FRÅGOR: NATIONALRÄKENSKAPER 1 och mått på arbetslöshet o.dyl.
OSP: Kap. 5-6; Berg kap. 11 (sidorna 205-209)
Inlämningsuppgifter för distansmakro markeras med stor fet stil:
Fråga 2. Fråga 6-9.
Fråga 1
Följande nationalräkenskapsdata gäller:
Privat konsumtion, C
1 600
Privat bruttoinvestering, I
600
Privat Kapitalförslitning
300
Offentlig konsumtion, GC
750
Offentlig bruttoinvestering, GI
150
Skatter, netto (dvs. skatter – transfereringar), T
Export av varor och tjänster, X
1 400
Import av varor och tjänster, M
1 200
750
a) Beräkna BNP (GDP)
b) Beräkna offentlig sektors budgetsaldo (=offentliga sektorns inkomster – utgifter = skatter –
transfereringar – offentlig konsumtion – offentliga investeringar)
c) Beräkna handelsbalansens saldo
d) Beräkna privat nettoinvestering
Fråga 2. Följande gäller för Sverige 2005, avrundade tal
Privat bruttoinvestering
300
Offentlig bruttoinvestering
100
Offentlig konsumtion
660
Transfereringar från offentlig sektor till hushåll
600
Privat konsumtion
1140
Inhemska löner
x
Vinster (driftsöverskott)
y
Kapitalförslitning (avskrivning)
300
Skatter, brutto
1400
därav indirekta
480
Import av varor och tjänster
870
Export av varor och tjänster
1000
Faktorinkomster från utlandet netto
-50
a) Beräkna BNP (GDP)
b) Beräkna BNI (GNP)
c) Beräkna Nettonationalprodukten (NNP)
d) Beräkna offentlig sektors budgetsaldo
e) Beräkna bytesbalansens saldo (=handelsbalansen + faktorinkomster från utlandet, netto +
transfereringar från utlandet, netto).
Fråga 3
Vid beräkning av BNP från produktionssidan summeras förädlingsvärdet från varje
produktionssektor.
Sektor A köper in insatsvaror (intermediate goods) till ett värde av 600. Sektorn producerar
varor för slutlig användning fördelat på konsumtionsvaror till ett värde av 800 och
investeringsvaror till ett värde av 300. Hur stor är sektorns bidrag till BNP?
Fråga 4: En jordbrukare odlar vete och säljer vetet till en mjölnare för 1 dollar per kubik.
Mjölnaren tillverkar mjöl och säljer det till en bagare för 3 dollar. Bagaren tillverkar bröd av
mjölet och säljer det till konsumenterna för 6 dollar. Beräkna förädlingsvärdet i varje sektor
av ekonomin!
Fråga 5:
Antag att kvinna gifter sig med sin tjänare som fortsätter att utföra samma
sysslor. Hur påverkas BNP?
fråga 6.
Hur påverkas Sveriges BNP av följande händelser,
a) Du köper den svenska boken av Clas Berg i Akademibokhandeln
b) Du köper den svenska boken av Clas Berg av en kompis
c) Du köper en post Ericsson A vid Stockholms fondbörs
e) Du minskar din arbetstid en timme om dagen.
Fråga 7: Landet som analyseras är USA. Kategorisera följande transsaktioner för USA. Är
de privat konsumtion (C), privata investeringar (I), offentlig konsumtion och offentliga
investeringar (G) eller nettoexport (NX).
4a. Boeing säljer ett nytt flygplan till flygvapnet.
4b. Boeing säljer ett nytt flygplan till American Airlines.
4c. Boeing säljer ett nytt flygplan till SAS.
4d. Boeing säljer ett nytt flygplan till en privatperson.
4e. Boeing bigger ett nytt flygplan som avses att säljas nästa år.
Fråga 8
Antag att vi producerar endast två typer av varor vara A och vara B. produktion och priser
enligt tabellen:
År 1
År 2
A
100 varor á 102 kr
110 varor á 110 kr
B
70 varor á 202 kr
70 varor á 220 kr
a) Beräkna Nominell BNP för de två åren
b) Beräkna real BNP (med år priser från år 1) för de två åren
c) Beräkna BNP-deflatorn
d) Beräkna inflationen utifrån BNP-deflatorn med åtminstone en decimal
e) Beräkna inflationen med hjälp av konsumentprisindex med åtminstone en decimal
f) Förklara varför inflation enligt BNP-deflatorn kan avvika från inflationen enligt KPI.
Fråga 9. I en sluten studentekonomi finns två typer av produkter:
Kvantiteter
Priser
År
Öl
Litteratur
Öl
Litteratur
2005 50
10
100
300
2006 60
5
110
310
2007 62
6
110
320
a) Beräkna nominell BNP för vart och ett av åren
b) Beräkna real BNP med 2005 års priser för vart och ett av åren
c) Beräkna real tillväxt för åren 2005 och 2006
d) Beräkna BNP-deflatorn
e) Beräkna inflationen med hjälp av BNP-deflatorn
Fråga 10. Använd siffermaterialet ovan 5 och beräkna inflationen med hjälp av
konsumentprisindex. Använd år 2005 som basår.
Varför blir inflationen inte densamma när vi använder CPI istället för BNP-deflatorn?
Fråga 11. I studentland finns följande utgifter i ekonomin:
År 1
1000 pkt. Nudlar
5 kr paketet
1 hyrd lägenhet
1850 kr
15 CD-skivor
150 kr per skiva
100 öl
70 kr litern
År 2
1200 pkt. Nudlar
1 hyrd lägenhet
16 CD-skivor
90 öl
5,50 kr paketet
2000 kr
180 kr per skiva
60 kr litern
a) Beräkna nominell BNP för båda åren
b) Beräkna real BNP med år 1 som basår
c) Beräkna inflationen med hjälp av BNP-deflatorn
d) Beräkna inflationen med hjälp av CPI
e) Förklara varför inflationen blir olika i de två sista deluppgifterna.
Arbetsmarknad:
Fråga 12. AKU-data dec. 2008, 20-64 år.
Sysselsatta
4 282 000
Arbetslösa
267 000
Utanför arbetskraften 875 000
Beräkna: a) Arbetskraften. b) Befolkningens storlek 20-64 år.
c) Relativ arbetslöshet. d) sysselsättningsgraden
Fråga 13.
Förklara skillnaden mellan strukturell och friktionell arbetslöshet.
Svar till FRÅGOR: NATIONALRÄKENSKAPER 1 och mått på arbetslöshet o.dyl.
Svar: fråga 1
a) BNP = 1600+600+750+150+200= 3300
b) T - G = 750-900 = -150
c) X – M = 200
d) Inet = 600-300= 300
Svar: fråga 2
a) BNP = 1140 + 300 +100+660 + 1000 – 870 = 2330
b) BNI = 2330 – 50 = 2280
c) NNP = 2330 – 300 = 2030
d) T – G = 1400 – 600 – 660 – 100 = 40
e) Bytesbalansen = NX – faktorinkomster från utlandet, netto= 1000 – 870 – 50 = 80
Svar: fråga 3
Produktionsvärde 1100. Insatsvaror 600.
Förädlingsvärde, dvs. bidrag till BNP 1100 – 600 = 500
Svar: fråga 4: Förädlingsvärdet för jordbrukaren, mjölnaren och bagaren är 1, 2, respektive
3. BNP är summan av förädlingsvärdena i ekonomin branscher: 1 + 2+ 3 = 6, som är
marknadsvärdet på slutprodukten.
Svar: fråga 5: BNP minskar med värdet av tjänarens lön.
svar: fråga 6: a) ökar. b) oförändrad. c) oförändrad. d) minskar
Svar: fråga 7: a. G. b. I. c. NX. d. C. e. I, lagerinvestering.
Svar: fråga 8
a) År 1 100*102 + 70*202 = 24 340
År 2 110*110 + 70*220 = 27500
b)Utse ett år som basår. Det vanliga är att vi utser år 1 som basår (SCB använder nu år 2000
som basår).
År 1 är real BNP 24 340.
År 2 110*102 + 70*202 = 25 360
c) 27 500/25 360 = 1,084
d) Priserna har stigit från 1 till 1,084. Ökningen är 8,4%. Inflation 8,4%.
e) Konsumentprisindex. Här köper vi den ursprungliga varukorgen varje år. Prisökning på
korgen är inflation. År 1 kostar korgen 24 340.
År 2 kostar samma korg 100*110 + 70*220 = 26400.
Prisökning: (26400)/24 340 = 1,085, dvs 8,5%
f) Bnp-deflatorn är ett Paasche index (vilket använder slutårets kvantiteter som vikter) medan
KPI är ett Laspeyres index, vilket använder den ursprungliga varukorgen som vikter.
Svar: fråga 9
a) 2005
8 000
2006 8 150
2007 8 740
b)2005 8 000
2006 7 500
2007 8 000
c)2006 - 6,25%
2007 6,6% från året före 0% från 2001
d)Deflatorn är 109 både 2006 och 2007
e) Inflationen är således 9%
Svar: fråga 10
Vid beräkning av CPI är kvantiteterna oförändrade medan priserna ändras. BNP och inflation
beräknad på det sättet blir:
BNP Inflation
2005 8 000
2006 8600 7,5%
2007 8700 1,2%
Vid beräkning med BNP-deflatorn slår förändringar i konsumtionen igenom. Vid beräkning
med CPI har dessa ingen betydelse. KPI eller CPI på engelska är ett Laspeyres index medan
BNP-deflatorn är Paasche index.
Svar: fråga 11
a) Nominell BNP år 1: 5*1000 + 1850*1 + 150*15 + 70*100
år 2: 5,5*1200 + 2000*1 + 180*16 + 60*90 = 16880
= 16100
b) Real BNP år 1
= 16100
år 2: 5*1200 + 1850*1 + 16*150 + 70*90
= 16550
c) Nom. BNP år 2/Real BNP år 2: 16880/16550
= 1,0199 (1,99%)
d) Nom BNP år 1
= 16100
5,5*1000 + 1*2000 + 15*180 + 100*60
= 16200
(16200-16100)/16100
= 0,006 (0,6%)
e) Ett väsentligt skäl hittar vi i ölen som har sjunkit i pris. I KPI antar vi dock att
konsumtionen ligger kvar på den höga nivån. KPI eller CPI på engelska är ett Laspeyres index
medan BNP-deflatorn är Paasche index.
Svar: fråga 12
a) 4549
b) 5424
c) 5,87%
d) 4282000/5424000=78,9 procent
Svar: fråga 13
vid strukturell arbetslöshet finns det jobb men inte på hemorten eller i den arbetslöses yrke.
Det krävs en strukturell förändring
Vid friktionell arbetslöshet finns det också jobb men nu på hemorten och i rätt yrke. Men det
tar en tid innan den arbetslöse och företaget har funnit varandra.
