Tjugoårskrisen 1919–1939
Efterkrigstidens oro, depression och
totalitarism
Magnus P. S. Persson
Periodisering: ekonomiska och
politiska förhållanden
Dubbla revolutioner: från ca. 1780 industriella,
och 1789 franska revolutionen
1815–1914: fred efter Napoleonkrigen,
industriella revolutionen, europeisk imperialism
1914–1918: världskrig
1919–1939: depression, totalitarism
1939–1945: världskrig
Tjugoårskrisen 1919–1939: E. H. Carr
Journalist, diplomat, statsvetare.
The twenty years’ crisis 1919–1939: an
introduction to the study of international
relations (1939)
Carr skrev om ekonomisk och politisk
instabilitet.
Vad består tjugoårskrisen av?
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
Första världskriget
Pessimism och osäkerhet
Ryska revolutionen
Moderniseringens kris
Efterkrigstida säkerhetsordning
Depressionen
Demokratins kris
Fascism
Förändringar i det internationella systemet
Första världskriget
Första världskriget förändrade allt!
Människor var döda och skadade.
• 9,4 miljoner döda (Tyskland 2 miljoner,
Ryssland 1,8 miljoner),
• 21,2 miljoner skadade.
70% döda från ålderskohorten 20–24 år.
Källa: Jay Winter, “Demography”, s. 249,
A companion to World War I.
En förlorad generation.
Pessimism
En annan inställning till framtiden efter kriget:
• Belle époque var gången: då fred, optimism
och framtidstro; ekonomisk tillväxt och
utveckling; ny teknologi och vetenskapliga
upptäckter – detta tillhörde det förgångna.
Framtiden var osäker…
Impressionism
Pessimism
Friedrich Nietzsche:
• förnekade gud, hånade moralen, kritiserade
materialismen.
Oswald Spenglers Västerlandets undergång:
• alla civilisationer växer fram, blomstrar och
förfaller, Europa var nu i förfall – minns krigets
fasor
Osäkerhet
Vetenskap: ny fysik visade en komplex värld,
svårbegriplig och långt ifrån religiösa sanningar.
Är människan rationell?
Freud: inte alls! Människans beteende är en
kombination av instinkter, moral och rationalitet.
Osäkerhet – ny konst
Tidigare realism, nu andra litterära ideal:
James Joyce skrev Odysseus (1922): ström av
tankar och upplevelser, ingen fast grammatik
utan en ström av ord.
Ny bildkonst, t.ex. Wassily Kandinsky.
Ryska revolutionen
Första världskrigets ansträngningar leder till
kriser i Ryssland som leder till revolutionen.
Revolutionen förändrad Ryssland, Europa och
världen.
Ryska revolutionen
Revolutionens politiska/ekonomiska kontext:
• Ekonomiskt/administrativt svagt.
• Militära bakslag.
• Brist på gott ledarskap.
Ryska revolutionen
Revolutionens politiska/ekonomiska kontext:
• Problem med bränsle- och livsmedelsförsörjningen.
Mars 1917 revolution i Petrograd och Nikolaj II
abdikerade.
• Liberal provisorisk regering etablerade allas
lika rättigheter, bl.a. många friheter – dock
ingen social revolution.
Ryska revolutionen
6-7 november 1917 bolsjevikrevolution.
• Tog makten och Lenin ledande i detta.
Konstituerande församling sammanträdde i
januari 1918 men upplöstes av rödgardister.
Ryska revolutionen
• Röd terror, massterror sent 1917 till 1922.
• ”Krigskommunism”, sent 1917–mars 1921.
• Ryska inbördeskriget, hösten 1918–senvintern
1920.
• Krig Ryssland och Polen (Röda armén förlorar)
från april 1920 slutade med Rigafördraget i
mars 1921.
Krigskommunismen och en ny gemenskap
Ryska revolutionen på export?
Önskan att exportera revolutionen. Fanns
sociala oro i Europa men inga revolutioner sker.
Soldat- och arbetarmyterier i Tyskland var
inspirerade av den bolsjevikiska revolutionen: i
Kiel med flera kuststäder, socialistisk republik
utropas i Bayern. Det blir inget mer än myterier.
Ryska revolutionen på export?
Spartakistupproret i Tyskland:
Karl Liebknecht och Rosa Luxemburg satsar på
revolution. De infångas 15 januari 1919 och
skjuts, upproret ingen chans:
1. inget stöd bland tyska arbetare för
kommunismen,
2. armén emot ett radikalt vänsterstyre.
Ryska revolutionen på export?
Oro i Europa:
• krigströtthet och ekonomisk nedgång,
• finns ingen grund för vänsterrevolutioner,
bolsjevikerna får satsa på ”socialism i ett land”.
