Beteckning: Rel D ht 2005:1
Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap
Den svenska nunnans medeltida liv
Ett religiöst kall eller lättja och fåfänga?
Lena Magnusson
Januari 2006
D-uppsats, 10 poäng
Religionsvetenskap
Religionsvetenskap D
Handledare: Olof Sundqvist
Innehållsförteckningen
1. Inledning
1.1 Syfte och frågeställningar
1.2 Metod
1.3 Källorna
1.4 Forskningsläge
3
4
4
5
6
2. Olaus Petri, klostren och nunnorna
2.1 Olaus Petri
2.2 Olaus Petris världs- och människouppfattning
2.3 Olaus Petri; Om klosterlefverne;
”En liten bok, i hvilken klosterlefverne förklaradt varder”
2.4 Sammanfattning
8
8
8
9
10
3. De svenska klostren och nunnornas liv där
3.1 Kort om klosterrörelsens historia
3.2 När klostren och nunnorna kom till Sverige
3.3 Klosterklausurens ideologiska bakgrund
2.4 Kort om klosterrörelsens asketiska ideal
3.5 Birgitta och frälsarorden O.ss.S
3.6 Vadstenanunnornas dagliga verksamhet
3.7 Sammanfattning
11
11
12
14
14
15
16
19
4. Utblickar mot England och Italien
4.1 Analogier
4.2 Att bli nunna – en påtvingad kallelse
4.3 Bakom stängda dörrar
4.4 Reformationens gränser
4.5 Sammanfattning
20
20
20
21
22
23
5. Slutdiskussion
6. Sammanfattning
7. Ordlista
8. Käll- och litteraturförteckning
24
26
27
29
2
1. Inledning
Jag har i min C-uppsats skrivit om kvinnan i historien ”medeltida helgon – reformationens
häxor”. Syftet med uppsatsen var att påvisa hur synen på kvinnan kom att förändras från att vara
medeltida helgon till att bli reformationens häxor.
Det var Olaus Petri som började predika reformationens idéer omkring 1520. En katolsk
tradition som hårt utsattes för reformationens attacker var klosterväsendet. I sin kritik av
ordenslivet uppehåller sig Olaus Petri med förkärlek vid klosterbyggnadernas dyrbarhet –
”klostren liknade mer slott än enkla kristna bostäder”.
”Man övergiver sitt eget och lever i lättja och fåfänghet av annan mans svett och
arbete, och när man ser rättsliga till, då är det märkliga rikedomar, som
klosterfolken kallar fattigdom.” 1
Klostren menar Olaus Petri vidare är mänskliga påfund, något som enligt hans sätt att se på
saken gör att de egentligen inte har något existensberättigande. Olaus Petri nöjer sig inte med
dessa allmänna påhopp, utan riktar in sig på nunnorna. Han menar att dessa gör sig skyldiga till
”hjärtats okyskhet”, de ger presenter som ger en glimt från en svunnen vardagsvärld, d v s;
”Nunnorna har för vana att giva mansfolk örtakvastar, kransar och näsdukar.
Prata med mansfolk, skriver dem gärna till, läsa gärna deras skrivelser vilja att det
skola leva dem i åminnelse.” 2
Nunneklostren ska ju vara kyskhetens och bönens bastioner dit kvinnor kom för att tjäna Gud.
Men de har tydligen uppfattats som syndens och olydnadens näste av bland annat Olaus Petri.
Här placerades änkor, döttrar med handikapp och ogifta flickor av olika anledningar. Enligt
Catharina Brommé, dominikansyster och teol. hedersdoktor som bland annat har skrivit boken,
”I kyrkans mitt” skriver att dessa rykten om klostren som ”härdar för osedlighet” finns det
ingenting som bekräftar. Ryktena får nog skrivas på reformationstidens fantasi och propaganda.
Mary Laven är fil.dr i historia och har skrivit boken ”Nunnorna i Venedig”. Hon har studerat
protokoll från visitationer och rättegångar. Enligt Laven förde nunnorna i Venedig en ganska
angenäm tillvaro i klostren. De som kom från välbärgade släkter uppbar ofta underhåll och
kunde äta och dricka gott, klä sig i vackra kläder och inreda sina celler bekvämt. Men även här
slog 1500-talets reformation hårt skriver Mary Laven. Klosterlivet kom att regleras, nunnorna
tilläts inte längre lämna klostren, privat ägande förbjöds, kontakterna med yttervärlden bröts.
Bevisligen finns det olika åsikter om hur nunnorna levde i klostren under medeltiden.
Forskning kring de svenska klostren, klosterordnar och dess utveckling och framväxt har det
skrivits flera betydelsefulla avhandlingar kring. Poängen med detta arbete är inte att än en gång
beskriva och analysera dessa områden, utan att med hjälp av analogier från England och Italien
synliggöra hur nunnorna faktiskt levde i de svenska klostren vid tiden kring reformationen. Den
problematik som ställs i centrum är huruvida nunnornas liv präglades av de asketiska
traditionerna eller av ett liv i lättja och fåfänghet.
1
2
Petri. O. En liten bok (1528) samlade skrifter, band 1
Petri. O. En liten bok (1528) samlade skrifter, band 1
3
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med följande uppsats är att ta reda på om det ligger någon sanning i Olaus Petris
anklagelser mot nunnorna om att de skulle vara fåfänga och att de levde i lättja. Dessutom är
syftet med denna uppsats att ge en bild av de faktiska förhållanden och värderingar som
levandegjort deras miljö.
Med det här arbetet vill jag försöka belysa den ideologiska grundstrukturen i den medeltida
klosterrörelsen i Västeuropa för att ge arbetet en bra bakgrund. Det är viktigt att beakta
nunneklostrens framväxt i det medeltida Sverige och utifrån detta skapa en bild av hur
nunnorna levde där, för att sen försöka se om det ligger någon sanning i Olaus Petris påståenden
om att nunnorna i de svenska klostren var fåfänga och levde i lättja. Kan det helt enkelt vara så
att synen på det asketiska idealet har varierat? Kan andra värderingar än den importerade
asketiska idealismen ha dominerat i nunneklostren?
I detta arbete kommer huvudsakligen Vadstena kloster att behandlas. Det har i Sverige under
perioden 1143 till 1596, då de sista nunnorna vid Vadstena lämnade klostret, funnits ca 15
katolska nunnekloster i Sverige. Det finns inte utrymme i detta arbete att undersöka alla
klostren. Jag har därför valt att göra en avgränsning och väljer då att titta på Vadstena kloster
eftersom det här finns bra källmaterial och en del tidigare forskning. Jag kommer även att
använda mig av analogier från England och Italien för att få bra bredd på materialet i uppsatsen.
Med hjälp av analogierna kommer jag att försöka synliggöra nunnornas liv i de svenska
klostren.
För att svara på syftet har uppsatsen lagts upp på följande sätt
1
Första delen av arbetet innehåller historiskt material om Olaus Petri och hans
anklagelser mot klostren och nunnorna. Jag tittar närmare på den kritik Olaus Petri i sina
skrifter riktade mot nunnorna.
2
Andra delen av arbetet inleds med en kort överblick av klostrens historia och uppkomst
i Sverige under 1000-talet. Vidare, i arbetets andra del, behandlas historiskt material om
svenska kloster och hur nunnorna levde där under senare delen av svensk medeltid
(1500- 1520).
1.2 Metod
För att behandla syftet med denna uppsats har jag gjort ett litteraturstudium utifrån ett antal
primärkällor som finns i översättning till modern svenska. Jag har även använt sekundärt
källmaterial, det vill säga olika forskares tolkning och kommentarer. Dessa källor återfinns i
listan över referenslitteratur.
I sin bok; ”Fra Stamme til Stat i Danmark” skriver Ulf Näsman om att jobba med analogier.
Han menar att tekniken med att använda sig av analogier bidrar till utveckling av Nordisk
historisk etnografi. Analogianslutning innebär i en förlängning att kunna ta sig från det kända
till det okända. En analogi förutsätter att det finns stor likhet i kända förhållanden för att man
ska kunna göra en analogianslutning av det okända. Analogianslutning är en nödvändig metod
för de nordiska forskare som vill nå utöver de inhemska tillgängliga källorna. I brist på skriftligt
källmaterial kan en forskare inte skriva ett utförligt arbete utan att ta hjälp av analogier.
4
Eftersom källmaterialet är så magert kommer jag i uppsatsen att använda mig av komparativa
argument, dvs. jag använder material från England och Italien, då det där finns utförligt
material kring nunnornas klosterliv. I Sverige har vi dåligt med motsvarande material
nedtecknat varför jag med hjälp av dessa analogier gör en tolkning. Försöker förstå innebörden
av de spår vi har från klostren och visa att människans handlande är förståeligt mot bakgrund av
hennes levnadsvillkor.
Det är svårt att forska om kvinnor eftersom kvinnors verksamhet sällan lämnat spår i det
kvarlämnade källmaterialet. Från förhistorisk tid saknar vi dessutom skrivna källor, bortsett
från runskrifter. Dock är det fullt möjligt att anlägga ett kvinnligt perspektiv. Här handlar det
mycket om att granska redan använt material utifrån kvinnosynsvinkel och ställa nya frågor.
Det finns en lucka i forskningen som jag, med hjälp av analogier från England och Italien, har
försökt täppa till genom att försöka synliggöra de faktiska levnadsvillkoren för den enskilde
individen – nunnan, under perioden 1520-1523 i Sverige. Det övergripande målet med detta
arbete har dock inte varit att presentera nya fakta, utan med hjälp av de möjligheter som
analogierna från England och Italien ger, analysera hur det kom sig att nunnorna i de svenska
klostren framhölls som fåfänga och att de skulle leva ett liv i lättja. Man kan inte använda
analogier för att bevisa något, analogierna kan inte leda till ett faktum.
Den här uppsatsen är tänkt att läsas utifrån ett genusperspektiv. Jag vill belysa kvinnan för att på
så vis få med genus i historisk forskning, något som det finns relativt lite av i svensk
historieforskning, och då speciellt kvinnan - nunnan - i de svenska klostren vid tiden för
reformationen 1520-1523.
1.3 Källorna
Bland de primära källorna har jag använt översättningar av: Olaus Petri skrifter, översatta 1914,
som endast genomgått en översättning till något modernare svenska. Innehållet i de tolv
skrifterna utkomna åren 1526-28 är identiska med originaltexterna. Olaus Petri bedöms allmänt
som en god historiker. Mycket i Olaus Petri författarskap är naturligtvis tidsbundet, framförallt
är det starkt präglat av situationen då det tillkommit.
De grundläggande källorna till kunskap om verksamheten i Vadstena kloster är dess regler och
stadgar. Anvisningarna i Birgittas ordensregler och i andra stadgar är mycket detaljerade. De
ger inte enbart upplysningar om ordenslivets religiösa mål och mening utan också detaljerade
anvisningar om den dagliga verksamheten, disciplinen, ämbets- och arbetsfördelning mm. Med
hjälp av dessa anvisningar kan man göra sig en föreställning om hur livet i Vadstena kloster kan
ha gestaltat sig.
Regula Salvatoris eller Frälsarens regel återfinns som två olika källgrupper. Den ena utgör en
enda uttömmande uppenbarelse, i vilken Kristus för Birgitta framlägger den nya ordens olika
regler och tolkningen av dessa. Den andra källan utgörs av olika uppenbarelser från Kristus till
Birgitta om Frälsarens orden vilka tillsammans med andra uppenbarelserna, som ej passat in i
någon av de andra åtta uppenbarelseböckerna, bildar en speciell uppenbarelsesamling
betecknad Revelaciones extravagantes. Övrig information som innebörden i birgittinnunnornas
arbets- och ämbetsuppgifter finns i ordens regler och stadgar. Birgittas klosterregel ger
anvisningar för abbedissans och generalkonfessorns ämbeten, medan uppgifter om de lägre
tjänsterna är beskrivna framför allt i systrarnas sedvanebok, Lucidarium.
5
Litteraturen kring Birgittas liv och litterära verksamhet är omfattande. Vad gäller birgittinorden
är materialet betydligt mindre, i synnerhet uppgifterna om nunnornas liv och klostrets inre
verksamhet. I detta avseende är Birgittas texter viktiga för detta arbete, då man utifrån
frälsarens regel kan ana en bild av missförhållanden som kan ha varit rådande inom den
inhemska klosterrörelsen. Källmaterialet med uppgifter från Vadstena har jag kompletterat med
material från svenska avhandlingar om kloster och klosterliv i Sverige under medeltiden.
Eftersom filologer, historiker och teologer utgivit och granskat de ovan nämnda texterna, har
det varit möjligt för mig att tryggt använda mig av de källorna. Underlaget för min
undersökning har därigenom varit såväl mångsidigt som tvärvetenskapligt. Dessa källor har en
direkt anknytning till tiden och ämnet i min uppsats. Det ovan nämnda källmaterialet är inte
beroende av att styrkas på något vis då det är direktöversättningar av originalmaterialet.
I uppsatsen använder jag mig av komparativa argument, dvs. analogier från England och
Italien, för att få bra bredd på materialet. Det kompletterande materialet - de komparativa
utblickar jag har gjort till England och Italien är bland annat:
”Nunnorna i Venedig” av M. Laven. Hon har i sin forskning använt sig av
visitationsprotokollen från klostren i Venedig under 1500-talet.
E. Powers grundläggande verk ”Medieval English Nunneris”.
Detta material har hjälpt mig att synliggöra svenska klosters, och då speciellt birgittinordens,
särdrag i förhållanden till andra kvinnokloster i Europa under samma period.
1.4 Forskningsläge
Under 1900-talet har forskning om kvinnor och kvinnors villkor väckt intresse under olika
perioder. Kvinnohistorisk forskning har dock fram till våra dagar varit ett mer eller mindre
försummat område. Under den senare delen av 1900-talet har intresset för att forska om ”den
andra halvan av mänskligheten – Kvinnorna”, ökat i takt med att tonvikten inom
historieforskningen nu har förskjutits från politisk historia till social och ekonomisk dito.
Klosterrörelsens utveckling har dock varit föremål för vetenskapligt intresse redan under
upplysningen tidevarv, därom vittnar Benzelius forskningsarbeten från 1700-talet. Några
monografier i ämnet skrevs under 1800-talet av Fredrik Hall och Lars Nilsson. Tendensen i
dessa arbeten är starkt präglade av reformatorisk ideologi. De försöker rättfärdiga upplösningen
och konfiskationen av klostrens godsbestånd under reformationen genom att peka på
klostermedlemmarnas avfall från det asketiska idealet, överflöd av mat och dryck samt
sedlöshet i största allmänhet. Detta moraliska förfall anges som välgrundade motiveringar att
konfiskera och upplösa klostren. Denna reformationsvänliga tolkning av klostrens välförtjänta
undergång hade sin främsta förespråkare i Olaus Petri och hans historieskrivning.
Den grundläggande historiska forskningen om svenska kloster och då främst birgittinorden har
utförts i form av avhandlingar. De viktigaste anses vara T Höjers studier i ”Vadstena klosters
och birgittinordens historia” (1905) och L.-A. Nordborgs ”Storföretaget Vadstena kloster”
(1958) Nordborgs uppgift var att studera framväxten av Vadstena klosters godsbestånd, de
vägar på vilka klostret erhöll sin jordegendom. Nordborg har i sin forskning använt sig av
jorde-, uppbörds-, och räkenskapsböcker, men även åtkomsthandlingar till godsen, d.v.s. gåvo-,
bytes-, köpe- och pantbrev.
6
Ruth Rajamaa har i sin avhandling försökt nå kunskap om hur flickor och kvinnor uppfostrades
och undervisades i äldre tid. Fokus ligger på klostrens verksamhet som var nära förbundet med
boklig bildning och undervisning. Hon har använt sig av källmaterial från Vadstenakloster.
Kristin Parikh redovisar verksamheten vid de östgötska kvinnoklostren, däribland
Vadstenakloster. Det framgår hur väl integrerade de östgötska klostren var i det svenska
ättesamhället – ofta i strid med klosterreglernas ideal. Med hjälp av källmaterial påvisas att
klosterrörelsens grundprincip, som var fattigdom - egendomslöshet, i egentlig mening inte var
genomförd i de östgötska klostren.
Cisterciensorden har under lång tid fascinerat svensk medeltidsforskning och Agneta Conradi
Mattson har skrivit ett utförligt vetenskapligt arbete om Riseberga nunnekloster. Conradi
Mattson gör en beskrivning av Riseberga klosters byggnader och följer klostrets utveckling
under dess första sekel. Det pågår även idag forskning, men inte i någon stor utsträckning,
några utgrävningar gjordes under hösten 2004.
Forskningen kring reformatorn Olaus Petri verksamhet och tankevärld har länge rört sig på ett
tämligen ytligt plan. I förvånande stor utsträckning mätte forskarna Olaus Petri insatser med sin
egen tids vetenskapliga måttstockar och negligerade det som var själva grunden för hans
handlande och tänkande. I den på många sätt nyorienterande undersökningen av Olaus Petris
förhållande till de tyska reformatorerna betecknas Olaus Petri som en föga spekulativ natur, en
man av ringa filosofisk läggning. På liknande sätt bedöms han av J E Almqvist som har studerat
hans juridiska skrifter. Ludvig Stavenow prisar, i en större uppsats Olaus Petri som
historieskrivare, hans sanningskärlek. Samtidigt dömer han med avsmak ut de ”lärdomar”
Olaus Petri drar av historien och kristendomen såsom naiva.
Det var Sven Ingebrand som genom sin avhandling om Olaus Petris reformatoriska åskådning
visade vägen till en djupare förståelse av Olaus Petris uppfattning i centrala religiösa frågor.
Carl F. Hallencreutz har i sin avhandling försökt visa hur Olaus Petri i sin framställning och i
sina kommentarer i hög grad styrts av vissa vägledande tankegångar. Dessa vittnade alla om att
han starkt influerats av samtida humanistisk historietolkning. Historiens förlopp såg av honom
som ett utslag av Guds vilja. Man bör också ha i minnet att många av Olaus Petris skrifter är
präglade av den situation då de tillkommit.
Litteraturen om den heliga Birgittas liv och litterära verksamhet är omfattande. Forskningen om
hennes skapelse – Vadstena kloster och birgittinorden – är däremot något blygsammare, i
synnerhet gällande nunnornas liv och klostrets inre verksamhet. Äldre forskning har
koncentrerats till klostrens ekonomiska förutsättningar, struktur och utveckling. Den tidigare
forskningen har även fokuserat på klostrens relation till omvärlden. Här har jag försökt att
öppna upp genom att titta på hur nunnorna levde i klostren och hur det stämde överens med
reformatoriska uttalanden om att nunnorna levde i lättja och fåfänga. Kan det helt enkelt vara så
att synen på det asketiska idealet har varierat? Kan andra värderingar än den importerade
asketiska idealismen ha dominerat i nunneklostren?
7
2. Olaus Petri, klostren och nunnorna
I denna inledande del av arbetet vill jag ge läsaren en bild av Olaus Petri, den svenske
reformatorn och förmedla hans nedskrivna ord kring de svenska klostren och hans syn på
nunnorna som levde där.
2.1 Olaus Petri
I Boken Olaus Petri – den mångsidige reformatorn skriver C. F. Hallencreutz ett mycket bra och
innehållsrikt stycke om Olaus Petri liv. Han var smedson från Örebro. Forskarna vet inte med
bestämdhet när under året han föddes. Vissa har t o m ifrågasatt 1493 som hans födelseår. Olaus
Petri begav sig på våren 1516 till Tyskland för universitetsstudier. I sina självbiografiska
anteckningar nämner han inte utan stolthet sina studier i Tyskland. Han konstaterar bl a att han
år 1518 promoverades till filosofie magister i Wittenberg. I början av 1519 är Olaus tillbaka i
sin stiftsstad, i Strängnäs, där han kom att bli biskop Mattias sekreterare. Sedermera blev han
den svenske reformatorn. 3 Men Olaus kom även att ägna sig åt annan verksamhet, nämligen
författarskapet. Han skrev en bönbok, utgav Nya testamentet på svenska och en rad andra
mindre skrifter, bland dem ”En liten bok, i hvilken klosterlefverne förklaradt varder” som tas
upp i detta arbete.
Olaus Petri var även gift och familjefar. År 1525 ingick Olaus Petri äktenskap med sin
Christina, ett bröllop som väckte uppseende. Biskop Brask var en av flera högljudda kritiker.
Av Olaus självbiografiska anteckningar framgår att paret Petri fick två barn, dottern Elisabeth
och sonen Reginald. Olaus Petri dog 1552, hans hustru Christina överlevde honom med nio år. 4
”När Gud vill ha människan till det eviga livet, då söker han henne med sina profeter, predikare
och lärare … Så har Gud nu sökt sitt folk här i Sverige” sade Olaus Petri och såg i detta
sammanhang sig själv som predikare och lärare. 5
Olaus Petri var en reformator, men ingen revolutionär. Han arbetade på en väldig andlig
omstörtning. Men icke med våld skulle den åstadkommas, utan med Guds ord. 6 Med
reformationen sattes Guds ord åter i centrum, apostlatiden återupplivades. Han sände
evangelium till svenskarna med sina utvalda predikare.
2.2 Olaus Petris världs- och människouppfattning
Enligt G. T Westin, som har studerat Olaus världs- och människouppfattning vilar den på den
bibliska läran om människans skapelse, fall och upprättelse, sådan den utformats av de tyska
reformatorerna. Här av följer att förkunnelsen av ordet är det centrala i mänsklighetens tillvaro.
Den förste som fick denna uppgift var Jesus. I sin barmhärtighet sände Gud sin enda son – född
av en obefläckad jungfru och alltså syndfri. 7 Efter honom verkade hans apostlar. Efterträdarna
till apostlarna är predikarna. De har inträtt i apostlarnas ämbete och har samma befallning som
3
Hallencreutz. C. F. Olaus Petri – den mångsidige svenska reformatorn s. 5
Hallencreutz. C. F. Olaus Petri – den mångsidige svenska reformatorn s. 11
5
Westin. G. T. Olaus Petri – den mångsidige svenska reformatorn s. 44
6
Uppsala universitets årsskrift. Knut B. Westman. Reformationen och revolutionen, en Olaus Petri studie s. 47
7
Westin. G. T. Olaus Petri – den mångsidige svenska reformatorn s. 33
4
8
de att förkunna Guds rike. Olaus Petri menar att falska profeter missleda mänskligheten. Som
exempel på deras läror anföres klosterväsendet, celibatet, dyrkan av helgon och martyrer etc. 8
”När Gud vill hava människan till det eviga livet, då söker han henne i så måtto att
han sänder henne sina profeter, predikare och lärare, som henne skola draga på en
rätt väg genom Guds helga ord och lärdom. Så haver och Gud nu sökt sitt folk här i
Sverige med sitt ord, det oss till ett stort tecken är att han unnar oss gott …” (OPSS
3 s 320)
Citatet ovan utgör slutorden på en predikan i ”En liten postilla”, från december 1530. Det visar
hur Olaus Petri då uppfattade situationen. Han ser sig själv som en Guds utsände apostel, nu
inför sitt mål, reformationens fullbordan. Olaus Petri menar att predikaren, en som han själv,
har genom sitt ämbete fått helig ande och därmed en djupare insikt i Guds ord. Gentemot den
sanna predikaren står den falske. Man känner igen en falsk profet på att han vänder
människornas sinnen från Gud. Han tänker mer på sitt eget bästa än på församlingens. Han
klipper, mjölkar och slaktar fåren och söker sitt eget gagn med predikan, hit räknas då klostren. 9
2.3 Olaus Petri; Om klosterlefverne;
”En liten bok, i hvilken klosterlefverne förklaradt varder”
Olaus tar i skriften upp klosterlöftena, och Jungfrudomen ägnar han flera sidor åt, han skriver
bland annat; ”Man kan ju klart nog märka, om man ej alldeles blind är, att jungfrudom inte aktas
för Gudi, utan det är för honom lika vad en mera jungfru eller icke.” Olaus ta hjälp ur bibeln och
skriver; ”Icke sade heller Paulus att en jungfru skulle för sin jungfrudoms skull vara bättre för
Gudi än en annan som icke är jungfru som klosterfolk nu gör, där de säga sig förvärva av Gudi
en besynnerlig krona i himmelrike med deras jungfrudom.” Olaus avslutar utlägget kring
jungfrurna med; ”Och härav beslutar jag nu att jungfrudom ej är bättre för Gudi än äktenskapet,
efter det (som sagt är) att Gud haver intet anseende till personerna.
Det är lika för honom vad en är gift eller ogift, jungfru eller änka. Betänk grant, om de ock
någon tid hava haft lust och begär till manfolk. Man ser ju det för ögonen att de gärna tala med
mansfolk, skriva dem gärna till, läsa gärna deras skrivelse, vilja att de skola hava dem i
åminnelse. De giva manfolk örtakvastar, kransar, näsdukar och annat mer. Sådana stycken äro
ju vissa tecken därtill att de hava lust och begär till manfolk, och en naturlig inbrunst i deras
lekamen.” 10
Vidare ger sig Olaus i kast med klosterfolkets fattigdomslöfte: ”Klosterfolket lovar att leva i
fattigdom, att de skola intet eget hava. Så att när klosterfolk lova fattigdom, lova de det att ej
vilja have eget gods och rikedomar. Och med sådana stycken mena de ock att de skola hava en
besynnerlig lön för Gudi och vara honom kärare än annat folk som haver och brukar världsliga
rikedomar.
Men det faller för dem, såväl i detta stycke som med jungfrudom. Förty såsom Gudi ej aktas,
vad en mera är, man eller kvinna, herre eller dräng, så aktar han ej heller vad en är världsliga
rikedomar fattig eller rik. Förty Abraham, David, Salomo etc. voro rika och dock Gudi
behagliga.”
8
Westin G. T. Olaus Petri – den mångsidige svenska reformatorn s. 34
Westin G. T. Olaus Petri – den mångsidige svenska reformatorn s. 35
10
Petri, Olaus Band I; En liten bok i vilken klosterleverna förklarat vader (13 nov 1528) s. 476 -523
9
9
Efter denna urladdning konstaterar Olaus; ”Deras kloster äro där uppbyggda som bästa land och
läge är, have mest parten gods och landbor nog, så att de äro alldeles väl försedda med föda och
kläder, och än vilja de heta fattiga bröder och systrar. De säga sig leva i fattigdom och hava
dock allt det dem behöva överflödeliga nog. De hava hus som andra slott, men han hade icke så
mycket han kunde lägga sitt huvud uppå. Vi hava ju nog här tillförne hört, att klosterleverne är
ett bedrägligt och ogudaktigt väsende.” 11
Olaus avslutar med en liten förmaning till klosterfolket och deras vänner; ”Efter det man rikliga
nog bevisat haver att klosterleverne är ett ogudaktigt och skrytligt väsende, så förmanar jag i
Jesu Kristi namn var och en klosterperson, man och kvinna, som i sin oförståndighet eller eljest
kommen är till sådant farligt leverne, att hon tage detta till sinnes och beränke till, huru hon kan
varda en rätt Kristen människa.”
Denna lilla bok utkom 1528 under Olaus Petris namn. Efter inledande historisk översikt över
befintliga ordnar, tar den sen upp det förhållandet att varje kristen människa vid dopet givit Gud
ett löfte, i det hon vedersakat djävulen och lovat Gud trohet. Detta löfte bryts, om man tager på
sig ett nytt livstidslöfte, som är grundat på människostadgar.12 Olaus Petri ger en direkt
förmaning till dem saken närmast angår; ”Hvar och en klosterperson manas att betänka, huru
hon kan varda en rätt kristen människa och låta sitt lefverne fara, ty den i himmelriket ingå
skall, han måste gå därin som en kristen och icke som en munk eller nunna.” Klosterfolkets
vänner uppmanas att vara dem behjälpliga att komma ut ur ”detta lefverne med dess bedrägliga
sken af helighet”. 13
C R Bråkenhielm konstaterar att det finns ett rationalistiskt drag i Olaus Petris teologi, en brist
på apofati, d.v.s. tystnad inför mysteriet. Kanske var det på grund av just denna brist han kunde
ge sig på klostren och nunnorna så hårt. För mystiken måste man ju säga är en naturlig och
viktig del av traditionen inom klostren och i nunnornas liv. Något som kom att saknas i den
evangeliska traditionen och som man faktisk kunde finna i klosterfromheten, tystnaden inför
mysteriet. Olaus Petri ska en gång ha frågat sin mor, om hon förstod de latinska bönerna. ”Inte
förstår jag dem,” lär hon ha svarat ”men då jag hör dem, beder jag andäktigt till Gud att de
måtte behaga honom, vilket jag icke tvivlar på.” 14
För Olaus Petris mor hängde det inte på förståelsen av ordet, utan – om man får tolka hennes
andemening – den ordlösa gudsnärvaron. Detta är ju en viktig del i den mystiska traditionen och
som man kunde finna i klostren och nunnornas liv.
2.4 Sammanfattning
Denna första del innehåller historiskt material om Olaus Petri. Jag har tittat närmare på hans
skrifter och den kritik han där riktar mot nunnorna, som enligt Olaus Petri lever i lättja och är
fåfänga. I sin kritik framhåller Olaus Petri att det skulle vara väl känt att många ordensmedlemmar lever okyskt, men han har faktiskt inga konkreta hänvisningar i sina texter till
några sådana fall. I materialet framkommer att Olaus Petris teologi har en stor brist, nämligen
tystnaden inför mysteriet. Denna brist tillsammans med hans världs-, och människouppfattning,
som främst vilar på den bibliska läran, kan ha legat till grund för attackerna mot de svenska
nunnorna och Olaus Petris påstående att de levde i lättja och var fåfänga.
11
Petri, Olaus Band I; s. 12 (Inledningen av K. B. Westman)
Petri. Olaus Fösta bandet s. 518
13
Petri, Olaus Band I; s. 12 (Inledningen av K. B. Westman)
14
Bråkenhielm C. R. Olaus Petri – den mångsidige svenske reformatorn. s. 213
12
10
3. De svenska klostren och nunnornas liv där
En katolsk tradition som hårt utsattes för reformationens attacker var klosterväsendet. Som
framgåt av texterna i det tidigare avsnittet riktar Olaus Petri hård kritik mot nunnorna och
klosterlivet. I denna andra del av arbetet ges en kort introduktion till klosterrörelsens historia
och hur klosterrörelsen växte fram i Sverige. Fokus ligger på nunnorna och hur de levde i
klostren. Främst då Vadstena kloster och Frälsarorden vid tiden för reformationen ca 1520.
Med hjälp av detta material är tanken att skapa en bild av hur nunnorna levde i klostren, för att
se om det ligger någon sanning iden kritiken Olaus Petri riktar mot de svenska nunnorna.
3.1 Kort om klosterrörelsens historia
Ordet kloster kommer av latinets claustrum, som betyder inhägnad plats. Klosterväsen och
klosterliv är benämningar på organiserade och målmedvetna former av religiöst liv, som under
medeltiden och fortfarande enligt strikt katolsk terminologi kallas ”vita religiosa” - religiöst
liv. På nordiskt medeltida folkspråk talade man vanligen om renlevnad som egentligen syftade
på liv i kyskhet, men också klosterlevnad. 15 Det som vi med ett gemensamt namn, i brist på
bättre, kallar klosterliv eller ordensliv är lika gammalt som kyrkan. Det har alltid funnits i
kyrkan och kommer förmodligen alltid att finnas i någon form. Klosterrörelsen uppstod i
Egypten under 300-talet. I öknen fanns under 300-talet män och kvinnor som valt att leva ett liv
helt vigt åt Gud i ensamhet och försakelse, under askes, bön och meditation. Eremiterna levde
ibland i grupper, det bildades ett slags eremitbyar. Härifrån är inte steget långt till inrättande av
gemensamma byggnader, kloster. 16
Västeuropas första kloster grundades på 300-talet av biskopen Martin av Tours. Det var
ärkebiskopen Caesarius av Arles, som i början av 500-talet med sin munkregel tog det första
steget till det specifikt västerländska munkväsendets bestående ordning. Caesarius skapade
också ett nunnekloster, det första nunneklostret i västerlandet. 17
Den som samordnade de olika klosterreglerna, som tillkommit dittills, var Benedikt av Nursia.
För sitt kloster Monte Cassino skapade han senare på 500-talet en klosterregel som kom att bli
ledande för övriga klosterordnar i Europa under medeltiden. Grunden utgjordes av tre
klosterlöften. Det första löftet handlade om stabilitas locus varmed munken/nunnan bands vid
sitt kloster för livstid. Det andra löftet gällde sedernas omvandling conversio morum, vilket
innebar, att munken/nunnan avgav ett löfte om fattigdom, kyskhet och tystnad.
Det tredje löftet, som var det viktigaste för Benedikt, var absolut lydnad för den gemensamma
regeln. Benedikt menade att munkarna/nunnorna skulle dela tiden mellan andligt tjänande och
praktiskt arbete. Livet i klostren skulle bygga på tre hörnstenar: opus dei - gudstjänst, lectio
divina - andlig meditativ läsning, och manuellt arbete. Ora et labora, be och arbeta. Även
Benedikt grundade ett nunnekloster. 18
Det kristna klosterväsendets rötter finner vi i Nya testamentet. I första brevet till Timotheos,
finner man en organiserad grupp ”änkor” (5:3-15) som åtnjuter församlingens särskilda stöd. I
15
Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid band 8 s. 569
Mattson, C. A. Riseberga kloster förutsättningar och framväxt, Birger Brosa donatorn och filipssönerna s. 14
17
Mattson, C. A. Riseberga kloster förutsättningar och framväxt, Birger Brosa donatorn och filipssönerna s. 15
18
Mattson, C. A. Riseberga kloster förutsättningar och framväxt, Birger Brosa donatorn och filipssönerna s. 16
16
11
verserna 9-15 finns vissa regler för dem som skall upptas i gruppen, och i vers 12 finns antydan
om en sorts löftesavläggelse. 19
3.2 När klostren och nunnorna kom till Sverige
De oroliga århundradena fram till 1000-talet präglades av en livlig kontakt mellan Nordens folk
och kontinentens. Under denna tid nådde kristendomen Sverige. De svenska köpmännen och
vikingarna kunde inte undgå att bli påverkade av den kristna läran under sina långa färder. En
annan av kristendomens vägar till Sverige var missionen. 20
Ansgarmissionen, Ansgar (801-865) gjorde två resor till Birka, en i slutet av 820-talet och en på
850-talet. Om detta berättar biskop Rimbert av Hamburg i levnadsteckningen ”Vita Ansgarii”
(Ansgars liv). Men detta var bara en episod och gav inga bestående resultat. Även om en kyrka
byggts i Birka så upprättades ingen landskyrka. Den väsentligaste förutsättningen för en sådan
saknades, nämligen ett enat Sverige. 21
Först på 1000-talet kom missionen igång på allvar i Sverige. Kristendomen fick fäste i Sigtuna
som bildade utpost mot hedendomen med dess centrum i Uppsalatemplet där riksblotet hölls.
Slutkampen mellan hedendomen och kristendomen utspelades under senare delen av
1000-talet. Den koncentrerades till den gamla nordiska religionens kultplatser. Deras
förvandling till kyrkoplatser markerade kristendomens seger. Gamla Uppsala kyrka byggdes på
den plats där Uppsalatemplet hade legat. 22
Kung Sverker d ä och hans gemål Ulfhilde samt biskop Gisle i Linköping vände sig till
Bernhard av Clairvaux,(abbot och Cisterciensordens grundare) och framställde en begäran om
att han skulle sända ett antal munkar till Sverige för att grunda de första cisterciensiska klostren
i Alvastra och Nydala vilka grundades 1143. Alvastra (i Östergötland) är det äldsta svenska
kloster om vilket det finns tillförlitligt vittnesbörd. 23
Nunneklostren erhöll då de grundades ofta redan existerande kyrkor, i flera fall
kungsgårdskyrkor. Vreta kloster är troligen Sveriges äldsta nunnekloster. 24 Redan före
tillkomsten av de tidigaste svenska munkklostren fanns sannolikt nunnekloster i vårt land. Ett
nunnekonvent har förmodligen grundats i Vreta redan 1110 eller 1120 troligen ett benediktinskt
nunnekloster. 25 1162 har räknats som året för grundandet av Vreta kloster då klostret fick stora
donationer av Karl Sverkersson och dennes systrar, Ingegärd och Helena Sverkerdotter. 26
Att nunnekloster existerade i Sverige före Karl Sverkerssons tid (regeringstid 1161-1167) är
emellertid säkert. Detta framgår klart i påvebrevet från 1191-1192, där påven talar om Knut
Erikssons unga klostersatta trolovade. Påven syftade här på händelser från mitten eller senare
hälften av 1150-talet. Under inbördeskrigets oroligheter hade den unge Knut med medgivande
av sina egna och sin unga trolovades föräldrar lämnat henne i ett kloster – säkerligen en
19
Bibeln, Nya testamentet vers 12 - 15
Den svenska historien Del 1 s. 196
21
Nilsson, B. Sveriges kyrkohistoria, missionstid och tidig medeltid. A. Tergel, Från Jesus till moder Teresa, s.
165.
22
Tergel, A. Från Jesus till moder Teresa s. 181
23
Nilsson, B. Sveriges kyrkohistoria, missionstid och tidig medeltid s. 115 ff.
24
Broome, C. I kyrkans mitt. s. 81
25
Ahlund N. 1945 s. 337. – S. Kraft 1945 s. 247. N. Ahnlund. 1945 s. 139
26
Nilsson B. Sveriges kyrkohistoria, missionstid och tidig medeltid s. 117. N Ahnlund s. 337
20
12
väletablerad institution – för att hon skulle få skydd och vara i säkerhet. 27 Det har förekommit
skilda uppfattningar om detta klosters identitet. Främst har man talat om Vreta och Gudhem. 28
Ordnar i riket under medeltiden representerades vad det gäller nunnekloster av
Cisterciensorden, Birgittinorden, Dominikanorden och Franciskanorden. Under 1100-talet
kommer Cistercienserna in i landet och de grundar de första klostren – Alvastra, Nydala,
Varnhem, Roma och Säby. Från dessa Cistercienskloster finns egendomligt nog icke mycket
bevarat som tyder på andlig och filosofisk spekulation. Arbetet tycks – kanske naturligt nog –
framför allt ha varit rent praktiskt inriktat. När ett nytt cistercienskloster skulle grundas
skickade moderklostret ut en skara bestående av en abbot och tolv munkar, lika många som
Jesus och hans apostlar, samt ett antal konverser. 29
Under 1200-talet kommer tiggarordnarna in i Sverige, därmed förändras det andliga klimatet.
Snabbt upprättas en rad dominikankloster, bl. a. Sigtuna, Skänninge, Skara, Västerås och Åbo.
Här finns en rad handskrifter bevarade som röjer den höga intellektuella nivån hos dessa
”svartbröder” (vit dräkt med svart kappa, därav svartbröder), för att använda den vanliga
svenska termen.
Franciskanerna – eller ”gråbröderna” (på grund av dräktens gråa färg), även den en tiggarorden,
kom till Sverige på 1200-talet. Under medeltiden etablerade sig franciskanerna inom det nutida
Sveriges gränser, i Visby, Söderköping, Lund, Skara, Uppsala, Enköping, Ystad, Trelleborg,
Stockholm, Kongahälla, Nyköping, Jönköping, Arboga, Linköping, Malmö, Krokek, Nya
Lödöse, Växjö, Marstrand, Halmstad och Torkö. I Stockholm grundade klarissorna
(franciskanerorderns nunnor) konventet Sankta Clara.30
Birgittinerna, den enda inhemska ordensskapelsen, grundades 1384 och bestod av två
dubbelkloster - med både nunnor och munkar - (Vadstena och Nådendal). I Birgittas vision av
hur orden skulle fungera ingick tanken på att det var abbedissan som skulle styra hela klostret.
Hon representerade ju Maria, och precis som Guds moder var apostlarnas ”drottning” så skulle
abbedissan vara hela klostrets ledare. 31
Reglerna kring grundandet av Vadstena kloster finns nedtecknade i Birgittas himmelska
uppenbarelser band IV. Kristus och Maria ska ha uppenbarat sig för Birgitta (troligen i Sverige
1345) för att kungöra viktiga ting för henne, såsom frälsarens ordensregler och stadgar för
Vadstena kloster. 32 Vid tiden för Gustav Vasas trontillträde fanns det drygt femtio kloster och
konvent för munkar och nunnor i riket. Av ännu existerande lämningar vet vi att många av
dessa kloster var betydande anläggningar. De tog emot pilgrimer, de drev skolor och sjukhus. 33
Idag vet vi att reformationen kom att ödelägga alla kloster i Sverige under 1500-talet.
27
DS 825 (Diploatarium suecanum) omnämns i A. C. Mattson, Riseberga kloster förutsättningar och framväxt s.
208
28
Mattson. C. A. Riseberga kloster förutsättningar och framväxt s. 208
29
Mattson. C. A. Riseberga kloster förutsättningar och framväxt s. 206
30
Den heliga Birgittas himmelska uppenbarelser, i urval och översättning av Tryggve Lunden s. 13
31
Nyman. M. Förlorarnas historia s. 48
32
Den heliga Birgittas himmelska uppenbarelser, i urval och översättning av Tryggve Lunden s. 301
33
Nyman M. Förlorarnas historia s. 43
13
Antal kloster i Sverige (under medeltiden)
Kartussianorden
Cisterciensorden
Birgittinorden
Franciskanorden
Dominikanorden
Karmelitorden
Johannitorden
Antonitorden
Helgeandsorden
Totalt
män
1
6
2
16
11
1
3
1
1
42 st
kvinnor
7
2 (två dubbelkloster)
1
1
11 st
3.3 Klosterklausurens ideologiska bakgrund
För förståelsen av klosterrörelsens asketiska ideologi är Athanasisus Antoniusbiografi en
lämplig utgångspunkt. I denna stereotypa och starkt idealiserade levnadsteckning från 300-talet
har fornkyrkans munkideal tecknats med tydliga linjer. Den idealiserade skildringen av
Antonius liv har tjänat som utgångspunkt för de medeltida klosterreglerna, som kan betecknas
som germaniserade och mer eller mindre samhällsanpassade upplagor av samma asketiska
ideal. 34 Antonius Eremiten, ca 251-ca 356, han är det kristna eremitväsendets grundläggare och
helgon. Antonius som tillhörde Egyptens koptiska befolkning, bodde i många år ensam i ett
övergivet fort. Senare samlade han lärjungar och gav dem råd för det asketiska livet men drog
sig sedan åter tillbaka.
Hans biografi, i vilken bl.a. skildras hur djävulen frestade honom, gavs ut av Athanasius bara
några få år efter hans död. 35 Klosterklausuren har sin ideologiska bakgrund i Antonius
avsägelse och avståndstagande från ”Världen”. Hos ökenhelgonet är detta avståndstagande
förutsättningen för ett liv i Kristi efterföljd. På 300-talet uppstod den kristna statskyrkan med
påföljande massdop. Tillkomsten av statskyrkan utgjorde således en förutsättning för den
kristna klosterrörelsens uppkomst. 36
3.4 Kort om klosterrörelsens asketiska ideal
Vid sin invigning i ordenslivet svor den blivande nunnan eden och lovade därvid att leva i
lydnad, kyskhet och fattigdom. S:t Benedikts regel, skapad på 800-talet, är förebild för många
efterkommande munkar och nunnors ordningsregler. Samma regler kom att gälla för invigda
nunnor. S:ta Clara föreskrev i sin regel att nunnorna skulle förbli i sitt kloster. Endast ytterst
viktiga ärenden gav henne rätt att med abbedissans tillstånd lämna klostret. En syster fick ej
skriva brev, företa sig något eller gå ut utan abbedissans lov. 37
Fattigdomslöftet; Löftet att frivilligt leva i fattigdom innebar att allt nunnan hade med sig vid
invigningen skulle doneras till, och förvaltas av klostret. Detsamma gällde alla senare till
medlemmen tillfallna gåvor och testamenten. Likaså skulle betalning för arbeten som utförts av
34
Parikh, K. Kvinnokloster på östgötaslätten under medeltiden s. 18
Nationalencyklopedin, Antonios Eremiten
36
Parikh K. Kvinnokloster på östgötaslätten under medeltiden
37
Rajamaa; R. Systrarnas verksamhet, undervisning och uppfostran i Vadstena kloster 1384-1595 s. 60. Hägg T.
och Rubenson, S. Athanasios av Alexandria; Antonios liv.
35
14
nunnan gå till den gemensamma kassan. Eftersom det var strikt förbjudet att äga något själv
fick man ej ha lås på sin klädkista. 38
Kyskhetslöftet; Celibatlöftet innebar att all lojalitet och alla vänskapsband och trohet skulle
överföras från ätten/familjen, till kyrkan. Enligt protokoll, som forskaren E. Power refererar till,
innebar kyskhetslöftet inte enbart att man lovade avstå från sexuellt umgänge utan även att
avstå från all samvaro med män, kyrkliga som världsliga. 39
Omkring år 1299 utfärdades en bulla av påven, benämnd Periculoso. Stadgan innebar en
förordning om att alla nunnor, nuvarande och kommande, i alla världsdelar, oavsett orden,
skulle förbli i sina kloster innanför klausuren. Undantag kunde tillåtas endast av mycket tungt
vägande skäl. Vidare föreskrev bullan att nunnorna inte fick gå ut ensamma och ej lyssna till
människors berättelser eller ha samtal med dem, föräldrar och syskon undantagna. Det främsta
skälet till att nunnor skulle underkastas strängare klausurbestämmelser än munkarna var att de
kunde locka män att förföra dem och därigenom ge dem tillfället att begå brott. 40
3.5 Birgitta och frälsarorden O.ss.S.
(Ordo Sanctissimi Salvatoris eller vår allraheligaste Frälsarens orden)
Frälsarens regel har en prolog i vars andra kapitel Kristus talar till Birgitta om den klosterregel
han genom henne vill upprätta. Han framställer en allegori om de numera ofruktsamma
vingårdarna, som ska utplånas och ge plats åt en ny och fruktsam vingård. Birgitta får i uppdrag
att bära de goda kvistarna till den nya vingården. Birgitta som abbedissa ska vara som en
vinstock som i sig uppbär vinkvistarna. En jämförelse mellan Frälsarordens regler och i arbetet
redovisade omständigheter för kvinnokloster visar att Birgitta troligen varit väl medveten om
förhållandena i klostren. Hon har i sina regler vidtagit åtgärder för att begränsa möjligheten för
både kvinnor och män att lämna klostret och för att hindra ”världsmänniskor” att komma in i
klostret.
I klosterreglerna står att denna orden skiljer sig från andra genom att det inte förekommer något
novisår innanför murarna. I stället gällde ett års prövotid före invigningen. Under tiden kunde
klostrets ledning undersöka om den sökande var, gift, hade skulder, begått brott eller hade
någon svår sjukdom eller handikapp. Dessa regler hade två syften. De skulle skydda klostren
från att bli tillflyktsort för brottslingar samt hindra familjeförsörjare att sända sina döttrar till
klostret mot deras vilja. Även ifråga om bestämmelser för lägsta intagningsålder skilde sig
birgittinorden från andra ordnar. Den lägsta intagningsåldern för kvinnor var 18 år. Detta krav
måste ha orsakat problem eftersom de bemedlade flickorna på medeltiden i regel giftes bort vid
12-13 års ålder. 41
Abbedissan var klostrets ledare och härskarinna. (Från år 1400 då Vadstena fick
stadsrättigheter blev abbedissan också stadens härskarinna.) Det innebar att hon ansvarade för
klostrets ekonomiska förvaltning. Enligt tidigare klosterregler var abbedissan befriad från
förvaltningen och skulle enbart sysselsätta sig med predikan, studier och bön. Birgitta hade
istället stadgat att abbedissan fick ta fyra bröder i sin tjänst, vilka skulle underlätta hennes
arbete med förvaltningen. Dessa bodde på sysslomansgården utan för murarna. 42
38
Rajamaa. R. Systrarnas verksamhet, undervisning och uppfostran i Vadstena kloster 1384-1595 s. 62
Power, E. Medievel English nunneris 1275-1535 kap VIII
40
Rajamaa; R. Systrarnas verksamhet, undervisning och uppfostran i Vadstena kloster 1384-1595 s. 62
41
Birgittas himmelska uppenbarelser, Frälsarens ordensregel, kap I
42
Extrav. 33 (Senare uppenbarelser rörande klosterregler)
39
15
Risken att klostret skulle bli rikt, med åtföljande anhopning av praktiskt administrativa
åtaganden, vilka kunde locka till allt mindre lydnad med avseende på fattigdomslöftet och
klausulregeln, hade Birgitta bemött genom att begränsa klostrets möjligheter till
egendomsförvärv. Hon stadgade att kloster inom Frälsarorden fick förvärva egendom endast
under uppbyggnadsperioden.
Klostret skulle så långt som möjligt försörja sig på inkomster från de grundande medlemmarnas
gods. Så länge avkastningen räckte till respektive plats i klostret kunde även medellösa kvinnor
gå in. Vadstena kloster skulle även befrias från gästning, vilket kunde vara mycket kostsamt,
eftersom det innebar kostnadsfri inkvartering. En biskop t ex hade rätt till ett följe med 40
hästar. 43 Enligt regeln skulle de gåvor folket gav frivilligt användas av abbedissan till att förse
alla med föda, kläder och nödvändiga bostäder. Så länge klostret ej tyngdes av nöd skulle allt
som var utöver klosterfolkets behov ges till de fattiga. Denna regel kom dock att förändras,
gåvor och jord kom att mottas under klostrets hela existens.44
I en svensk avhandling av R. Rajamaa framgår det att Birgittinorden i ytterligare ett avseende
skiljde sig från den praxis som tillämpades vid kvinnoklostren under 1300-talet och framåt.
Man hade där alltmer frångått den tidigare mer asketiska seden att låta alla invigda systrar, även
adelsdamer, utföra samtliga praktiska sysslor i klostret. Istället utförde leksystrar eller
tjänstefolk såväl lätta som tyngre arbeten medan nunnorna ägnade sig enbart åt gudstjänst,
undervisning och handarbete. Mot den bakgrunden är den stränga klausur som Birgittas
klosterregel stadgade ett utryck för hennes reformatoriska syfte.
Konsekvensen av denna var att systrarna fick utföra alla i klostret förekommande arbeten, även
de tyngsta, såsom att brygga öl, baka bröd samt bereda och väva tyg. (Genom en senare
tillkommen uppenbarelse, Extrav 35, tilläts systrarna ha tjänstepersonal.) 45 I andra kapitlet i
klosterregeln anges klart och tydligt att förutom frivillig fattigdom är grundvalarna för denna
orden sann ödmjukhet och ren kyskhet.
Kyskheten och jungfruligheten gav nunnan en fysisk integritet i förhållande till omvärlden
samtidigt som dessa grundkrav utgjorde förutsättningen för utvecklandet av själslig styrka för
det fortsatta livet i klostret. Genom den fysiska renheten kunde nunnan förkroppsliga det
paradisiska tillståndet före syndafallet. Detta hade samband med en av den medeltida kyrkans
viktigaste dogmer, nämligen läran om syndafallet. Klostermänniskor symboliserade genom sitt
offer och sitt kyska liv den ideala kristna fromheten och blev förebilder för alla människors
strävan till ett kristet liv. 46
3.6 Vadstenanunnornas dagliga verksamhet
Verksamheten i Vadstena kloster var med stor sannolikhet bestämd av den dagordning som är
beskriven i en uppenbarelse, Extrav 65. Uppenbarelsen, som är inskriven bl. a. i Regelboken,
lyder sålunda:
43
Rajamaa, R. Systrarnas verksamhet, undervisning och uppfostran i Vadstena kloster 1384-159s. 75. Norborg
L.-A. Storföretaget Vadstena kloster s. 6-7
44
Senare uppenbarelser rörande klosterreglerna de s.k. Extravagantes kap 1 – 46 (flertalet ingår i Prior Petri
tilläggs stadga)
45
Rajamaa; R. Systrarnas verksamhet, undervisning och uppfostran i Vadstena kloster 1384-159 s. 80
46
Rajamaa; R. Systrarnas verksamhet, undervisning och uppfostran i Vadstena kloster 1384-159 s. 186-187
16
”Kristus talar; Jag råder er att sova fyra timmar före midnatt och fyra efter midnatt.
Den som inte kan detta och dock har god vilja, honom skall denna vilja lända till
gagn. Den som på förnuftigt sätt kan minska något av denna åtta timmars sovtid, så
att han icke försvagas till kroppens sinnen eller krafter, honom skall detta lända till
förtjänst. Sedan mån I hava fyra timmar till att läsa edra böner och förrätta fromma
och nyttiga verk, så att ingen tid går förbi utan frukt. Sedan mån I sitta två timmar
vid bordet, men om I kunna använda kortare tid härför, skall Gud belöna eder.
Och i varje fall må denna tid ingalunda förlängas utan förnuftig orsak. Sedan mån I
hava sex timmar till att förrätta de nödvändiga gärningar, som tillåts och befallas
eder. Sedan mån I använda två timmar till vesper och kompletorium och fromma
böner och sedan två timmar till att äta och dricka vid kvällsvarden och till ärbar
vederkvickelse till kroppens hugnad (…)” 47
Denna dagordning visar, att systrarna och bröderna inom birgittinorden sjöng sina respektive
tidegärder (matutin, prim, ters och non), med Jungfru Maria mässa och mässa enligt stiftets
ordning i en fyra timmar lång förrättning mellan 4 och klockan 8 på morgonen. 48
I beskrivningen av verksamheten i Vadstena kloster kapitel 5 redovisades hur klosterfolket
levde i enlighet med klosterregelkapitel 23, där står det att läsa:
”Min moder indelade sin dag i tre olika tider. En i vilken hon lovade Gud med sin
mun, en annan i vilken hon tjänade honom med sina händer, en tredje i vilken hon
ömkade kroppens vanmakt och gav den dess nödtorft på tillbörligt sätt.”
Detta innebar att systrarna i sin dagliga verksamhet skulle ”lova Gud med munnen, tjäna honom
med händerna och ge kroppen dess nödtorft på tillbörligt sätt”. Denna anvisning kan även
användas som hjälpmedel för att systematisera och beskriva systrarnas arbetsuppgifter. Med
andra ord skulle systrarnas uppgifter vara att ära Gud på tre skilda sätt, nämligen genom
gudstjänst, genom fysiskt arbete och genom omsorg om orden - klostrets invånare och dess
egendom. Den nämnda tredelningen av dagens tid kan tolkas som att alla tre områdena skulle
ägnas lika mycket tid och energi.
Dagsprogram för nunnorna
04.00 –08.00 Gudstjänst
Systrarnas Matutin (morgonbön)
Systrarnas prim
Vårfrumässa i systrarnas kor
Systrarnas ters
På lördagar sjunger alla Salve Regina,
härefter går systrarna till graven.
På fredagar stor procession i korsgången
Systrarnas sext
med rökelse och sång för systrarna.
Högmässa i högkoret
På sön- och helgdagar fler predikningar.
Systrarnas non
08.00-09.00 Middag med högläsning vid bordet
09.30-10.30 Samling i auditorium för information
47
48
Lunden T. 1959, del IV s. 165-167
Prim – kl. 6.00; Ters; - kl. 9.00; sext – kl. 12.00; Non – kl. 15.00; Vesper – kl. 18.00; Completorium – kl. 21.00.
17
10.30- 15.00
15.00-16.00
16.00-17.00
17.00-18.00
18.00-19.00
19.00-20.00
20.00-04.00
På söndagar: byte av veckotjänst.
Arbete vardagar, som avslutas med förlåtelsens stund
På söndagar; möjlighet att tala med anhöriga.
Systrarnas vesper (del av tidegärden)
Kvällsvard, vid fasta ej bordsläsning
Fritid, rekreation. Bastubad
Kvällsmöte i auditoriet. Läsning av uppbyggande
litteratur med kommentar av abbedissan.
Systrarnas kompletorium (del av tidegärden)
Till sovsalen. Enskild bön. Nattsömn. 49
Sammanställningen är baserad på Extrav 65, Lucidarium och på uppgifter i klostrets diarium,
”En vardag i klostret”.
Nunnorna sov i en gemensam sal, där de hade egna bås med plats för en säng och ett litet skrin
med lås. Det såg ut som en cell, men saknade tak och dörr. Endast abbedissan fick ha eget rum.
Vid morgonsamlingen efter middagen fördelade antingen abbedissan eller priorinnan
arbetsuppgifterna och gav den aktuella och för dagen nödvändiga informationen.
Fysiskt arbete var obligatoriskt för alla systrar. Systrarnas arbetsuppgifter omfattade körsång,
handarbete, vilket inkluderade såväl klädsömnad som finsömnad, bokproduktion samt
veckotjänst. Alla systrarna turades om att utföra veckotjänst, som förutom matlagning,
servering och textilproduktion även innefattade bordsläsning. Arbetet avslutades varje dag vid
tretiden med ”indulgete”, vilket betyder förlåtelse. Denna ceremoni innebar, att systrarna
ställde sig två led om trettio systrar, varvid de vände sig mot varandra och bad om förlåtelse för
att de varit ohöviska eller sårat någon. Härefter var tystnad åter påbjuden och alla gick till
kyrkan för aftonsång.
Efter kvällsmaten och tacksägelsen i kyrkan var det tillåtet att tala. Den närmaste timmen var fri
tid, som kunde tillbringas i trädgården eller auditoriet. I Lucidadrium rekommenderades
systrarna att gå till örtagården för att få frisk luft och för att kroppen skulle få avspänning. 50 Till
rekreation kan nog även bad räknas, även om bastubad också hade en sjukvårdande aspekt,
liksom vistelse i trädgården. Enligt Birgittas regel fick systrarna bada bastu var fjortonde dag
eller en gång i månaden, de sjuka så ofta de önskade eller behövde. I en uppenbarelse, Extrav,
15, står det ”Ty även hälsan måste vårdas så att den icke försvagas”.
Efter vilan samlades alla i auditoriet för kvällssammankomst, benämnd collation, där
uppbygglig litteratur skulle läsas. Efter en timmes seminarium (collation) var tystnad åter
påbjuden och alla gick till kyrkan för nattsången. Nu fick man åter vid behov endast
kommunicera med varandra med hjälp av teckenspråk. Från kyrkan gick alla direkt till
sovsalen, dormitoriet, och sina respektive celler. Efter en stunds enskild bön, läsning och
meditation kontrollerade vakterna att alla släckt sina ljus. Allra sist gick priorinnan en sista rond
och kontrollerade att alla ljus vara släckta och att alla låg i sina sängar. Klockan var nu åtta halv
nio på kvällen och alla kunde nu sova i åtta timmar. 51
49
Rajamaa, R. Systrarnas verksamhet, undervisning och uppfostran i Vadstena kloster 1384-1595 s. 95
Rajamaa; R. Systrarnas verksamhet, undervisning och uppfostran i Vadstena kloster 1384-1595 s. 97-99
51
Rajamaa. R. Systrarnas verksamhet, undervisning och uppfostran i Vadstena kloster 1384-1595 s. 100
50
18
3.7 Sammanfattning
I denna del av arbetet görs en kort historisk överblick av klostren och dess uppkomst i Sverige
under 1000-talet. Vidare behandlas historiskt material om svenska kloster och hur nunnorna
levde där under senare delen av svensk medeltid. I detta material har jag fördjupat mig i den
heliga Birgittas Vadstena och Frälsarens orden. Man kan med hjälp av det material som berör
Frälsarens regel ana en bild av rådande missförhållanden inom den inhemska klosterrörelsen.
Det framkommer här att Birgitta genom reglernas utformning ville bemöta det lokala
regelavfall som hon på nära håll kunnat iaktta och som hon ansåg hämmande för det asketiska
idealet.
19
4. Utblickar mot England och Italien
4.1 Analogier
Jag har använt mig av analogier i detta arbete, då vi i Sverige tyvärr saknar bra material om de
faktiska förhållanden som rådde vid de svenska nunneklostren. För att på ett bra sätt kunna
besvara frågeställningarna har jag tittat på analogier från främst England och Italien, där det
finns ett bra och mer utförligt material. Den Engelske forskaren E. Power har gått igenom
visitationsprotokoll från engelska nunnekloster. Dessa visar att fattigdomslöftet bröts ännu
oftare än ”utegångsförbudet”. Av beskrivningarna i visitationsprotokollen framgår att systrarna
i regel hade hand om sin egen ekonomi, d.v.s. de administrerade själva sitt provent och andra
till dem testamenterade gåvor. Vidare tog de hand om arvodet för sitt arbete.
Visitationsprotokollen visar dock att brott mot kyskhetslöftet var betydligt mer sällan
förekommande än ohörsamheten mot klausulreglerna och fattigdomslöftet. Vidare anmärkte
visitatorn vid engelska, franska och tyska nunnekloster att nunnorna alltför ofta setts offentligt
tillsammans med munkar eller prelater. Mer sällan har samvaron varit dold och resulterat i
graviditet. 52
4.2 Att bli nunna – en påtvingad kallelse
”En flicka ligger framstupa med läpparna mot stengolvet. Ett svart tygstycke är
slängt över henne, och det står tända ljus vid hennes fötter och huvud. Ovanför
henne sjungs litaniorna. Alla tecken tyder på att hon är död. Hon bevittnar sin egen
begravning. Inifrån sin likbår ackompanjerar hon sången med tårar och snyftningar
och är översiggiven av sorg och smärta.” 53
I M. Lavens bok, Nunnorna i Venedig om klosterliv och trohetslöften kan man läsa denna
skakande skildring, den skrevs vid mitten av 1600-talet av en italiensk nunna; Elena Cassandra
Tarabotti. Drygt trettio år efter att ha satts i kloster och strax före sin femtioårsdag skrev
Tarabotti en häftig och bitter kritik mot den behandling hon utsatts för. Hon gav den titeln
”Inferno Monacle” (Nunnans helvete). Hon var en av många unga kvinnor som var offer för en
”påtvingad kallelse”. Istället för att ha känt ett personligt kall till ett andligt liv hade hon
tvingats bli nunna mot sin vilja i familjens intresse. Hennes öde hade bestämts av två
omständigheter som hon inte själv rådde över. Hon var äldst av sex döttrar och hon var halt.
Tarabotti var en av de tusentals kvinnor som – efter att ha kysst stengolvet och avlagt de
oåterkalleliga löftena om fattigdom, kyskhet och lydnad – trädde in genom nunneklostrets
portar för att aldrig mera återvända. Att bli nunna var en offerrit. Det framgick av liturgin vid
ceremonierna i samband med iklädningen, löftesavläggelsen och vigningen.
Många av dessa nunnor utgjordes av adelsdamer – kvinnor, ”med bästa tänkbara uppfostran”.
Deras isolering innanför klostrets murar hade ingenting med ”fromhet” att göra, utan var helt
och hållet ett resultat av ”föräldrarnas beslut”. 54 Att klostren användes som avstjälpningsplats
för ogifta adelsdamer rimmade illa med de kyrkliga reformväsendena. Det var något som
bekymrade de kyrkliga och statliga myndigheterna i alla Europas katolska länder. Förutom att
52
Power, E. Medievel English nunneris 1275-1535 kap VIII
Tarabotti., Elena Cassandra Inferno Monacle (Nunnans helvete)
54
Laven, M. Nunnorna i Venedig om klosterliv och trohetslöften s. 51
53
20
tillämpningen av påtvingade kallelser var en oförrätt i sig, ledde förekomsten av ofrivilliga
nunnor naturligtvis till ytterligare korruption och bristande disciplin i klostren. 55
”Istället för att bli dygdigare blir nunnor som satts i kloster mot sin vilja ännu
syndigare och kränker sin motvilligt accepterade ’Make’. Fåfänga och lastbarhet
vidmakthålls av de äldre nunnorna som genom sin egen bitterhet inte förmår vara
några goda andliga förebilder.” 56
4.3 Bakom stängda dörrar
Den engelske forskaren M. Laven har gått igenom visitationsprotokoll från klostren i Venedig.
Dessa ger oss mängder av vittnesbörd om nunnor som försummat gudstjänster eller smitit från
botgöringen. Bakom stängda dörrar levde förutom de nunnor som kände det som ett kall att
vara nunna, flickor och unga kvinnor i åldrarna sju till tjugofem år. Dessa hade inte avlagt några
löften, och många var ämnade för äktenskap. Klostren utgjorde en fristad för kvinnor med
särskilda behov eller som hade det besvärligt.
Änkor – var den tredje kategorin klosterinnevånare. I egenskap av sexuellt erfarna kvinnor med
världsliga vanor representerade änkorna den motsatta änden av spektrat jämfört med de unga,
rena flickor som var ämnade för äktenskapet.
”O, vad trist det är att alltid sitta vid samma bord och äta samma mat! Vilken pina
att lägga sig i samma säng varenda kväll, att alltid andas samma luft, att alltid föra
samma samtal och se samma ansikten!” 57
Klaustrofobi! Detta var Tarabottis reaktion på den instängda tillvaron. De vigda nunnorna bar
ringen som symboliserade förmälningen med Kristus, men av mer omedelbar praktisk
betydelse var deras förpliktelser mot klostret där de tvingades leva tills döden skilde dem från
det. Genom att hålla nunnorna bakom klostrens murar, skapade man en åtskillnad från vanligt
folk, vilket inte innebar bara fysisk isolering. Klostersystrarna skulle skyddas mot att besmittas
av jordiska känslor. De kärleks- och vänskapsband, som konkurrerade med kärleken till
klosterlivet, skulle i möjligaste mån klippas av. 58
Klostren hade stora bekymmer. Gifta kvinnor, inackorderingar och änkor gick att kontrollera.
Ett betydligt besvärligare hot utgjordes av tjänstefolket som klostren inte klarade sig utan.
Nunnorna var beroende av hjälp från två kategorier tjänstefolk eller anställda när det gällde att
tillvarata klostrens intressen.
För det första leksystrarna, som bodde i klostret, för det andra anställda som kom utifrån,
(alltifrån manliga förvaltare som hade uppsikt över klostrets investeringar, till kvinnor från
orten), som handlade hem varor och utförde andra hushållssysslor åt nunnorna. Leksystrarna
måste i de flesta fall leva i klausur, men i alla kloster fanns det ett litet fåtal systrar som hade
tillstånd att uträtta ärenden å klostrets vägnar.59
55
Laven, M. Nunnorna i Venedig om klosterliv och trohetslöften s. 51
Tarabotti, Elena Cassandra. Inferno Monacle (Nunnans helvete)
57
Tarabotti, Elena Cassandra. Inferno Monacle (Nunnans helvete)
58
Laven, M. Nunnorna i Venedig om klosterliv och trohetslöften s. 139
59
Laven, M. Nunnorna i Venedig om klosterliv och trohetslöften s. 141 och Mattson C. A. Riseberga kloster
förutsättningar och framväxt s. 47
56
21
Dessa leksystrar utgjorde på grund av sin rörelsefrihet en besvärlig skara, även om de formellt
höll sig till reglerna. Leksystrarna som gick in och ut ur klostret suddade ut klausurens gränser.
Problemet var inte bara att dessa värnlösa kvinnor utsattes för faror och frestelser, utan att de
förde med sig något av den moraliskt fördärvade världen in i klostret. Så det främsta hotet mot
nunnornas renhet och oskuld förblev naturligtvis människorna som kom utifrån. 60
4.4 Reformationens gränser
Runtom i Europa utsattes klostren för liknande angrepp som i Sverige. I. L. Ropers. ”Holy
Household” kan man läsa hur klostrens egendomar beslagtogs, deras byggnader plundrades,
deras invånare kränktes och smädades. Bakgrunden till denna våldsvåg mot nunnor var den
protestantiska reformationen som splittrade kristenheten i början av 1500-talet. Hade nunnorna
varit beredda att lyssna på reformivrarna skulle de fått höra att klosterlivet stred mot naturen
och i hög grad bidrog till sedefördärv. Kampanjen mot klostren under reformationen var snarare
en följd av, än orsaken till, en djupt rotad oro beträffande nunornas sociala och sexuella
ställning.
Kvinnorna som blev nunnor kunde utöva makt och inflytande både i och utanför klostren. Det
var inte bara tack vare sin höga börd som nunnorna innehade privilegier utan även på grund av
sin unika position inom den förreformatoriska genusordningen. I detta system hyllades
jungfrudomen framför äktenskapet, och nunnan slapp – i sin egenskap av Kristi brud – den
underkastelse som männen påtvingade sina hustrur. Därför var protestanternas förföljelse av
klostren ett viktigt inslag i en allmän kampanj för att upprätta en ny och rigidare patriarkalisk
samhällsordning grundad på äktenskapet och familjen. 61
Den engelske fil.dr i historia M. Laven menar att i reformivrarnas idealstat skulle det varken
förekomma kloster, bordeller eller äktenskapsbrott. Istället skulle män och kvinnor fungera i ett
gott om än inte jämlikt samarbete, medan de tjänade Gud, fostrade barn och bidrog till hemmets
ekonomi. Protestanterna fann stöd för sina värderingar i Bibeln, för ingenstans stod det –
menade de – att Gud befallde män och kvinnor att isolera sig i kloster. Vid reformationens
början var det celibatet som verkade vara den katolska kyrkans akilleshäl. Det var lätt att
förhåna och mycket svårare att försvara eftersom det hade dåligt stöd i Bibeln. 62
Klosterväsendets rötter finner man dock i Nya testamentet. I första Korintierbrevet talar Paulus
om män och kvinnor i församlingen som valt att förbli ogifta. 63
”Den ogifte tänker på vad som hör Herren till, hur han skall vara Herren till lags.
En ogift kvinna eller flicka tänker på vad som hör herren till, på att hon skall vara
helig till kropp och själ …” (1Kor 7) 64
I första brevet till Timotheos, finner man en organiserad grupp ”änkor” (5:3-15) som åtnjuter
församlingens särskilda stöd. I verserna 9-15 finns vissa regler för dem som skall upptas i
gruppen, och i vers 12 finns antydan om en sorts löftesavläggelse.
60
Birgittas himmelska uppenbarelser, Frälsarens ordensregel, kap I
Roper, L. Holy Household, s. 231-233
62
Laven, M. Nunnorna i Venedig om klosterliv och trohetslöften s. 106
63
Broomé, C. I kyrkans mitt, klosterordnar och kongregationer s. 15
64
Bibeln Nya testamentet vers 33
61
22
4.5 Sammanfattning
Materialet i denna del redogör för brott mot klausulregler, fattigdoms- och kyskhetslöften. Jag
har tittat på material ur de Engelska och Italienska analogierna som berör period 1348-1595,
d.v.s. den period under vilket Vadstena kloster var ett fungerande kloster. Analogierna som
använts i arbetet har hjälpt till att synliggöra nunnornas liv i de svenska klostren. Av
jämförande material framgår det att nunnans förhållande till det slutna klostret i vilket hon
framlevde sina dagar var mer komplicerat än man kan tänka sig. Av materialet kan man också
se att det inte bara var Olaus Petri som smutskastade nunnorna och klosterväsendet.
23
5. Slutdiskussion
Det övergripande målet för mig med detta arbete har varit att påvisa hur det kom sig att en lärd
och aktad man som Olaus Petri kunde påstå att nunnorna i de svenska klostren var fåfänga och
levde i lättja. I det material jag har använt mig av (källor, svenska avhandlingar och analogier
från England och Italien) har det skymtat fram att klosteridealet och den lokala verkligheten
skiljer sig åt. De faktiska förhållandena på medeltiden stämde inte alltid överens med idealen.
Härigenom kan man dra slutsatsen att det har uppstått en rad missförstånd som t ex Olaus Petris
anklagelser om att nunnorna levde i lättja och var fåfänga.
Jag har i detta arbete gjort stora avgränsningar, vilket bland annat inneburit att jag har sett den
asketiska klostertraditionen som en helhet, och inte fördjupat mig i Cisterciensorden,
Dominikanorden och Franciskanorden som även de verkade i Sverige under medeltiden. Dessa
har utgjort en enda sammanhållen princip. Mot denna bakgrund har jag valt att titta närmare på
Frälsarorden. För att nå ett så bra resultat som möjligt har jag varit tvungen att ta in analogier
från England, och Italien, där det finns mer utförligt material kring nunnorna och deras
klosterliv. Med hjälp av detta material har jag försökt tolka och förstå innebörden av nunnornas
handlande utifrån deras levnadsvillkor.
Jag har i arbetet valt att fördjupa mig i den heliga Birgittas Vadstena och Frälsarens orden.
Birgitta ville genom sin orden ge det traditionella asketiska idealet en modifierad och
tidsanpassad utformning, liksom en gudabenådad miljö, detta för att stimulera det till ny
blomstring. Genom reglernas utformning ville Birgitta bemöta de lokala regelavfall som hon på
nära håll kunnat iaktta, och som hon ansåg hämmande för det asketiska idealet. Frälsarens regel
utgör ett förnyat grepp om det monastiska, asketiska idealet som har sitt utgångsläge i den
traditionellt lagda tyngdpunkten på fattigdom och avskildhet. Birgittas klosterorden kan förstås
som en reaktion mot faktiska inhemska klosterbruk, som har stått i strid mot det asketiska
idealet.
Nunnans förhållande till det slutna klostret i vilket hon framlevde sina dagar var mer
komplicerad än man kan tänka sig. De har tilldelats rollen av mäktiga kvinnor, som genom att
de varit utestängda från hemmets sfär erbjudits möjligheter, snarare än utsatts för
begränsningar. Efterhand som nunnornas liv har utvecklats till en feministisk fråga, har vi
uppmanats att betrakta klostret som en viktig plats för kvinnlig emancipation och
individualism. Klosterlivet erbjöd kvinnor inte bara en viss värdighet när de tilldelades rollen
som Kristi brud, utan även tillfällen att utöva makt och uppnå personliga strävanden –
möjligheter som inte stod hustrur och mödrar till buds under medeltiden.
Utifrån Frälsarens regel kan man ana en bild av rådande missförhållanden inom den inhemska
klosterrörelsen. Dessa från klosterreglerna avvikande förhållanden kan man också skönja i
diplommaterialet. Bilden av vissa missförhållanden i de svenska klostren förstärks med hjälp av
de analogier från England, och Italien som jag har använt mig av i detta arbete.
Dessa missförhållanden tar Olaus Petri upp i sin skrift: ”En liten bok, i hvilken klosterlefverne
förklaradt varder”. Han tar upp brott mot klosterlöftena och flera sidor ägnar han kyskheten och
jungfrudomen, han ger sig i kast med klosterfolkets fattigdomslöfte och konstaterar att deras
kloster liknar mer slott än enkla boningar. I sin kritik framhåller han att det skulle vara väl känt
att många ordensmedlemmar lever okyskt, men han har egentligen inga konkreta hänvisningar
till några sådana fall. I stället koncentrerar han beskyllningarna till att gälla ”hjärtats okyskhet”.
Olaus Petri exemplifierar påståendet genom att hänvisa till de svenska nunnornas vana att ”giva
24
manfolk örtakvastar, kransar, näsdukar” – presenter som ger en glimt av en svunnen
vardagsvärld – samt till att systrarna gärna ”snacka med manfolk, skriver dem gärna till, läsa
gärna skrivelser, vilja att de skola hava den i åminnelse”. Olaus Petris attacker på nunnorna och
klosterväsendet kan hänga samman med hans världs-, och människouppfattning som ytterst
vilar på den bibliska läran om människans skapelse, fall och upprättelse. I Olaus Petris teologi
finns en stor brist, nämligen tystnaden inför mysteriet. Kanske var det på grund av denna brist
som han kunde ge sig på klostren och nunnorna, vilket tidigare omnämnts.
Med hjälp av det jämförande materialet kan man förstå att det inte bara var Olaus Petri i Sverige
som smutskastade nunnorna och klosterväsendet. Denna våldsvåg mot nunnorna pågick i hela
Europa. Det var den protestantiska reformationen och splittrandet av kristenheten som var
bakgrunden. Protestanterna ville upprätta en ny samhällsordning grundad på äktenskapet och
familjen. Det skulle inte finnas några kloster. Män och kvinnor skulle samarbeta, om än inte
jämlikt, tjäna Gud och, fostra barn. Protestanterna påstod sig finna stöd för sina värderingar i
Bibeln. De menade att det ingenstans gick att finna en text som uppmanade män och kvinnor att
isolera sig i kloster. Med hjälp av analogierna från England och Italien kan man utläsa att
situationen i klostren i Europa och Sverige i grunden har varit likartad fram till reformationens
genombrott. Mitt jämförande material skapar ett europeiskt perspektiv, vilket gör det möjligt att
bättre förstå de svenska primära källorna.
En slutsats som jag dragit är att sätten att tillgodose de asketiska principerna om avskildhet och
oberoende i förhållande till omvärlden inte alltid införlivas i klostren. De faktiska förhållandena
på medeltiden stämde inte alltid överens med idealen. Det framskymtar i materialet att klostren
står i centrum, nära samhället och människorna. Lika ofta som nunnorna deltar i aktiviteterna
ute, använder människor i omvärlden nunneklostren till sina behov. För den nutida iakttagaren
framträder här ett öppet samhälle, där nunneklostren är indragna i människornas liv och
verksamhet. Klostren saknade skydd mot omvärlden, som genom sin närhet inte bara lockade
den ut nunnorna, den trängde sig också in till dem.
25
6. Sammanfattning
I del I av uppsatsen, redovisas den del av arbetet som innehåller historiskt material om Olaus
Petri och hans anklagelser mot klostren och nunnorna. Belyser Olaus Petris världs- och
människouppfattning. Kan den ha påverkat hans syn på nunnorna och deras klosterliv?
Del II av arbetet innefattar en kort historisk överblick av klostren och dess uppkomst i Sverige
under 1000-talet. Dessutom behandlas historiskt material om svenska kloster och hur nunnorna
levde där under senare delen av svensk medeltid (1500-1520).
I del III av arbetet redogörs för komparativa utblickar till England och Italien vilka visar att
brott mot klosterreglerna var vanliga.
Meningen med denna uppsats har varit att, i den mån källorna tillåtit, titta på orsaker till Olaus
Petris påstående att nunnorna i de svenska klostren skulle vara fåfänga och leva i lättja. Det
övergripande målet med detta arbete har dock inte varit att presentera nya fakta. Jag har, med
hjälp av de möjligheter som analogier från England och Italien ger, tittat på vad som kan vara
mer eller mindre sannolikt gällande nunnornas leverne. De framhölls ju med rätt eller orätt, av
Olaus Petri som fåfänga och lättjefulla. I det jämförande materialet framgår att nunnans
förhållande till det slutna klostret, i vilket hon framlevde sina dagar, var mer komplicerat än
man kan tänka sig. Man kan med hjälp av det jämförande materialet även förstå att det inte bara
var Olaus Petri i Sverige som smutskastade nunnorna och klosterväsendet. Företeelsen var
utbred också i Europa.
En slutsats som jag har dragit är att sätten att tillgodose de asketiska principerna om avskildhet
och oberoende i förhållande till omvärlden inte alltid införlivats i klostren. De faktiska
förhållandena på medeltiden stämde inte alltid överens med idealen.
26
7. Ordlista
Allegorisk; (grek) sinnebildning.
Apofati; (apofati teologi), principen att Gud är bortom alla mänskliga bestämningar och att
hans väsen inte kan beskrivas med mänskligt språk.
Apostolisk; som har samband med apostlarna.
Askes; Övning i avhållsamhet och försakelse, hyllas i princip av klosterfromheten.
Asket; (grek) person som ägnar sig åt askes.
Bulla: Beteckning på en påvlig skrivelse som är försedd med sigill.
Conversae eller sorores: Nunneklostrens leksystrar som skötte det praktiska arbetet.
Dormitorium; Sovavdelningen i ett kloster.
Diarium; minnesbok/ minnesförteckning/ dagbok.
Diplommaterial; Brevmaterialet (Diplommaterialet) En del av det medeltida källmaterialet
består av brev det s.k. diplommaterialet. Några av dessa brev rör donationer till kyrkor
och kloster.
Extravaganser; Är uppenbarelser som inte finns med i de åtta uppenbarelseböckerna, dessa
bildar denna speciella uppenbarelsesamling.
Komparativa; Jämförande.
Kompletorium; Del av tidegärden, aftonbönen.
Konversar; Munkklostrens lekbröder som skötte det praktiska arbetet.
Klausur; Klostermedlemmarnas privata del av klosterbyggnaderna, den i klosterregler
föreskrivna avskildheten från omvärlden.
Konvent; ”Sammankomst” i apostoliska ordnar motsvarigheten till kloster.
Kungsgårdskyrkor; kyrkor som byggts av kungar vid deras olika gårdar.
Leksystrar; Vanligen icke läskunniga kvinnor som levde i nära anslutning till ett kloster,
ägnade sig åt det materiella arbetet.
Lucidarium; Systrarnas sedvanebok.
Monastiskt perspektiv; Som har att göra med en mer sluten form av klosterliv i motsats till de
senare ”apostoliska ordnarna”.
27
Novis; Den som är offentligt antagen på prov får bära klosterdräkten.
Priorinna; ”Den förste”, den som förestår gemenskapen, en föreståndarinna, som lyder under
abbedissan.
Prelater; I medeltida och i senare romersk-katolskt sammanhang en sammanslutning av präst
som förrättar korbön och uppehåller gudstjänstlivet i en domkyrka. Medlemmarna
kallades kaniker eller domherrar, de främsta kallades prelater.
Regula Salvatoris; ”Den helige Frälsarens regel”, klosterregel författad ca 1346 av den heliga
Birgitta för ett kloster i Vadstena.
Tidegärd; Ordensmedlemmarnas dagliga (gemensamma) bön. Den består huvudsakligen av
bibliska böner och sånger, främst ur psaltaren, och följer ett bestämt schema med rötter i
tidig kristendom. Viktigast är morgonbönen (laudes), kvällsbönen (vesper) samt
aftonbönen (kompletorium). Övriga bönestunder är, prim, ters, sext och Non.
28
8. Käll- och litteraturförteckning
Källor
Bibeln 2000.
Birgitta Birgersdotter. Himmelska uppenbarelser, består av fyra band som 1957 blev översatta
till modern svenska av Trygve Lund. Ab Allhem: Malmö.
Birgitta Birgersdotter. (1975) Regula Salvatoris de sk extravagantes. Ed. S. Eklund, saml.
utgiven av Sv. Fornskriftssällskapet.
DS 825 Diploatarium suecanum.
Elena Cassandra Tarabotti. Inferno Monacle (”Nunnans helvete”).
Olaus Petri skrifter. (1914) tolv stycken utkom åren 1526-28, dessa ingår i ett band av 3 böcker
utgivna och översatta till modern svenska. Almqvist & Wiksells: Uppsala.
Rimbert av Hamburg; Vita Ansgarii.
Litteratur
Ahnlund, N. (1945) Vreta klosters äldsta donatorer. HTS, Årg. 65.
Broome, C. (1989) I kyrkans mitt, klosterordnar och kongregationer. Proprius förlag:
Stockholm.
Hallencreutz, C. F. (1994) Olaus Petri - den mångsidige reformatorn (Nio föredrag) utgivna av
Svenska kyrkohistoriska förening: Uppsala.
Hägg, T. och Rubenson, S. (1991) Athanasios av Alexandria: Antonios liv. Artos Bokförlag:
Skellefteå.
Kraft, S. (1945) Vreta klosters äldre historia. KÅ, Årg. 45, Kulturhistoriskt lexikon för nordisk
medeltid, från vikingatid till reformationstid.
Mattsson; Conradi, A. (1998) Riseberga kloster, förutsättningar och framväxt Birger Brosa
donatorn och Filipssönerna, sondottersönerna. Vetenskaplig skrift utgiven av Örebro
läns museum.
Nationalencyklopedin (2005) Hämtat från Internet.
Nilsson, B. (1998) Sveriges kyrkohistoria, missionstid och tidig medeltid. Elanders Berlings:
Arlöv.
Norborg, L.-A. (1958) Storföretaget Vadstena kloster. Studier i senmedeltida godspolitik och
ekonomiförvaltning. Skånska Centraltryckeriet: Lund.
29
Nyman, M. (2002) Förlorarnas historia. Veritas Förlag: Stockholm.
Näsman, U. (1988) Fra Stamme til Stat i Sanmark. 1 Jernalderens Stammesamfund. Aarhus
Universitetsforlag: Århus.
Parikh, K. (1991) Kvinnokloster på Östgötaslätten under medeltiden - Asketiskt ideal- politisk
realitet. University Press: Lund.
Power, E. (1922) Medieval English nunneries 1275- 1535 Cambridge Studies in medieval life
and Thought. University press: Cambridge.
Rajamaa, R. (1992) Systrarnas verksamhet, undervisning och uppfostran i Vadstenakloster
1384 – 1595. Pedagogiska institutionen Stockholms universitet.
Roper, L. (1989) The holy household, women and morals in reformation Augsburg. Clarendon
press: Oxford.
Rosen, J. (1987) Den svenska historien Del I. Albert Bonniers förlag AB: Stockholm.
Tergel, A. (2001) Från Jesus till moder Teresa. Verbum förlag: Stockholm.
30
