www.orebroll.se/lakemedel
LÄKEMEDELSKOMMITTÉN
Läkemedel
och äldre
Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i
patientens läkemedelsbehandling?
leg apotekare Helén Merkell
Läkemedelskommittén Örebro läns landsting
Våren 2013
www.orebroll.se/lakemedel
LÄKEMEDELSKOMMITTÉN
+
Våren 2013
= SANT
www.orebroll.se/lakemedel
LÄKEMEDELSKOMMITTÉN
Äldre
Socialstyrelsens definition
• Äldre: 65 år eller äldre
• ”Yngre äldre”: 65-79 år
• ”Äldre äldre”: 80 år eller äldre
Våren 2013
3
www.orebroll.se/lakemedel
LÄKEMEDELSKOMMITTÉN
Läkemedlets väg genom kroppen
Lever - metabolism
absorption
distribution
elimination
läkemedel
effekt
Njurar - utsöndring
Våren 2013
4
LÄKEMEDELSKOMMITTÉN
www.orebroll.se/lakemedel
 Farmakokinetik – vad gör kroppen med läkemedlet?
 Farmakodynamik – vad gör läkemedlet med kroppen?
Våren 2013
www.orebroll.se/lakemedel
LÄKEMEDELSKOMMITTÉN
Halveringstid, t½
•Mått på hur länge ett läkemedel stannar kvar i kroppen.
•Den tid som det tar för hälften av läkemedlet att
försvinna ut ur kroppen.
•Det tar ca 4-5 t½ innan läkemedlet helt försvunnit ur
kroppen.
Våren 2013
6
www.orebroll.se/lakemedel
LÄKEMEDELSKOMMITTÉN
Halveringstid, t½
5
3
4
1
2
Våren 2013
7
LÄKEMEDELSKOMMITTÉN
www.orebroll.se/lakemedel
Förändringar i farmakokinetik
Absorption
Förmågan sänks sällan, men absorptionshastigheten
kan sjunka något
Våren 2013
LÄKEMEDELSKOMMITTÉN
www.orebroll.se/lakemedel
Distribution
Andelen kroppsfett ökar
Fettlösliga läkemedel får större volym att fördela
sig i och blir kvar i kroppen längre och ger förlängd
effekt
exv diazepam, nitrazepam och flunitrazepam
Våren 2013
LÄKEMEDELSKOMMITTÉN
www.orebroll.se/lakemedel
Elimination
Njurfunktion
Njurfunktionen börjar försämras redan vid 40 års ålder och
vid 80 års ålder kan den vara halverad
Risk för ackumulering av vissa läkemedel som i hög
grad utsöndras renalt i oförändrad form, eller som aktiva
metaboliter
exv digoxin och ACE-hämmare
Leverfunktion
Funktionen förändras inte i samma grad som njurfunktionen.
Till viss del lägre enzymkapacitet och minskat blodflöde.
Våren 2013
www.orebroll.se/lakemedel
LÄKEMEDELSKOMMITTÉN
Minskad leverfunktion
Stesolid (diazepam)
Sobril/Oxascand (oxazepam)
t½ yngre = 20-25 timmar
t½ yngre = 10 timmar
t½ äldre = 60 timmar
t½ äldre = 10 timmar
Våren 2013
LÄKEMEDELSKOMMITTÉN
www.orebroll.se/lakemedel
Förändringar i farmakodynamik
Hjärnan:
En åldrad hjärna är mer känslig, framför allt för läkemedel som påverkar det
centrala nervsystemet och läkemedel som har en antikolinerg effekt.
Risken ökar med åldrandet men är särskilt stor för äldre med demens.
Blodtrycksreglering:
Baroreflexen är trögare och förmågan att kompensera för blodtrycksförändringar
är sämre.
Mage/tarm:
Nedsatt salivsekretion
Försämrad magsyrasekretion
Känsligare magslemhinna
Långsammare tömning av magsäcken och nedsatt motilitet i mag-tarmkanalen
Våren 2013
LÄKEMEDELSKOMMITTÉN
www.orebroll.se/lakemedel
Svårt att svälja?
Finns alternativa beredningsformer eller alternativa preparat med lämplig
beredningsform?
Allt får inte krossas…
Sväljes hela ©
Apoteketfarmaci.se – broschyrer – läkemedelshantering – sväljes hela
Läkemedelskommitténs hemsida – läkemedelshantering – publikationer/
instruktioner
Våren 2013
LÄKEMEDELSKOMMITTÉN
Våren 2013
www.orebroll.se/lakemedel
LÄKEMEDELSKOMMITTÉN
Para ihop läkemedelsgrupp med risk!


www.orebroll.se/lakemedel
•Risk för kognitiv påverkan, konfusion,
urinretention, muntorrhet och
obstipation.
Långverkande bensodiazepiner
•Risk för dagtrötthet, kognitiva
störningar, muskelsvaghet och
balansstörningar.
Läkemedel med antikolinerg
effekt

Lätta opioider

Neuroleptika
•Risk för extrapyramidala symtom,
kognitiva störningar, sedation och
ortostatism. Ökad mortalitet hos
dementa.
•Risk för yrsel, konfusion och
illamående.
Våren 2013
www.orebroll.se/lakemedel
LÄKEMEDELSKOMMITTÉN

Långverkande bensodiazepiner

Risk för dagtrötthet, kognitiva störningar,
muskelsvaghet och balansstörningar.

Läkemedel med antikolinerg effekt

Risk för kognitiv påverkan, konfusion,
urinretention, muntorrhet och obstipation.

Lätta opioider

Risk för yrsel, konfusion och illamående.

Neuroleptika

Risk för extrapyramidala symtom,
kognitiva störningar, sedation och
ortostatism. Ökad mortalitet hos dementa.
Våren 2013
LÄKEMEDELSKOMMITTÉN
Våren 2013
www.orebroll.se/lakemedel
LÄKEMEDELSKOMMITTÉN
Våren 2013
www.orebroll.se/lakemedel
LÄKEMEDELSKOMMITTÉN
Varför sömnproblem?
Sover mycket dagtid? Inaktivitet?
Värk?
Depression?
Demens?
Hjärtsvikt?
Sömnmedel mer än 30 dagar?
Hungrig?
Våren 2013
www.orebroll.se/lakemedel
www.orebroll.se/lakemedel
LÄKEMEDELSKOMMITTÉN
Vid sömnstörning ska man alltid först utesluta bakomliggande orsak som exv.
smärta eller depression. Många gånger kan kaffe/choklad och smörgås räcka
för att komma i balans inför sömnen.
Rekommenderad läkemedelsbehandling vid sömnstörning hos äldre:
Nyttan och säkerheten vid långtidsbehandling av äldre med sömnmedel är inte dokumenterad,
en betydande tolerans kan utvecklas för den hypnotiska/sedativa effekten medan negativa
effekter på psykomotorik och kognition kvarstår. Intermittent behandling rekommenderas.
(SoS indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre)
zopiklon; Imovane®
Vid behov = max 3 ggr/v
oxazepam; Oxascand®, Sobril® - ges en timme för sänggåendet
För zolpidem, Stilnoct® visar klinisk erfarenhet på fler fall av nattlig konfusion,
dessutom ofta för kort halveringstid.
Våren 2013
www.orebroll.se/lakemedel
LÄKEMEDELSKOMMITTÉN
Varför faller äldre??
Våren 2013
LÄKEMEDELSKOMMITTÉN
Våren 2013
www.orebroll.se/lakemedel
www.orebroll.se/lakemedel
LÄKEMEDELSKOMMITTÉN
Läkemedel som ökar risken att falla
Sömnmedel
Propavan, Zopiklon, Flunitrazepam...
Neuroleptika
Risperdal, Haldol, Nozinan…
Lugnande medel
Stesolid, Sobril, Xanor…
Antidepressiva läkemedel
Citalopram, Sertralin …
Våren 2013
Hjärt- kärlläkemedel
Furix, Seloken…
Övriga
Atarax, Norspan, Durogesic…
LÄKEMEDELSKOMMITTÉN
www.orebroll.se/lakemedel
Om indikation finns – prova
läkemedelsbehandling
Men, ompröva läkemedelsbehandlingen
regelbundet!
Våren 2013
www.orebroll.se/lakemedel
LÄKEMEDELSKOMMITTÉN
Att utvärdera och avsluta läkemedelsbehandling
FAS-UT ger en grundkunskap i hur man:
Utvärderar och avslutar en
läkemedelsbehandling.
Skiljer på symtom som beror på läkemedel och
symtom på sjukdom.
Våren 2013