Situationen i skolan för barn och ungdomar med ensidig

VT 2005
EXAMENSARBETE I AUDIOLOGI, 10 poäng
Fördjupningsnivå 1 (C)
Titel
Situationen i skolan för barn och ungdomar med ensidig hörselnedsättning och ensidig dövhet,
en litteraturstudie
Författare:
Handledare: Agne Wiberg
Carina Rickeberg
Therese Hansson
Examinator: Claes Möller
Sammanfattning
Prevalensen för ensidigt medfödd hörselnedsättning är ca 2 per 1000 barn. En del barn upplever inga problem
med sin ensidiga hörselnedsättning/dövhet i skolan och på fritiden. Det som i dag rekommenderas är bra
placering i klassrummet samt eventuellt någon form av tekniskt hjälpmedel. Det finns dock barn med ensidig
hörselnedsättning/dövhet som har mer besvär och behöver ett större omhändertagande av audionom,
specialpedagog, lärare och andra professioner inom hörselvården.
Syftet med denna studie var att sammanställa, analysera och diskutera forskningsdata som beskriver
skolsituationen för barn och ungdomar med ensidig hörselnedsättning och dövhet.
För litteratursökning användes databaserna Pubmed och CINAHL. Referenslistorna från valda vetenskapliga
artiklar genomsöktes för att finna ytterligare vetenskapliga undersökningar.
Flera studier undersökte resultat, kommunikation och socialt beteende i skolan där flera kom fram till att barn
med ensidig hörselnedsättning hade problem inom områden som ordförråd, läsning, stavning och matematik. Det
framgår också att barn med högersidig hörselnedsättning visade sämre resultat i skolan är barn med vänstersidig
hörselnedsättning. Det var inte ovanligt att barn med ensidig hörselnedsättning fick gå om en årskurs. För en del
barn hade den ensidiga hörselnedsättningen en större effekt på den sociala och emotionella utvecklingen än på
prestationen i skolan. Angående tekniska hjälpmedel förespråkades FM-system och vad gäller
kommunikationsstrategier är det av stor vikt att göra lärare och annan personal medvetna om svårigheterna som
barn med ensidig hörselnedsättning har.
Utifrån frågeställningarna kunde slutsatsen dras att många barn med ensidig hörselnedsättning upplever
svårigheter i sin skolsituation och att många har behov av hörhjälpmedel i form av ett FM-system.
Sökord: unilateral hearing impairment, unilateral hearing loss, unilateral hearing loss in children, unilateral
hearing impairment in children.
Spring 2005
RESEARCH PROJECT IN AUDIOLOGY,
10 credits
Advanced level 1 (C)
Titel
The situation at school for children and adolescents with a unilateral hearing impairment or unilateral profound
impairment,
-a systematic review
Author:
Carina Rickeberg
Therese Hansson
Supervisor: Agne Wiberg
Examiner: Claes Möller
Abstract
The prevalence of congenital unilateral hearing impairment in children is approximately 2 in 1000. Some
children experience no problems with their unilateral hearing impairment or deafness at school or in their spare
time. What is recommended today is a good location in the classroom in combination with some form of
technical aid. There are, however, children with a unilateral hearing impairment or deafness who have more
difficulties, and therefore require more attention from audiologists, special needs pedagogues, teachers, and
people with other professions within audiology.
The purpose of this study was to compile, analyze and discuss research data describing the situation at school for
children and adolescents with a unilateral hearing impairment or deafness.
Pubmed and CINAHL databases were used in the search for literature. Reference lists from selected scientific
articles were searched to find additional scientific researches.
Several studies examined results, communication and social conduct at school, a few of these showing that
children with a unilateral hearing impairment had difficulties with their vocabulary, reading and spelling abilities
and in mathematics. It is also evident that children with a right-sided hearing impairment achieved poorer results
at school than those with a left-sided impairment. It was not uncommon for children with a unilateral hearing
impairment to remain in the same school form for two years running. For some, the unilateral hearing
impairment had a greater effect on their social and emotional development than on their performance at school.
Regarding technical aids, the FM-system was recommended and concerning communications strategies, it is of
great importance that teachers are made aware of the problems that children with a unilateral hearing impairment
have.
From these queries, conclusions could be drawn that many children with a unilateral impairment experience
difficulties in their school situation and require hearing-aids in the form of an FM-system.
Keywords: Unilateral hearing impairment, unilateral hearing loss, unilateral hearing loss in children, unilateral
hearing impairment in children,
INNEHÅLL
INLEDNING…………………………………………………………………1
BAKGRUND………………………………………………………………...1
SYFTE……………………………………………………………………….6
FRÅGESTÄLLNINGAR……………………………………………………6
METOD……………………………………………………………………...6
MATERIAL…………………………………………………………………6
RESULTAT…………………………………………………………………7
Prevalens…………………………………………………………………….7
Diagnosålder………………………………………………………………...7
Skolan……………………………………………………………………….7
Skolresultat, kommunikation……………………………………………...7
Socialt beteende…………………………………………………………...8
Högersidig kontra vänstersidig hörselnedsättning………………………..9
Tekniska hjälpmedel………………………………………………………..10
Kommunikationsstrategier………………………………………………….11
DISKUSSION……………………………………………………………....12
Metoddiskussion…………………………………………………………....12
Resultatdiskussion…………………………………………………………..12
KONKLUSION…………………………………………………………….16
REFERENSER……………………………………………………..………17
APPENDIX…………………………………………………………………19
INLEDNING
Som verksamma audionomer möter vi barn med ensidig hörselnedsättning/dövhet och deras
eventuella problem i skola och på fritid. En del barn upplever inga problem med sin ensidiga
hörselnedsättning medan andra har mer besvär. Det är den sistnämnda gruppen som vi vill
veta mer om. Det är intressant för oss att få veta vilken typ av problem de har och vad det
finns för lösningar. Det vi vet idag är att man rekommenderar bra placering i klassrummet och
eventuellt tekniska hjälpmedel som t ex en CROS- apparat (Contralateral Routing of Signals)
eller ett FM-system (frekvensmodulerat system). Vi vill öka vår kunskap för att ge så god
habilitering som möjligt för barn med ensidig hörselnedsättning. Vi tror att inte bara
audionomer kan ta del av denna litteraturstudie utan även specialpedagoger, förskolelärare
och lärare som möter barn med ensidig hörselnedsättning/dövhet i sitt arbete. Naturligtvis
kan även föräldrar ta del av studien.
BAKGRUND
Hörselorganet utvecklas tidigt i fosterstadiet. När fostret är tre veckor gammalt börjar
innerörat utvecklas och är färdigt i tjugofemte veckan. Samtidigt med utvecklingen av
innerörat utvecklas trumhinna, örontrumpet och hörselben i mellanörat. Vid sjätte veckan
börjar ytterörat och hörselgången att bildas. Runt vecka tjugoåtta är hörselgången
färdigutvecklad och trumhinnan avgränsar hörselgången mot mellanörat. (1)
I Sverige föds ungefär 2-4 per 1000 med hörselnedsättning/dövhet. Denna statistik gäller om
barnet har en hörselnedsättning som grundar sig på tonmedelvärdet >40 dB HL vid
frekvenserna 500, 1000, 2000 och 4000 Hz (TMV-M4). Vid en dubbelsidig hörselnedsättning
gäller tonmedelvärdet bästa örat. Diagnosåldern är 1-3 år (2).
Hörselnedsättning delas in i fyra olika grader baserat på tonmedelvärdet av 500, 1000, 2000
och 4000 Hz på bästa örat:
•
Lätt hörselnedsättning: 20 – 39 dB HL
•
Måttlig hörselnedsättning: 40 – 69 dB HL
•
Svår hörselnedsättning: 70 – 94 dB HL
•
Grav hörselnedsättning: >95 dB HL (3)
1
Det finns olika orsaker till barns hörselnedsättning:
•
Genetisk orsak: Sextio procent av alla medfödda hörselskador/dövhet har genetisk (ärftlig)
bakgrund. Genetisk hörselnedsättning delas vanligtvis in i två undergrupper:
syndromatiska och ickesyndromatiska. Cirka 30 % av samtliga ärftliga
hörselnedsättningar är syndromatiska (4).
•
Icke-genetisk orsak: Tjugo procent av alla barn med medfödda hörselskador/dövhet är
icke-genetiska (4). Orsakerna kan vara infektioner under fosterstadiet exempelvis
toxoplasmos (protozo parasit) och cytomegalovirus - CMV (medfödd visrusinfektion).
Under en graviditets tre första månader, speciellt vecka sex och sju är hörselorganet som
känsligast för ototoxiska mediciner (viss medicin som är skadlig för hörseln) vilket kan ge
hörselskada/dövhet. Ytterligare en orsak till hörselskada/dövhet kan vara
förlossningskomplikationer t ex för tidig födsel, ett utdraget återupplivningsarbete förenat
med syrebrist, svår gulsot, trauma så som hjärnblödning eller sepsis (blodförgiftning) (3).
•
Okänd orsak: Tjugo procent av alla medfödda hörselskador/dövhet har okänd orsak. De
flesta i denna grupp har sannolikt en genetisk etiologi (4).
•
Postnatal orsak: Alla hörselskador är inte medfödda utan kan uppstå under barnets
uppväxt. Dessa hörselskador är till övervägande del icke-genetiska. Ett exempel är
meningit (hjärnhinneinflammation) som kan uppstå under barnets första levnadsår. Andra
orsaker kan vara skalltrauma, mässling eller ototoxiska mediciner. Det finns även
genetiska postnatala hörselskador t ex syndrom med försenad debut av hörselnedsättning
eller familjbunden sensorineural hörselnedsättning (inneröreskada) (3).
Sjuttio procent av alla barndomshörselskadade har hörselnedsättning som ensamt symtom.
Runt 90 % av de barndomshörselskadade har en sensorineural hörselnedsättning (2).
Många barn kan drabbas av en eller flera otosalpingiter (öronkatarrer) eller otits media
(öroninflammationer) som i sig inte är hörselskada men kan försena upptäckten av en
hörselnedsättning (3).
Ensidig hörselnedsättning
Prevalensen för ensidigt medfödd hörselnedsättning/dövhet är ca 2 per 1000 barn (2). Med en
ensidig hörselnedsättning menas att hörseln på ett öra är nedsatt mer än 20 dB vid
frekvenserna 500, 1000 och 2000 Hz. Det kan också vara en ensidig hörselnedsättning om
2
nedsättningen överstiger 50 dB vid en frekvens jämfört med det andra normalhörande örat.
Diagnosåldern för barn med ensidig hörselnedsättning/dövhet är ca 5,6 år (3). Beroende på
när den ensidiga hörselnedsättningen/dövheten uppstod varierar graden av upplevda problem.
En del barn som har en medfödd eller tidigt förvärvad ensidig hörselnedsättning/dövhet
upplever ingen funktionsnedsättning (5). Misstanken finns att kongenitala (medfödda) orsaker
till ensidig hörselnedsättning/dövhet utgör 75 % av fallen, där ärftlighet är den vanligaste
orsaken. Andra faktorer som kan orsaka ensidig hörselnedsättning/dövhet är meningit,
epidemisk parotit (påssjuka) skalltrauma och bullertrauma (3).
Vid ett binauralt lyssnande lokaliseras ljudet till den sida som först stimuleras, även
ljudintensiteten samt vilken frekvens ljudet har påverkar lokaliseringen (3). Binauralt
lyssnande bidrar till en summationseffekt. Detta innebär att hörstyrkan ökar med ca 3 dB
jämfört med monauralt lyssnande. Ljudlokalisation och summationseffekt ökar möjligheten
att förstå tal i bullrig bakgrundsmiljö. Huvudet har en skuggande effekt på ljud. Om ljudet
kommer från en 45-gradig vinkel mot ett av lyssnarens öron dämpas ljudet på grund av
huvudets skugga med 6–12 dB på det andra örat. Vid ensidig hörselnedsättning/dövhet kan
detta orsaka problem om ljudet först träffar det sämre örat (5).
Diagnostik
Vid hörselundersökningar på barn använder man så väl psykoakustiska som akustiska och
elektrofysiologiska metoder. Eftersom de minsta barnen saknar förutsättningar för att
medverka i psykoakustiska test är de akustiska och elektrofysiologiska varianterna viktiga (4).
•
REGISTRERING AV OTOAKUSTISKA EMISSIONER (OAE)
En akustisk mätmetod där man registrerar funktionen hos de yttre hårcellerna i cochlean
(snäckan). Den används vanligast vid en screeningundersökning av spädbarn. Vanligtvis
sker registreringen efter med Transient Evoked OtoAcoustic Emission (TEOAE ). Men
stimulerar med bredbandiga ljudklickar och kan på så viss stimulera i stort sett hela
basilarmembranet på en gång. En annan typ av registrering är Distortion Product
OtoAcoustic Emission (DPOAE). Denna registrering är mer frekvensspecifik (5). TEOAE
respektive DPOAE kan registreras om hörtröskeln är bättre än 25-35 dB förutsatt att
mellanörefunktionen är normal (2).
3
•
HJÄRNSTAMSAUDIOMETRI (Brainstem Response Audiometry BRA)
En elektrofysiologisk mätmetod där hörselnervens och hjärnstammens svar på
ljudstimulering registreras. Ljudstimuleringen görs via hörlurar, instickstelefoner eller
benledare. Via elektroder som fästs på huvudet registreras svaren. Mätningen går att
utföra i naturlig sömn upp till 4-6 månader. Svarens utseende är åldersrelaterat. (2).
•
OBSERVATIONSAUDIOMETRI
En psykoakustisk mätmetod där man genom att visuellt bedöma ett barns reaktioner (tittar
på undersökaren, håller andan några sekunder eller reagerar på något annat sätt) på
ljudstimuli gör en bedömning av hörseln. Ljudstimuli kan bestå av frekvensspecifika ljud
eller tal. Utförs på barn upp till 1,5 år. Det kan vara svårt att fastställa ensidig
hörselnedsättning/dövhet med denna metod (6).
•
AUDIOMETRI MED TITTLÅDA
En psykoakustisk mätmetod som innebär att man studerar barnets reaktioner på
ljudstimuli med hjälp av visuell förstärkning. Utförandet går till på så sätt att man direkt
efter ljudstimulering ”belönar” barnet med en bild (ex en boll, docka, nalle mm) och på så
sätt uppfattar barnet ett samband. Barnets reaktioner kan vara olika exempelvis de tittar
upp från den leksak de leker med, pekar på bilden eller börjar skratta. Testet kan utföras
med högtalare, hörtelefon eller bentelefon. Detta test ger en god uppfattning om barnets
hörtrösklar. En lämplig metod för barn i åldern 1 – 3 år (6).
•
LEKAUDIOMETRI
Med hjälp av en plockleksak markerar barnet att hon/han har hört ljudsignalen. En
psykoakustisk mätmetod som tillämpas både till hörtröskelbestämning och till screening.
Beroende på barnets ålder kan hörtröskeln för luftledda och benledda toner med eller utan
maskering erhållas inom frekvensområdet 125 - 8000 Hz. Vid val av plockleksak bör man
inte blanda för många färger eller för många olika former och storlekar. Barnet får heller
inte se när man trycker på stimuliknappen och det är viktigt att inte använda samma rytm
eftersom barnet då kan flytta leksaken utan att ha hört testtonen. Detta test utförs på barn
vid ca 3 års ålder och uppåt (6).
•
TONAUDIOMETRI
Med stimulering med rena toner bestäms hörtröskeln. En psykoakustisk mätmetod där
tonerna presenteras monauralt via hörlurar eller benledare (6). Testpersonen svarar
antingen genom att trycka på en knapp, räcka upp handen eller ge ett muntligt svar. Testet
kan utföras på barn från 5-6 år och omfattar frekvenserna 125 - 8000 Hz. I vissa
4
sammanhang finns ett behov av en snabb gallring av normalhörande/icke normalhörande,
exempelvis bland skolbarn. Lämpligt är då att använda screeningaudiometri vars syfte är
att se om testpersonen hör bättre eller sämre än ett bestämt värde, den så kallade
screeningnivån. En vanlig screeningnivå är 20 dB HL (7).
•
TALAUDIOMETRI (Maximal taluppfattning)
En psykoakustisk mätmetod där den maximala taluppfattningen bestäms genom att
presentera listor med enstaviga fonetiskt balanserade ord via hörtelefon. Varje lista består
av 50 korta meningar som presenteras monauralt. Testpersonen ska upprepa sista ordet
efter varje mening (7). Vid testning av yngre barn finns speciella ordlistor med enkla ord
(8). Barnet måste ha normalt språk och talutveckling (7).
Omhändertagandet av barn med ensidig hörselnedsättning
Omhändertagandet av barn med ensidig hörselnedsättning bedöms från fall till fall, beroende
på barnets individuella behov. Om barnet anpassar sig bra till sin hörselnedsättning och det
fungerar bra i skolan räcker det ofta med optimal placering i klassrummet (barnet ska sitta
långt fram med bästa örat åt klassrummet) samt en årlig hörselkontroll för att se hur
utvecklingen fortskrider. För många barn med ensidig hörselnedsättning krävs dock en mer
grundlig utredning.
Hur effektivt omhändertagandet blir kan bero på hur bra kommunikationen är mellan
audionom, barnets föräldrar, lärare och andra professioner inom hörselvården som kommer i
kontakt med barnet. Audionomen kan ge praktisk information och rekommendationer till
föräldrar och lärare. De sköter också eventuell hjälpmedelsutprovning. Lärare kan ge en tydlig
bild av barnets sociala kompetens och skolresultat. Det är viktigt att uppmuntra föräldrarna att
engagera sig i barnets utveckling gällande hörsel och skolarbetet. Det är genom föräldrarna
som de olika professionerna får sin information och på detta sätt kan ge bästa möjliga
omhändertagande (3).
Kompensationsstrategier
Ett normalhörande barn får mycket kunskap om omgivningen från svaga, ibland avlägsna ljud
som var för sig inte innehåller så mycket information, men sammantagna ger en bild av
omvärlden. Ett barn med hörselnedsättning måste komplettera informationen genom att titta,
lyssna på nära håll och känna för att få den kunskapen.
5
Läppavläsning är ett sätt att i viss mån kompensera hörselnedsättningen och kan utgöra ett
stöd för taluppfattningen. På grund av skillnader i lyssningssituation kan
uppfattningsförmågan påverkas negativt exempelvis om talaren vänder sig bort, sätter handen
för munnen eller har ansiktet dåligt belyst.
I viss mån kan hörselnedsättningen också kompenseras genom att öka uppmärksamheten och
ansträngningen för att uppfatta. Detta går dock inte att upprätthålla en längre tid utan att bli
trött. Vid ansträngning spänns gärna muskulatur i nacke och axlar och om en
hörselnedsättning är asymmetrisk vrids oftast huvudet för att få bättre uppfattning på det
hörande örat. Uttröttning och spänningshuvudvärk är ett vanligt symptom hos barn med
hörselnedsättning (5).
Syfte
Att sammanställa, analysera och diskutera forskningsdata som beskriver omfattning och
diagnosålder samt skolsituationen för barn och ungdomar med ensidig hörselnedsättning och
dövhet.
Frågeställningar
Medför ensidig hörselnedsättning några svårigheter i skolsituationen?
Har barnen behov av hörhjälpmedel och i såfall, vad rekommenderas?
METOD
För bakgrund och material till litteraturstudien gjordes en litteratursökning, främst via
databaser. De databaser vi använde oss av var CINAHL och PubMed. Sökord som har
använts är: unilateral hearing impairment, unilateral hearing loss, unilateral hearing loss in
children och unilateral hearing impairment in children.
De författare som förekom ofta i sökorden i tidigare nämnda databaser sökte vi vidare på för
att utöka vårt material, även då sökte vi i CINAHL och PubMed. Vi granskade också
artiklarnas referenslistor för att hitta ytterligare undersökningar.
Därefter gick vi igenom delar av tidigare audiologisk kurslitteratur och fann avsnitt som var
intressanta för vår bakgrund. Efter att ha läst igenom det material vi fann, sorterade vi bort de
artiklar som inte var vetenskapliga undersökningar.
6
MATERIAL
Materialet består av sexton artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter mellan åren 1979
och 2002. Se artikelbeskrivning i bilagan.
RESULTAT
Prevalens
Bess, Dodd-Murphy och Parker fann i sin studie att av 1218 barn som gick i årskurs tre, sex
och nio (enligt amerikanskt skolsystem) hade 3 % ensidig hörselnedsättning. De definierar
ensidig hörselnedsättning som >20 dB HL vid frekvenserna 0.5, 1, 2 kHz, med skillnaden <10
dB HL mellan luft- och benledning på det nedsatta örat. För det bättre örat ska hörtröskeln
vara <15 dB HL (9). I en annan studie av Oyler, Oyler och Matkin framkom att prevalensen
för barn med ensidig hörselnedsättning (från grundskolan till och med gymnasiet enligt
amerikanskt skolsystem) var ungefär 2/1000 (20).
Diagnosålder
Medelvärdet för diagnosåldern varierar mellan de studier som belyser detta. Bess och Tharpe
fann ett medelvärde på 5.68 år (18). English och Church fick fram ett liknande resultat på 5.6
år (14). Kiese-Himmel fann däremot i sin studie att diagnosåldern var 65,5 månader (7.8 år)
(11). Den högsta diagnosåldern fick Brookhouser, Worthington och Kelly med ett medelvärde
på 8.78 år. Diagnosåldern varierade beroende på grad av nedsättning där de högfrekventa
nedsättningarna (normal hörsel fram till 2000 Hz) i genomsnitt inte upptäcktes förrän vid 11.4
år (23). I en studie av Hartvig Jensen, Angaard Johansen och Börre var 28 av 30 barn
identifierade innan eller när de började skolan. Sextio procent av fallen upptäcktes av en
händelse medan misstanke om hörselnedsättning fanns sedan tidigare hos resterande 40 %
(17).
Skolan
Skolresultat, kommunikation
I en undersökning av Brookhouser, Worthington och Kelly fann de att bland 172 barn med
ensidig hörselnedsättning så hade 102 (59 %) antingen problem med skolarbetet eller visade
dåligt uppförande (23). Culbertson och Gilbert visade i sin studie att barn med ensidig
7
hörselnedsättning hade större svårigheter med uppgifter innehållande språkliga begrepp,
läsning och stavning (10). Kiese-Himmel kunde inte i sin studie visa att barn med ensidig
hörselnedsättning hade en mer begränsad språklig kognitiv förmåga jämfört med
normalhörande barn. Det bör dock noteras att i stort sett alla barn i henne studie var anpassade
med hörapparat (11).
I en studie av Bess, Tharpe och Gibler har tester gjorts där man mäter tal i hörande örat och
brus i hörselskadade örat samt tal i hörselskadade örat och brus i hörande örat. Man utförde
även mätningen utan brus. Testerna utfördes med hjälp av två högtalare som var placerade på
ca två meters avstånd och i 45 graders vinkel mot testpersonen. Testet utfördes på 25 barn
med ensidig hörselnedsättning och 25 normalhörande barn. De fick fram att barn med ensidig
hörselnedsättning har lika stora problem med språkförståelse i både tyst och bullersam miljö
jämfört med normalhörande barn. Det fanns också en trend att barn med högersidig
hörselnedsättning visade sämre resultat än barn med vänstersidig hörselnedsättning vid tester
med tal i det hörande örat och brus i det hörselskadade örat. Skillnaden var dock inte
signifikant (13).
Klee och Davis-Dansky gjorde en jämförelse mellan 25 barn med ensidig hörselnedsättning
och 25 normalhörande barn. Utifrån medelvärdet och standardavvikelsen på allmänna
befolkningen såg man att när det gäller IQ var det ingen skillnad mellan de 25 normalhörande
barnen och de 25 barnen med ensidig hörselnedsättning. När man tittade närmare på gruppen
med ensidig hörselnedsättning fann man att åtta barn av tjugofem fick gå om en årskurs.
Samtliga av dessa åtta barn hade en lägre IQ än de övriga i gruppen, även om deras IQ låg
inom normalområdet. Det var också statistiskt signifikant att barn med ensidig
hörselnedsättning bättre än 60 dB HL i tonmedelvärde hade högre IQ än barn med ensidig
hörselnedsättning sämre än 60 dB HL i tonmedelvärde (19). Culbertson och Gilbert utförde
liknande test i sin studie på 25 barn med ensidig hörselnedsättning och 25 normalhörande
barn men fann ingen signifikant skillnad i IQ. Liksom Klee och Davis-Danskys studie fick 32
% av barnen med ensidig hörselnedsättning gå om en årskurs. Även här hade barn med svår
ensidig hörselnedsättning signifikant lägre IQ (även om de låg inom normalområdet) än barn
med lätt till måttlig ensidig hörselnedsättning (10). Keller och Bundy utförde en studie på 63
barn med ensidig hörselnedsättning. De jämförde barnens studieresultat med de övriga barnen
i deras klasser och med nationella standardprov. Det bildades också en kontrollgrupp
bestående av normalhörande syskon som gick på samma skola. Eftersom det endast var 23
syskon i kontrollgruppen, kunde inte hela gruppen med ensidig hörselnedsättning jämföras
med kontrollgruppen. Endast barn med ensidig hörselnedsättning och som hade ett syskon på
8
skolan jämfördes, övriga jämfördes endast med nationella prov och skolresultat i klassen.
Barnen med ensidig hörselnedsättning visade sämre resultat inom områdena: ordförråd,
stavning, läsförståelse och matematik. Det framgick också att i gruppen med ensidig
hörselnedsättning hade pojkarna bättre resultat än flickorna i flera ämnen (21).
Socialt beteende
Bess och Tharpe visade i en studie omfattande 60 barn med ensidig hörselnedsättning att 35
% fick gå om en årskurs, varav 50 % fick gå om första klass. Förklaringen till det sist nämnda
kan vara att lärarna uppfattade dessa barn som omogna och överaktiva och att lärarna hade
svårt att definiera problemet (18). Culbertson och Gilbert upptäckte i sin studie att en del barn
med ensidig hörselnedsättning kunde visa dåligt uppförande för att få uppmärksamhet. De
kunde också visa frustration eller ängslighet. Samtidigt visade studien också att det fanns ett
barn med ensidig hörselnedsättning som var mycket blygt och tydde sig mer till läraren än till
sina klasskamrater (10). Keller och Bundy fann i sin undersökning att det inte var ovanligt att
barn med ensidig hörselnedsättning beskrevs av lärarna som ouppmärksamma och ovilliga till
samarbete. För en del barn hade den ensidiga hörselnedsättningen en större effekt på den
sociala och emotionella utvecklingen än på prestationen i skolundervisningen (21).
Dancer, Burl och Waters skickade i sin studie ut ett frågeformulär, SIFTER (Screening
Instrument for Targeting Educational Risk), till lärare till 18 barn i åldern 5 – 17 år med
ensidig hörselnedsättning. Frågeformuläret bestod av femton frågor som delades in i fem
kategorier: skolresultat, uppmärksamhet, kommunikation, medverkan i klassen och
uppförande i skolan. Varje lärare fick till uppgift att besvara två SIFTER-frågeformulär, ett
gällande ett barn med ensidig hörselnedsättning och ett gällande ett normalhörande barn i
samma klass. Resultatet visade att samtliga 18 barn med ensidig hörselnedsättning visade ett
signifikant sämre resultat än de normalhörande barnen i alla fem kategorierna (22).
Högersidig kontra vänstersidig hörselnedsättning
Hartvig Jensen, Angaard Johansen och Börre gjorde två olika studier för att undersöka om det
fanns skillnader mellan vänstersidig kontra högersidig hörselnedsättning. I en av de två
studierna fann man att barn med högersidig hörselnedsättning hade en sämre kognitiv
förmåga (mätt med verbala och icke-verbala tester) än barn med vänstersidig
hörselnedsättning (16). Den andra studien visade att barn med högersidig hörselnedsättning
har sämre förmåga att uppfatta tal i bullersam miljö och därför har större svårigheter i
exempelvis dåligt akustikbehandlade lokaler (17). Barn med en svår till grav ensidig
9
hörselnedsättning löpte större risk att bli underkända i skolan, speciellt om
hörselnedsättningen var högersidig enligt Oyler, Oyler och Matkin (20). I en undersökning på
20 barn med ensidig hörselnedsättning fann Bess, Tharpe och Gibler att 62,5 % av de barn
som fick gå om en årskurs hade en högersidig hörselnedsättning (13). Kiese-Himmel kunde
däremot inte visa samma resultat. Hon fann i sin studie ingen signifikant skillnad mellan
högersidig och vänstersidig hörselnedsättning dock hade barn med vänstersidig
hörselnedsättning något sämre nivå på samtliga språktester (11). Det fanns inte heller någon
signifikant skillnad mellan vänstersidig och högersidig hörselnedsättning i Dancer, Burl och
Waters undersökning (22).
Tekniska hjälpmedel
Kenworthy, Klee och Tharpe kom, i sin diskussion fram till att barn med grav ensidig
hörselnedsättning fick en signifikant förbättrad språkförståelse i vissa lyssningssituationer
med hjälp av FM-system (15).
Kopin, Stelmachowic, Carney och Schulte utförde en undersökning om FM-system för barn
med ensidig hörselnedsättning där man testade fem olika mottagningsalternativ på det
hörande örat: traditionella hörlurar, slang i hörselgången, öppen insats med slang,
standardinsats med ventilation och öppen standardinsats (de sista fyra alternativen var
kopplade till en hörapparat bakom örat). Man placerade högtalare 45 grader horisontellt och
vertikalt från testörat. Med hjälp av ett svep av rena toner på 90 dB SPL över frekvenserna
mellan 200 – 6000 Hz kunde man mäta upp de olika mottagningsalternativens funktion. Det
markant bästa alternativet var slang i hörselgången som i stort sett inte gav någon försämring i
diskanten. Då hade barnet också möjlighet att inte bara höra läraren via FM-system utan även
klasskamraterna runt omkring. Sämst var standardinsats med ventilation som gav upp till 27
dB försämring vid 4200 Hz. Traditionella hörlurar var det näst bästa alternativet men
samtidigt var det opraktiskt med tanke på att barn har behov av att röra sig (12).
Updike gjorde i sin studie en jämförelse mellan lyssnande utan hörapparat, med hörapparat,
CROS och FM-system. Sex barn med ensidig hörselnedsättning av varierande grad ingick i
studien. Barnens diskriminationsförmåga testades både i tyst och bullrig miljö med de olika
hjälpmedlen. Resultatet visade att barnen ibland hade bättre diskriminationsförmåga utan
hörapparat jämfört med hörapparat och CROS, främst i bullrig miljö. Bäst resultat visade FMsystem i både lugn och bullrig miljö, framför allt för de barn med grav ensidig
hörselnedsättning (24).
10
I en annan studie av Kenworthy, Klee och Tharpe undersökte man sex måttligt till gravt
ensidigt hörselskadade barn. Nonsensord och meningsfulla ord spelades in på band vid tre
olika lyssningssituationer: tal i hörande örat och brus i det hörselskadade örat, tal i det
hörselskadade örat och brus i det hörande örat samt signal framifrån/störande brus bakifrån.
Med hjälp av en KEMAR-docka kunde man också på bandet spela in om man lyssnade via
FM-system (kopplad till hörapparat med öppen insats), CROS-apparat eller ”optimal
placering” utan hörapparat. Detta presenterades sedan via hörlurar för barnen. Svårast var det
för barnen att höra nonsensorden utan hörapparat när det presenterades tal i det hörselskadade
örat och brus i det hörande örat. CROS-apparat gav en förbättring vid lyssning av tal i
hörselskadade örat och brus i det hörande örat men en klar försämring när de lyssnade på tal i
det hörande örat och brus i det hörselskadade örat. FM-systemet visade bästa resultatet i alla
lyssningssituationer (15).
Hartvig Jensen, Angaard Johansen och Börre fann i sin studie att en anpassning med CROSapparat vid en grav ensidig nedsättning inte var till någon fördel jämfört med ingen apparat
alls, speciellt om nedsättningen var högersidig. Det berodde på att en CROS-apparat inte
åstadkom binauralt hörande och gav sämre signal/störförhållande i det normalhörande örat.
Dessutom störde CROS-apparatens egenbrus det normalhörande örat (17).
Kiese-Himmel följde under fyra års tid 31 barn med olika grader av ensidig hörselnedsättning.
Samtliga barn fick hörapparat utprovad. Alla barnen utom fem stycken accepterade sin
hörapparat. Dessa fem hade grav ensidig hörselnedsättning (>70 dB) och upplevde därmed
ingen nytta av hörapparaten. Med andra ord ju större nedsättningen var på det hörselnedsatta
örat desto svårare var det att anpassa hörapparat (11).
Kommunikationstrategier
Bess, Tharpe och Gibler säger att det är nödvändigt att lärare är medvetna om svårigheterna
som barn med ensidig hörselnedsättning har. Faktorer som barnets placering i klassrummet
och avståndet mellan lärare och barnet är av stor vikt när det gäller språkförståelse. Barn med
ensidig hörselnedsättning har klart försämrad lokalisationsförmåga. Om undervisningen sker i
gruppform är det svårare för barnet att på ett naturligt sätt avläsa vad läraren säger (13). I en
studie av English och Church behövde 54 % av 406 elever med ensidig hörselnedsättning
utökat stöd i sin undervisning (ex anpassning av tekniska hjälpmedel, tillgång till
stödundervisning samt tal- och språkterapi) (14).
Som tidigare har sagts har Hartvig Jensen, Angaard Johansen och Börre funnit att barn med
högersidig hörselnedsättning har svårare i skolan än barn med vänstersidig hörselnedsättning
11
(16, 17). Nittiofem procent av barnen med vänstersidig hörselnedsättning och 45,5 % av
barnen med högersidig hörselnedsättning visade ett tillfredsställande skolresultat. Så mycket
som 54,5 % av barnen med högersidig hörselnedsättning behövde specialundervisning. Arton
procent behövde gå om en årskurs. De fann också att trots information till föräldrar, lärare och
tal- och hörselterapeut hade inte alla barn optimal placering i klassrummet. Endast 32 % av
barnen med vänstersidig hörselnedsättning samt 20 % av barnen med högersidig
hörselnedsättning hade en bra placering i klassrummet (16).
DISKUSSION
Metoddiskussion
Vi har valt sexton vetenskapliga artiklar som vi tycker ger svar på vårt syfte och våra
frågeställningar. Under sökningen av vårt material fann vi att en del författare förekom mer
ofta än andra. Med hänsyn till våra frågeställningar blev det dock en stor spridning mellan de
olika författarna, vilket vi tycker är positivt. Vi tycker att valet av metod passar bra till vår
studie för att ge en ökad bild av barn med ensidig hörselnedsättning och dövhet.
Resultatdiskussion
Inte någon av artiklarna i vårt material är skriven av svenska författare. Dock är vi osäkra om
förhållandet för barn med ensidig hörselnedsättning i de länder där studierna gjorts är
jämförbara med Sveriges. I de artiklar vi har läst har syftet varierat men de svarar ändå på
våra frågeställningar. Det finns artiklar där man i sina undersökningar har tillämpat olika
intelligenstester, språktester och beteendetester mm. Med tanke på de olika testerna så har
vissa författare fått fram liknande resultat och andra inte. Därför uppstår vissa svårigheter att
tolka och förstå dessa olika tester.
Prevalens
I vårt material finner vi endast två artiklar som har räknat ut prevalensen (9, 20). Anledningen
till att de andra artiklarna inte tar upp det tror vi beror på för små undersökningsgrupper och
att de har haft andra syften med sina studier. Resultatet från de två artiklarna visar en
prevalens som stämmer överens med hur det ser ut i Sverige.
12
Diagnosålder
Vi fann i resultatet en varierande diagnosålder. Spridningen var ca tre år på ensidiga
hörselnedsättningar som låg över hela frekvensområdet (11, 14, 17, 18). Högfrekventa
ensidiga hörselnedsättningar hade ännu högre diagnosålder (23). Faktorer som kan spela in
vid sen upptäckt av ensidig hörselnedsättning tror vi kan vara många. Dels är det svårare att
upptäcka en ensidig hörselnedsättning jämfört med en binaural hörselnedsättning på grund av
att många barn med ensidig hörselnedsättning har en normal talutveckling. Mellanöreproblem
kan också orsaka försenad upptäckt eftersom läkningsprocessen kan dra ut på tiden. Om man
dessutom inte utför en grundlig mätning som innefattar benledning är det lätt att missa en
sensorieural hörselnedsättning. Utseendet (exempelvis: diskantnedsättning eller
basnedsättning) på den ensidiga hörselnedsättningen kan också vara orsak till varierande
diagnosålder. Här kanske man borde öka antalet frekvenser i bas och diskant vid en
observationsaudiometri och audiometri med tittlåda. På grund av den spridda diagnosåldern
valde vi att beskriva olika mätmetoder i vår bakgrund. Vi tror att diagnosåldern kommer att
sjunka eftersom screening på spädbarn ökar i landet.
Skolan
Skolresultat, kommunikation
För att uppnå syftet med vår studie ville vi inte bara se hur skolresultatet var för barn med
ensidig hörselnedsättning. Vi ville också se hur deras sociala beteende är i förhållande till sina
lärare och normalhörande klasskamrater. Detta för att få en helhetsbild av hur barn med
ensidig hörselnedsättning har det i skolan.
Forskningsresultatet som presenteras i artiklarna visar att de största svårigheterna för barn
med ensidig hörselnedsättning ligger främst i språkförståelse, läsning och stavning. Samtliga
studier gjordes med barn utan hörhjälpmedel (10,13, 21,23). Endast en författare hade gjort en
studie på barn med ensidig hörselnedsättning anpassade med hörapparat och fann ej någon
skillnad mellan barn med ensidig hörselnedsättning och normalhörande barn när det gäller
kognitivt språkliga begrepp (11). Hur länge barnen varit anpassade med hörapparat redovisas
på ett otydligt sätt i artikeln. Vi tror att eftersom barnen var anpassade med hörapparat har det
en påverkan på resultatet jämfört med de andra studierna. Vi har inte funnit någon liknande
studie som undersöker hörapparatanpassning på barn med ensidig hörselnedsättning. Hur barn
med ensidig hörselnedsättning hör i tyst respektive bullrig miljö jämfört med normalhörande
barn nämns endast i en studie av vårt material (13). Det är ingen överraskning att barn med
ensidig hörselnedsättning har svårare att höra i buller. I studien så utfördes mätningen från en
13
fast ljudkälla på ca två meters avstånd. Det vore intressant att se hur mycket försämring det
blir i ett vanligt klassrum där det inte är en fast ljudkälla och där avstånden och akustiken
varierar. Samtidigt är det en svår situation att undersöka.
Två författare har studerat vilken påverkan IQ har på barn med ensidig hörselnedsättning
(10,19). Båda författarna får fram en koppling mellan svårare grad av ensidig
hörselnedsättning och lägre IQ. Författarna förklarar däremot inte varför det är en koppling
mellan lägre IQ och svårare ensidig hörselnedsättning. Detta samband skulle för oss vara
intressant att få veta mer om.
Socialt beteende
Flera författare nämnde hur det sociala beteendet var hos barn med ensidig hörselnedsättning
(10, 18, 21, 22). Övervägande visar dessa studier att barn med ensidig hörselnedsättning kan
upplevas som omogna, överaktiva, högljudda och okoncentrerade. Det fanns också ett barn
som visade motsatsen i form av blyghet (10). Eftersom inga andra författare nämner detta och
att det bara var ett barn det gällde så kan blygheten bero på helt andra faktorer än ensidig
hörselnedsättning. Det framkommer inga tydliga siffror som säger hur vanligt det är med
koncentrationssvårigheter, överaktivitet mm bland barn med ensidig hörselnedsättning. Man
får heller inte veta om detta beteendemönster är vanligare bland exempelvis svåra till grava
ensidiga hörselnedsättningar. Man nämner inte heller andra faktorer som skulle kunna
påverka, exempelvis stökig eller lugn klass, uppmärksamheten från läraren, hur barnet har det
hemma och stöd från föräldrar.
Högersidig kontra vänstersidig hörselnedsättning
Fem författare tog upp högersidig kontra vänstersidig hörselnedsättning. Tre av dem fick fram
i sina studier att barn med högersidig hörselnedsättning visade signifikant sämre resultat i
skolan än barn med vänstersidig hörselnedsättning (13, 16, 17, 20). De två andra författarna
fann ingen signifikant skillnad mellan höger kontra vänstersidig hörselnedsättning (11, 22).
Ingen av författarna tog upp om det är vanligare med högersidig hörselnedsättning än
vänstersidig hörselnedsättning eller tvärtom. När vi tittar igenom alla studier är det ganska
jämt fördelat mellan högersidig respektive vänstersidig hörselnedsättning, eventuellt är
högersidig hörselnedsättning något övervägande. I diskussionen i en av studierna talar man
om vänster och höger hemisfär i hjärnan och att delar av intelligenstesterna är mer sårbara när
vänster hemisfär är inblandad (16). I vårt yrke som audionomer på en hörcentral är det svårt
14
att skönja några större svårigheter kring högersidig kontra vänstersidig hörselnedsättning.
Eventuella svårigheter kan kanske lättare ses i exempelvis barnets skolmiljö.
Tekniska hjälpmedel
I vårt material finner vi att de tekniska hjälpmedel som används till barn med ensidig
hörselnedsättning är hörapparat, CROS-apparat och FM-system.
När det gäller hörapparat är det endast en av författarna som har en undersökningsgrupp
bestående av barn anpassade med hörapparat på det hörselnedsatta örat. Fem av barnen med
grav ensidig hörselnedsättning kunde inte acceptera hörapparaten (11). Detta tycker vi
stämmer överens med vår egen erfarenhet. Anpassning av hörapparat på en grav ensidig
hörselnedsättning upplevs många gånger som störande för det hörande örat och motivationen
saknas. Vi tror att om man ska anpassa ett barn med ensidig hörselnedsättning med
hörapparat, bör inte hörselnedsättningen vara för lätt eller för grav och anpassningen bör ske
så tidigt som möjligt efter fastställd diagnos.
CROS-apparat är det hjälpmedlet som är framtaget och mest provat på personer med grav
ensidig hörselnedsättning/dövhet. Vår erfarenhet av CROS-apparat på barn med ensidig
hörselnedsättning är varierande. Många gånger anpassas barnet i tidig skolålder, när de sedan
närmar sig tonåren blir den ofta liggande oanvänd då genansproblematiken ökar. CROSapparat upplevs ofta som stor och klumpig och sladden är i vägen. Vi har också upplevt att de
som bär CROS-apparat tycker att det blir för mycket ljud samtidigt och många biljud upplevs
som störande. I en av artiklarna har man kommit fram till att så länge ljudet kommer mot det
hörselskadade/döva örat så fungerar CROS-apparat bra men kommer ljudet mot hörande örat
blir det svårare att uppfatta i en bullrig miljö med CROS-apparat. Detta kan göra att barnet
tycker att han/hon hör bättre utan CROS-apparat än med (15).
När vi läser vårt material så är det FM-system som rekommenderas. Vid tester där man
jämfört FM-system, CROS-apparat och hörapparat visar FM-system bäst resultat i både tysta
och bullriga miljöer (24). Man fann också att FM-mottagare kopplade till en hörapparat
bakom örat och med enbart en slang i hörselgången gav den bästa ljudåtergivningen (12).
Tyvärr provade man inte med högtalarmottagare i studien. Det hade varit intressant att även se
det resultatet. En högtalarmottagare kan vara till fördel för hela klassen och minska
genansproblematiken för barnet med ensidig hörselnedsättning. Nackdelen med FM-system
kan vara att om barnet inte har ett fast klassrum måste barnet bära med sig hjälpmedlet till de
olika klassrummen.
15
En annan typ av hörhjälpmedel som den senaste tiden blivit mer aktualiserat när det gäller
anpassning av barn är en benförankrad hörapparat (boneanchored hearing aid, BAHA). Detta
hjälpmedel har sedan många år tillbaka anpassats på vuxna då det inte har fungerat med en
vanlig hörapparat av olika orsaker.
Kommunikationsstrategier
Förutom tekniska hjälpmedel och hörapparat är det fortfarande viktigt att använda sig av olika
kommunikationsstrategier. I resultatet nämner ett par författare förslag på andra pedagogiska
åtgärder än ”optimal placering” som exempelvis stödundervisning (14, 16, 17). Denna åtgärd
är också enligt vår erfarenhet vanlig i Sverige. Det är heller inte ovanligt att en ingenjör utför
akustikmätning i klassrummet för en eventuell akustikbehandling. Specialpedagog ger
information och utbildning till föräldrar, lärare och annan personal som barnet har kontakt
med.
En studie i resultatet visar dock att trots information till föräldrar och lärare var en stor del av
barnen med ensidig hörselnedsättning ”felplacerade” (16). Enligt vår erfarenhet är det vanligt
att barnen i en svensk högstadieskola byter klassrum och lärare flera gånger om dagen. Hur
bra den ”optimala placeringen” efterlevs är oviss och vi tycker att det vore intressant om det
gjordes en svensk studie om detta.
Föräldrarnas ansvar och roll är av vikt när det gäller barnets sätt att hantera sin
hörselsituation. Vi tror att det är viktigt att inte bagatellisera men inte heller överdriva barnets
ensidiga hörselnedsättning, man måste hitta en bra balans.
Vi har i detta resultatmaterial noterat att författarna lägger stor vikt vid att lyfta fram de barn
med ensidig hörselnedsättning som har svårigheter i skolan. Vi vet av erfarenhet att alla barn
inte har svårigheter i skolan och det vore intressant att se en studie som visar vad det är som
gör att dessa barn klarar skolgången utan större problem.
KONKLUSION
Vi tycker att vi har uppnått vårt syfte med att sammanställa, analysera och diskutera
forskningsdata som beskriver skolsituationen för barn och ungdomar med ensidig
hörselnedsättning och dövhet. På vår frågeställning om barn med ensidig hörselnedsättning
har svårigheter i skolan kan vi dra följande slutsatser: Barn med ensidig hörselnedsättning
visar sämre resultat i skolan när det gäller områden som ordförråd, läsning, stavning och
matematik. Det har också framkommit att barn med högersidig hörselnedsättning visar sämre
16
resultat i skolan än barn med vänstersidig hörselnedsättning. Man har också funnit en trend att
när ett barn får tal i hörande örat och brus i det hörselnedsatta örat har barn med högersidig
nedsättning sämre resultat än barn med vänstersidig hörselnedsättning. För en del barn har
den ensidiga hörselnedsättningen en större effekt på den sociala och emotionella utvecklingen
än på prestationen i skolan. Flertalet författare visar att det inte är ovanligt att barn med
ensidig hörselnedsättning behöver gå om en årskurs i skolan. En av förklaringarna till detta
kan vara att barnen uppfattas som överaktiva och omogna.
På vår andra frågeställning gällande hörhjälpmedel framgår det att det finns ett behov och vad
som rekommenderas är ett FM-system.
Vi hoppas att denna litteraturstudie kan väcka tankar och funderingar att göra en svensk studie
på barn med ensidig hörselnedsättning i skolan.
17
REFERENSLISTA:
Bakgrund:
1. Kankkunen A. Örats embryologi. Barnaudiologi. Solna: LIC Förlag; 1981 .s. 7-11.
2. Andersson E, Andersson M, Börjesson E, Heneskog R, Jönsson R, Lundqvist AL et al.
Spädbarn med hörselnedsättning Diagnostik och habilitering. Hjälpmedelsinstitutet 2002.
Stockholm: EO Print AB, 2003.
3. Bess FH, Rothpletz AM, Dodd-Murphy J. Children with a unilateral sensorineural hearing
impairment. In: Newton VE, editor. Paediatric audiological medicine. London: Whurr
Publishers Ltd; 2002. s. 294-330.
4. Anniko M, Arlinger S, Bagger-Sjöbäck D, Bergren D, Carlsöö B, Dahlqvist Å et al.
Barnaudiologi. I: Anniko M, redaktör. Öron, näs- och halssjukdomar, huvud- och
halskirurgi. Andra upplagan. Stockholm: Lieber AB; 2001. s. 98-103.
5. Lindholm S. Medicinsk barnaudiologi för vardagsbruk. Lund: Studentlitteratur; 1994.
6. Almqvist B, Arlinger S, Bergholtz L, Bjuréus E, Ekström L, Harris S et al.
Barnaudiometri. I: Berthrand LL, redaktör. Handbok i hörselmätning SAME. Solna:
SAME och LIC Förlag; 1990. s. 104-12.
7. Almqvist B, Arlinger S, Bergholtz L, Bjuréus E, Ekström L, Harris S et al.
Barnaudiometriska test. I: SAME, redaktörer: Metodhandbok i praktisk hörselmätning.
Solna: SAME och LIC Förlag; 1983. s.121-37.
8. Kankkunen A, Lidén G. Hörselmätning på barn. I: Lidén G, redaktör. Audiologi.
Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag AB; 1985. s. 151-63.
Vetenskapliga artiklar:
9. Bess FH, Dodd-Murphy J, Parker RA. Children with minimal sensorineural hearing loss:
prevalence, educational performance, and functional status. Ear and Hearing 1998;5:33954.
10. Culbertson JL, Gilbert LE. Children with unilateral sensorineural hearing loss: cognitive,
academic, and social development. Ear and Hearing 1986;1:38-42.
11. Kiese-Himmel C. Unilateral sensorineural hearing impairment in childhood: analysis of
31 consecutive cases. International journal of audiology 2002;41:57-63.
12. Kopun JG, Stelmachowicz PG, Carney E, Schulte L. Coupling of FM systems to
individuals with unilateral hearing loss. Journal of speech and hearing research
1992;35.201-7.
18
13. Bess FH, Tharpe AM, Gibler AM. Auditory performance of children with unilateral
sensorineural hearing loss. Ear and hearing 1986;1:20-6.
14. English K, Church G. Unilateral hearing loss in children: An update for the 1990s.
Language, speech, and hearing services in school 1999;30:26-31.
15. Kenworthy OT, Klee T, Tharpe AM. Speech recognition ability of children with unilateral
sensorineural hearing loss as a function of amplification, speech stimuli and listening
condition. Ear and Hearing 1990;4:264-70.
16. Hartvig Jensen J, Börre S, Angaard Johansen. Unilateral sensorienural hearing loss in
children: cognitive abilities with respect to right/left ear differences. British journal of
audiology 1989;23:215-20.
17. Hartvig Jensen J, Angard Johansen P, Börre S. Unilateral sensorineural hearing loss in
children and audiotory performance with respect to right/left ear differences. British
journal of audiology 1989;23:207-13.
18. Bess FH, Tharpe AM. Case history data on unilaterally hearing-impaired children. Ear and
hearing 1986;1:14-9.
19. Klee TM, Davis-Dansky E. A comparison of unilaterally hearing-impaired children and
normal-hearing children on a battery of standardized language tests. Ear and Hearing
1986;1:27-37.
20. Oyler RF, Oyler AL, Matkin ND. Unilateral hearing loss: demographics and educational
impact. Language, speech, and hearing services in school 1988;19:191-200.
21. Keller WD, Bundy RS. Effects of unilateral hearing loss upon educational achievement.
Child care, health and development 1980;6:93-100.
22. Dancer J, Burl NT, Waters S. Effects of unilateral hearing kiss on teacher responses to the
SIFTER. American annals of the deaf 1995;3:291-4.
23. Brookhouser MD, Worthington DW, Kelly WJ. Unilateral hearing loss in children.
Laryngoscope 1991;101:1264-72.
24. Updike CD. Comparison of FM auditory trainers, CROS aids, and personal amplification
in unilaterally hearing impaired children. Journal American Academy Audiology
1994;5:204-9.
19
APPENDIX
___________________________________________________________________________
9.
Författare: Bess F H, Dodd-Murphy J, Parker R A.
Titel: Children with minimal sensorineural hearing loss: prevalence, educational
performance, and functional status.
Tidskrift: Ear and Hearing
År: 1998
Syfte: Att bestämma prevalensen för lätta sensorineurala hörselnedsättningar hos barn i
skolåldern samt se om det finns ett samband mellan lätta sensorineurala hörselnedsättningar
och skolresultat.
Urval och metod: 1218 barn i årskurs 3, 6 och 9 deltog i studien. Varje barn genomgick
otoskopi, tonaudiogram och tympanometri. Från skolarkiv fick man också tillgång till data
gällande barnens skolresultat. För att fastställa barnens beteende och försöka finna de barn
som var i riskzonen för försämrat skolresultat fick barnens klassföreståndare fylla i olika
frågeformulär.
Land: USA
___________________________________________________________________________
10.
Författare: Culbertson J L, Gilbert L E.
Titel: Children with unilateral sensorineural hearing loss: cognitive, academic, and social
development.
Tidskrift: Ear and Hearing
År: 1986
Syfte: Att uppskatta barnens prestation i skolan, deras kognitiva förmåga och sociala
utveckling.
Urval och metod: Tjugofem barn med ensidig hörselnedsättning jämfördes med 25
normalhörande barn i olika tester inom områden som kognitiv utveckling, självkännedom,
ordkunskap, stavning, språk samt deras samspel med bland annat klasskamraterna.
Land: USA
___________________________________________________________________________
11.
Författare: Kiese-Himmel C.
20
Titel: Unilateral sensorineural hearing impairment in childhood: analysis of 31 consecutive
cases.
Tidskrift: International Journal of Audiology
År: 2002
Syfte: Att beskriva data från en klinisk grupp av barn med ensidig sensorineural
hörselnedsättning. Att se en eventuell möjlig påverkan av ensidig hörselnedsättning på
ickespråklig förmåga, när talspråksutvecklingen började, storlek på ordförråd samt valda
uppgifter av språklig koginitiv förmåga.
Urval och metod: Trettioen barn med ensidig sensorineural hörselnedsättning från tysktalande familjer deltog i undersökningen. Alla barnen var anpassade med en hörapparat.
Barnen genomgick audiologisk bedömning. Verbala och icke verbala tester utfördes av
psykolog sex månader efter hörapparatanpassning. Utvärdering av hörapparatnyttan skattades
av föräldrarna.
Land: Tyskland
___________________________________________________________________________
12.
Författare: Kopun JG, Stelmachowicz PG, Carney E, Schulte L
Titel: Coupling of FM systems to individuals with unilateral hearing loss.
Tidsskrift: Journal of Speech and Hearing Research
År: 1992
Syfte: Att undersöka kännetecken till försvagning från olika typer av ljudöverföring och dess
grad av ocklusion i hörselgången.
Urval och Metod: Tio vuxna i åldrarna 20-50 år och 15 barn i åldrarna 5-13 år deltog i
undersökningen. Med hjälp av fem olika mottagningsalternativ kopplat till ett FM-system
ville man se hur bra de olika alternativen nådde mottagaren. Alternativen bestod av:
traditionella hörlurar, slang i hörselgången, öppen insats med slang, standardinsats med
ventilation och öppen insats.
Land: USA
___________________________________________________________________________
13.
Författare: Bess F H, Tharpe A M, Gibler A M.
Titel: Auditory performance of children with unilateral sensorineural hearing loss.
21
Tidskrift: Ear and Hearing
År: 1986
Syfte: Att uppskatta prestationen hos barn med ensidig hörselnedsättning vid två
grundläggande lyssningsuppgifter: horisontell ljudlokalisation och taluppfattbarhet av
nonsensord.
Urval och metod: Tjugofem barn med ensidig hörselnedsättning jämfördes med 25
normalhörande barn. De var i åldrarna 6-13 år gamla med en medelålder på 10 år. Horisontell
ljudlokalisation: testpersonen placerades i ett ljudisolerat rum med 13 högtalare på 180
graders spridning. Testpersonen skulle sedan lokalisera från vilken högtalare ett pulserande
ljud kom. Taluppfattbarhet: Testpersonen placerades i ett ljudisolerat ljud. Två högtalare
placerades i 45 graders vinkel från testpersonen. Från en högtalare kom ett bredbandigt brus
och från en högtalare kom tal. Testpersonen lyssnade och fick fylla i rätt svarsalternativ på en
blankett.
Land: USA
___________________________________________________________________________
14.
Författare: English K, Church G
Titel: Unilateral hearing loss in children: an update for the 1990s.
Tidsskrift: Language, Speech, and Hearing Services in Schools
År: 1999
Syfte: Att beskriva hur barn med ensidig hörselnedsättning för närvarande stöttas genom
förändring i utbildningen istället för att gå om ett år.
Urval och metod: Genom audionomernas föreningstidning (Educational Audiology
Association) skickades ett frågeformulär ut med 14 frågor till alla 620 medlemmar. Tjugosex
audionomer erbjöd frivilligt patientfall för granskning och på så sätt fick man ett underlag av
barn med ensidig hörselnedsättning.
Land: USA
___________________________________________________________________________
15.
Författare: Kenworthy OT, Klee T, Tharpe AM
Titel: Speech recognition ability of children with unilateral sensorineural hearing loss as a
function of amplification, speech stimuli and listening condition.
Tidsskrift: Ear and Hearing
År: 1990
22
Syfte: Att undersöka förmågan av språkförståelse hos barn med ensidig sensorineural
hörselnedsättning samt se påverkan av olika hörhjälpmedel vid olika lyssningssituationer som
kan förekomma i ett klassrum.
Urval och metod: Sex barn i åldrarna 8 – 12 med ”flat loss” ensidigt sensorineurala
hörselnedsättningar deltog i undersökningen. Hörselnedsättningarna låg från 56 ner till 120
dB HL på det nedsatta örat och normalt på det hörande örat. Talmaterial med syllabiska och
igenkännande ord spelades in på band vid tre olika lyssningssituationer samt med tre olika
hörhjälpmedel (utan hörapparat, CROS och FM system) på en KEMAR-docka. Banden
spelades sedan upp för barnen med ensidiga hörselnedsättningar via hörlurar.
Land: USA
___________________________________________________________________________
16.
Författare: Hartvig Jensen J, Börre S, Angaard Johansen P
Titel: Unilateral sensorineural hearingloss in children: cognitive abilities with respect to
right/left ear differences.
Tidsskrift: British Journal of Audiology
År: 1989
Syfte: Att se om det kunskapsmässigt är en skillnad att ha en hörselnedsättning på höger öra
kontra vänster öra.
Urval och metod: Trettio barn i åldrarna 10-16 år med ensidig hörselnedsättning jämfördes
med en kontrollgrupp i ett antal olika psykologiska tester (verbala och icke verbala tester).
Land: Danmark
___________________________________________________________________________
17.
Författare: Hartvig Jensen J, Angaard Johansen P, Börre S
Titel: Unilateral senorineural hearing loss in children and auditory performance with respect
to right/left ear differences.
Tidsskrift: British Journal of Audiology
År: 1989
Syfte: Undersöka lyssningsprestationen hos en grupp barn med ensidig hörselnedsättning för
att se om det finns skillnad mellan höger och vänster öra.
Urval och metod: I undersökningen deltog trettio barn med ensidig hörselnedsättning i åldern
10 – 16 år. Man utförde diskriminationstest samt ”hackat tal” med bakgrundsbrus.
Land: Danmark
23
___________________________________________________________________________
18.
Författare: Bess F H , Tharpe A M.
Titel: Case history data on unilaterally hearing-impaired children.
Tidskrift: Ear and Hearing
År: 1986
Syfte: En presentation av medicinsk data och studiedata på sextio ensidigt hörselskadade
barn.
Urval och metod: Inklusionskriterierna i valet av dessa 60 barn är: ett audiogram utfört av en
audionom, en sensorineural nedsättning på 45 dB eller mer (500,1000 och 2000 Hz) i det
nedsatta örat och en tröskel på lägst 15 dB (500, 1000 och 200 Hz) på det hörande örat samt ej
någon erfarenhet av hjälpmedelsanpassning. Data samlas in via intervjuer med föräldrar,
medicinska journaler och skolarkiv. Ytterligare en grupp på 25 ensidigt hörselskadade barn
kopplas till undersökningen under striktare kriterier och jämförs med de 60 barnen.
Land: USA
___________________________________________________________________________
19.
Författare: Klee TM, Davis-Dansky E
Titel: A comparison of unilaterally hearing-impaired children and normal-hearing children on
a battery of standardized language tests.
Tidsskrift: Ear and Hearing
År: 1986
Syfte: Undersöka kognitiva och språkvetenskapliga färdigheter hos barn med ensidig
hörselnedsättning samt deras prestation i klassrummet.
Urval och metod: Tjugofem normalhörande barn jämfördes med 25 barn med ensidig
hörselnedsättning i åldern 6 –13 år. Barnen genomgick ett batteri av standardiserade
språktester.
Land: USA
___________________________________________________________________________
20.
Författare: Oyler RF, Oyler AL, Matkin ND
Titel: Unilateral hearing loss: demographics and educational impact.
Tidsskrift: Language, Speech, and Hearing Services in Schools
År: 1988
24
Syfte: Se befolkningsstatistiken över barn med ensidig hörselnedsättning i ett stort skoldistrikt
samt undersöka skolresultaten hos barn med ensidig hörselnedsättning.
Urval och metod: Från ett stort skoldistrikt på ca 54 000 elever fick man tillgång till deras
audiogram för att hitta barn med ensidig hörselnedsättning. Man sökte bland barn från
förskolan upp till tolfte klass. Två frågeformulär fylldes i av lärarna till barnen med ensidig
hörselnedsättning.
Land: USA
___________________________________________________________________________
21.
Författare: Keller WD, Bundy RS
Titel: Effects of unilateral hearing loss upon educational achievement.
Tidsskrift: Child: care, health and development
År: 1980
Syfte: Jämföra skolresultat hos barn med ensidig hörselnedsättning med övriga barn i deras
klass med hjälp av nationella standardprov.
Urval och metod: I en granskning av mer än 42 000 elever fick man med hjälp av
skolaudiogram fram barn med ensidig hörselnedsättning. Barn som gick i specialklasser,
utvecklingsstörda eller barn med inlärningssvårigheter ingick inte i studien. Barn med ensidig
hörselnedsättning gjorde två stycken standardiserade tester. Dessa resultat jämfördes med
övriga barn i deras klass samt med en kontrollgrupp bestående av syskons skolresultat och
resultat i nationella prov.
Land: USA
___________________________________________________________________________
22.
Författare: Dancer J, Burl NT, Waters S
Titel: Effects of unilateral hearing loss on teacher responses to the SIFTER.
Tidsskrift: American Annals of the deaf
År: 1995
Syfte: Undersöka effekten av ensidig hörselnedsättning på skolbarn med hjälp av
frågeformuläret SIFTER (Screening Instrument for Targeting Educational Risk).
Urval och metod: Arton barn med ensidig hörselnedsättning i åldern 5 – 17 år ingick i
studien. Dessa barns klassföreståndare fick fylla i två SIFTER-formulär, ett gällande barnet
med ensidig hörselnedsättning och ett gällande ett normalhörande barn i samma klass.
Land: USA
25
___________________________________________________________________________
23.
Författare: Brookhouser PE, Worthington DW, Kelly WJ
Titel: Unilateral hearing loss in children.
Tidsskrift: Laryngoscope
År: 1991
Syfte: Granskning av 324 barn med ensidig hörselnedsättning. Undersöka demografiska
avvikelser, diagnosålder, trolig etiologi, grad av nedsättning, audiogrammets utseende och
stabilitet samt prevalensen av skolrelaterade problem.
Urval och metod: Av 690 barn i åldern 19 år och yngre med asymmetrisk hörselnedsättning
hade 391 barn ensidig hörselnedsättning. Dessa barn undersöktes med tonaudiogram,
medicinsk utvärdering för att fastställa etiologi, information för att fastställa diagnosålder,
specialtester (hjärnstamsaudiometri och vestibularisundersökning) samt ytterligare handikapp
och skolproblem. Efter dessa kriterier sållade man bort ytterligare 67 barn. Med hjälp av dator
klassificerade man in de 324 barnens ensidiga hörselnedsättning i olika grader (borderline,
mild, måttlig, svår, grav, döv och hög frekvent hörselnedsättning).
Land: USA
___________________________________________________________________________
24.
Författare: Updike CD
Titel: Comparison of FM auditory trainers, CROS aids, and personal amplification in
unilaterally hearing impaired children.
Tidsskrift: Journal of American Academy in Audiology
År: 1994
Syfte: Att utvärdera förmågan av ordförståelse hos barn med ensidig hörselnedsättning i
varierande grad i ett klassrum och se effekten med konventionell hörapparat, CROS-apparat
och FM-system.
Urval och metod: Sex barn med ensidig hörselnedsättning i åldrarna 5 – 12 år ingick i
undersökningen. Testpersonen placerades mitt i ett klassrum med en högtalare mitt framför
sig och två högtalare vid sidorna. Testet utfördes i tyst respektive brusig miljö med tidigare
nämnda hörhjälpmedel. Testpersonen fick lyssna på inspelat tal som kom från högtalaren mitt
framför och fylla i ett formulär vilket ord som var rätt av fyra alternativ.
Land: USA
_________________________________________________________________________
26
27