.
Hej!
.
Mitt namn är Annika Stuhre och jag läser till gastronom på
Högskolan Kristianstad. Jag har haft verksamhetsförlagd
utbildning (VFU) på Alléskolan under v. 3-7. Mitt mål är att få
elever i F-åk 5 att äta mer grönsaker och vegetariskt. Under min
första vecka observerade jag elevernas grönsaksvanor i matsalen
och fotograferade deras tallrikar samt föreläste om kostcirkeln,
tallriksmodellen, säsongsanpassad mat och matsvinn. Under andra
veckan erbjöd jag smakprov till eleverna under fyra dagar, där de
fick smaka på både vanliga och lite mer ovanliga grönsaker. De
fick själv välja om de ville delta men mitt mål var att få dem att
smaka på nya saker och gärna prova mer än en gång. Vissa elever
var väldigt nyfikna och tyckte det mesta var gott medan vissa inte
ville prova. Under fjärde veckan togs åter bilder på elevernas
tallrikar för att se om det fanns någon skillnad i mängden
grönsaker. Vissa elever har blivit bättre på att äta grönsaker men
dock är vissa elever fortfarande skeptiska angående grönsaker på
tallriken. För en del tar det längre tid att ändra sina vanor. Jag
hoppas eleverna har tyckt det har varit kul att få prova på det jag
har erbjudit och att de i framtiden vill och vågar prova! Man vet
inte vad man tycker om förrän man har provat! Tack för att jag
fick möjligheten att vara hos er på Alléskolan, det har varit en
lärorik tid för mig!
.
.
.
.
Hur äter man rätt?
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Kostcirkeln
Allting vi äter delas in i sju
olika delar. För att täcka
näringsbehoven ska man få
i sig något från alla bitar
varje dag. Nr. 1 är frukt
och bär, nr. 2 är grönsaker
och nr. 3 är rotfrukter samt
potatis. Nr. 4 är spannmål,
alltså det som odlas på
åkrarna, t.ex. havre, korn,
vete och råg. Av havre kan
man exempelvis göra havregryn och till bröd använder man t.ex.
korn, vete och råg. I denna del hittar vi också pasta och ris. Nr. 5
är fett i både fast och flytande form, där man bl.a. hittar smör och
margarin. Nr. 6 är mjölk och ost. Nr. 7 är kött, fisk och fågel.
Tallriksmodellen
Ni har säkert hört eller sett
tallriksmodellen innan. Det finns tre
delar, protein, kolhydrater och
grönsaker. Vänder man på tallriken
så ser man att det är ett ”Y”. Det är
den fördelningen ni ska använda när
ni tar upp mat. Tallriksmodellen bestämmer inte storleken på
portionen utan hur maten ska fördelas mellan de tre grupperna.
Protein
Den minsta delen kallas för protein och är kroppens byggstenar.
Protein är det bästa om man vill bli stark och orka mycket. När ni
rör på er så bryts musklerna ner och då behöver ni äta protein för
att bygga upp era muskler och göra dem starkare. Protein hittas i
kött, fisk, fågel, ägg, linser och bönor.
Kolhydrater
Kolhydrater är kroppens främsta bränsle. Vi kan jämföra det med
en bil. Man tankar bilen med bensin för att den ska fungera och
kunna köra. Det är exakt samma sak med oss. Vi äter kolhydrater
för att vi ska orka vara i skolan och kunna leka. Kolhydrater
hittas främst i potatis, ris, pasta och bröd.
Grönsaker
Grönsaker innehåller mycket vitaminer, mineraler och fibrer. Det
är bra att äta mycket frukt, grönsaker och bär. Man får ett
starkare skelett och växer bättre samt håller sig friskare. Man ska
äta cirka 500g frukt och grönsaker per dag, vilket motsvarar cirka
5 frukter/grönsaker. Det viktigaste är att man vågar prova! Man
kan inte tycka om allt, men man måste prova för att veta.
Vegetariskt
Vegetarisk mat är när man inte använder kött av någon form,
varken kött, fisk eller fågel. Som vi nämnde innan är protein bra
för musklerna och att man blir starkare. Kött är ett protein och
måste därför ersättas med ett annat protein för att man ska få i sig
den delen av kostcirkeln. Istället kan man använda sig av bönor
och linser. Ofta kan man göra samma rätter, både med och utan
kött. Om man vill kan man äta vegetariskt 1-2 gånger i veckan,
för att vara klimatsmart och snäll mot miljön.
Säsongsanpassat
Det är bra för miljön att
äta den mat som
produceras under
respektive säsong i
Sverige. Detta eftersom
man slipper importera och
transportera maten jorden
runt. Kvaliteten på maten
är dessutom bättre under
säsong eftersom den då är
färskare, godare och mer
hållbar. Dessutom är den billigare då det finns mycket av varan.
Det finns även ekologiskt, alltså obesprutat.
Matsvinn
Matsvinn är sådan mat som slängs men som går att äta. All mat
som slängs påverkar miljön. Även om vi inte tycker att vi slänger
så mycket var gång, så slängs det i genomsnitt 54 kilo per person
och år, vilket är cirka 1 kilo i veckan. För att inte behöva slänga så
mycket mat, ska man tänka på hur mycket man tar upp. Är du
osäker på om du tycker om det, ta lite första gången och var det
gott, kan du ta en gång till.
Recept
Här kommer recept på hur ni tillagar de saker som jag bjöd på i
klassrummen under vecka 4.
Ugnsrostade morötter, palsternacka, rödbetor och rotselleri
Börja med att sätta ugnen på 225 °C. Skala rotfrukterna och skär
dem i stavar eller tärningar. Lägg dem på en plåt och blanda med
lite olja och örtkrydda. Tänk dock på att rödbetorna färgar av sig,
så om man inte vill att allt ska bli rött, lägg rödbetorna på en
enskild plåt. Stoppa in rotfrukterna i mitten av ugnen i cirka 30
min eller tills de har fått färg.
Bönor; sojabönor, kidneybönor och smörbönor
Bönor används i vegetariska rätter eller som en del av
grönsakerna. Om man vill kan man göra en vinägrett på olja och
kryddor efter smak, och hälla det över bönorna.
Palsternackschips
Sätt ugnen på 175 °C. Skala palsternacka och skär dem i tunna
skivor. Lägg dem på en plåt och ta på lite olja och persilladekrydda och blanda runt. Separera skivorna från varandra. Sätt in
plåten i mitten av ugnen i cirka 25 min så att de får en hård yta.
Grönkålschips
Börja med att sätta ugnen på 160 °C. Skölj alla grönskålsblad noga
med vatten. Riv bladen i lagom stora bitar och ta bort stjälken.
Lägg alla bladbitar på en plåt och ta på lite olja och salt, blanda
sedan för att fördela oljan på alla blad. Sätt in plåten i mitten av
ugnen i cirka 15-20 min tills de blir krispiga och gyllenbruna.
