Plan för lika behandling
Stodeneskolan
Läsåret 2015-2016
1
Plan för lika behandling vid
Stodeneskolan
Bakgrund
Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk:
- Diskrimineringslagen
- Kap. 6 i skollagen
Dessa två regelverk sammanförs i en gemensam plan:
- Plan för lika behandling
Ansvar
Enligt lagen har huvudmannen eller den huvudmannen utser (rektor) ansvar för att:
En plan för lika behandling upprättas och utvärderas årligen
Förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling
Motverka diskriminering enligt kriterier som fastställs i lagen
Utreda och vidta åtgärder mot trakasserier och annan kränkande behandling
Mål
En skola för alla, där alla känner sig välkomna, trygga och respekterade. Detta innebär nollvision
gällande diskriminering och kränkande behandling.
Lena Nyberg
rektor
2
Definitioner
Kränkande behandling
Kan finnas i form av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som inte har
samband med diskrimineringsgrunderna, s.k. annan kränkande behandling. Kränkande
behandling kan ta sig olika uttryck, vara mer eller mindre uppenbar och förekomma i många olika
sammanhang. Gemensamt för all kränkande behandling är att den strider mot principen om alla
människors lika värde. Kränkningar är ofta ett uttryck för makt och förtryck.
En viktig utgångspunkt är att den enskildes upplevelse av kränkning alltid måste tas på allvar.
Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera, och de kan äga
rum i alla miljöer, när som helst. Kränkningar kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara
systematisk och återkommande. Kränkningar kan utföras av och drabba såväl barn som vuxna.
Kränkningar kan vara
• Fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar)
• Verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad hora, bög)
• Psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning)
• Text- och bildburna (t.ex.klotter, lappar, e-post, chat, bloggar, sajter)
Förbudet för personal i skola och på fritidshem att utsätta elever för kränkningar gäller
naturligtvis inte befogade tillsägelser, d.v.s. tillrättavisning som är befogad för att upprätthålla
ordning och god miljö, även om eleven kan uppleva tillrättavisningen som kränkande.
Diskriminering
Övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper av
individer utifrån diskrimineringsgrunderna
• kön
• etnisk tillhörighet
• religion eller annan trosuppfattning
• sexuell läggning
• funktionshinder
• könsöverskridande identitet eller uttryck
• ålder
Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Exempel på direkt diskriminering kan vara att
endast flickor får välja arbetsområde och arbetsformer, att enbart vissa högtider uppmärksammas,
att vissa ämnen på grund av lokalernas placering och utformning inte är tillgängliga för alla elever
etc.
Indirekt diskriminering kan uppstå om alla behandlas lika. Ett barn/elev får inte missgynnas
genom att till synes neutrala ordningsregler etc. tillämpas så att de får en i praktiken
diskriminerande effekt. Exempel på sådan indirekt diskriminering kan vara förbud mot
huvudbonad inomhus, vilket enligt en del trosuppfattningar skulle innebära att alla elever inte kan
delta i undervisningen, att servera alla elever samma mat, vilket innebär diskriminering av de elever
som av religiösa skäl behöver alternativ maträtt. Förbudet mot diskriminering omfattar
även indirekt diskriminering.
Ibland kan det finnas sakliga skäl för att behandla en elev annorlunda och då är det inte direkt
diskriminering. Det är skolans ansvar att bevisa att det finns sakliga skäl.
Lagstiftningen mot diskriminering omfattar även förbud mot repressalier, dvs. ett barn/elev får
inte utsättas för repressalier om han/hon anmält eller medverkat i en utredning som gäller
överträdelse av lagen.
3
Trakasserier
Ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon
av diskrimineringsgrunderna.
Könsöverskridande identitet eller uttryck
T.ex. att man som kille sminkar sig eller klär sig i klänning.
Annan kränkande behandling
Ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett barns eller elevs värdighet. Tanken är
att begreppet ska täcka in alla beteenden som en elev upplever som kränkande, men som saknar
koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Det kan vara mobbning, men även enstaka
händelser som inte är mobbning. Ett exempel kan vara ofrivillig bildpublicering på facebook.
Mobbning
En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller
försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Råder ofta obalans i makt.
Rasism
En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns
biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed
legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera.
Främlingsfientlighet
Rädsla för; stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller
beteendemässiga karakteristika.
Homofobi
En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger
uttryck för en starkt negativ syn på homo- och bisexualitet och homo- eller bisexuella personer.
Sexism
Negativ betraktelse- eller handlingssätt mot en individ vars könsidentitet och/eller könsuttryck
skiljer sig från normen för det kön som registrerats för personen vid födseln.
Utreda och vidta åtgärder
Så snart någon i skolan får kännedom om eller misstänker att trakasserier eller kränkningar har
förekommit, ska uppgifterna utredas. Utredningen ska ske skyndsamt på ett respektfullt sätt och
hänsyn ska tas till den utsatte och övriga inblandade. Den som upptäcker/misstänker kränkning
genomför samtalet, alt. kontaktar aktuell klasslärare eller någon i trygghetsteamet och rådgör.
Konflikter är en naturlig del av socialisationsprocessen och vissa frågor av bagatellartad karaktär
kan redas ut snabbt, där utredning består i att få händelsen klarlagd och därefter utagerad.
4
Trygghetsteamet
Ska ses som en resurs i arbetet med likabehandling. Trygghetsteamet träffas varannan vecka och
arbetar förebyggande samt följer upp aktuella ärenden. Vid misstanke om mobbning kopplas
alltid trygghetsteamet in. I teamet ingår läsåret 2015/2016 rektor Lena Nyberg, skolsköterska AnnKatrin Årström, fritidspedagog Johan Lungström,elevassistent Mathias Johansson och speciallärare
Bettan Källgren, specialpedagog Kajsa Wingård och lärare Caisa Näs.
Så här gör vi vid misstänkta trakasserier eller kränkande behandling mellan elever
a) Den som misstänker eller får kännedom om trakasserier eller kränkande behandling
genomför enskilda samtal (alt lämnar över till 1, klasslärare och senare 2, t-teamet som
samtalar) med de inblandade för att ta reda på vad som hänt. Utredningen ska omfatta
både den som blivit utsatt och den/de som utfört kränkningen.
b) Vad har hänt? Vem har gjort vad? När? Var?
c) Hur kan situationen ändras? Vem gör vad?
d) Åtgärder förankras.
e) Elever uppmanas att själva berätta hemma
f) Föräldrar kontaktas och informeras om det inträffade.
g) Uppföljningssamtal/avstämning med de inblandade sker inom två dagar - en vecka,
beroende på omständigheter som kränkningens art, elevernas ålder etc.
h) Om önskat resultat inte uppnås träffas elev, föräldrar, pedagog för upprättande av
åtgärdsplan/kontrakt. Vid behov ta kontakt med t-team eller elevhälsopersonal.
Vid misstanke om mobbning skall trygghetsteamet alltid kopplas in.
Trygghetsteamet arbetar efter en utarbetad plan.
Det är viktigt att samtalen bygger på ömsesidig respekt. Hur många uppföljningssamtal som
behövs avgörs från fall till fall. Utifrån behov/önskemål erbjuds även samtal med
Specialpedagog, kurator eller skolsköterska för elever som varit inblandade.
Utredningen ska alltid dokumenteras av den som utreder (händelseförlopp,vilka som varit
inblandade, tidpunkter, vilka kontakter som tagits, överenskommelser, åtgärder (se bifogad mall).
Dokumentationen förs vidare till specialpedagog eller rektor för information till elevhälsoteam
(matris bifogas). Eventuella bakomliggande orsaker till ärendet och behandling av dessa tas upp
med elevhälsoteamet. Förhållanden på grupp- och skolnivå kan behöva förändras, och ska i det
aktuella fallet beaktas.
Kränkning vuxen mot elev
Om en elev, förälder eller skolans personal upplever att en elev/elever
kränkts av anställda på skolan ansvarar rektor för ärendet.
Ärendet hanteras utifrån riktlinjerna i Karlstad kommuns arbetsmiljöpolicy ”Steget
före”.
Kränkning elev mot vuxen
Om en personal upplever sig kränkt av elev ansvarar rektor för utredningen. Ärendet hanteras
utifrån riktlinjerna i Karlstad kommuns arbetsmiljöpolicy ”Steget före”.
5
Stodeneskolans värdegrund
Vi ser..
möjligheter, lösningar och det positiva
därför berömmer vi varandra och uppmärksammar det som är bra.
”När man får beröm så växer man”, citat elevråd
visar hänsyn och respekt
därför förbjuder och åtgärdar vi alla former av kränkningar och mobbning.
respekterar allas rätt till god arbetsmiljö
därför kräver vi arbetsro, ett vårdat språk samt att vi hjälps åt att hålla skolan ren och snygg.
känner oss välkomna och trygga
därför arbetar vi med att stötta goda kompisrelationer och uppskattar att vi är olika och unika.
Stodeneskolans värdegrundsord för alla
Respekt
Vi måste acceptera att vi är olika! Ta tillvara på kompetens och att man göra en sak på
olika sätt.
Engagemang
Om man är intresserad av sitt jobb, smittar det. Vill jag ha med mina elever måste jag
vara engagerad. Jag behöver också ta med mig mina kolleger i detta.
Lyssna, ta in och beakta och även lyfta varandra lägger vi in i ordet engagemang.
Engagera dig i raster eller i din uppgift för stunden.
Trygghet
Tydlighet är viktigt för tryggheten på vår arbetsplats.
Tänk på god samverkan mellan all personal på skolan.
Att vi kan hjälpa åt, att vi alla är här för varandra och för alla barn.
Positiv
Att hitta lösningar när saker bli svåra.
Att välja vara flexibel, i alla fall försöka.
Bjuda på oss själva, bygg relationer.
Förankring och förebyggande åtgärder
Likabehandlingsplanen har diskuterats och uppdaterats vid arbetslagsträffar och vid
klassombudsträffar, dvs. föräldrarepresentanter från varje enskild klass. Planen har även
uppdaterats i klassråd och elevråd. Vi har även jobbat fram ett förväntansdokument som
presenteras och delas ut till föräldrarna.
Alla vuxna på skolan har ett ansvar för att motverka alla former av diskriminering, trakasserier
och kränkningar. Det innebär att alla som arbetar på vår skola och fritidshem ska vara väl
förtrogna med värdegrunduppdraget, och att utbildningen utformas i överensstämmelse med
grundläggande demokratiska värderingar.
6
Arbetslaget har huvudansvaret för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkningar i det
dagliga arbetet. Detta ska ske genom ett förebyggande arbete som skapar goda relationer mellan
alla, och som medför ett tryggt arbetsklimat. Klasslärarna ansvarar för att planen för lika
behandling och dess innehåll förankras hos elever och föräldrar. Där finns kortversionen av
planen som stöd. Klasslärarna ansvarar även för att klassrådet fungerar, där trivseln i skolan
kontinuerligt diskuteras. Skolans elevråd arbetar med frågor om trygghet och trivsel på skolan.
Hos skolans trygghetsteamet finns förslag på arbetsmaterial och värderingsövningar som kan vara
till hjälp med det konkreta arbetet i klasserna. Var och en som får kännedom om eller misstanke
om kränkningar och trakasserier är skyldig att agera utifrån vår plan för lika behandling.
7
Normer och värden
Skolan ger förutsättningar för
Ett förhållningssätt där vi visar varandra respekt, hjälper varandra och bemöter andra som vi
själva vill bli bemötta, samt använder ett vårdat språk – även kroppsspråk – mot alla.
Kunskap om de demokratiska rättigheterna och allas lika värde samt att det praktiseras.
Kunskaper och förmåga att göra medvetna etiska ställningstaganden
Att alla tar avstånd från att människor utsätts för diskriminering eller kränkningar
Jämställdhet mellan flickor och pojkar
Att alla känner sig trygga på skolan
Att alla har studiero
Att elever som kommer inflyttande särskilt tas om hand av personal och kamrater
Ordningsreglerna
Metoder och aktiviteter
Elevaktiva utvecklingssamtal en gång/ termin
Klassråd. Frågor som alltid tas upp i klassrådet är trivseln i klassen. Klasslärarna ansvarar.
Elevråd åk 1-6 med möten ca var 3:e vecka. Fritidspedagog ansvarar.
Matråd åk 1-6 med möten minst en gång per termin. Rektorn ansvarar.
En kamratdag (fadderdag) höstterminen, arbetsgrupp ansvarar.
All personal ska uppmuntra och möjliggöra diskussioner om gällande värderingar och
normer (ordningsregler bilaga 2 i lokal arbetsplan och värdegrundsregler bilaga 3 i lokal
arbetsplan). Klasslärarna delar ut och går igenom dessa regler i början av varje termin, som
sedan följs upp under läsåret.
Aktiviteterna, främjande och förebyggande, i likabehandlingsplanen (bilaga 5 i lokal
arbetsplan ska genomföras.
Elevhälsan träffas varannan vecka för kartläggningar, uppföljningar och samtal.
Klasskonferenser med klasslärare, specialpedagog, (skolsköterska) och rektorn en gång per
termin.
Konferenser för överlämning mellan förskoleklass och årskurs1 samt mellan årskurs 3 och 4
inför stadieövergången.
Nyinflyttade elever tas emot enligt en särskild rutin (bilaga 6 i lokal arbetsplan)
Deltagande i världsomröstningen ”Jordens barns pris” för barnets rättigheter (bilaga 8 i lokal
arbetsplan).
Trygghetsteamet ska i september varje år presentera sig för eleverna (bilaga 18 i lokal
arbetsplan)
Vi arbetar med normer och värden utifrån den planering som finns i bilaga 12 i lokal
arbetsplan för att garantera trygghet, studiero och hög närvaro bland eleverna.
Fadderverksamhet
Rastvärdsystem finns
8
Uppföljning och utvärdering
Elevers trivsel utvärderas i kund- och brukarundersökningen i åk 2 och 5 samt i våra egna
enkäter åk 2 och 5 för vårdnadshavare samt fritidshemsenkäter och intervjuer med barnen.
Djupintervjuer år 6
Ordningsregler och värdegrundsregler utvärderas varje år tillsammans med elevrådet i maj.
Kamratdagen (fadderdagen) utvärderas i särskild enkät.
Klassråd, utvärderas kontinuerligt i klassen.
Den dagliga pedagogiska planeringen utvärderas av respektive lärare.
Utvärdering av klassernas egna värdegrundsplaner
Utvärdering från tidigare elever år 9 när de hälsar på oss under majmånad.
Resultat från kund och brukarundersökningen 14/15
Elevernas svar i åk 2 och åk 5 är positiva. Eleverna har fått ange på en skala från 1 till 5 där 1 är
lägsta
värdet och 5 det högsta. 95% av eleverna i åk 2,39 elever och 94% av eleverna i åk 5, 43 elever
Stodenskolan har besvarat enkäterna.
Siffrorna i parentes är genomsnittssiffrorna i kommunen för åk 2 och åk 5.
Trygghet och trivsel
Jag trivs i skolan
Genomsnittet för Stodenskolan elever i åk 2 är 3,7(3,7)
elever i åk 5 är 3,8(3,6)
Jag känner mig trygg i skolan
Genomsnittet för Stodensskolan elever i åk 2 är 3,7(3,7)
elever i åk 5 är 3,7(3,7))
Jag har arbetsro i skolan
Genomsnittet för Stodenskolan elever i åk 2 är 3,3(3,1)
elever i åk 5 är 2,7(2,9)
Vi behandlar varandra bra på skolan
Genomsnittet på Stodenskolan elever i åk 2 är 3,8(3,6)
elever i åk 5 är 3,5(3,4)
Vår egen undersökning i åk 2 och 5, vårdnadshavare
Vårdnadshavarnas svar i åk 2 och åk 5 är positiva. De har fått ange på en skala från 1 till 5 där
1 är lägsta värdet och 5 det högsta. 74% 29/39) av vårdnadshavare i åk 2 och i åk 5 har 72%
(33/46) av vårdnadshavarna på Stodenskolan besvarat enkäterna.
Mitt barn känner sig trygg i skolan, 97% åk 2 och 97%% i åk 5
Mitt barn har arbetsro i skolan, 83% åk 2 91% i åk 5
Eleverna på skolan behandlar varandra bra, 93% i åk 2 och 91% i åk 5
Resultat från elevråd utifrån ordningsregler samt fadderverksamhet:
Elevrådet tycker att ordningsreglerna är bra, men vuxna behöver i större omfattning säga till de
som inte följer reglerna. Tex vara ute på raster och inte ha keps inne.
Angående fadderverksamheten så vill elevrådare träffa sina faddrar oftare.
9
Analys
Arbetet med förebyggande åtgärder mot kränkningar är prioriterat på Stodenskolan. Våra
elever känner sig i hög grad trygga i KBU-undersökningen.
Eleverna tycker i hög grad att de får den hjälp de behöver i skolan. Enligt KBU är siffrorna
acceptabla när det gäller arbetsro, dock strävar vi efter att bli bättre. Eleverna tycker i hög grad att
de får den hjälp de behöver i skolan. Enligt KBU är siffrorna acceptabla när det gäller arbetsro,
dock strävar vi mot att bli bättre.
Vi tror att alla de goda insatser som görs av skolans personal när det gäller olika variationer av
värdegrundsarbete som faddersystem, temaarbeten, vårt trygghetsteam, vår elevstödjare, vårt
arbete med social kompetens har stor betydelse- allt detta bidrar till en positiv helhet. I vårt
förväntansdokument utrycker vi vad man kan förvänta sig av varandra, elev, personal och
vårdnadshavare. Dokumentet behövs ständigt lyftas och eventuellt revideras.
Det vi inte har anledning att vara nöjda med är språkbruket. Vi har under flera år jobbat med att
komma tillrätta med det dåliga språkbruket. Vi har nolltolerans när det gäller kränkningar där
språkbruket är en del och det kan inte accepteras. I samråd med klassombuden har vi ett
gemensamt ansvar.
De synpunkter och klagomål som inkommit från vårdnadshavarna är att det finns för få rastvärdar
samt att det är ett hårt klimat på skolgården. Förskoleklassens inomhusmiljö med för små kapprum
och kalla golv. Det vi får beröm för är de elevaktiva utvecklingssamtalen samt våra sajter.
Under läsåret har vi kartlagt och också utrett förekomsten av kränkningar på skolan enligt
skollagen 6 kap. 10§. Våra utredningar visar att kränkningar har utretts 11 gånger och inga
ärenden har definieras som mobbing. Eftersom kränkningar ändå har förekommit, behöver
särskilda åtgärder beslutas och vidtas. Vår analys visar att det är när eleverna har rast eller vid
förflyttningar som det mesta sker, det behövs flera vuxna ute som rastvärdar och att man som
vuxen finns med där man vet att det kan hända samt i omklädningsrummen/kapprummen för vissa
grupper.
Utifrån vår plan för lika behandling har alla klasser under september gjort en värdegrundsplan.
Därefter gör de egna trivselregler som förankrats hos elever och vårdnadshavare. Dessa planer
följs upp under året för att se om de åtgärder som planerats räcker.
Vi uppmärksammar gott beteende genom att ge beröm.
Vi reder ut uppkomna konflikter skyndsamt, ibland enskild och ibland öppet på fritidshemmet.
Vid behov kontaktas hemmen. Vi dokumenterar. Varje konfliktsituation och ska utredas och åtgärdas
med respekt för varje enskild individ. Vid återkommande kränkningar kopplas Trygghetsteamet in för
att utreda situationen.
Vi utgår från följande åtgärdstrappa vid utredning av konflikter:
5. Trygghetsteamet inkallas.
4. Vid behov bokas ett möte
mellan föräldrar, ev elev och personal.
3. Kontakt med hemmet tas. (bedömning av Fp)
2. Berörda träffas och utreder vidare. (ofta reds det ut här).
Fp ansvarar.
10
1. Den närmsta vuxna ingriper och samtalar kort med berörda.
Ansvarig Fp informeras.
Beslut inför 2015/2016
I vår lokala arbetsplan och i vår likabehandlingsplan finns planeringar för hur vårt
värdegrundsarbete bedrivs. För att förverkliga planerna är personalens samstämmighet och
förståelse avgörande. Vi gör under läsåret en satsning på detta.
För att få en samstämmighet på skolan kommer klassråd och elevråd att vara en aktiv del i
arbetet mot en gemensam värdegrund. Vårt förväntansdokument hålls aktivt för samtliga
berörda. På föräldramöten och utvecklingssamtal används det som ett verktyg för att väcka
diskussion och ge samsyn.
Att utreda och åtgärda
Datum
Initierat
av:
Ansvarig:
Innehåll/ var hände det?:
Åtgärd/Uppföljning
Datum
Samtal
med:
Ansvarig:
Innehåll:
Åtgärd/Uppföljning
Datum
Samtal
med:
Ansvarig:
Innehåll:
Åtgärd/Uppföljning
Datum
Samtal
med:
Ansvarig:
Innehåll:
Åtgärd/Uppföljning
11
Åtgärder
Organisation/grupp/individ - nivå
Vem?
12
Överenskommelse för
Datum:
Närvarande:
Detta har hänt:
Så här vill jag att det ska vara:
Det här ska jag försöka göra:
Det här behöver jag hjälp med:
Utvärdering, datum:
På en skala 1-10 känns det så här nu:
----------------------------------------------------------------------------------------------------------1
10
Därför att:
ev. uppföljning igen: datum:
Underskrifter:
13
