra kontra vänster öra. Urval och metod: Trettio barn i åldrarna 10-16 år med ensidig hörselnedsättning jämfördes med en kontrollgrupp i ett antal olika psykologiska tester (verbala och icke verbala tester). Land: Danmark ___________________________________________________________________________ 17. Författare: Hartvig Jensen J, Angaard Johansen P, Börre S Titel: Unilateral senorineural hearing loss in children and auditory performance with respect to right/left ear differences. Tidsskrift: British Journal of Audiology År: 1989 Syfte: Undersöka lyssningsprestationen hos en grupp barn med ensidig hörselnedsättning för att se om det finns skillnad mellan höger och vänster öra. Urval och metod: I undersökningen deltog trettio barn med ensidig hörselnedsättning i åldern 10 – 16 år. Man utförde diskriminationstest samt ”hackat tal” med bakgrundsbrus. Land: Danmark 23 ___________________________________________________________________________ 18. Författare: Bess F H , Tharpe A M. Titel: Case history data on unilaterally hearing-impaired children. Tidskrift: Ear and Hearing År: 1986 Syfte: En presentation av medicinsk data och studiedata på sextio ensidigt hörselskadade barn. Urval och metod: Inklusionskriterierna i valet av dessa 60 barn är: ett audiogram utfört av en audionom, en sensorineural nedsättning på 45 dB eller mer (500,1000 och 2000 Hz) i det nedsatta örat och en tröskel på lägst 15 dB (500, 1000 och 200 Hz) på det hörande örat samt ej någon erfarenhet av hjälpmedelsanpassning. Data samlas in via intervjuer med föräldrar, medicinska journaler och skolarkiv. Ytterligare en grupp på 25 ensidigt hörselskadade barn kopplas till undersökningen under striktare kriterier och jämförs med de 60 barnen. Land: USA ___________________________________________________________________________ 19. Författare: Klee TM, Davis-Dansky E Titel: A comparison of unilaterally hearing-impaired children and normal-hearing children on a battery of standardized language tests. Tidsskrift: Ear and Hearing År: 1986 Syfte: Undersöka kognitiva och språkvetenskapliga färdigheter hos barn med ensidig hörselnedsättning samt deras prestation i klassrummet. Urval och metod: Tjugofem normalhörande barn jämfördes med 25 barn med ensidig hörselnedsättning i åldern 6 –13 år. Barnen genomgick ett batteri av standardiserade språktester. Land: USA ___________________________________________________________________________ 20. Författare: Oyler RF, Oyler AL, Matkin ND Titel: Unilateral hearing loss: demographics and educational impact. Tidsskrift: Language, Speech, and Hearing Services in Schools År: 1988 24 Syfte: Se befolkningsstatistiken över barn med ensidig hörselnedsättning i ett stort skoldistrikt samt undersöka skolresultaten hos barn med ensidig hörselnedsättning. Urval och metod: Från ett stort skoldistrikt på ca 54 000 elever fick man tillgång till deras audiogram för att hitta barn med ensidig hörselnedsättning. Man sökte bland barn från förskolan upp till tolfte klass. Två frågeformulär fylldes i av lärarna till barnen med ensidig hörselnedsättning. Land: USA ___________________________________________________________________________ 21. Författare: Keller WD, Bundy RS Titel: Effects of unilateral hearing loss upon educational achievement. Tidsskrift: Child: care, health and development År: 1980 Syfte: Jämföra skolresultat hos barn med ensidig hörselnedsättning med övriga barn i deras klass med hjälp av nationella standardprov. Urval och metod: I en granskning av mer än 42 000 elever fick man med hjälp av skolaudiogram fram barn med ensidig hörselnedsättning. Barn som gick i specialklasser, utvecklingsstörda eller barn med inlärningssvårigheter ingick inte i studien. Barn med ensidig hörselnedsättning gjorde två stycken standardiserade tester. Dessa resultat jämfördes med övriga barn i deras klass samt med en kontrollgrupp bestående av syskons skolresultat och resultat i nationella prov. Land: USA ___________________________________________________________________________ 22. Författare: Dancer J, Burl NT, Waters S Titel: Effects of unilateral hearing loss on teacher responses to the SIFTER. Tidsskrift: American Annals of the deaf År: 1995 Syfte: Undersöka effekten av ensidig hörselnedsättning på skolbarn med hjälp av frågeformuläret SIFTER (Screening Instrument for Targeting Educational Risk). Urval och metod: Arton barn med ensidig hörselnedsättning i åldern 5 – 17 år ingick i studien. Dessa barns klassföreståndare fick fylla i två SIFTER-formulär, ett gällande barnet med ensidig hörselnedsättning och ett gällande ett normalhörande barn i samma klass. Land: USA 25 ___________________________________________________________________________ 23. Författare: Brookhouser PE, Worthington DW, Kelly WJ Titel: Unilateral hearing loss in children. Tidsskrift: Laryngoscope År: 1991 Syfte: Granskning av 324 barn med ensidig hörselnedsättning. Undersöka demografiska avvikelser, diagnosålder, trolig etiologi, grad av nedsättning, audiogrammets utseende och stabilitet samt prevalensen av skolrelaterade problem. Urval och metod: Av 690 barn i åldern 19 år och yngre med asymmetrisk hörselnedsättning hade 391 barn ensidig hörselnedsättning. Dessa barn undersöktes med tonaudiogram, medicinsk utvärdering för att fastställa etiologi, information för att fastställa diagnosålder, specialtester (hjärnstamsaudiometri och vestibularisundersökning) samt ytterligare handikapp och skolproblem. Efter dessa kriterier sållade man bort ytterligare 67 barn. Med hjälp av dator klassificerade man in de 324 barnens ensidiga hörselnedsättning i olika grader (borderline, mild, måttlig, svår, grav, döv och hög frekvent hörselnedsättning). Land: USA ___________________________________________________________________________ 24. Författare: Updike CD Titel: Comparison of FM auditory trainers, CROS aids, and personal amplification in unilaterally hearing impaired children. Tidsskrift: Journal of American Academy in Audiology År: 1994 Syfte: Att utvärdera förmågan av ordförståelse hos barn med ensidig hörselnedsättning i varierande grad i ett klassrum och se effekten med konventionell hörapparat, CROS-apparat och FM-system. Urval och metod: Sex barn med ensidig hörselnedsättning i åldrarna 5 – 12 år ingick i undersökningen. Testpersonen placerades mitt i ett klassrum med en högtalare mitt framför sig och två högtalare vid sidorna. Testet utfördes i tyst respektive brusig miljö med tidigare nämnda hörhjälpmedel. Testpersonen fick lyssna på inspelat tal som kom från högtalaren mitt framför och fylla i ett formulär vilket ord som var rätt av fyra alternativ. Land: USA _________________________________________________________________________ 26 27