RUDOLF STEINERSKOLANS
PLAN MOT KRÄNKANDE
BEHANDLING OCH
DISKRIMINERING
LÄSÅR 2014/15
1
INNEHÅLL
Bakgrund
Syfte
Definition av diskrimineringsgrunder
Definition av målgrupper
Förebygga och förhindra trakasserier och
kränkande behandling
• Uppmärksamma och anmäla trakasserier
och kränkande behandling
ü Utreda
ü Trygghetsgruppen
ü Åtgärda
ü Följa upp
ü Dokumentera
• Plan för åtgärder, som skall påbörjas och
genomföras läsår 2015/2016 för att förebygga
och förhindra trakasserier och kränkande
behandling
•
•
•
•
•
2
BAKGRUND
Arbetet med att motverka kränkande behandling i skolan regleras i 6e kapitel i Skollagen samt
i Diskrimineringslagen (2008:567).
De båda lagarna anger skolan uppdrag när det gäller allt arbete mot kränkande behandling,
diskriminering och trakasserier av barn och elever i alla verksamheter, som omfattas av
skollagen. Verksamheterna skall arbeta aktivt och målinriktat för att alla barn och elever
behandlas lika oavsett kön, etnisk och religiös tillhörighet, sexuell läggning och
funktionshinder. En plan mot kränkande behandling och diskriminering skall varje år
upprättas på varje verksamhet (Skollagen 6 kap. 8§ och Diskrimineringslagen 3 kap.16§).
SYFTE
Planen syftar till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, ålder, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet
eller funktionshinder samt att förebygga, motverka och åtgärda diskriminering, trakasserier
och annan kränkande behandling.
DEFINITION AV DISKRIMINERINGSGRUNDER
KRÄNKANDE BEHANDLING
Enligt 6 kap § 3 Skollagen är kränkande behandling beteenden, som kränker en annan
människas värde, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan till
exempel handla om att reta någon för att de är överviktiga, har fel hårfärg eller liknande. Men
det behöver inte ha sin grund i någon särskild egenskap hos den som utsätts; även knuffar och
utfrysning är kränkande behandling.
DISKRIMINERING
Diskriminering och trakasserier är beteenden som har samband med någon av
diskrimineringsgrunderna: kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller ålder.
GEMENSAMT FÖR KRÄNKANDEBEHANDLING, DISKRIMINERING OCH
TRAKASSERIER
•
•
•
•
Gemensamt för kränkande behandling, diskriminering och trakasserier är, att någon
eller några kränker principen om alla människors lika värde.
Kränkningar, diskriminering och trakasserier är ett uttryck för makt och förtryck och
kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera.
Kränkningar, diskriminering och trakasserier kan vara både synliga och dolda och kan
äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande.
Exempel på olika typer av kränkningar:
Fysiska - t.ex. att bli utsatt för slag eller knuffar
Verbala - att bli utsatt för kommentarer eller ”fula ord”
Psykosociala - att bli utsatt genom utfrysning, blickar eller rykten.
Via nätet: text och bilder, e-post, SMS, MMS, fotografier, film m.m..
3
MOBBNING
När någon utsätts för kränkningar, diskriminering eller trakasserier vid upprepade tillfällen.
Negativa handlingar där någon eller några med avsikt tillfogar en annan person skada eller
obehag.
DEFINITION AV MÅLGRUPPER
MÅLGRUPPER
Likabehandlingsplanen gäller i dessa fall:
•
•
Kränkningar mellan elever
Vuxnas kränkningar av elever
FÖREBYGGA OCH FÖRHINDRA KRÄNKANDE BEHANDLING
OCH TRAKASSERIER
POLICY
Skolans policy anger:
”På vår skola skall alla känna sig trygga, därför vill vi att alla vuxna och elever aktivt skall
vara delaktiga i att motverka varje form för diskriminering, kränkning, förtryck och
mobbning. Vi vill arbeta för att varje elev och vuxen tar avstånd från alla former för förtryck
och kränkande behandling.”
REGLER
Rudolf Steinerskolan har ordningsregler, som är kända av alla elever, föräldrar och skolans
medarbetare. Uppföljning och utvärdering av regler sker varje år i augusti till oktober.
Skolans policy och regler finns tillgängliga i varje klassrum och på skolans hemsida.
ELEVRÅD
Elevrådet träffas regelbundet var tredje vecka och har stöd av rektor. Elevrådet deltar i årlig
utvärdering och uppföljning av plan mot kränkande behandling och diskriminering.
UTBILDNING
Eleverna har egna hemklassrum. Utanför varje klassrum finns öppna ytor för uppehåll och
gemenskap.
Klasserna 1-9 äter tillsammans med sina lärare och andra vuxna i matsal eller klassrum. Alla
lärare har i regeln god kännedom om alla elever på skolan även om de inte möter alla elever i
undervisningen. Lärartätheten på skolan är hög.
Skoldagen börjar på ett trevligt sätt. För att alla elever ska känner sig välkomna och sedda
hälsar läraren god morgon till varje elev genom att ta i hand.
Waldorfskolan strävan är att klassläraren följer sin klass från åk1 till och med minst åk 7. Det
skapar förutsättning för goda relationer, god kännedom om varje elev och ett välutvecklat
4
samarbete med föräldrarna. Klassläraren har goda möjligheter att tidigt upptäcka, om en elev
inte har det bra. Klasslärare bedriver ett socialt arbete i klassen för att främja god arbetsmiljö
och trygg gemenskap. Bland annat inledds morgonperioden oftast med en rytmisk del där
sociala övninge kan ingå. Ett nära samarbete mellan klasslärare och ämneslärare möjliggör
ämnesintegration.
Vid månadsfester och årstidsfester visar eleverna upp för varandra och för vuxna vad de för
tillfället arbetar med inom olika konstnärliga områden som drama, musik, eurytmi, sång,
poesi, rörelse. Månadsfesterna bidrar till att eleverna utvecklar nya förmågor och ger också
eleverna möjlighet att uppleva varandras egenskaper och förmågor.
Vid skolavslutningar framträder elever enskilt eller tillsammans med klassen och oftast med
ämnesövergripande inslag.
RASTVAKTER
Skolan har ett rastvaktsystem, som innebär att vuxna finns utomhus och inomhus på alla
raster.
I det blå huset: rör sig vuxna i korridorer och klassrum, där elever befinner sig.
I det rosa huset: Lärare är ute på skolgården och intilliggande områden på rasterna.
En eller två lärare äter varje dag tillsammans med eleverna i klassrum eller matsal.
UTVECKLINGSSAMTAL
Vid utvecklingssamtal mellan elev, vårdnadshavare och klasslärare/klassföreståndare
behandlas frågan om elevens trivsel och relationer med kamrater och lärare.
Klasslärare/klassföreståndare för kontinuerliga samtal med varje elev angående trygghet och
trivsel.
ELEVHÄLSOGRUPPEN
Elevhälsogruppen, består av rektor, kurator, skolsköterska och specialpedagog. Gruppen
sammanträder 1 gång/vecka och ansvarar för elevernas psykosociala
hälsa på organisations, grupp- och individnivå.
SKOLSOCIALT ARBETE
Skolkurator och klasslärare genomför kontinuerliga undersökningar i form av övningar,
intervjuer eller enkäter i olika klasser i syfte att kartlägga elevers upplevelse av trygghet och
trivsel. Undersökning angående elevers upplevelse av trygghet på olika platser i skolan
genomförs varje år i klass 3, 4. 7 och 8.
FÖRÄLDRARNA
Föräldrarna bjuds in till klassmöten två till tre gånger per termin. När en klass hålls samman i
nio år och klassläraren följer klassen uppstår ofta en stark gemenskap i föräldragruppen. Det
är vanligt att föräldragruppen på olika sätt stödjer undervisningen t.ex. genom att medverka
vid klassarrangemang, fester, spel, utflykter, resor mm.
Föräldrarföreningen organiserar och genomför skolans årliga basar i november och
föreningen ansvarar även för att anordna arbetsdagar och göra förbättringar som gynnar
utomhusmiljön.
Föräldrarnas engagemang och arbete i skolan för att skapa en fin skolmiljö bidrar till den
ringa förekomsten av skadegörelse och klotter.
5
UPPTÄCKA OCH ANMÄLA TRAKASSERIER OCH
KRÄNKANDE BEHANDLING
Anmäla
Varje fall av kränkande behandling eller trakasseri skall anmälas till skolans trygghetsgrupp
T.G. (2 medarbetare) av den som upptäcker eller uppmärksammar händelsen på särskild
anmälningsblankett (bil 1). Elever, föräldrar och övriga kan anmäla kränkningar och
trakasserier muntligt, per mail eller telefon. Det är alltid den enskilde individens
upplevelse av kränkning eller trakasseri, som avgör om utredning ska inledas.
Trygghetsgruppen
Trygghetsgruppens uppgift är att:
• Ta emot anmälan
• Utreda händelsen
• Definiera kränkningen och ange vilken typ av kränkning, diskriminering
eller trakasseri, det är fråga om?
• Vidta åtgärder
• Följa upp ärendet
• Dokumentera ärendet
• Avsluta ärendet
Utreda
När anmälan har tagits emot av Trygghetsgruppen skall utredning ske.
Utredningen bör allsidigt belysa, vad som inträffat och innehålla en analys av
orsakerna till det inträffade samt bör omfatta både den eller de som kan ha utfört
kränkningen och den som har blivit utsatt. Utredningen bör leda till att
verksamheten får tillräcklig med information och kunskap om situationen för att
kunna bedöma vilka åtgärder som måste vidtas för att trakasserier och
kränkande behandling skall upphöra. och samtal föras med den utsatte personen,
med elever som utsätter, med föräldrar, klassföreståndare och ev. övriga.
Bedömning ska se av omfattning av utredning.
Samtal förs enligt följande:
med den utsatte eleven:
• Information till den utsatte eleven om innehållet i anmälan
• Avstämning med den utsatte eleven om innehållet i anmälan
• Information till den utsatte eleven hur trygghetsgruppen agerar (vilka
samtal som skall föras, när, med vem samt plan för uppföljning)
med elev/elever som kan ha utfört kränkning eller trakasseri:
• Tydlig och öppen dialog
• Redovisa konkreta uppgifter, som framkommit
6
• Klargöra vad kränkande handlingar och trakasserier kan leda till
• Klargöra hur skolan definierat kränkningen
• Klargöra skolans avståndstagande till alla former för kränkande
handlingar och trakasserier!
• Klargöra att planerade åtgärder i första hand är inriktade på att ge den
personen stöd att förändra sitt beteende, som kränker eller trakassera
någon annan.
• Vad tänker du som kränkt göra för att få slut på situationen?
• När skall åtgärderna påbörjas?
Information till elev/elever som utsätter: När sker uppföljning? Med den utsatte
eleven? Med elev/elever som utsätter?
med övriga personer:
• Vid behov
Åtgärda
De planerade åtgärderna skall ske på ett så tryggt sått som möjligt för alla
inblandade och främst för den utsatte eleven.
Bedömning skall ske av stödbehov för elev/elever, som utsätter någon annan för
kränkande behandling, i syfte att förändra dennes sätt att vara mot andra.
Avstämning skall ske av ev. befintliga åtgärdsprogram
Samma dag som samtalet på skolan har ägt rum, informeras föräldrarna.
Klasslärare/klassföreståndare eller en person från trygghetsgruppen meddelar
elevens föräldrar per telefon.
Vid behov kallas föräldrarna till skolan för samtal om eleven situation
tillsammans med skolkurator och/eller rektor.
Vid behov erbjuds fortsatta samtal med kurator
Bedömning sker i varje enskilt fall, om ev. anmälan till andra myndigheter.
Bedömning sker om behov av kuratorsinsatser på gruppnivå.
Följa upp
Trygghetsgruppen upprättar plan för åtgärder och ansvarar för uppföljning och
avslutning av ärendet
Enskilda uppföljningssamtal med de inblandade skall ske enligt planen.
Uppföljning med den utsatte eleven skall alltid ske vid minst tre tillfällen av en
person från trygghetsgruppen. Det första uppföljningstillfället skall ske två-tre
skoldagar efter händelsen.
Det andra och tredje uppföljningssamtalet med den utsatte eleven kan efter
överenskommelse ske med klassläraren/klassföreståndaren.
Samtalet förs med den utsatte eleven, elev/elever som utsätter enligt följande
7
•
•
•
•
den kränktes upplevelse av utvecklingen
kränkande elevers upplevelse av utvecklingen
fastställande av nya konkreta mål och åtgärder för förbättringar
fastställande av tidpunkt av avstämning av nya mål
Uppföljningssamtal kopplade till nya överenskommelser om åtgärder fortsätter,
till samtliga inblandade anser att kränkningssituationen har upphört.
Uppföljande information ges till elevernas föräldrar i takt med att arbetet mot
kränkning fortskrider. Vem som har kontakt med hemmet avgörs vid det första
mötet med föräldrarna.
Dokumentera
Trygghetsgruppen ansvarar för dokumentation på blanketter i enlighet med
denna plan. (bilaga 1 – 3).
8
Plan för åtgärder, som skall genomföras 2015/2016 för att förebygga
och förhindra trakasserier och kränkande behandling.
Planen bygger på utvärdering och analys av förra årets likabehandlingsarbete.
FÖREBYGGANDE
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Uppföljning av plan mot kränkande behandling och diskriminering för alla personal
på förarbetsdagar ht 2014 och vt 2015. Ansvar: rektor
Utvärdering och analys av likabehandlingsärenden läsåret 2013/2014
augusti/september 2014. Ansvar: lärarkollegiet och rektor
Två lektioner per läsår i varje klass om attityder, kamratskap och relationer. Ansvarig:
klasslärare/klassföreståndare/skolkurator.
I enskilda klasser genomförs efter behov projekt med fokus på trivsel och kamratskap.
Kartläggning av elevers upplevelse av trygghet på olika utrymmen i skolan genomförs
i klass 2 senast april 2015. Ansvar: Skolkurator och klasslärare
Efter utvecklingssamtalen höst och vår sammanställer klasslärare/klassföreståndare
elevers upplevelse av trygghet. Ansvar för analys och utvärdering av samtliga klasser:
Skolkurator.
I början av läsåret genomförs 1 lektion för alla elever om kränkande behandling och
diskriminering. Ansvar: Skolkurator och rektor.
Vid ett tillfälle per läsår informeras vid ett föräldramöte i varje klass om skolans
arbete mot kränkande behandling och diskriminering. Ansvar:
klasslärare/klassföreståndare
Under läsåret sker uppdatering av antal enkäter i syfte att undersöka elevers
upplevelse av trygghet i skolan.
9
Bilaga 1
ANMÄLNINGSBLANKETT
Anmälan till Trygghetsgruppen vid alla former för kränkande behandling,
diskriminering och trakasserier på Rudolf Steinerskolan
Namn på person/personer som gör anmälan
…………………………………………………………………………………….
Anmälningsdatum……………………………………………………………….
Namn på den utsatte
eleven……………………………………………………………………………..
Namn på elev/elever som utsätter
någon…………………………………………………………………………..
…………………………………………………………………………………….
När, var och hur inträffade kränkningen eller
trakasseriet……………………………………………………………………...
…………………………………………………………………………………….
…………………………………………………………………………………….
Definiera kränkningen i enlighet med likabehandlingsplanens principer:
kränkande behandling, trakasseri, diskriminering(kön, etnisk tillhörighet,
religion, sexuell läggning, funktionshinder), mobbning
……………………………………………………………………………………
Utredning separat.
10
Bilaga 2
ÅTGÄRDER VID ANMÄLAN OM KRÄNKANDE
BEHANDLING, DISKRIMINERING OCH TRAKASSERIER
Namn på personer som ansvarar för ärendet
…………………………………………………………………………………….
Datum då ärendet påbörjas……………
Datum då ärendet avslutas………………
Den utsatte elevens namn och samtliga datum för
samtal……………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………
Namn på elever som kränker eller trakasserar och samtliga datum för
samtal ……………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………….
…………………………………………………………………………………….
Namn på andra berörda elever och samtliga datum för samtal
.………………………………………………………………..…………………
…………………………………………………………………………………..
…………………………………………………………………………………..
…………………………………………………………………………………..
Datum för samtal med föräldrar till den utsatte eleven
……………………………………………………………………………………
………………………………………………
Datum för samtal med andra berörda föräldrar
………………………………………………………………………………….....
.................................................................................................................................
Datum för samtal med andra berörda vuxna på skolan
……………………………………………………………………………………
Samtalen antecknas på separat papper som bifogas handlingarna
11
Bilaga 3
UPPFÖLJNING AV ÅTGÄRDER VID KRÄNKANDE
BEHANDLING, DISKRIMINERING OCH TRAKASSERIER
Uppföljningssamtal kommer att ske:
Med den utsatte eleven
Datum…………………………………………………………………….
Med eleven som kränker eller trakasserar
Datum…………………………………………………………………….
Med föräldrar till den utsatte eleven
Datum……………………………………………………………………….
Med andra berörda elever
Datum………………………………………………………………………..
Med föräldrar till den/och eller de elever som kränker eller trakasserar
Datum…………………………………………………………………………
Eventuell annan uppföljning…………………………………………………
………………………………………………………………………
…………………………………………………………………
12
