Debatten om ekonomisk tillväxt The Debate on Economic Growth

Linköpings Universitet
HT-13
Statsvetenskap 2
Självständigt arbete 733G27, 7.5 hp
Debatten om ekonomisk tillväxt
The Debate on Economic Growth
av
Albin Olausson
Antal ord exkl. framsida, prolog,
innehållsförteckning, sammandrag
och referenser: 7 949
Handledare: Ester Andréasson
Prolog
”Skulle jag och Göran Persson åka bil till varandra och diska varandras diskar - och ta betalt
av varandra - skulle tillväxten öka med både summan för lönen och summan för vad
bensinen och etanolen kostar. Att koldioxidutsläppen skulle öka - vi har cirkus åtta mil
[mellan] våra hus - påverkar inte tillväxten. Skulle vi däremot krocka med Anders Borgs bil han bor ungefär mitt emellan oss - så att skador uppstår på den så blir det nya plus för
tillväxten.”
Birger Schlaug1
Sammandrag
B-uppsats i statsvetenskap av Albin Olausson, ht-13.
”Debatten om ekonomisk tillväxt”.
Handledare: Ester Andréasson.
Syftet med uppsatsen är att med en beskrivande ansats redogöra för dagens aktuella debatt
om ekonomisk tillväxt. Min ambition är att orientera läsaren med hjälp av följande tre
frågeställningar: 1, vilka argument framförs i den samtida debatten för- och emot ekonomisk
tillväxt? 2, vilka är premisserna för att dessa argument ska anses vara rimliga? 3, ur vilka
teorier, ideologier och idéer springer dessa argument?
För att besvara mina frågeställningar kommer jag att göra en argumentationsanalys enligt
Pro et contra-metoden och lista upp alla de argument jag funnit i mitt analysmaterial. Det
analysmaterial jag har valt ut är tre böcker av välrenommerade författare tillika professorer
och forskare inom olika forskningsfält. Två av böckerna kritiserar den ekonomiska tillväxten
men med delvis olika infallsvinklar: Välfärd utan tillväxt […] av Tim Jackson samt
Jämlikhetsanden […] av Richard Wilkinson och Kate Pickett. Som försvarare och förespråkare
för ekonomisk tillväxt har jag valt Klas Eklunds bok Ekonomisk tillväxt.
Mina slutsatser är att argumenten som framförs i den aktuella debatten är av mycket olika
karaktär. Enligt mitt sätt att klassificera argumenten kan ekonomisk tillväxt kritiseras på fyra
olika punkter och försvaras med två typer av argument. Alla dessa sex klasser av argument
springer ur olika teorier, ideologier och livsåskådningar. Argumenten är i huvudsak
uppbyggda av normativa premisser och antaganden av låg vetenskaplig säkerhet, vilket
sammantaget gör debatten komplicerad och svår att ta ställning i. Av den anledningen kan
följande uppsats tjäna en orienterande roll för läsare som inte bara vill läsa om, utan också
vill ta ställning i debatten om ekonomisk tillväxt.
1
Schlaug: Detta är tillväxt.
1
Innehållsförteckning
sida
Kapitel 1. Inledning
Bakgrund och ämnesval
Syfte
Frågeställning
Definition av begrepp
Disposition
3
4
4
4
5
Kapitel 2. Metod
Val av forskningsmetod
Avgränsningar
Analysmaterial och validitet
6
7
8
Kapitel 3. Argumenten
Richard Wilkinson och Kate Pickett
Tim Jackson
Klas Eklund
Klassificering
9
10
10
11
Kapitel 4. Argumentens premisser och konfrontation
Premissernas betydelse
Miljöargumenten
Kontraproduktivitets- och inkomstargumenten
Instabilitetsargumenten
Utanförskapsargumenten
Frihetsargumenten
13
13
14
15
15
16
Kapitel 5. Argumentens ursprung
Miljöargumenten
Kontraproduktivitetsargumenten
Instabilitetsargumenten
Utanförskapsargumenten
Inkomstargumenten
Frihetsargumenten
Kapitel 6. Avslutning och resultatdiskussion
Kapitel 7. Referenser
2
17
18
18
19
20
20
22
24
1. Inledning
Bakgrund och ämnesval
När vi pratar om tillväxt kan begreppet appliceras på väldigt skilda områden. När en bonde
sätter en potatis i jorden, som blir till fem stycken nya potatisar, då sker en tillväxt. Likväl
sker tillväxt när bonden anlägger ett större potatisland och säljer mer potatis än han gjorde
föregående år. Detta är exempel på ekologisk och ekonomisk tillväxt. De bygger på samma
enkla princip – någonting växer och blir fler eller större.
Ekologisk tillväxt har funnits på jorden sedan det första livet uppstod för omkring 3,7
miljarder år sedan. Den ekonomiska tillväxtens startpunkt är svårare att datera. Man kan
hävda att ekonomisk tillväxt funnits i alla tider då människan ökat utvinningen eller
produktionen av det man har ansett vara värdefullt. Adam Smith och Thomas Malthus skrev i
slutet på 1700-talet omvälvande böcker om ekonomisk respektive demografisk tillväxt.
Kanske var det dessa två nationalekonomer som brände av startskottet för den debatt som
skulle fortsätta ända in i våra dagar. Debatten om oändlig ekonomisk tillväxt i ett ekosystem
med ändliga resurser.
1972 slog Dennis och Donella Meadows ner en ny milstolpe när de släpper boken Tillväxtens
gränser som en rapport inom Romklubbens forskningsprojekt Mänsklighetens situation.
Debatten på 1700-talet liksom debatten som Romklubben rönte på 1970-talet handlade i
stor utsträckning om huruvida den ekonomiska tillväxten skulle leda till resursbrist och
förödande konsekvenser för mänskligheten. Idag, sedan stor del av forskarvärlden slagit fast
att utsläpp av så kallade växthusgaser höjer temperaturen i atmosfären, handlar debatten
om jordens begränsade förmåga att hantera avfall, snarare än om jordens förmåga att förse
oss med naturresurser. Därför är det främst dom globala miljöfrågorna som åter blåser liv i
den glödande tillväxtdebatten. Men det handlar också om globala rättvisefrågor. Den
ekonomiska tillväxtexplosion som ägde rum i samband med den industriella revolutionen har
fört med sig en eskalerade skillnad mellan fattiga och rika länder i världen. Ännu i våra dagar
fortsätter klyftan mellan världens fattigaste respektive rikaste att öka2.
Den ekonomiska tillväxten står alltjämt högst upp på den politiska agendan – nyckeln till
välfärd skavas än så länge ekonomisk tillväxt. Den här uppsatsen vill väcka frågan om det
kommer vara så även i framtiden. I fotspåren av miljöförstöring, finanskriser och globala
orättvisor följer en välriktad kritik mot tillväxtsamhället, som blir allt svårare att avfärda som
galenskap från världsfrånvända trädkramare.
2
UNDP: Stora skillnader mellan fattig och rik.
3
Syfte
Syftet med min uppsats är att, på ett sakligt och systematiskt vis, bringa klarhet i debatten
om ekonomisk tillväxt. Jag vill upplysa om de olika teserna, infallsvinklarna och hur
problemen identifieras i den samtida debatten. I en spretig debatt med debattörer som
sällan konfronterar varandra offentligt ser jag ett stort värde i att identifiera debattörernas
argument och ställa dessa mot varandra. För att skapa en ökad förståelse för debatten om
ekonomisk tillväxt ämnar jag även gå bakom argumenten och studera vilka idéer och
premisser som bygger upp de olika debattörernas argumentation.
Frågeställning
I linje med mitt syfte kommer min uppsats att söka svar på följande frågeställningar:
1. Vilka argument framförs i den samtida debatten för- och emot ekonomisk tillväxt?
2. Vilka är premisserna för att dessa argument ska anses vara rimliga?
3. Ur vilka teorier, ideologier och idéer springer dessa argument?
Definition av begrepp
För att underlätta läsningen och i största möjliga mån undvika missförstånd är det ett antal
begrepp som jag vill definiera för läsaren. Till att börja med måste uppsatsens mest
elementära begrepp redas ut – vad är ekonomisk tillväxt?
Egentligen råder ingen större akademisk oenighet om vad ekonomisk tillväxt är, men kan
ändå upplevas lite oklart och diffust. För att definiera begreppet har jag valt att ta hjälp av
den svenska ekonomen Klas Eklund, som också återkommer i uppsatsen som debattör3.
Ekonomisk tillväxt är en ökning av den samlade produktionen av varor och tjänster, i ett
avgränsat område eller i världen. Ökningen avser alltså inte endast produktion av materiella
produkter utan även tjänster i form av hushållsnära tjänster, sjukvård eller utbildning.
Ekonomisk tillväxt i ett land är således det samma som ökning av bruttonationalprodukten
(BNP). Enkelt och kortfattat kan man säga att nationalprodukten är det samma som
nationalinkomsten. All produktion måste betalas och motsvaras där alltid av inkomster
någonstans i ekonomin. Om vi borträknar ett lands eventuella räntebetalningar betyder det
att BNP är de inkomster som finns att spendera för ett lands medborgare. Det säger dock
ingenting om hur dessa inkomster är fördelade bland medborgarna. Följande formel visar på
ett enkelt sätt BNP:s olika användningsområden: BNP=konsumtion + investeringar + (export
– import).
Med begreppet frikoppling menar jag (och framför allt Tim Jackson som använder begreppet
i sin argumentation) att ekonomin kopplas fri från materiell resursförbrukning. Som det har
sett ut genom historien och även ser ut idag så är ekonomisk tillväxt direkt kopplat till ökad
förbrukning av materiella resurser. Genom frikoppling blir ekonomin oberoende av materiell
3
Eklund: Ekonomisk tillväxt.
4
resursförbrukning och kan därför växa utan att resursförbrukningen nödvändigtvis gör det.
Relativ frikoppling betyder att världens samlade ekonomiska aktivitet blir förknippad med
mindre materiell resursförbrukning. Att tillverka ett större antal datorer fast med samma
mängd metall som innan skulle kunna vara ett exempel på relativ frikoppling. Tillverkningen
sker då med mindre resurser per tillverkad enhet, men den totala resursförbrukningen
fortsätter trots det att öka p.g.a. den stora tillverkningsökningen. Absolut frikoppling betyder
att förbrukningen av materiella resurser faktiskt minskar i världen i absoluta tal och inte
endast i förhållande till hur mycket som produceras. Eftersom det globala ekosystemet
endast bryr sig om absolut utvinning av naturresurser eller utsläpp miljöskadliga avfall, är
det därför i slutändan den absoluta frikopplingen som blir intressant att diskutera i en
miljödebatt.
Resursintensitet är de resurser och utsläpp som är förknippade med varje tillverkad enhet av
någonting. Ett paket mjölk är förknippat med alla de resurser och utsläpp som krävs för att
tillverka och sälja mjölken, allt ifrån djurfoder till paketeringsmaterial och lastbilstransporter.
En bussresa är bland annat förknippad med resurserna som krävs för bussens tillverkning
och drivmedel. Kan mjölkpaketet eller bussresan produceras med mindre resurser minskar
resursintensiteten i varan eller tjänsten.
Disposition
För att läsaren skall ges en överblick och lättare kunna orientera sig i texten så presenterar
jag här lite översiktligt vad som händer i varje kapitel.
I kapitel 1 introduceras läsaren i ämnet och syftet med min uppsats. Frågeställningarna som
är hela uppsatsens utgångspunkt presenteras här.
I kapitel 2 beskriver jag det metodologiska tillvägagångsätt jag använt för att kunna ge
korrekta svar på mina frågeställningar. Jag presenterar och motiverar också mitt
analysmaterial – de tre böcker som jag bygger min debattanalys på.
I kapitel 3 svarar jag på min första frågeställning och redovisar de argument jag har funnit.
Efter det presenterar en klassificering av argumenten som följer med genom resten av
uppsatsen.
I kapitel 4 och 5 söker jag strukturerade och logiska svar på mina andra två frågeställningar
genom att använda mig av den klassindelning jag skapat i föregående kapitel.
I kapitel 6 ger jag en knyter jag ihop dom resultat jag har fått fram i föregående kapitel samt
reflekterar lite över debatten som helhet och dess framtidsutsikter.
5
2. Metod
Val av forskningsmetod
För att på ett logiskt och systematiskt vis söka svar på mina frågeställningar kommer jag att
göra en deskriptiv argumentationsanalys av debatten om ekonomisk tillväxt, enligt Pro et
contra-modellen. Den svenska statsvetaren Evert Vedung urskiljer tre olika sub-modeller
inom pro et contra-modellen som alla ger olika uppstrukturering av argumenten i den debatt
man studerar4. Att studera en debatt där debattörerna bemöter varandra i en ”ansikte mot
ansikte”-situation (exempelvis en riksdagsdebatt) eller en följetång av debattartiklar som
replikerar på varandra, skiljer sig en del ifrån den uttolkade debatten jag ska analysera i min
argumentationsanalys. Jag kommer alltså att konstruera en debatt med för- och emotargument hämtade ifrån tre olika böcker. Den modell som Vedung ser som lämpligast för
uttolkade debatter är den han kallar för konfrontationsmodellen. I konfrontationsmodellens
uppställning utgår debatten ifrån en tes och argument, oberoende av avsändare, radas
sedan upp för- och emot tesen. Eftersom denna modell skapar en röra av argument, för- och
emot ifrån olika avsändare, så anser jag att den inte riktigt passar mitt syfte. Jag vill lägga
stor vikt vid vem som framför argumentet för att också kunna ta reda på mer om dess
ursprung. Av den anledningen kommer jag istället att använda mig av en annan av Vedungs
modeller, nämligen den han kallar för gruppmodellen. Istället för att ordna argumenten
efter vad dom säger så ordnas dom efter avsändare. I praktiken blir förmodligen skillnaderna
mellan de två modellerna marginella, eftersom jag förväntar mig att mina två kritiker i
huvudsak framför kritiska argument och att min försvarare i huvudsak framför försvarande
argument. Med gruppmodellen ges läsaren hur som helst en större tydlighet i vem som står
bakom argumenten, för- eller emot tesen.
Att formulera ett kortfattat och precist argument, som i sin helhet breder ut sig på flera
hundra sidor kan naturligtvis ge upphov till problem. Bergström och Boréus betonar ”vikten
av det underförstådda” i en argumenterande text5. För att sätta fingret på författarnas
argument har jag tills stor del fått utröna det normativt underförstådda i texterna, d.v.s. vad
författaren värderar som önskvärt eller inte önskvärt. Att inta en helt neutral och ickeperfektionistisk hållning till vad som är gott och ont, är av största vikt för att på ett neutralt
sätt kunna återge normativa argument som bygger på olika värdegrunder. Genom noggrann
läsning av texterna i sin helhet har jag försökt skapa en förståelse för vad författarna vill
förmedla och med sina argument. Argumenten, så som jag har skrivit dom, är ibland därför
mina egna uttolkade komprimeringar av texten och ibland, när så var möjligt är det rena
citat. Om argumenten är citerade eller uttolkade har jag inte på något vis markerat i texten,
eftersom jag menar att det inte har någon betydelse i sammanhanget. Är argumentet ett
citat så är det ändå utvalt och ryckt ur sitt sammanhang därför att jag som författare ansåg
att det var representativt för hela texten. På så vis är hela uppställningen av argumenten
4
5
Bergström och Boréus: Textens mening och makt […].
Bergström och Boréus: Textens mening och makt […].
6
skapad av mig som författare och vill man som läsare skapa sig en fullkomligt egen bild av
debatten och argumenten så är man hänvisad till att läsa debattörernas originaltexter.
Att ställa upp argument enligt Pro et contra-modellen fungerar enligt följande6:
P=pro=för
C=contra=emot
Exempel
Argument av första ordningen – relaterar direkt till tesen:
P1,
C3
Argument av andra ordningen – relaterar till P1-, C1-:
P1P1,
P1C3,
Argument av tredje ordningen – relaterar till P1P1, P1P2:
P1P1P1,
P2P1C3
P1 är alltså det första argumentet som relaterar direkt till tesen.
P2P1C3 är det andra argumentet som relaterar till (P1C3) det första argumentet som
relaterar till (C3) det tredje argumentet som framförts emot tesen.
För att svara på fråga två kommer jag sakligt och välgrundad, argument för argument, gå
igenom de premisser som enligt ett logiskt resonemang måste uppfyllas för att arguments
uppbyggnad skall ska följa en logisk struktur. Det samma gäller fråga tre, där jag helt enkelt
ska följa logiska tankeled för att gräva djupare ner i dom tankar och idéer som ligger till
grund för de olika argumenten.
Avgränsningar
Med hänsyn till arbetets omfattning och syfte har jag valt att avgränsa mitt analysmaterial
till tre samtida tillväxtdebattörer. Debatten om ekonomisk tillväxt är, som jag beskriver i
inledningen, inget nytt fenomen. För att slutprodukten av mina mödor ska ge ett relevant
tillskott till de diskussioner som idag förs om framtidens ekonomi, välfärd och miljö menar
jag att min analys måste koncentrera sig på dagens debatt och argument. Debatten om
ekonomisk tillväxt har skiftat karaktär över tiden och en analys av icke aktuella argument
skulle skänka en närmast historisk karaktär till min uppsats, vilket inte alls är mitt syfte.
Jag har även avgränsat min analys till att endast gälla debatten om ekonomisk tillväxt i väl
utvecklade industriländer. Att utvecklingsländernas väg mot ökad livskvalité går via
ekonomisk tillväxt råder ingen stor oenighet om. Befolkningen i de flesta
utvecklingsländerna gör i snitt mindre ”ekologiska fotavtryck”7 än vad som är globalt
hållbart8. Om vi förutsätter att alla människor på jorden är berättigade att göra ett lika stort,
men fortfarande hållbart ekologiskt fotavtryck, skulle många utvecklingsländer kunna öka sin
ekonomiska tillväxt och sina ekologiska fotavtryck, medan vi i den industrialiserade världen
ungefärligen måste halvera våra ekologiska fotavtryck. Med anledning av detta gäller så olika
förutsättningar att det blir meningslöst att försöka debattera ekonomiskt tillväxt i alla
världens länder.
6
Bergström och Boréus: Textens mening och makt […].
Läs mer om hur man mäter ekologiska fotavtryck: http://www.wwf.se/vrt-arbete/ekologiska-fotavtryck/sberknar-man-ekologiska-fotavtryck/1157938-ekologiska-fotavtryck-s-berknar-man-ekologiska-fotavtryck
8
Wilkinson och Pickett: Jämlikhetsanden […].
7
7
Analysmaterial och validitet
Till analysmaterial har jag valt tre böcker, vars argumentation täcker in en stor del av dagens
debatt om ekonomisk tillväxt. Först och främst har jag valt boken Jämlikhetsanden: Därför är
mer jämlika samhällen nästan alltid bättre samhällen (orginaltitel: The spirit level: Why more
equal societies almost always do better) som är skriven av Richard Wilkinson och Kate
Pickett, både verksamma som professorer i epidemiologi vid University of York. Boken rönte
stor uppmärksamhet när originaltiteln släpptes år 2009 och förklarade varför ekonomisk
jämlika samhällen är bättre att leva i än ekonomisk ojämlika. Min andra tillväxtkritiker (eller
skeptiker) är Tim Jackson som ingår i brittiska regeringens hållbarhetskommission och är
professor vid Surreyuniversitetets center för miljöstrategier. Jag har använt mig av hans bok
Välfärd utan tillväxt: så skapar vi ett hållbart samhälle (originaltitel: Prosperity without
growth: economics for a finite planet), som även den utkom på originalspråk år 2009. Som
motpol till dessa båda tillväxtkritiska böcker har jag valt att använda mig av Klas Eklunds bok
Ekonomisk tillväxt som utkom 2004. Klas Eklund är ekonom och adjungerad professor vid
Ekonomihögskolan, Lunds Universitet. Med uppdrag som bland annat statsministerns
ekonomisk-politiske rådgivare 1984-87 och chefsekonom på SEB 1994-2007 har Eklund
erfarenheter av ekonomi från såväl politiken som näringslivet.
Valet av analysmaterial leder osökt in på frågan om undersökningens validitet. Jag vill påstå
att min uppsats inte bjuder på några svåra operationaliseringar av begrepp. Därför kräver
inte begreppsvaliditeten någon längre diskussion. Resultatvaliditeten däremot kan alltid
resoneras kring. Peter Esaiasson m.fl.9 beskriver i sin bok att resultatvaliditeten är resultatet
av begreppsvaliditeten och reliabiliteten. En hög reliabilitet kan i min uppsats översättas till
väl utvalt analysmaterial samt rätt tolkning av analysmaterialet. Tolkningsutrymmet i
analysmaterialet är en ofrånkomlig problematik. Men genom engagerad läsning och
försiktiga tolkningar ska jag kunna återge texternas argument på ett korrekt sätt. Valet av
analysmaterial bjuder på stora utmaningar och är en kritisk punkt som skulle kunna äventyra
resultatvaliditeten. Valet av analysmaterial ska granskas kritisk och givetvis måste både
uppsatsens författare och läsare ställa sig frågan: hade resultatet och svaren på mina
frågeställningar blivit annorlunda med annat analysmaterial? Eftersom mina fyra författare
har mångårig forskningserfarenhet i ämnet och bygger sin argumentation inte bara på egna,
utan även på andra erkända forskares resultat, så täcker min analys in långt mer än bara fyra
enskilda författares argument. De tre böckerna jag använt mig av ger en väl samlad bild av
hur debatten går idag, vilken forskning som har fått inflytande och vilka argument som
framförs. Men självklart kan inte tre böcker vara heltäckande för en världsomspännande
debatt. Utan tvivel lämnar jag mörka fläckar på kartan och i viss utsträckning riskerar att
missa relevanta argument. Så även om jag vill mena att mitt analysmaterial i stor
utsträckning täcker in dom heta, relevanta och mest inflytelserika inläggen i debatten, så bör
man som läsare ändå beakta att analysmaterialet är begränsat.
9
Esaiasson, Peter: Metodpraktikan […].
8
3. Argumenten
Här nedan har jag, enligt pro et contra-metoden och efter författare, listat upp de argument
jag har funnit i dom tre normativa texterna som ingår i min argumentationsanalys.
Argumenten är stödjer (P) eller motsäger (C) tesen:
Ekonomisk tillväxt är inte eftersträvansvärd.
Richard Wilkinson, Kate Pickett (2009): Jämlikhetsanden: därför är jämlika samhällen
nästan alltid bättre samhällen
P1. Ekonomisk tillväxt leder till miljöproblem så som klimatförändringar, utarmning av
naturresurser och förgiftning av vatten och marker.
P1P1. Ekonomisk tillväxt skapas i huvudsak genom ökad varuproduktion som kräver ökad
förbrukning av ändliga och överutnyttjade naturresurser, vilket också ger ökade utsläpp av
miljöskadliga avfall.
C1P1P1. Ekonomisk tillväxt kan också ske genom ”grön teknologi” som förbrukar mindre
naturresurser och inte leder därmed inte till miljöförstöring i samma utsträckning som äldre
produktionsmetoder gör.
C1C1P1P1. ”Grön teknologi leder oftast till billigare brukning/användning vilket leder till
ökad förbrukning/användning. Detta sker enligt den beteendemässiga principen: Om bilen
blir mer bränslesnål kör man fler mil och om lampan drar mindre ström har man den tänd
mer.
P2. Ekonomisk tillväxt ökar inte längre vår livskvalité, då vi har nått brytpunkten för när
ökning av materiell standard gör oss lyckligare.
P3. Ekonomisk tillväxt skapar samhällsproblem som beror alla socioekonomiska grupper
negativt.
P1P3. Utan en mycket kraftig omfördelningspolitik är det den socioekonomiska
samhällstoppen som ökar sina inkomster mest genom ekonomisk tillväxt. Ekonomisk tillväxt
skapar framtidstro och mer acceptans mot ekonomisk ojämlikhet i hela samhället samhälle
och leder därför med stor säkerhet till mindre krav på omfördelningspolitik. Detta
sammantaget gör att ekonomisk tillväxt skapar större ekonomisk ojämlikhet i samhället.
P1P1P3. Ojämlikhet skapar känsla av underlägsenhet och utanförskap i de socioekonomisk
svagaste samhällsgrupperna.
P1P1P1P3. Känsla av underlägsenhet och utanförskap leder i stor utsträckning till lägre
studie- och yrkesambitioner, fysisk- och psykisk ohälsa samt kriminalitet och andra
destruktiva beteenden.
9
Tim Jackson (2009): Välfärd utan tillväxt: så skapar vi ett hållbart samhälle
P4. Oändlig ekonomisk tillväxt i ett begränsat ekosystem leder till överutnyttjande och
riskerar på sikt att slå ut det ekosystem vi är beroende av för vår överlevnad.
Konsekvenserna vi ser idag är klimatförändringar, utarmning av ändliga resurser och fossilt
grundvatten, ödeläggning av sjöar och vattendrag, förgiftning av vatten och marker,
utrotning av arter.
P1P4. Den ekonomiska tillväxten drivs till allra största del av ökad varuproduktion som
bygger på användning av överutnyttjade resurser och ger stora mängder miljöskadligt avfall
(bland annat utsläpp av s.k. växthusgaser).
P1P1P4. Ökning av BNP står i direkt koppling till ökad resursförbrukning.
Resursförbrukningen i förhållande till BNP ökar i världen, vilket betyder att det inte ens
pågår någon relativ frikoppling av BNP från resursförbrukningen. Än mindre någon absolut
frikoppling eftersom resursförbrukningen har en ständig ökning.
P5. Tillväxtbaserad ekonomi är instabil ekonomi som antingen drivs mot expansion eller
sammanbrott. I takt med ökad ekonomisk tillväxt blir också finanskriserna och
depressionerna allvarligare och mer omfattande.
P1P5. För att rädda sig från lågkonjunkturer driver politiker upp tillväxten med lånade
pengar. Detta är mycket riskabelt och konsekvenserna blir tydliga i och med finanskrisen
som utlöstes 2008 i USA på grund av en överbelånad bostadsmarknad.
P6. Ekonomisk tillväxt och materiell konsumtion ger oss inte längre högre livstillfredställelse.
Den avtagande marginalnyttan är så påtaglig att inkomster över 15 000 dollar per capita och
år, knappast gör befolkningen mer tillfredsställd. Dem senaste 40 åren har befolkningen i
många länder blivit mindre tillfredsställd trots kraftig ekonomisk tillväxt.
P1P6. De länder som har högst BNP har inte den mest tillfredsställda befolkningen. Många
länder har höga världen av livstillfredställelse lycka trots små inkomster.
P1P6. Personer som aktivt tagit avstånd från konsumismen och lever materiellt sett enklare
liv, är enligt undersökningar mer tillfredsställda än personer som konsumerar mer.
Klas Eklund (2004): Ekonomisk tillväxt
C1. Ekonomisk tillväxt har givit välstånd och välfärd.
P1C1. Historien visar ett tydligt samband mellan BNP-utveckling och välfärdsutveckling.
Levnadsstandarden höjs i absolut räkning för alla medborgare. Alla får det därmed bättre
genom ekonomisk tillväxt.
P2C1. När vi har ekonomisk tillväxt blir BNP större och ett land har därmed mer att spendera
på privat och offentlig konsumtion.
C2. Även i framtiden kan ekonomisk tillväxt generera ökat välstånd genom privat och
offentlig konsumtion. Alla vill vi ha ökad konsumtion i form av bättre bostäder,
10
transportmedel, sjukvård och utbildning. Ökad privat och offentlig konsumtion är inte lika
med ”fler prylar”.
C3. Det är fel att neka människor ökad konsumtion av det människor vill konsumera. Det är
en perfektionistisk och orättfärdig idé om att människor har ”felaktiga”
konsumtionsmönster. Idag har vi ingen aning om vilka konsumtionsmönster vi kommer att
ha imorgon och hur den påverkar miljön. Därför kan vi inte säga nej till morgondagens
konsumtion.
P7. Ekonomisk tillväxt sker för närvarande till stor del i produktion som orsakar
miljöförstöring.
C1P7. Ekonomisk tillväxt behöver inte vara ökad produktion av varor som orsakar
miljöförstöring. Mycket av framtidens ekonomiska tillväxt kommer ett ske i tjänstesektorn.
C2P7. Genom att öka kostnaderna för miljöförstöring (miljöskatt) kan staten styra tillväxten
till nyutvecklade produktionsmetoder som är mindre resursintensiva och därmed inte
belastar miljön i allt mindre utsträckning.
Klassificering
För att ta reda på mer om argumentens härkomst och premisser har jag valt att dela första
ordningens argument i sex olika klasser. Utifrån dessa klasser ska jag sedan söka efter
argumentens teoretiska eller ideologiska bas. Dom klasser jag har konstruerat är på intet sätt
fristående eller oberoende av varandra. Tvärt om kan argument ”från” olika klasser ha
mycket gemensamt och rent av bygga på varandra. Men jag tror ändå att en klassificering
ger en tydligare utgångspunkt i sökandet efter svar på min andra frågeställning. Här nedan
följer en kort beskrivning av klasserna och vilka argument de innefattar:
Miljöargumenten
P1, 4, 7
Ekonomisk tillväxt leder till olika typer av miljöförstöring. I spetsen för miljöargumenten går
hotet om allvarliga klimatförändringar till följd av förbränningen av fossila bränslen.
Kontraproduktivitetsargumenten
P2,6
Vi har passerat en brytpunkt då ekonomisk tillväxt och förbättring av den materiella
standarden inte längre höjer vår livskvalité. I vissa fall är det snarast tvärt om, då
konsumismen kan göra oss olyckliga. Därmed har den ekonomiska tillväxten, som avser göra
oss lyckligare, blivit kontraproduktiv.
Instabilitetsargumenten
P5
Den kapitalistiska tillväxtbaserade ekonomin har en inbyggd instabilitet och växlar hela tiden
mellan hög- och lågkonjunktur. Med en ökad tillväxt blir topparna i konjunkturen högre
liksom dalarna blir lägre. Instabiliteten och dom djupa ekonomiska kriserna är ett allvarligt
hos mot välfärden och samhället i stort.
11
Utanförskapsargumenten
P3
Alla medborgare åtnjuter inte lika stora inkomstökningar när ekonomin växer. Det gör att
ekonomisk tillväxt skapar större ekonomiska klassklyftor i ett samhälle. Klassklyftorna leder i
sin tur till ohälsa och samhällsomfattande problem, på grund av utanförskap och
statuskonkurrens.
Inkomstargumenten
C1, 2
Ekonomisk tillväxt ger ökat BNP. Det betyder att ett land och dess medborgare får ökade
inkomster som kan användas till privat- och offentlig konsumtion. Ökad konsumtion av t.ex.
prylar, bostäder, tjänster, sjukvård, utbildning och upplevelser höjer vår livskvalité.
Frihetsargumenten
C3
Det är orätt att hindra människor från att konsumera enligt egna önskemål. Staten vet
ingenting om morgondagens konsumtionsmönster eller produktionstekniker och bör därför
inte stämpla beteenden som rätt- och felaktiga.
12
4. Argumentens premisser och konfrontation
Premissernas betydelse
I det här kapitlet ska jag kort studera hur argumenten konfronterar varandra samt belysa de
premisser som argumenten vilar på. Att just belysa argumentens premisser är i de flesta fall
mera betydelsefullt än man först kan tro. Stephen Toulmin är, liksom Vedung som jag
nämner i kapitel 2, mycket inflytelserik inom argumentationsanalysen. Jag ska ge en lätt
förenklad variant av Toulmins argumentationsanalysmodell för att klargöra premissernas
betydelse i en argumentation. Toulmin urskiljer ett antal byggstenar vilka skapar ett
argumentationsschema. Första byggstenen är ett påstående som debattörer vill få
motståndaren att hålla med om10. Den andra byggstenen är fakta som är avsedd att
underbygga påståendet. Toulmin kallar denna byggsten för data, men Bergström och Boréus
översätter det fritt till argument. Den tredje byggstenen kallar Toulmin för warrant och
Bergström och Boréus översätter det till premiss. Exempel på Toulmins
argumentationsschema skulle kunna vara följande:
Argument: Förbättrat bilvägnät i städer leder till mer biltrafik i städer.
Premiss: Ökad biltrafik i städer är inte bra.
Påstående: Bilvägnätet bör inte förbättras i städer.
Exemplet gör det tydligt att som motståndare kan man hålla med om argumentet eller
premissen utan att göra detsamma om påståendet. För att vara överens om påståendet
gäller att man godtar både argumentet och premissen, men inte endast en av dem.
Argumentet (fakta) är i dom flesta fall lättare att vetenskapligt/empiriskt ta reda på och
stämpla som sant eller falsk. Premissen däremot innehåller ofta någon typ av normativ
värdering av vad som är önskvärt eller ej. Eftersom det är lättare att vara oenig om
normativa frågor än om fakta så är det ofta premissen som skapar oenigheten. Premissen får
därmed en oerhört viktig betydelse när man kommer till att analysera argument (i Toulmins
fall argumentationsscheman). Premisserna blir därför också ytterst centrala när man
studerar en debatt i syfte att ta ställning för någon sida.
Miljöargumenten
Frågan om huruvida ekonomisk tillväxt är möjligt om vi samtidigt ska undvika miljöförstöring
och klimatförändringar skapar en intressant sub-debatt. Eklund tar, liksom de tre andra
författarna upp problematiken med att ekonomisk tillväxt orsakar miljöproblem och då
främst allt för höga koldioxidutsläpp (P7). Han bemöter sedan själv miljöargumentet med
vad han och många med honom kallar för ”grön tillväxt”. Tillväxten ska då ske utan
miljöpåverkan genom minskad resursintensitet och förskjutning av tillväxten från industri- till
tjänstesektorn (C1P7, C2P7). Jacksons argument P1P1P4 kontrar då med invändningen att
det inte pågår någon relativ- eller absolut frikoppling. I sin bok utvecklar han också att
10
Bergström och Boréus: Textens mening och makt […].
13
ekonomisk tillväxt och minskade koldioxidutsläpp är en orimlighet. Ehrlichekvationen som
framlades för 40 år sedan av Paul Ehrlich och John Holdren förklarar att inverkan av mänsklig
aktivitet (miljöpåverkan) är produkten av tre faktorer: befolkningens storlek (b), dess
välståndsnivå (v) uttryckt som inkomst per person och en teknikfaktor (t) som mäter den
inverkan som är förknippad med varje dollar vi konsumerar för11.
Denna ekvation går att tillämpa på dagens största miljöhot: klimatförändringar på grund av
stora koldioxidutsläpp. Jordens samlade koldioxidutsläpp (C) är du produkten av:
befolkningens storlek (B), hur mycket vi konsumerar för mätt i dollar (K) och hur stor mängd
koldioxidutsläpp som är förknippat med varje konsumerad dollar (T). Vi får formeln C = B x K
x T. För att förstå hur koldioxidutsläppen ska minska måste vi titta närmare på varje faktor.
Enligt FN:s prognoser är det mest troliga att jordens befolkning kommer att fortsätta öka
fram till cirka år 2050 för att då stabilisera sig någonstans mellan 9 och 10 miljarder12.
Konsumtionen ökar hela tiden i takt med människor och stater får mer pengar att spendera.
Kort sagt kan man säga att konsumtionen ökar i takt med den ekonomiska tillväxten. Dessa
två första faktorer bjuder inte på några direkta överraskningar. Det intressanta är den sista
faktorn: utsläppsintensiteten eller antal kg koldioxid/dollar. Jackson visar i sin bok att
utsläppsintensiteten har minskat de senaste decennierna och det finns all anledning att tro
på en fortsatt minskning. Därmed har vi två faktorer som ökar (B, K) och en som minskar (T).
Jackson menar att befolkningsökningen och minskningen i utsläppsintensiteten balanserar
varandra. Därmed ökar de totala koldioxidutsläppen i samma takt som den ekonomiska
tillväxten och den ökade konsumtionen fram till den dag då B blir lika med 1 och effekterna
av ett minskande T blir synligt.
Premissen för att argumentet om ”grön tillväxt” ska vara giltigt är följaktligen att
teknikutvecklingen och utsläppsintensiteten multiplicerat med produkten av
befolkningsökningen och konsumtionsökningen ska bli 0 eller mindre. Och motsatta
förhållanden gäller naturligtvis för att motargumenten (de jag kallar miljöargumenten) ska
vara giltiga.
Kontraproduktivitetsargumenten och inkomstargumenten
Kontraproduktivitetsargumenten står i direkt strid med inkomstargumenten. Den
fundamentala skillnaden i argumenten ligger i huruvida ökade inkomster gör oss lyckligare.
Vi pratar då om absoluta inkomstökningar och inte relativa. Frågan gäller alltså huruvida jag
blir lyckligare om jag ökar mina inkomster från 15 000 dollar till 16 000 dollar per år om alla
andra personer jag kan relatera till får samma inkomstökning. Frågan gäller också om person
A som har 20 000 dollar i inkomst, på grund av sin inkomst är lyckligare än person B som har
15 000 dollar i inkomst och lever i en annan del av världen. Att relativa inkomstökningar gör
oss mer tillfredsställda råder inte lika stor oenighet om. Dom flesta kan nog hålla med om att
11
12
Jackson: Välfärd utan tillväxt […].
UNDP: Befolkningsökningen avtar.
14
man hellre tillhör ett samhälles överklass, än att med samma inkomster tillhöra ett rikare
samhälles underklass (förutsatt att alla andra förutsättningar var lika).
I frågan om absoluta inkomster verkligen gör oss lyckligare, kan jag endast konstatera att
åsikterna går isär. Det är oerhört svårt att på ett vetenskapligt vis besvara den frågan.
Säkerligen förekommer många olika individuella avvikelser och böjelser vilket ger en låg grad
av generaliserbarhet. Premisserna för att kontraproduktivitets- eller inkomstargumenten ska
vara giltiga är därmed lätta att identifiera men det är svårt att bedöma deras riktighet. För
att inkomstargumenten ska vara giltiga gäller helt enkelt att man tror på ökade inkomsters
förmåga att öka vår livskvalité. För kontraproduktivitetsargumenten gäller följaktligen det
omvända. Viktigt att konstatera är att ökade inkomster inte uteslutande kan spenderas på
”prylar” utan naturligtvis även på sjukvård, forskning, tjänster, upplevelser och mycket mer.
Instabilitetsargumenten
Att den kapitalistiska och tillväxtbaserade marknadsekonomin har en inbyggd instabilitet
med ständiga konjunktursvängningar råder ingen större oenighet om. Frågan är snarare om
detta ses som ett allvarligt problem eller en mindre biverkning. Premissen för att
instabilitetsargumentet ska vara giltigt är ju att instabiliteten betraktas som ett allvarligt
problem. En inbiten tillväxtförespråkare hade förmodligen menat att lågkonjunkturer och
ibland även ekonomiska kriser är någonting vi får räkna med på vägen mot en allt större
ekonomi. Men av den som till följd av konjunkturnedgång blir av med jobb och inkomst ses
instabiliteten i ekonomin säkerligen som ett problem. Möjligen skulle man kunna skönja en
skillnad i hur man betraktar konjunkturnedgångar, mellan samhällets socioekonomiska
toppskikt och lägre arbetarklass med små ekonomiska marginaler. Emellertid är det några av
samhällets mest sårbara som drabbas hårdast vid en ekonomisk nedgång och sällan får
direktören gå från hus och hem när en verksamhet måste skära ner på kostnaderna.
Utanförskapsargumenten
För att utanförskapsargumenten ska anses vara giltiga måste man godkänna premissen att
ojämlikhet ses som någonting negativt. Det är en närmast ideologisk eller teologisk/religiös
fråga om synen på människan och naturen. Långt ifrån alla skulle hålla med om att
ojämlikhet (med vissa restriktioner för hur den har uppstått) i sig självt är någonting
felaktigt. Är man lite darwinistiskt lagd och ser ojämlikheter som naturligt rättfärdigade blir
det naturligtvis svårt att acceptera premisserna för utanförskapsargumenten. Men det finns
en del till i Wilkinson och Picketts utanförskapsargument som i deras bok13 framträder som
det huvudsakliga argumentet för minskad ojämlikhet. Nämligen det att ojämlikhet skapar
sjukdomar i samhällskroppen inte bara är negativa för de sämst ställda. Ojämlikheten föder
statuskonkurrens, kriminalitet, sämre skolresultat, psykisk- och fysisk ohälsa, och av den
13
Wilkinson och Pickett: Jämlikhetsanden […].
15
anledningen bör ojämlikheten minska. Det skapar en helt annan premiss som är betydligt
mer pragmatisk och borde kunna godkännas av alla, oavsett ideologisk härkomst.
Frihetsargumenten
Frihetsargumenten kräver, liksom utanförskapsargumenten, att man godkänner premisser
av närmast ideologisk karaktär. Premissen är att negativ frihet och individuellt
självbestämmande ses som positivt. Detta kan verka självklart. Men ett kommunitärt synsätt
skulle kunna argumentera för att individer inte alltid vet sitt eget och samhällets bästa och
att staten därför måste gripa in begränsa självbestämmandet. En mindre sådan begränsning
skulle kunna vara miljöskatter som missgynnar försäljning av miljöskadliga produkter. Större
begränsning vore att till helt förbjuda kolförbränning eller sätta en övre gräns för hur mycket
en medborgares samlade konsumtion får uppgå i, mätt i kronor.
Inom miljödebatten återkommer begreppet Tradegy of the commons (översatt,
allmänningarnas tragedi) som ett exempel på hur frihet och egennytta blir till allas tragedi.
Det kan appliceras på konsumtionsvanor där vi kan konstatera att total frihet i konsumtion
och exploatering skulle leda till tragedier. Om vi antog att fisket på världshaven var helt
oreglerat och att alla fiskkonsumenter valde att köpa torsk därför att torsken ansågs som
den godaste fisken, då skulle torsken på kort tid bli utrotad. När fisken väl var slut så skulle
ingen kunna äta torsk längre och den individuella friheten skulle därmed ha blivit
kontraproduktiv. Enligt ett dylikt perspektiv är det inte givet att individuell frihet alltid måste
ses som någonting positivt.
16
5. Argumentens ursprung
I det här kapitlet ska jag söka efter vilka teorier, idéer, ideologier, livsåskådningar eller
tankesätt som man kan härleda de olika argumenten till. Vissa argument går att placera på
en politisk höger-vänsterskala. Andra argument har en tydlig koppling till religiösa eller
profana livsåskådningar. Genom att härleda argumenten får vi en ökad förståelse för varför
ett argument framförs och vad avsändaren har för syften.
Miljöargumenten
Miljöargumenten är direkt hämtade från tankar och idéer om miljöbevarande och icke
manipulation av naturen. Här vill jag urskilja två olika utgångspunkter som leder fram till
snarlika miljöargument.
Den första utgångspunkten består i att naturen har ett egenvärde och därför också har en
inneboende rättighet att inte blir manipulerad. När man antyder den typen av ståndpunkter
kommer man oundvikligen in på miljöfilosofiska resonemang med massor av kluriga
frågeställningar att fundera på. Vad är det som ska bevaras och varför? Vad är naturen? Vad
är skillnaden på naturlig och manipulerad utveckling? Att människans aktivitet de senaste
tusen åren har skapat snabba förändrar av livet på jorden råder ingen stor oenighet om.
Livet på jorden har ju, om än i långsam takt, alltid varit under förändring. Att göra en tydlig
distinktion mellan naturlig- och manipulerad utveckling är därför inte helt lätt. Men så vitt
jag kan förstå är det den människostyrda och eskalerande förändringstakten som är
utmärkande för manipulerad utveckling. För den utgångpunkten jag beskriver ses
manipulation som orättfärdigt och människan ska istället för att manipulera naturen leva i
symbios med densamma. Ytterligare stöd för den här uppfattningen ges av Buddismens
åttafaldiga väg som bland annat innehåller dygder om att man bör leva sitt liv med respekt
för alla levande varelser.
Den andra utgångspunkten är mera pragmatisk och består i att människan inte bör
manipulera naturen för sin egen skull. Kort sagt kan man beskriva det som att människans
manipulation skapar problem för människan och bör därför upphöra/minska. Den aktuella
debatten om klimatförändringar illustrerar detta väldigt väl. Miljöargumenten är ofta
formulerade i termer av att människan kommer att drabbas av otrevligheter så som matbrist
p.g.a. bebyggd eller uttorkad odlingsmark, vattenbrist p.g.a. föroreningar, uttorkning och
överutnyttjande av grundvatten samt extrema väderfenomen. Med denna utgångspunkt
formulerar man därför, med hänvisning till människans välstånd, miljöargument av den
typen jag beskrivit tidigare.
Försiktighetsprincipen som återfinns i miljöbalken kan härledas till både dessa
utgångspunkter. Den säger i korthet att verksamhet måste bedrivas med största försiktighet
så att den inte ”medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön” 14.
14
Vågbrytaren Stockholm: Försiktighetsprincipen.
17
Försiktighetsprincipen tar alltså upp människors hälsa, som i andra utgångspunkten och
miljön, som i första utgångspunkten.
Kontraproduktivitetsargumenten
Det finns många olika typer av antimaterialistiskt tankegods som ligger till grund för
kontraproduktivitetsargumenten. Den gemensamma nämnaren är att tillfredställelse söks i
annat än materialistisk ackumulering. I dom mest extrema fallen kan det innebära att man
genom späkning ska finna vägen till salighet medan man i andra fall bara bör uppvisa viss
avhållsamhet mot lockelser.
Idéen att tillfredställelse och meningen med livet inte går att finna i ökad materialistisk
konsumtion är vida spridd över världen. Den återfinns nämligen i, mer eller mindre, i alla
våra världsreligioner. I synnerhet Buddismen, men även Hinduismen betonar vikten av ett
enkelt levnadssätt och att vägen fullkomlighet går genom, enkelhet, godhet och meditation.
Alla de tre Abrahamitiska religionerna har också inslag av askes. Det blir extra tydligt om
man studerar klosterlivet. Men även den vanliga religionsutövaren bör följa vissa
avhållsamhetsbud och istället ägna tid åt andlig utveckling. Islams fastemånad Ramadan är
ett bra exempel på det.
Instabilitetsargumenten
Instabilitetsargumenten är svåra att härleda till några överordnade tankar så som ideologier
eller religioner. Det springer snarare ur kritik av den oreglerade marknadsekonomins
oförutsägbarhet. Oförutsägbarheten och ekonomins konjunktursvängningar har
dokumenterats historiskt och är även en del av den teoretiska marknadsekonomiska
modellen15. Instabilitetsargumenten hämtar därmed sin vitalitet ifrån erfarenheterna av alla
dom ekonomiska kriser som drabbat mänskligheten under det senaste seklet, ända från 30talets stora depression till bolånekrisen idag. Eftersom instabilitetsargumenten egentligen
kritiserar hela den oreglerade marknadsekonomiska modellen kan man också säga att
argumenten springer ur marknadsekonomins teoretiska motsats (även om det långt ifrån
alltid är motsatsen som efterfrågas av kritikerna) – planekonomiska modellen. I den
centralstyrda planekonomin finns inga oförutsägbara konjunktursvängningar eftersom
produktion, lönesättning och prissättning är helt och hållet reglerat av staten. Kritik mot
marknadsekonomin behöver som sagt inte innebära rop efter planekonomi. Peter A. Hall och
David Soskice har identifierat två olika typer av marknadsekonomier som båda drivs av
kapitalistiskt näringsidkande16. Skillnaden är att den ena idealtypen är oreglerad och präglas
av konkurrens medan den andra är mer reglerad och präglas i större utsträckning av
samordning. Enligt Jackson är konjunktursvängningarna mindre i de reglerade
15
16
Cameron och Neal: Världens ekonomiska historia […].
Hancké: Debating varieties of capitalism.
18
marknadsekonomierna, vilket kan vara någonting för oreglerade marknadsekonomier att
sträva efter.17.
Utanförskapsargumenten
Utanförskapsargumenten går att härleda till olika typer av filantropiska synsätt. Argumenten
åberopar jämlikhet i den meningen att samhället inte ska segregera folk efter social status
och materiell standard. Kanske kan frågan om social- och ekonomisk jämlikhet vara den
flitigast debatterade och mest återkommande politiska frågan. En strävan mot ett
jämlikhetsideal förekommer i flera politiska ideologier, religioner och livsåskådningar.
Socialismen är de politiska ideologiernas främsta jämlikhetsföreträdare. Socialism använder
jag här som ett samlingsnamn för de otaliga besläktade politiska inriktningarna som vilar på
samma kritik mot utsugning av proletariatet och distanseringen mellan arbete och ägande –
kommunism, socialdemokrati, syndikalism m.fl. Ända sedan framväxten av västvärldens
moderna partisystem har socialistiska partier alltid haft stort folkligt stöd, med undantag för
några få länder. Jämlikhetsidealet, i större eller mindre utsträckning, ger helt enkelt utryck
för många människors uppfattning om hur samhället bör vara beskaffat.
Kristendomens förhållande till jämlikhetsidealet är ett komplicerat relationsdrama. Samtidigt
som den kristna kyrkan har en tradition av starka hierarkier (kanske mer den katolska- och
ortodoxa än protestantiska kyrkan) så är jämlikhet ett återkommande tema i nya
testamentet. Ett citat som illustrerar Jesus jämlikhetsideal är ”Den som har två skjortor skall
dela med sig åt den som ingen har, och den som har bröd skall göra på samma sätt”18. Det är
svårt att generalisera och försöka beskriva vad kristendomen globalt sett står för i frågan
som social- och ekonomisk jämlikhet. Kristendomen är kanske allt för splittrad för att man
ens ska kunna tala om en samlad kristen tro. Men utan att ta mig vatten över huvudet vågar
jag i alla fall påstå att det finns fragment av jämlikhetssträvan inom kristendomen som
möjligen har påverkat människors rättviseuppfattning.
John Rawls är kanske samtidens största tänkare inom politisk filosofi och hans idéer om
rättvisa har blivit mycket inflytelserika. 1971 publicerade han sin bok A theory of justice som
en reaktion på utilitarismens sätt att se på lycka och jämlikhet. Rawls rättviseteori och på
vilket sätt han utarbetat den är en kräver lite för mycket utrymme för att få en korrekt
redogörelse i den här texten. Will Kymlicka sammanfattar Rawls allmänna föreställning om
rättvisa i följande citat:
Alla grundläggande samhälleliga nyttigheter – friheter möjligheter, inkomster och egendom,
förutsättningar för självkänsla – skall vara jämlikt fördelade såvida inte en ojämlik fördelning
av någon eller alla dessa nyttigheter gagnar de sämst ställda19
Rawls bygger sin jämlikhetsuppfattning på att alla de förmågor som kan ge fördelar
gentemot andra är oförtjänade. Han ger därmed utryck för en tanke om att vi alla är jämlikar
17
Jackson: Välfärd utan tillväxt […].
Svenska bibelsällskapet: Lukas 3:11
19
Kymlicka: Modern politisk filosofi: en introduktion.
18
19
och vilka förmågor vi föds med och med vilka karriärsförutsättningar är ett spel i livet lotteri.
I dagens ojämlika värd kan man därmed födas med nit- och vinstlott. För att man inte ska
kunna dra en oförtjänt nitlott när man föds så bör därför dom sociala och ekonomiska
skillnaderna vara minimala i världen.
Utanförskapsargumenten utgår inte endast från det jag kallat för jämlikhetsidealet på
ideologisk eller religiös basis. Argumenten utgår till stor del även ifrån mer pragmatiska
resonemang med hänvisning till konkreta problem som uppstår till följd av ojämlikhet.
Utgångspunkten är till stor del en holistisk samhällssyn. Samhället främjas helt enkelt av
mera jämlikhet och drabbas av splittring vid för stora ojämlikheter. Hur enskilda individer
uppfattar sin situation i samhället är i det resonemanget av mindre vikt. Istället prioriteras
samhällets välmående men med hänvisning till att alla faktiskt tjänar på ett holistiskt synsätt
och jämlik fördelningspolitik.
Inkomstargumenten
Inkomstargumentet står, som jag beskriver i föregående kapitel, i direkt konflikt med
kontraproduktivitetsargumentet. Argumenten grundar sig på historiska erfarenheter av
välståndsökning snarare än ideologi eller religion. Grunden till inkomstargumenten är helt
enkelt det historiska samband mellan ekonomisk tillväxt och välstånd som man tydligt kan se
i alla delar av världen. Om ekonomisk tillväxt har givit oss ökat välstånd i århundraden finns
det goda skäl att tro på den logiken även i framtiden.
I det konsumtionssamhälle vi idag lever i kan man enligt enkelt orsakssamband tänka
följande: Ekonomisk tillväxt ger oss större inkomster, vi spenderar våra allt större inkomster
på konsumtion därför att vi vill det, ökad konsumtion ger ekonomisk tillväxt som ger oss
större inkomster o.s.v. Hela orsakskedjan bygger på att vi vill konsumera (offentlig och privat
konsumtion). Antagligen konsumerar vi mer därför att det ger oss ökad livstillfredställelse.
Livstillfredställelsen kan bestå i att vi blir friskare, lever längre, kan äta bättre, bättre
utbildade och kan ägna mer tid åt det vi spontant tycker är roligt. De historiska
erfarenheterna av att ökade inkomster ger oss mer livstillfredställelse är den enkla
bakgrunden till inkomstargumenten.
Frihetsargumenten
Frihetsargumenten har en tydlig grund i oviljan till statliga styrning och kontroll. Naturligtvis
kan man därför härleda dessa argument till den politiska liberalismen. Liberalismen tillskriver
självbestämmandet ett egenvärde och därför bör medborgaren liv vara fritt från statlig
påverkan. Att inskränka människors handlingsfrihet är att kränka en medborgerlig rättighet
enligt ett liberalistiskt synsätt.
Förutom de medborgerliga liberala rättigheterna inkluderar också frihetsargumenten en tro
på att liberalism och fria marknadskrafter löser alla eventuella problem på bästa sätt.
Slagordet Laissez faire (på svenska ungefär, låt ske) lanserades tillsammans med liberala
20
ekonomiska tankegångar i Frankrike under 1700-talets mitt som reaktion på
merkantilismen20. Förutom individuella fri- och rättigheter, som jag redan nämnt, så innehöll
de nya liberala strömningarna också en tro på att en oreglerad marknad alltid verkade till det
bästa. Adam Smith myntade begreppet ”den osynliga handen” som lägger den oreglerade
marknaden till rätta och gör att egennytta blir till kollektiv nytta. Den oreglerade marknaden
reglerar sig själv, så att säga. Det betyder i tillväxtdebatten att marknaden reglerar sig i den
mån det är nödvändigt. När eventuella negativa konsekvenser av tillväxten uppmärksammas
och bli till problem, så kommer marknaden att hitta lösningar på dessa problem. Den fria
marknadens flexibla och innovativa förmågor gör att det finns en överlägsen
problemlösningsförmåga inbyggd i systemet.
I den politiska retoriken hämtar liberala debattörer argument ifrån både frihets- och
inkomstargumenten. I min uppsats har jag sorterat argumenten i dessa två kategorier, men i
mångt och mycket hänger dom ihop med varandra. Dom två argumentstyperna utgör ofta
tillsammans ett liberalt politiskt resonemang och blir på så vis svåra att åtskilja.
20
Cameron och Neal: Världens ekonomiska historia […].
21
6. Avslutning och resultatdiskussion
Mina frågeställningar är nu behandlade, var och en i ett eget kapitel. Mina forskningsfrågor
är formulerade på ett sådant vis att svaren blir många och inte möjliga att generalisera. Av
den anledningen kommer jag inte ge någon sammanfattning av resultaten. Några
omstörtande slutsatser är av samma anledning svåra att dra utifrån mina resultat. Det man
kan säga om argumenten är att dom är hämtade från ett väldigt brett spektra av teorier,
ideologier och livsåskådningar. Argumenten bygger inte sällan på mer eller mindre osäkra
föreställningar om framtiden och samhällsutvecklingen. Premisserna, som oftast är av
normativ karaktär, komplicerar debatten ytterligare och gör att argumenten inte bara blir
många utan också komplexa. Jag vill påstå att det är just de många och komplexa
argumenten som gör debatten intressant, svårdebatterad och svår att ta ställning i.
Med det sagt lämnar jag uppsatsens huvudfrågor, för att istället ägna lite tid åt att fundera
kring vad mina frågeställningar och svar kan ge för tillskott till debatten? Är mina resultat
relevanta och användbara? Att ta ställning i debatten ligger inte inom ramen för mitt arbete.
Inte heller bedöma argumentens logiska eller moraliska hållbarhet. Men genom att ta del av
mina resultat är det lättare att skaffa sig en uppfattning och ta ställning i debatten. Som i så
många andra debatter så har tillväxtdebatten många inneboende frågor i den lite mer
övergripande fråga som man diskuterar. Tillväxtdebatten handlar kanske inte i endast om att
ena sig kring om ekonomisk tillväxt är bra eller inte. Istället kan man säga att debatten
handlar om (1) vilken typ av samhälle vi vill leva i, (2) vilka framtida alternativ som finns och
(3) vilka konsekvenser dagens agerande kan få i framtiden. Otvivelaktigt är det frågor som
gemeneman inte går omkring och funderar på dagligen och kanske är det just därför frågan
om ekonomisk tillväxt inte är någon stor politisk fråga.
Trots alla de kritiska argument som jag återgivit i kapitel 3 så är det fortfarande politisk
kutym att åberopa ekonomisk tillväxt som lösningen allsköns problem. Av alla de åtta
riksdagspartierna är samtliga utom miljöpartiet uttalat positiva till ekonomisk tillväxt.
Miljöpartiet är lite svåranalyserat då man till och från diskuterat alternativ till ekonomisk
tillväxt21. Men att döma av miljöpartiets offentliga framträdande ser dom ekonomisk tillväxt
som önskvärt och fullt möjligt genom så kallad grön eller hållbar tillväxt. Just den politiska
enigheten är en intressant fråga som jag tycker är värt att resonera en aning kring. En
relevant fråga att ställa är om politikens nästan enstämmigt positiva inställning beror på att
medborgarna aktivt tagit ställning för ekonomisk tillväxt, eller om det beror på att väljarna
inte ges några välformulerade alternativ. Studerar man dagens kritiska argument så är
många av dem relativt nya i sin formulering. Miljöargumenten kunde man naturligtvis inte
formulera innan miljöforskningen var tillräckligt långt framskriden.
Kontraproduktivitetsargumenten bygger just på att ekonomisk tillväxt gör oss lyckligare upp
till en viss inkomstnivå. Innan den nivån passerades av en större del av befolkningen (i
Sverige kanske någon gång på 60-70-talet) kunde argumentet naturligtvis inte formuleras.
21
Miljöpartiet: Ekonomisk tillväxt.
22
Kort sagt kanske man kan säga att kritiken är ny eftersom problemen i någon större
utsträckning inte uppmärksammats för ens under den senaste 20-årsperioden.
Frågan är vidare om dagens aktuella argument kommer att få större gehör om några år eller
om de kritiska argumenten konsekvent kommer att ratas av partipolitiken. Ett framtida
scenario är att dagens aktuella argument sakta men säkert blir mer och mer inflytelserika för
att tillslut nå ända in i riksdagsdebatterna. Det tar lång tid att vända ett ångfartyg, men jag
ser det som fullt rimligt att vi inom en 10-årsperiod kan börja diskutera radikala livsstils- och
samhällsförändringar till följd av kritiken mot ekonomisk tillväxt. Ett annat scenario är att
kritiken och argumenten mot ekonomisk tillväxt helt enkelt inte får större inflytande än idag
därför att folk, forskare och politiker inte sluter upp mer bakom kritiken.
En intressant följdfråga är varför kritikerna av ekonomisk tillväxt inte har fått större
genomslag i den politiska- och civila debatten. FN:s klimatpanel (IPCC), som kanske är
världens mest pålitliga vetenskapliga organ, står fast vid att det är människans utsläpp av
framförallt koldioxid som orsakar den globala klimatförändringen vi upplever sedan 1950talet. De slår också fast att konsekvenserna av klimathöjningen kan bli synnerligen allvarliga
för människor som lever i särskilt utsatta regioner. Trots detta diskuteras miljöargumenten
som någonting avlägset vi i våra tankar kan strävar mot, men utan att vi egentligen gör
någonting handlingskraftigt. Miljöargumenten är bara ett exempel på hur många av oss
identifierar samma problem som kritikerna gör. Vi håller kanske med att en
samhällsförändring verkar nödvändig för att undvika de framtida problem som kritikerna
förutspår. Men när allt kommer omkring väljer vi ändå den ekonomiska tillväxten och de
frukter som den bär med sig.
Hur kommer det sig att vi inte gör handling av kritiken? Är ekonomisk tillväxt trots allt det
som gör oss lyckligare? Är kritiken opålitlig eller kanske rent av felaktig? Eller blundar vi för
dystra framtidsscenarion och domedagsprofetior? Går vi mot civilisationens undergång?
Hela tiden återkommer vi till dessa frågor utan svar. Jag vill påstå att detta är ett
karakteristiskt drag för hela debatten om ekonomisk tillväxt: bristen på överenskommen
fakta och gemensamma utgångspunkter att bygga sina resonemang på.
23
7. Referenser
Bergström, Göran och Boréus, Kristina (2012): Textens mening och makt: metodbok i
samhällsvetenskaplig text och diskursanalys. Lund, Studentlitteratur AB
Cameron, Rondo och Neal, Larry (2006): Världens ekonomiska historia: från urtid till nutid.
Lund, Studentlitteratur AB.
Eklund, Klas (2004): Ekonomisk tillväxt. Stockholm, SNS Förlag.
Esaiasson, Peter (2012): Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad.
Stockholm, Norstedts Juridik AB.
Hancké, Bob (2009): Debating varieties of capitalism. Oxford University press
Jackson, Tim (2012): Välfärd utan tillväxt: så skapar vi ett hållbart samhälle. Stockholm,
Ordfront förlag.
Kymlicka, Will (1995): Modern politisk filosofi: en introduktion. Nora, Bokförlaget Nya Doxa.
Miljöpartiet: Ekonomisk Tillväxt. (elektronisk) Tillgänglig: http://www.mp.se/karlshamn/tillvaxt
(2014-01-04)
Schlaug, Birger: Detta är tillväxt. (elektronisk) Tillgänglig:
http://schlaug.blogspot.se/p/tillvaxt-ar-det-popularaste-ordet-for.html (2014-01-04)
Svenska bibelsällskapet: Lukas 3:11 (elektronisk) Tillgänglig: http://www.bibeln.se/las/2k/luk
(2014-01-04)
UNDP: En ojämlik värd. (elektronisk) Tillgänglig: http://www.millenniemalen.nu/bvb/hurtror-du-varlden-ser-ut/har-varlden-blivit-battre/en-ojamlik-varld (2014-01-04)
UNDP: Befolkningsökningen avtar. (elektronisk) Tillgänglig:
http://www.millenniemalen.nu/bvb/framsteg-du-kanske-inte-kandetill/befolkningsokningen-avtar (2014-01-04)
Vågbrytaren Stockholm: Försiktighetsprincipen. (elektronisk) Tillgänglig:
http://www.vagbrytarenstockholm.se/handbok/forsiktighetsprincipen (2014-01-04)
Wilkinson, Richard och Pickett, Kate (2012): Jämlikhetsanden: därför är jämlika samhällen
nästan alltid bättre samhällen. Stockholm, Karneval förlag.
24