Vetenskap och vetenskaplighet
Magnus Nilsson
Disposition
• Universitetets historia
• Institutionella aspekter på vetenskaplighet
• seminarieuppgifter
Universitetets historia
• Grunden i antikens Grekland…
• Men mycket har förändrats sedan dess
• Platons akademi i Aten
Platons akademi
Platons idealsamhälle
• Tre klasser: de styrande (filosoferna), soldaterna (väktarklassen)
och förvärvsidkarna (bönder, hantverkare, köpmän osv.)
• Positioner i samhället skulle inte ärvas – meritokrati
• Gymnastik – systematiska kroppsövningar, dvs. idrott
• Musik – vetenskap och konst såsom sång och poesi
Akademins fall
• Roms sönderfall innebar att akademierna försvann
• Arabiska världen tog över som vetenskaplig och filosofisk stormakt
Medeltiden
• Vetenskap och filosofi kommer tillbaka i Europa under medeltiden
• Kyrkan som förvaltare
• Högre bildning exklusivt manligt fram till slutet av 1800-talet
Medeltiden
• Utbildning anordnades av kloster och biskopssäten.
• Utbildning i tre delar: elementär kunskap, de sju fria konsterna och
prästutbildning
• Medicinsk utbildning förekom
Medeltiden
• Från 1000-talet och framåt expanderar högre utbildning.
• Universiteten i Bologna och Paris förebilder
Universitetet i Bologna
• Grundades på 1100-talet
• För att hävda sig mot borgarna gick studenterna samman i
sammanslutningar – universitas
• Studenterna hade stort inflytande över utbildningen och
lärarna
• Det är för studenterna som universitetet finns
Universitetet i Paris
• Bildades under 1100-talet
• Institutionaliserades genom lärarnas sammanslutningar.
• Studenter fick speciell rättslig status
Undervisning under medeltiden
• Föreläsning = före läsning. Läraren läste och studenterna skrev av.
• Disputationer (diskussionsövningar)
• Nationer som ett socialt inslag
Några akademiska gradbeteckningar
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Kandidatexamen (eng. bachelors degree,)
Magisterexamen
Masterexamen
Adjunkt
Doktorand
Doktor
Licentiat (”halvdoktor”)
Lektor (”läsare”)
Docent
Professor
Konfliktlinjer – en skiss
• Nationalstatens framväxt innebar ökad statlig kontroll
• Reformationen och dess efterverkningar
• Konflikter mellan företrädare för ny kunskap och den som
universiteten förmedlade.
• Konflikt mellan nytta för samhället och det fria sökandet efter
kunskap
1900-talet
• Forskning får en allt större betydelse
• Den tredje uppgiften – forskning för det allmänna bästa
• Andra världskriget innebar en vändpunkt. Betydelsen av
högutbildade har därefter ökat konstant
• ”Församhälleligandet” av vetenskapen och ”förvetenskapligande”t
av samhället
• Massutbildning i demokratin och jämlikhetens tjänst - meritokrati
Vetenskapens institutioner
• Universitetet är en myndighet
• Forskning på universitet finansieras till stor del genom statliga
anslag – men också genom privata stiftelser och samarbeten med
företag
• Det är forskarna själva som bestämmer vad som ska studeras och
hur det ska göras
• Forskning styrs av ett ideal om oberoende från icke-vetenskapliga
intressen
Forskning som publicering
• ”Publish or perish”
• Pengar till forskning söks i konkurrens med andra forskare hos
stiftelser och forskningsråd som t.ex. Vetenskapsrådet, Riksbankens
jubileumsfond, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap
• Ansökningar bedöms av andra forskare inom samma område
Var publicerar man sig
•
•
•
•
•
Vetenskapliga tidskrifter –”peer-review”
Böcker – monografier och antologier
Läroböcker
Populärvetenskap
Konferenser är viktiga för att få del av pågående forskning och
skapa samarbeten
