Ulvsäterskolans plan mot diskriminering och
kränkande behandling 2012
Innehåll
1. Grunduppgifter
2. Utvärdering
3. Främjande insatser
4. Kartläggning
5. Förebyggande åtgärder
6. Rutiner för akuta situationer
7. Bilagor
1. Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen
Grundskola, grundsärskola, träningsskola, förskoleklass, fritidshem och tillsyn av barn över tolv år på
träningsskolan.
Ansvariga för planen
Rektor, biträdande rektorer och trygghetsgruppen.
Vår vision
Alla barn i Sätras förskolor och skolor ska tillägna sig goda kunskaper, en stark självkänsla, tro på sin
förmåga och utveckla en positiv framtidstro.
Planen gäller från
2012-02-01
Planen gäller till
2013-02-01
Elevernas delaktighet
Elever på grundskolan och grundsärskolan har gjort en kartläggning av utomhusmiljön där de har
skattat olika platser ur trygghetsaspekt. De har svarat på en trygghetsundersökning och en enkät om
språkbruk.
Träningsskolans personal har deltagit i en kartläggning där man har tolkat vilka platser och situationer
som kan uppfattas som otrygga av eleverna. Det handlar om miljön ute och inne, under skoltid och på
fritidshemmet. Ett nära samarbete med vårdnadshavare är nödvändigt.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Vårdnadshavarna får ta del av planen på läsårets första föräldramöte. Vi har skickat ut en enkät om
skolans trygghet och trivsel till vårdnadshavarna. Skolrådet får ta del av ny plan och har möjlighet att
diskutera planen ytterligare. Planen finns på skolans hemsida.
Personalens delaktighet
Personalen på skolan har kommit med synpunkter på den förra planen. De har också kommit med
synpunkter på förslaget till ny plan. De har deltagit i kartläggning av elevernas trygghet.
Förankring av planen
Planen aktualiseras för all personal av biträdande rektor innan skolstart. Då ges även tillfälle att
diskutera och planera arbetet med planen.
Trygghetsgruppen presenterar den reviderade planen v. 5.
Klassläraren ansvarar för att planen presenteras och diskuteras med eleverna under läsårets första
vecka.
Planen presenteras för vårdnadshavarna på läsårets första föräldramöte och delas ut i papperskopia
eller skickas på mejl. Den finns på skolans hemsida.
2. Utvärdering
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats
Trygghetsgruppen formulerade frågor till arbetslagen i alla skolformer. De har diskuterat och kommit
med synpunkter på planen.
Eleverna har utvärderat planen genom att svara på trygghetsundersökningen, resultatet visar hur väl
våra insatser har fungerat. Vårdnadshavare har svarat på en enkät.
Elevrådet har inte utvärderat planen som planerat.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
Språket: målet var att minska förekomsten av svordomar och fula ord på skolan. Efter ett aktivt arbete
har eleverna fått ett bättre språkbruk men eftersom arbetet inte gett det genomslag vi önskat, beslutade
vi att fortsätta arbetet även under nästa läsår. Alla vuxna säger inte till då kränkande ord används. Det
är viktigt att alla känner till målet. Vi kommer att lägga fokus på raster och fritidshem utifrån resultatet
av undersökningarna.
Raster: Rastvärdsschemat för grundskolan är inte heltäckande, översyn behövs.
Förhållningssätt: Personalen på grundskolan och grundsärskolan har under läsåret arbetat aktivt med
gemensamma förhållningssätt såsom att förstärka och uppmuntra, det arbetet fortsätter nästa läsår.
Arbetet med gemensamt förhållningssätt behöver introduceras i träningsskolan.
Främjande arbete: under läsåret har grundskola och grundsärskola samarbetat genom att ha
gemensamma aktiviteter.
Skolan kan bli bättre på att tänka utifrån diskrimineringsgrunderna vid gemensamma aktiviteter, t ex
erbjuda en separat grill för religionskost. Vi har diskuterat och fört samtal om olika
familjekonstellationer och vi har sett över våra dokument så att de blivit mer könsneutrala. Alla
arbetslag har en mångkulturell almanacka och vi talar med eleverna om olika religioners högtider och
traditioner.
Insatsen om fortbildning i normkritiskt tänkande, för all personal, har inte genomförts.
Förankring: träningsskolans vårdnadshavare har inte fått planen presenterad eftersom man inte haft
något föräldramöte under höstterminen. Planen bör presenteras bättre för personal som inte jobbar
direkt i barngrupp.
Årets plan ska utvärderas senast
2012-10-31
Beskriv hur årets plan ska utvärderas
Vårdnadshavare och elevråd ges möjlighet att utvärdera planen innan höstlovet 2012,
trygghetsgruppen formulerar utvärderingsfrågor.
Arbetslagens utvärdering av arbetet med de främjande och förebyggande åtgärderna ska vara klart
senast v.43.
Trygghetsgruppen sammanställer utvärderingarna, 2012-10-31.
Ansvarig för att årets plan utvärderas
Biträdande rektorer och trygghetsgruppen
3. Främjande insatser
1. Gemensamma aktiviteter utifrån likabehandling
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning,
kön, sexuell läggning, ålder och könsidentitet.
Mål och uppföljning
Målet är att genomföra gemensamma aktiviteter där vi blandar skolformerna för att stärka
gemenskapen på skolan och motverka fördomar.
Vid planering av de gemensamma aktiviteterna tas hänsyn till ovanstående sju diskrimineringsgrunder.
Alla elever ska kunna delta på sina villkor.
Utvärderas senast 2012- 10-31.
Insats
Vi planerar gemensamma aktiviteter för skolan som värdegrundsfest, Ulvlopp, vårsjung och julsjung.
Vi besöker varandras klasser och skolgårdar och gör gemensamma utflykter. Fritidshemmen ordnar
lekar för hela skolan på tisdagar.
De profilgrupper som ansvarar för gemensam aktivitet, t ex friluftsdag eller julsjung, tänker igenom
om aktiviteten passar alla elever och hur man kan ordna eventuella alternativ.
Ansvarig
Skolans profilgrupper, utvecklingsledare, personal i fritidshemmen.
Datum när det ska vara klart
2012-10-31
2. Mångkulturell almanacka
Områden som berörs av insatsen
Etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning
Mål och uppföljning
Målet är att vi uppmärksammar olika sätt att fira högtider och helger utifrån elevgruppen.
Utvärderas senast 2012-10-31
Insats
Köpa in en mångkulturell almanacka till varje arbetslag. På arbetslagsträffar uppmärksammar man
kommande högtider. På träningsskolan används den där förutsättningar finns.
Ansvarig
Klassansvarig, utvecklingsledare
Datum när det ska vara klart
2012-10-31
3. Fortbildning personal
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
Mål och uppföljning
Målet är att personalen ska öka sina kunskaper om diskrimineringsgrunderna, normkritiskt tänkande
och hur fördomar uppstår. Uppföljning sker genom diskussion kring likabehandling efter fortbildning.
Insats
Utbildningsdag för personalen och uppföljning genom diskussion i grupper.
Ansvarig
Biträdande rektorer, trygghetsgruppen
Datum när det ska vara klart
2012-10-31
4. Elevrådets rastlekar
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, funktionsnedsättning och ålder.
Mål och uppföljning
Målet är att vi kan göra roliga aktiviteter på rasten där vi blandar åldrar och skolformer.
Elevrådet följer upp lekrasterna på läsårets sista möte.
Insats
Elevrådet organiserar och bjuder in till några lekraster per år. Då erbjuds olika aktiviteter och lekar.
Ansvarig
Elevrådet
Datum när det ska vara klart
2012-10-31
5. Information till nya sexåringar
Områden som berörs av insatsen
Funktionsnedsättning
Mål och uppföljning
Nya elever får kunskap om träningsskolan och tillfälle att hälsa på. Lärarlaget på träningsskolan följer
upp insatsen i nov 2012, tillsammans med ansvariga lärare i förskoleklass.
Insats
Träningsskolans lärare besöker förskoleklasserna på hösten och informerar om skolformen och olika
sätt att kommunicera. Minst en gång under hösten bjuder träningsskolan in sexåringarna för att leka på
träningsskolans gård.
Ansvariga: Träningsskolans lärare
Datum när det ska vara klart
2012-10-31
6. Flerspråkighet
Områden som berörs av åtgärden
Etnisk tillhörighet och funktionsnedsättning.
Mål och uppföljning
Vi vill lyfta fram flerspråkighet som något positivt. Det handlar om talade språk men också alternativa
sätt att kommunicera, som tecken och bilder.
Uppföljning 2012- 10-31.
Insats
Vi uppmärksammar att barn och vuxna på skolan har flera språk. Beroende på elevernas mognad
uppmärksammar och reflekterar vi över våra sätt att kommunicera. Vid gemensamma samlingar, som
t ex Lucia, tecknar vi till några sånger.
Ansvarig
Alla lärarkategorier
Datum när det ska vara klart
2012-10-31
4. Kartläggning
Kartläggningsmetoder
I träningsskolan har personalen tänkt över på vilka platser och i vilka situationer eleverna riskerar att
känna sig otrygga. Det gäller ute och inne, under skoltid och på fritidshemmen.
Personalen har i arbetslag utvärderat hur man arbetar med likabehandling.
I förskoleklass, grundskola och grundsärskola har eleverna kartlagt otrygga platser inom- och
utomhus, de har också svarat på en trygghetsundersökning. Vårdnadshavare har svarat på en enkät om
trygghet och trivsel. Personalen har diskuterat trygghet och likabehandling i arbetslag.
Områden som berörs i kartläggningen
Kränkande behandling, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder och könsidentitet.
Hur eleverna har involverats in kartläggningen
I träningsskolan har vuxna tolkat elevernas reaktioner och pratat med vårdnadshavare.
I grundskola och grundsärskola har eleverna gjort en trygghetsundersökning på internet. Yngre elever
och några elever i särskolan har gjort en förenklad trygghetsundersökning på papper.
På en karta över skolgården har de markerat otrygga områden samt lämnat egna kommentarer om vad
som sker inom dessa områden.
Hur personalen har involverats i kartläggningen
I träningsskolan har man i arbetslag diskuterat vilka platser och situationer som kan vara otrygga. Man
har också diskuterat likabehandling och diskrimineringsgrunder.
I förskoleklass, grundskola och grundsärskola har klasslärarna ansvarat för att undersökningarna
genomförts.
Resultat och analys
Träningsskolan: Eleverna i har en begränsad förmåga att förstå och uttrycka sig. Det innebär att vuxna
har ett extra stort ansvar att värna om elevernas lika värde.
Man har haft svårt att hitta kartläggningsmaterial som passar elevgruppen. Den kartläggning vi gjort
visar att riskmiljöer är: till och från matsal och gymnastiksal, kapprum och själva matsalen. Utomhus
är sandlådan, förråden och staket mot lekställning riskmiljöer, eleverna behöver extra tillsyn och
ibland sysselsättning. Kartläggningen visar att skolans övriga elever numera känner sig mer trygga
med träningsskolan vilket är ett framsteg. Vi tolkar det som att information och möten mellan vuxna
och barn gett resultat. De flesta vårdnadshavarna är nöjda med den fysiska miljön och bemötande men,
känner att de inte vet tillräckligt om trygghetsplanens innehåll.
Grundskola och grundsärskola: Resultatet av kartläggningen visar att det finns en del områden på
skolgården där barnen känner sig otrygga. De tycker att det är bra att rastvärdarna bär västar för att
synas bättre. Vi kommer att fortsätta med västar och behöver se över schemat så att antalet rastvärdar
står i proportion till hur många barn som är ute på rast. Vårdnadshavare och elever har uttryckt att det
ibland är en otrygg miljö på raster och i omklädningsrum, det behöver skolan förbättra. Man tycker
också att skolans lokaler är otillräckliga och att det blir trångt och smutsigt. Flertalet elever och
vårdnadshavare är nöjda med personalens bemötande.
5. Förebyggande åtgärder
1. Språket
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling
Mål och uppföljning
Målet är att minska förekomsten av svordomar och fula ord.
I oktober 2012 ska målet följas upp med hjälp av en enkät som Trygghetsgruppen lämnar ut och
sammanställer.
Åtgärd
Alla vuxna på skolan arbetar för, och gör barnen medvetna om, vikten av ett språk utan fula och
kränkande ord. I år uppmärksammar vi speciellt, raster, korridorer och fritidshem.
Motivera åtgärd
Under förra året arbetade skolan med språket och situationen i klassrummen har blivit bättre.
Vårdnadshavare har reagerat på otrevligt språk under ”friare” tid som raster, korridorer och fritidshem.
Ansvarig
Alla vuxna på skolan.
Datum när det ska vara klart
2012-10-31
2. Raster och omklädningsrum
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling
Mål och uppföljning
Målet är att minska antalet konflikter på raster och i omklädningsrum. Uppföljning sker vid
utvärdering i juni.
Åtgärd
Utvecklingsgruppen ser över schemat och ser till att det finns tillräckligt med rastvärdar. De
undersöker möjligheter till ökad tillsyn i omklädningsrummen, i de grupper där behov finns.
Motivera åtgärd
Elever och vårdnadshavare har i kartläggningen uttryckt att raster och omklädningsrum är otrygga.
Ansvarig
Utvecklingsgruppen
Datum när det ska vara klart
2012-02-31
6. Rutiner för akuta situationer
Policy
På Ulvsäterskolan tar vi avstånd från alla former av kränkningar, trakasserier och all form av
diskriminering.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
Vi skapar en god kontakt med eleven, så att han/hon känner förtroende och tillit till vuxna. Personalen
bygger upp en god kontakt med vårdnadshavaren genom utvecklingssamtal, kontakt med hemmet
genom föräldramöten, mejl, kontaktböcker, veckobrev, personlig kontakt m m . Arbetslagen tar upp
elevärenden på arbetslagsmötet utifrån planen. Tillsammans kan vi på ett tidigt stadium motverka alla
former av mobbning, våld och kränkande behandling.
Genom elevenkäter, samtalsgrupper och spontana elevsamtal får vi kännedom om eleven känner sig
kränkt. De vuxna som är rastvärdar söker aktivt upp otrygga områden och bär väst för att barnen
snabbt ska se vem de ska vända sig till.
Rutiner för att utreda och åtgärda kränkande behandling
När skolan får kännedom om att något har, eller kan ha ägt rum, ska uppgifterna utredas.
I första hand utreds händelsen av lärare till de berörda eleverna, dokumentation sker på blanketten
Utredning om kränkande behandling. Vårdnadshavarna informeras. Blanketten Anmälan om
kränkande behandling eller trakasserier lämnas till biträdande rektor.
Om ingen förbättring sker, tas ärendet upp i arbetslaget där man beslutar om och genomför åtgärder.
Om kränkningarna inte upphör, eller om det finns misstanke om mobbning, lämnas ärendet med
dokumentation till trygghetsgruppen.
Trygghetsgruppen kontaktar den elev som känner sig kränkt och inhämtar information, dokumenterar
och kontaktar elevens vårdnadshavare. Samtal förs med den/de som kränkt/mobbat, dokumentation
sker och vårdnadshavare informeras.
Uppföljning med samtal och dokumentation sker för båda parter en gång i veckan, i upp till fem
veckor.
Om ingen förbättring sker informerar trygghetsgruppen vårdnadshavare till den/de barn som kränker
och ärendet överlämnas till elevhälsoteamet där beslut om vidare åtgärder tas.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal
När någon vuxen kränker elev kontaktas biträdande rektor av den som har information om detta.
Biträdande rektor intervjuar den kränkte och dokumenterar på blankett Anmälan om kränkande
behandling eller trakasserier.
Biträdande rektor intervjuar den/de som kränkt och dokumenterar och tar beslut om hur
personalärendet följs upp och kontaktar elevens vårdnadshavare.
Rutiner för övrig dokumentation
Alla lärare dokumenterar händelser i den så kallade ”Busboken”.
Alla rastvärdar dokumenterar incidenter som sker under rasterna i en pärm i personalrummen.
Ansvarsförhållande
All personal på skolan ansvarar för att ta kränkningar på allvar. Vid enstaka kränkningar ansvarar i
första hand klasslärare eller ansvarig pedagog. Vid mobbning kopplas även Trygghetsgruppen in.
Då elev kränks av personal ansvarar biträdande rektor för att utreda och dokumentera.
Skollagen (2010:800)
Enligt kap. 6 i skollagen ska huvudmannen se till att det:
Bil 1 1(3)
-
inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att
motverka kränkande behandling av barn och elever (§6)
-
genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för
kränkande behandling. (§7)
-
varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att
förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska
innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller
genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna
har genomförts ska tas in i följande års plan. (§8)
-
Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande
behandling. (§9)
-
En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en
elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten
är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor
som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande
behandling i samband med verksamheten är skyldig att skyndsamt utreda
omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de
åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.
(§10)
Diskrimineringslagen (2009:567)
Utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen skall
enligt den nya diskrimineringslagen:
-
Inom ramen för verksamheten bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika
rättigheter och möjligheter för barn och elever, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning (3 kap. 14§)
-
Vidta åtgärder för att förbygga och förhindra att något barn eller elev utsätts för
trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder, ålder, könsöverskridande identitet eller för sexuella
trakasserier (3 kap.15§)
-
Varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels
främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och
förhindra trakasserier på dessa grunder eller sexuella trakasserier. Planen ska innehålla
en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja
eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur planerade åtgärder
har genomförts ska tas in i efterföljande års plan (3 kap.16§)
Förordning (2006:1083)
Om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande
behandling.
Förordning (2008:946)
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling ska upprättas, följas upp och ses över
under medverkan av barnen eller eleverna. Utformningen och omfattningen av barnens eller
elevernas deltagande skall anpassas efter deras ålder och mognad.
Bil. 2 2(3)
Definitioner
Diskriminering:
Negativ, kränkande behandling utifrån de sju diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet,
funktionshinder, kön, könsöverskridande identitet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell
läggning och ålder.
Diskriminering kan vara direkt eller indirekt:
-
Direkt diskriminering: negativ särbehandling utifrån de sju diskrimineringsgrunderna.
-
Indirekt diskriminering: elev missgynnas genom att tillsynes neutrala regler tillämpas så att de
får en i praktiken diskriminerande effekt.
(Inte behandla lika, ranka)
Trakasserier:
Kränker värdigheten och har samband med diskrimineringsgrunderna.
(Irritera, håna, hacka)
Kränkande behandling som inte har samband med diskrimineringsgrunderna:
Med kränkande behandling avses enligt kap. 14a 3§ skollagen ”ett uppträdande som utan att vara
diskriminering enligt diskrimineringslagen kränker ett barns eller en elevs värdighet”.
Kränkningar kan vara:
Fysiska – sparkar, slag, knuffar
Verbala – hot, eller retas med elaka ord
Psykosociala – suckar, miner utfrysning eller ryktesspridning
Text- och bildburna – klotter, brev, lappar, e-post eller sms
(Förolämpa, trycka ner ens självförtroende)
Mobbning:
Upprepade negativa handlingar, där det råder en obalans i makt mellan den som mobbar och den som
utsätts för mobbningen.
(När en eller flera är dum mot någon ofta)
Elevens rättigheter:
Om du som elev upplever dig kränkt, trakasserad eller diskriminerad och du känner att skolan inte följt
lagarna, kan du vända dig till diskrimineringsombudsmannen eller till Barn och elevombudet.
Personal som elever och föräldrar kan vända sig till
I första hand ska elever och personal vända sig till ansvarig pedagog.
Biträdande rektorer
Träningsskolan och grundsärskolan:
Britt Bergman Danielsson 17 92 15
Grundskolan:
Åsa Hedblom 070-414 11 49
Skolsköterska
Christer Mattisson 17 72 84
Kurator
Kristin Åberg 17 23 24
Adresser:
Diskrimineringsombudsmannen
Box 3686, 103 59 Stockholm
Tel. 08-120 20 700
Text tel. 08-120 20 820
Fax 08- 120 20 800
Webbplats www.do.se
Barn och elevombudsmannen
Tel. 08-586 080 00
Fax 08- 586 080 10
Webbplats www.skolinspektionen.se/beo
Skolinspektionen
Box 23069, 104 35 Stockholm
Tel. 08-586 080 00
Bil. 3 (3)
