LÄKEMEDELSKOMMITTÉN VID ÖREBRO LÄNS LANDSTING
Nr 183
S E P T E MB E R – 2 0 1 2
I N N E H Å L L
25
Fler ser mer – läkemedels
genomgång bland hemsjukvårdspatienter
26
Läkemedel i miljön - kan det vara farligt?
26
Läkemedel och miljö - interaktiv utbildning
27Biverkningsrapportering
27
Biverkningsrapporter finns publi-
cerade på www.orebroll.se/
lakemedel
28
Ny medarbetare!
28
Generiskt Atorvastatin 10 mg ingår i läkemedelsförmånen från 1 juni 2012
28
Tryptizol och Trilafon
avregistreras
28
Atorvastatin och Donepezil är rekommenderade preparat
29
Läkemedelsinformation på våra villkor - ”HND-patienten” i fokus - Patienten med hjärtkärl-, njur- och diabetessjukdom
29
Mellansvenskt läkemedelsforum 6-7 februari 2013 i Örebro
30
Rökstopp ger stora hälsovinster
30Läsarundersökning
Arbetsutskott för
läkemedelskommittén:
Överläkare
Maria Palmetun Ekbäck
Överläkare
Mårten Prag
Apotekare
Leif Kronberg
Adress:
Läkemedelskommittén
Universitetssjukhuset
701 85 ÖREBRO
Tel. 019-602 23 10
Fax 019-602 35 10
Läkemedelskommitténs
hemsida:
www.orebroll.se/lakemedel
Informationsläkare
Gunnar Carlsson
Informationsläkare
Christer Lundin
341 321
Trycksak
Apotekare
Magnus Olsson
Layout
Tomas Müller
Tel. 0581-884 47
Apotekare
Sara Fors
Redaktör:
Apotekare
Birgitta Lernhage
e-post:
birgitta.lernhage@
orebroll.se
Text: Anna Danielsson, Olaus Petri vårdcentral, Örebro
Fler ser mer – läkemedelsgenomgång bland hemsjukvårdspatienter
Läkemedelsbehandling av multisjuka äldre är svårt. Det
vet alla som jobbat med frågan. För att förbättra och
underlätta arbetet med läkemedelsbehandling av äldre
har ett projektarbete pågått i samarbete mellan primärvården, Örebro och Karlskoga kommun samt apotekare. Detta har nu lett till ett beslut om att genomföra
en modell för läkemedelsgenomgång inom primärvården i hela Örebro län. Läkemedelsgenomgång enligt
modellen ska göras vid nyinsättning och årsförnyelse av
Apodos på alla hemsjukvårdspatienter, både de som bor
på vårdboenden och de som bor i eget boende.
Distriktsläkare och kommunsköterska går först igenom
vilka diagnoser som är aktuella för just den patienten.
Det har visat sig att det inte alls är självklart och det är
viktigt med samsyn mellan kommunala hemsjukvården
och primärvården. Beslut sker om vilka prover som ska
tas på patienten. Njurfunktionsprov (Kreatinin eller
cystatin C) tas alltid. Det sker alltid en uträkning till
eGFR. Kommunsköterskan eller patientens kontaktperson inom hemsjukvården gör sedan vid besök hos
patienten en symtomskattning enligt speciellt formulär.
Vikt samt blodtryck liggande och stående tas.
I de flesta fallen skickas medicinlista, diagnoser, laboratoriesvar och symtomskattning till en apotekare, som är
anställd för att arbeta med läkemedelsgenomgång. Apotekaren går igenom medicinlistan och kommer med
”
förslag till ändringar utifrån farmakologiska synpunkter. Apotekaren skickar tillbaka förslagen till
kommunsköterskan. Distriktsläkaren får sedan
hela beslutsunderlaget och beslutar tillsammans med
kommunsköterska, patient och eventuellt anhöriga om
vilka av ändringsförslagen som ska genomföras, och
hur patientens medicinlista ska uppdateras. Kommunsköterskan följer upp ändringarna tillsammans med
kontaktpersonen.
En stor fördel med den här modellen är att läkaren
slipper sitta ensam med förnyelsen av läkemedlen. Som
läkare har man ett helt annat underlag för beslut än
man har utan läkemedelsgenomgång. Kommunsköterska och patientens kontaktperson blir engagerade i
uppföljningen av medicinändringar, och det leder till
ökad kunskap och ett ökat engagemang i patientens
medicinering under hela året. Apotekaren kommer med
farmakologiska synpunkter som man som läkare inte
alltid har kunskap om. Med bättre beslutsunderlag vid
medicinförnyelse vågar man också oftare än annars
sätta ut mediciner som patienten slentrianmässigt har
fått förnyade tidigare. Den modell för läkemedelsgenomgång som valts i Örebro län uppmuntrar också
till en förbättring av teamarbetet runt hemsjukvårdspatienterna. Om det hela fungerar slipper man som
läkare sitta själv med lappen om apodosförnyelse, och
patienten får bättre kvalitet på medicineringen.
Med bättre beslutsunderlag vid
medicinförnyelse vågar man också oftare
än annars sätta ut mediciner som patienten
slentrianmässigt har fått förnyade tidigare.
Tryck och distribution:
Strands Grafiska i Norden AB
Bandygatan 2
711 23 Lindesberg
Tel. 0581-838 80 (vx)
www.strandsgrafiska.se
[email protected]
RAP PORT OM LÄK E M E DE L
25
S E PT E M B E R
– 2012
”
Text: Katja Hagström, Arbets- och miljömedicinska kliniken, USÖ
Läkemedel och miljö
– interaktiv utbildning
Läkemedel i miljön –
kan det vara farligt?
Miljöfunktionen i ÖLL har producerat en miljöutbildning för
landstingets anställda. I anslutning till denna finns ett längre avsnitt
om läkemedel och miljö som producerats i samarbete med Läkemedelskommittén. Gå in på Läkemedelskommitténs hemsida
www.orebroll.se/lakemedel för att genomföra utbildningen.
Registrera enligt anvisning när du är färdig!
En aktuell fråga
Diskussionen om läkemedels påverkan på miljön har varit livlig de senaste
åren. Forskningen inom området är för närvarande mycket intensiv och
Sverige ligger långt fram med forskningssatsningar som MistraPharma.
På frågan om läkemedel kan vara farliga i miljön är svaret ja. Men hur
mycket, vilka specifika substanser och vad vi i landstingen praktiskt kan
göra är fortfarande ganska osäkert.
per. Stockholms läns landsting (SLL) har arbetat med det i sin Kloka lista.
SLL har också varit med och utarbetat ett av de miljöbedömningssystem
av läkemedel som används i Sverige. I ÖLLs ”Rekommenderade läkemedel” har miljöhänsyn vägts in i de två senaste utgåvorna.
Samarbete för miljöns skull
Djuren har inget val
Ibland är det lätt att glömma bort att ett läkemedel är en kemikalie bland
andra kemikalier. En stor skillnad är dock att läkemedel är gjorda för att
ha en effekt på biologiska system hos människor. Det gör att liknande biologiska mekanismer hos fiskar, grodor eller andra djur också kan påverkas.
Man har bland annat sett feminisering av mörtar på grund av hormoner,
antibiotikaresistens på grund av utsläpp vid antibiotikaproduktion i Indien, och gamar i Pakistan och Indien som dör av njursvikt när de ätit av
döda kor som behandlats med diklofenak.
Inom landstingen tar vi ansvar
Människor har ett val
Frågan om läkemedels påverkan på miljön är mycket komplex och
patientens säkerhet går alltid först. Vi matas dagligen med reklam om att
mediciner kan hjälpa oss och trycket kan vara stort på läkaren att skriva
ut läkemedel. Det är dock bra att tänka igenom om patienten behöver
medicinen. En utmaning är att driva utvecklingen mot potenta läkemedel
som har effekt på människor men samtidigt inte innebär en negativ effekt
på naturen. Och utifrån det arbeta för en säkrare framtid för oss alla.
Foto: Annika Gelin
I Sverige är den kvantitativt största källan för miljöpåverkan orsakad av
läkemedel som utsöndras via urin/faeces för att slutligen hamna i våra
avlopp. Den största andelen av dessa läkemedel förskrivs på recept i den
öppna vården. En fråga som är aktuell inom landstingen är att när läkemedel rekommenderas inom olika terapiområden även väga in miljöegenska-
I slutet av maj ordnade Läkemedelskommittén en lunch på USÖ med föredrag om läkemedels miljöpåverkan. Diskussionen blev mycket intressant.
Läkemedelskommittén, Miljöfunktionen i Örebro Läns Landsting och Arbets- och miljömedicin har några år arbetat tillsammans med dessa frågor.
Bland annat har vi tagit fram en webbutbildning angående läkemedels påverkan på miljön (se faktaruta). Jag ser också fram emot liknande luncher
som kommer att anordnas i Karlskoga och Lindesberg under hösten.
RAP PORT OM LÄK E M E DE L
26
S E PT E M B E R
– 2012
Biverkningsrapportering
Stefan Risberg, Skebäcks vårdcentral, Örebro har skickat in nedanstående
intressanta patientfall.
Kvinna 79 år med leverbiverkan av Heracillin
På grund av en infektion efter operation behandlas patienten med Heracillin (flukloxacillin) 1 gram 3 gånger dagligen från den 14 oktober till den 2
november. Hon började må illa 3-4 dagar efter insatt behandling och hon
besvärades sedan av illamående fram till omkring den 1 december. Under
denna tid tog hon 1-2 gram Alvedon per dag.
Patienten söker på vårdcentralen den 9 november, då hon fortsatt mår illa
och har högersidig buksmärta. Labprover visar; CRP 8, ALAT 14,9, ALP
5,2, Bilirubin 31 och GT 7,8. Ny kontroll görs den 22 november, som då
visar sjunkande värden med ALAT 1,4, ALP 2,9, Bilirubin 16 och GT 4,6.
I december känner hon sig sedan helt återställd och prover tagna den 7 december är helt normala.
Fallet är bedömt av Läkemedelsverkets biverkningsenhet. De anser att det föreligger ett samband mellan leverreaktionen och flukloxacillin. I det svenska
biverkningsregistret SWEDIS finns sedan tidigare 239 rapporter med mixed
liver reaction på flukloxacillin.
Kvinna 80 år med INR-sänkning på grund av interaktion mellan Waran och Heracillin
Patienten har osteit och behandlas med Heracillin (flukloxacillin) 1 gram x
3 från 4 oktober till 20 december 2011. Hon har Waran för ett förmaksflimmer. 6 dagar efter Heracillin satts in påvisar INR-kontroll ingen förändring
av värdet, men vid nästa kontroll 4 veckor senare har INR sänkts från 2,6 till
1,2. Dosökning av Waran görs under behandlingstiden från 45 mg per vecka
till 63,75 mg och efter utsättning av Heracillin återgår patienten till 43,75
mg/vecka.
Fallet är bedömt av Läkemedelsverkets biverkningsenhet. De anser att det
föreligger ett samband mellan reaktion och läkemedel. I det svenska biverkningsregistret SWEDIS finns sedan tidigare 16 rapporter med interaktion
mellan warfarin och flukloxacillin.
Kvinna 90 år med INR-ökning (>8) på grund av interaktion mellan Waran och Flagyl
Kvinnan har förmaksflimmer och behandlas sedan 8 månader med Waran,
stående dos 27,5 mg/vecka. Patienten blir dålig och inkommer den 16 mars på
USÖ med temp 38,8° och PCR visar influensa A. Patienten får den 18 mars
diarréer, varvid odling och PCR visar C difficile. Flagyl (metronidazol) 400
mg x 3 sätts in den 19 mars och behandlingen planeras pågå till den 29 mars.
10 mg, dock ej känt sedan hur länge. I augusti 2004 avslutade hon själv
Lipitorbehandlingen, då hon upplevde biverkningar i form av sömnbesvär
och huvudvärk. Hon var i kontakt med vårdcentralen och samma månad påbörjar man behandling med Simvastatin 10 mg och i maj 2005 ökades dosen
till 20 mg. I februari 2006 börjar hon få spontana petekier och blåmärken.
Inkommer akut till USÖ med en ITP (idiopatisk trombocytopen purpura)
och med trombocytkoncentration (TPK) 11 och vårdas inneliggande under
tiden 23-27 februari 2006. Hon behandlas med Deltison i högdos (100 mg
dagligen) och svarar bra på denna behandling. Under vårdtiden sätter man
ut: Tenormin, Optinate Septimum och Simvastatin.
Under våren 2009 förs en diskussion kring hjärtinfarkt och risker. Hon har
en stark ärftlighet genom sin far. Totalkolesterol är 7,7. Efter diskussion med
Hematologen påbörjas den 11 maj 2009 en försiktig behandling med Simvastatin 10 mg dagligen. Hon har då ett TPK-värde på 232. TPK följs med
provtagning varannan vecka, värdet sjunker då successivt och den 1 juli är
det 125, varvid Simvastatinbehandlingen avslutas. TPK-värdet återgår efter
1½ månad till det normala (207). Avstår från att prova annan statin.
I augusti 2010 utreds patienten för ansträngningsutlöst angina. Hon har stenos och genomgår PCI med stentinsättning. Kardiologen vågar inte sätta in
någon statin, utan väljer Ezetrol. Patienten får ingen effekt på blodfetterna
med Ezetrol. Efter diskussion med patienten beslutar vi att prova Crestor
(rosuvastatin) 10 mg. Patienten svarar med bra sänkning av blodfetterna,
men TPK-värdet minskar från 212 till 142 efter 1½ månads behandling
med Crestor. Patienten avbryter behandlingen.
Fallet är bedömt av Läkemedelsverkets biverkningsenhet. De anser att det
föreligger ett samband mellan simvastatin och ITP samt trombocytopeni. I
det svenska biverkningsregistret SWEDIS finns sedan tidigare 1 rapport med
ITP och 8 rapporter med trombocytopeni av simvastatin. Läkemedelsverket
har inte bedömt sambandet mellan rosuvastatin och trombocytopeni.
Biverkningsrapporter skickas till:
Läkemedelsverket, Enheten för farmakovigilans, Biverkningsgruppen, Box
26, 751 03 Uppsala
Det räcker att skicka en kopia av journalanteckning.
Läkemedelskommittén tar även fortsättningsvis gärna emot lärorika patientfall för publicering i Rapport om läkemedel. Detta är ett sätt att sprida information kring biverkningsproblem. Skicka en kopia av Läkemedelsverkets
bedömning samt en kort beskrivning av patientfallet. För besväret
tackar vi med en biobiljett.
Biverkningsrapporter finns publicerade på
www.orebroll.se/lakemedel
Vid INR-kontroll den 27 februari är värdet 3,0. Vid ordinarie INR-kontroll
på vårdcentralen den 27 mars, dvs 8 dagar efter Flagyl sattes in, är INR >8
och APT-tid 73,3. Efter att Flagylbehandlingen avslutats återgår INR-värdet
till det normala.
De biverkningsrapporter som tidigare har publicerats i Rapport om läkemedel finns nu sammanställda och utlagda på Läkemedelskommitténs
hemsida www.orebroll.se/lakemedel under Publikationer/dokument
- Biverkningsrapporter.
Fallet är bedömt av Läkemedelsverkets biverkningsenhet. De anser att
det föreligger ett samband mellan reaktion och läkemedel. I det svenska
biverkningsregistret SWEDIS finns sedan tidigare 10 interaktioner mellan
warfarin och metronidazol, varav 8 lett till INR-ökning.
Ny europeisk biverkningslagstiftning
I juli trädde nya EU-lagar om farmakovigilans*) i kraft.
I nästa nummer av Rapport om läkemedel ges en sammanfattning av de
delar som berör hälso- och sjukvården.
Kvinna 69 år med ITP och trombocytopeni av
Simvastatin
*) Farmakovigilans är en process för att vetenskapligt följa läkemedels säkerhet och vid behov ta till adekvata åtgärder för att reducera riskerna och därmed öka nyttan av läkemedel.
Patienten överflyttades i maj 2003 från en privatmottagning till vårdcentralen. Hon behandlades då för primär hyperkolesterolemi med Lipitor
RAP PORT OM LÄK E M E DE L
27
S E PT E M B E R
– 2012
Tryptizol och Trilafon avregistreras
Tryptizol och Trilafon kommer att avregistreras den 30 november 2012.
Företaget MSD anger att orsaken är sortimentrationalisering och produktionssvårigheter. Båda läkemedlen beräknas ta slut på apoteken i september.
Patienter som behandlas med dessa läkemedel behöver så snart som möjligt
få recept på ett alternativt läkemedel.
Tryptizol kan ersättas med Saroten
Saroten finns som tabletter i styrkorna 10 mg och 25 mg. Vid byte till Saroten (amitriptylin) kan dosjustering bli nödvändig på grund av att mängden
aktiv substans skiljer sig från Tryptizol. Det har observerats att styrkan i ena
fallet avser amitriptylinhydroklorid (Tryptizol) och i det andra fallet amitriptylinbas (Saroten). Saroten innehåller därmed ca 13 procent mer aktiv
substans amitriptylin än Tryptizol. Preparaten är inte utbytbara på apotek.
Foto: Maria Bergman
Trilafon (perfenazin) finns inte i något annat
godkänt läkemedel i Sverige
Trilafon (perfenazin) är ett lågdoserat neuroleptikum ur fentiazingruppen.
Trilafon finns som tabletter och som Trilafon dekanoat injektionsvätska.
För patienter där det är svårt att hitta en likvärdig behandling med ett annat
godkänt läkemedel finns möjlighet att ansöka om licens för ett peroralt perfenazinpreparat som finns godkänt i vissa andra EU-länder. MSD håller på
att undersöka om det finns något likvärdigt preparat till Trilafon dekanoat,
men har i dagsläget inget svar.
Ny medarbetare!
Helén Merkell är apotekare och vikarierar för Sara Fors, som är
mammaledig.
Medicinsk kommentar av öl Michael Andresen,
Allmänpsykiatriska kliniken Örebro
En del av er har kanske sett Helén i sommar när hon varit på ALLVA
och AVA och arbetat med klinisk farmaci.
I de flesta fall kommer man nog sannolikast att ersätta Trilafon depot med
Cisordinol depot; men ett beslut att byta läkemedlet är ett individuellt beslut
för varje patient. Det rekommenderas starkt att blanda in en psykiater
i denna fråga; alla preparat fungerar inte lika bra för alla patienter och en
tidig uppföljning förbättrar chanserna att ett återfall i psykos kan undvikas.
Dessutom gäller för alla depotberedningar att man alltid måste testa
substansen först i en oral form för att undvika överraskningar med överkänslighetsreaktioner mm; i ett sådant (om än sällsynt) fall är man tacksam om
substansen försvinner ur kroppen snabbt, vilket ju depotberedningar inte
gör. Hela artikeln av öl Michael Andresen finns på Läkemedelskommitténs
hemsida, www.orebroll.se/lakemedel.
Helén har tidigare arbetat på Apoteket Farmaci, där hon bland annat
varit GMP-ansvarig (Good Manufacturing Practice), vilket innebär
att hon varit ansvarig för tillverkningskvaliteten för de läkemedel som
bereds.
Vi är mycket glada över att ha fått Helén som medarbetare på kommittén och tror att den specifika kompetens som Helén besitter kommer att
vara till stor nytta i arbetet.
Utdrag ur Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverkets (TLV) beslut (www.tlv.se)
Atorvastatin och Donepezil är
rekommenderade preparat
Generiskt Atorvastatin 10 mg ingår i
läkemedelsförmånen från 1 juni 2012
Efter att Läkemedelskommittén tidigare i år gav ut sina nya rekommendationer har generika till preparaten Lipitor och Aricept kommit ut på
marknaden.
Det finns nu generiska preparat innehållande atorvastatin i styrkan
10 mg som ingår i läkemedelsförmånen enligt beslut av TLV.
Läkemedelskommittén har nu uppdaterat Rekommenderade läkemedel
på hemsidan www.orebroll.se/lakemedel enligt följande:
Bakgrund
lAtorvastatin rekommenderas i stället för Lipitor
TLV gjorde år 2009 en genomgång av subventionen av alla läkemedel mot
blodfettrubbningar. Originalläkemedlet Lipitor i styrkan 10 mg uteslöts
då ur läkemedelsförmånen. TLV:s motiv till detta var att de som använde
Lipitor i styrkan 10 mg skulle kunna få lika bra behandlingseffekt med
generiskt simvastatin i styrkan 40 mg och det till avsevärt lägre kostnad.
lDonepezil rekommenderas i stället för Aricept
Läkemedelsverket har för Lipitor och Aricept beslutat om att utbytbarhet
med generika kan ske. På apoteken kan därmed byte ske till ”periodens
vara” som fastställs av Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket, TLV.
Varje månad utser TLV vilka varor som för tillfället är billigast och som
apoteken ska byta till. Inom varje utbytesgrupp utses tre varor som är
billigast. En av dem är periodens vara och expedieras av apoteken i första
hand. De övriga endast i undantagsfall, exempelvis vid leveransproblem av
periodens vara.
Flera företag marknadsför generiska preparat innehållande atorvastatin
10 mg och har ansökt hos TLV om att få omfattas av läkemedelsförmånen.
TLV har då satt ett högsta pris för att få ingå i läkemedelsförmånen. Pristaket har satts utifrån det högsta priset på generiska preparat innehållande
simvastatin 40 mg och som ingår i läkemedelsförmånen.
RAP PORT OM LÄK E M E DE L
28
S E PT E M B E R – 2 0 1 2
>> Läkemedelsinformation på våra villkor LIVV <<
Tema:
”HND-patienten” i fokus – Patienten med hjärtkärl-, njur- och diabetessjukdom
Tid:
Program:
Onsdagen den 10 oktober 2012 kl 13.15–16.30
i Wilandersalen, M-huset USÖ
Lunch serveras från kl 12.30
Du kan även anmäla dig via mail: [email protected]
Anmälan senast den 28 september. Glöm inte att ange om lunch önskas.
Bekräftelse på anmälan skickas ej ut
Program och anmälningsblankett till utbildningsdagen bifogas
detta nummer av Rapport om läkemedel.
Välkomna!
Läkemedelskommittén
Mellansvenskt läkemedelsforum
6-7 februari 2013 i Örebro
Läkemedelskommittéerna i Uppsala/Örebroregionen anordnar för femte
gången ”Mellansvenskt läkemedelsforum” - gemensamma utbildningsdagar för läkare i regionen.
Läkemedelsforum ger möjlighet att träffa kollegor och lyssna till korta
föredrag som besvarar kritiska frågor av praktiskt värde för vården med
aktuell evidensbaserad kunskap. Läkemedelsforum är ej företagssponsrat.
Programmets huvudrubriker är:
l
Mage-tarm
(Protonpumpshämmare – effekter och biverkningar,
PPI-profylax, IBS)
l
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV
(Varför har inte alla godkända läkemedel läkemedelsförmån?)
l
Äldre och läkemedel
(Hjärtsvikt, Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens,
Långvarig smärta hos äldre)
l
Psykiatri
(Ångest, Depression)
l
Diabetes
(Aktuella rekommendationer, Nya diabetesläkemedel)
l
Infektion
(Nyheter vid behandling av UVI, Importerade infektioner hos flyk-
tingar m fl, Behandling av HIV – interaktioner mm)
RAP PORT OM LÄK E M E DE L
Anmäl dig på www.orebroll.se/lakemedelsforum senast den 12 december!
Där hittar du även ytterligare information om utbildningsdagarna.
Tid: Onsdagen den 6 februari 2013 kl 9.00 till torsdag kl 15.15
Plats: Örebro
Pris: 1 500 kronor. (1000 kr för en dag.) I avgiften ingår kaffe, luncher samt middag.
Läkemedelskommittén bjuder länets AT-läkare på anmälningsavgiften.
AT-läkare anmäler sig till Agneta Nilsson, tel 019-602 35 12,
[email protected]
Detaljerat program bifogas till länets läkare med nästa nummer av
Rapport om läkemedel.
Välkomna!
29
S E PT E M B E R – 2 0 1 2
Text: Åsa Carlsson, AT-läkare USÖ och Matz Larsson, Tobakspreventiva enheten (TPE), USÖ
Rökstopp ger stora hälsovinster
Enligt WHO är tobak en av de riskfaktorer som bidrar till mest sjukdomsdödlighet både i hög- och låginkomstländer. Tobaksbruk har större inverkan
på sjukdom och hälsa än t ex ett högt kolesterolvärde. Detta motiverar att
tobaksprevention borde vara ett högt prioriterat arbete.
Förskrivningsmönstret av tobakspreventiva läkemedel skiftar mycket inom
länet. Förskrivningen från vårdcentraler under 2011 framgår av nedanstående diagram. I vårt län satsas endast en tiondel så mycket pengar på tobakspreventiva läkemedel jämfört med kostnaderna för statiner.
Det finns goda skäl att öka sjukvårdens insatser för
tobaksprevention
Fråga patienten om rökvanor och önskan om att sluta röka. En erfarenhet
är att frågan – ”Har du använt tobak i någon form?” fungerar bra som
screening om tobaksvanor. Se även artikel i Läkartidningen 14 mars 2012,
M. Larsson, Läkare första länken i rökavvänjningskedjan.
Vareniklin (Champix) och bupropion (Zyban) är rekommenderade läkemedel tillsammans med rådgivning och olika stöd. Olika former av stöd vid
rökavvänjning beskrivs i Rekommenderade läkemedel, sid 159-162 samt på
Tobakspreventiva enhetens hemsida http://intra.orebroll.se/tpe
Kostnadsandel för tobakspreventiva läkemedel
1,00%
0,90%
0,80%
0,70%
0,60%
0,50%
0,40%
0,30%
Kostnadsandel för receptförskrivna tobakspreventiva läkemedel (Zyban och Champix)
av total läkemedelskostnad per
vårdcentral under 2011. Diagrammet visar även motsvarande andel för primärvården
totalt samt för alla förskrivare i
Örebro län (röda staplar).
0,20%
0,10%
Br
ic
ke
b
ac
ke
n
L a VC
xå
F r VC
öv
i
L VC
L e illå
n
k
Ö s e b VC
te e r
rp g V
ra C
kt
ik
St e n
or
å
O l K u m VC
au la
sP V
Ha et C
ll s ri V
be C
rg
K a VC
rla
N o VC
B r K a r ra V
ic ol
ke in C
gå a V
rd C
M en
i k VC
a
P r eli
B a i m VC
gg är v
än år
g d
Od T en V
en ybb C
sb le
a c VC
ke
n
Ko V i v VC
p p all
ar a V
b
C
Sk erg
eb V
äc C
k
A s H a VC
ke ga
L i r s u VC
nd nd
es
V
Pi be r C
lg g
år V
de C
Ö
n
A d r e b VC
ol ro
f s lä
Va ber n
rb g V
Hä erg C
lle a V
C
På f o r
ls s V
Fe bo C
lli d a
ng
s b VC
ro
VC
0,00%
Läsarundersökning
Vi be
hö
inform ver din
hjäl
atio
pm
n–R
Augu
I vår
ekom ed att i
sti 20
sträv
fö
men
12
an
fylla
dera rsta hand
i denn att bli än
de lä
nu
a enkä
kemed utvärder
Syfte
t angå bättre är
a
el, R
t
de
ende
appo Läkemed
kompl med tidni
skriftli t viktigt fö
ng
rt
el
em
en
sk
om
g info
r
nytillk ent till
”Rap
läkem ommitt
rmati oss att ve
po
vå
éns sk
edel
ta vad
on frå
komm omna läk ra rekom rt om läk
och he
n Läke
em
du
rif
kanal itténs läkem edel och mendatio emedel” är
medels tycker. Vi
msida tliga
ner
för ko
ny
att
ho
komm
n.
mmitt edelsval. a rön om i ”Rekom ge kont
ittén. ppas därfö
Maria
Lä
inue
éns sk
m
ga
r att du
riftliga kemedels mla läkem enderade rlig läkem
Ordför Palmetun
vill
läk
ed
inform kommitt
ed
Ek
ande
éns he el, föra fra emedel”. Ti elsinform
ation
i Läke bäck
.
m frå
msid
dninge ation so
mede
a
go
lsk
ww
n
m
ommi
ett
w.oreb r till deba ska ku
A. Ve
ttén vid
m är
roll.se
tt, mot nna följa
Du
Öreb
/lake
?
Lä
ro läns
medel ivera
ka
är oc
landsti
Lä re i öppe
kså en
ng
kare
nvår
Läkemedelskommittén gjorde senast en läsarundersökningen våren 2009.
I vår strävan att bli ännu bättre är det mycket värdefullt att få ta del av era
synpunkter för att ge oss vägledning i det fortsatta arbetet.
d
i slute
Lä
ka
Sj re under nvård
uk
Sj skötersk utbildning
uk
a
Ann skötersk i öppenv (AT/ST)
ård
ai
an pr
ofessio slutenvår
d
B. Kä
n: …
nner
……
……
Ja Du till at
……
t de
……
Nej t finns en
……
Vi önskar nu få din hjälp med att i första hand utvärdera kommitténs skriftliga
information, dvs tidningen Rapport om läkemedel, boken Rekommenderade
läkemedel och hemsidan.
C. Vi
lken
Del kontakt ha
ta
r
……
läke
……
med
elsk
……
omm
……
itté i
……
git i ut
Du
Öreb
M
…..
bildni haft med
ro lä
ed
ns la
ngsdag
läke
H lem i Lä
ndst
med
ke
af
ing?
In t personlig medelsk (Läkemed elskom
m
omm
ge
ittén elsinform ittén?
Kom n kontak kontakt
el
m
med
t
Läke ler dess exation på vå
…… entarer:
medel
……
ra
pe
vi
rtg
……
llkor,
skom
……
…
…
mittén rupper
LIVV
…… ………… …………
)
i någo
……
t ären
…… ………… …………
de
……
D. Lä
…… ………… …………
kem
……
edel
…… ………… …………
ges
skom
……
ut
……
……
…
däre vartann mittén
…
…
……
s
m
…… ………… …………
Önsk ellan up at år som ”Rekom
……
m
pd
ar
…… ………… …………
Ja Du i forts ateringatryckt bo enderade
……
läke
ättnin r på he k. Vid
…… ………… …………
Önsk
med
st
gen
m
……
el”
en try sidan. örre förä
…… ………… …
mob ar Du få Nej
ndrin
ckt bo
il
……
til
gar gö
…… …
Ja eller läsp lgång till
k?
……
rs
latta
”Rek
?
omm
Kom
N
ende
m
rade
…… entarer: ej
läke
…
med
…… …………
el” vi
……
……
a en
…
……
app
…… ………… …………
till
……
…… ………… …………
……
…… ………… …………
……
…… ………… …………
……
…… ………… …………
……
…… ………… …………
……
…… ………… …………
……
…… ………… ……
……
…… ……
……
…
Sid
Vi är tacksamma om du vill besvara enkäten senast den 5 oktober.
Enkäten skickas till Läkemedelskommittén, Universitetssjukhuset, 701 85 Örebro.
Alternativt kan enkäten besvaras elektroniskt - se länk på Läkemedelskommitténs
hemsida www.orebroll.se/lakemedel.
Maria Palmetun Ekbäck
Ordförande Läkemedelskommittén
1/2
RAP PORT OM LÄK E M E DE L
30
S E PT E M B E R
– 2012
