Hattstugans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Vår vision FÖRSKOLANS VISION- Att öppna dörren till varje barns framtid Det hänger på oss - det hänger på mig! Det är oss vuxna det hänger på om det ska bli en förändring. Vi vuxna är verktyget för att förmedla viktiga värden till barnen Laila Petersén – Förskolechef 2013-09-01 Innehållsförteckning Grunduppgifter ......................................................................................................................................... 4 Förskolans vision .................................................................................................................................. 4 FN:s barnkonvention ........................................................................................................................... 4 Barnens delaktighet ..............................................................................................................................5 Vårdnadshavarnas delaktighet .........................................................................................................5 Vad innebär föräldrarollen .................................................................................................................6 Personalens delaktighet ......................................................................................................................6 Trygghetsteamet ...................................................................................................................................6 Trygghetsteamet består av: ............................................................................................................... 7 Hur får vi ut detta i barngrupperna: ................................................................................................8 Förankring av planen i förskolan: .....................................................................................................8 Utvärdering .............................................................................................................................................8 Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats ......................................................................................8 Likabehandling Hattstugans förskola ..................................................................................................9 Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan ...................................................................................9 Resultat av utvärderingen av fjolårets plan...................................................................................9 Beskriv hur årets plan ska utvärderas ........................................................................................... 10 Främjande insatser...............................................................................................................................11 MÅL ..........................................................................................................................................................11 Kartläggning .............................................................................................................................................. 14 Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen ........................................................ 14 Hur personalen har involverats i kartläggningen ...................................................................... 14 Resultat och analys ............................................................................................................................. 14 Måluppfyllelse: ..................................................................................................................................... 15 Förebyggande åtgärder ........................................................................................................................ 15 Åtgärd Upptäcka genom att:........................................................................................................... 15 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling: ........................... 16 Föräldrar kan bidra till att upptäcka kränkande behandling genom att: .......................... 16 Rutiner för akuta situationer ................................................................................................................ 17 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling ................................ 17 2 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Arbetsgång barn – barn .............................................................................................................................................................. 18 Vidare...................................................................................................................................................... 18 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Arbetsgång vuxen – barn ....................................................................................................................................................................... 18 Rutiner för uppföljning .......................................................................................................................... 19 Bilaga 1 ................................................................................................................................................... 19 Bilaga 2 .................................................................................................................................................. 25 3 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Ansvariga för planen: Förskolechef Laila Petersén, specialpedagog Jenny Andersson. Förskolans vision Vår vision FÖRSKOLANS VISION- Att öppna dörren till varje barns framtid Det hänger på oss - det hänger på mig! Det är oss vuxna det hänger på om det ska bli en förändring. Vi vuxna är verktyget för att förmedla viktiga värden till barnen Bestämmelser i Skollagen (1985:1100) och Diskrimineringslagen (2009:576) ställer krav på att varje verksamhet som omfattas av lagen bedriver ett målinriktat arbete för att främja barns lika rättigheter och möjligheter och för att förebygga trakasserier och kränkande behandling. Detta arbete ska återspeglas i en plan mot diskriminering och kränkande behandling som årligen skall upprättas i verksamheten. I planen ska framgå hur arbetet för att främja likabehandling genomförs, hur arbetet för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling genomförs och rutiner för det åtgärdande arbetet. Det är i det dagliga mötet mellan vuxen och barn som de grundläggande värderingarna kommer upp till ytan. Detta kommer till uttryck genom samtal med barnen i vardagssituationer, vid konfliktlösning, genom att medvetandegöra barnen om betydelsen av att lyssna på varandra och att stödja dem att ta ansvar för sina egna handlingar. Personalen arbetar med att vara goda förebilder i verksamheten. Genom att dela in barnen i mindre grupper skapas ökade möjligheter att se och möta varje barn respektfullt. Vår tanke är att samtala kring värdegrundsfrågor för att ta fram mål för hållbar utveckling. Det finns en rad internationella konventioner och nationella lagar som förbjuder diskriminering på grund av funktionshinder. Dessa instrument utgör grunden för förskolans värdegrundsarbete. Barn med funktionshinder är i första hand barn med barns behov och förutsättningar, men har ibland större behov av stöd och individuell anpassning än andra barn för att vara fullt delaktiga. Det är under barndomen som grunden till identitet, självbild och självkänsla läggs. Det är också då som det finns goda möjligheter att påverka barnens syn på människor med funktionshinder genom förskolans arbete. Därför måste förskolan ha ett helhetsperspektiv i sitt värdegrundsarbete och behandla samtliga diskrimineringsgrunder på ett likvärdigt sätt. Brister i kunskap, medvetenhet och lyhördhet begränsar barnens utvecklingsmöjligheter. För låga förväntningar från omgivningen är ett hot mot utvecklingen, eftersom det inte bara visar vad omgivningen förväntar sig av barnet utan även vad omgivningen anser att barnet kan förvänta sig som vuxen. Slutsatsen är att vi på Hattstugans förskola ska arbeta för ett respektfullt förhållningssätt i alla led; vuxen - vuxen, vuxen - barn, barn – barn och att de vuxna är verktyget för att förmedla viktiga värden till barnen. FN:s barnkonvention Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade. Varje barn har rätt att bli respekterad som den person den är och har rätt att bli lika behandlad och skyddas mot alla former av våld och övergrepp. 4 Utdrag ur Förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. 2§ En likabehandlingsplan ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens/elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Värdegrundsarbete innebär en ständigt pågående process. Förskolans personal är viktiga normsändare men som förälder är man den allra viktigaste för sitt barn. Vår strävan är att all personal i förskolan och alla föräldrar står bakom värdegrunden. Planen gäller från 2013-09-01 Planen gäller till 2014-09-01 Barnens delaktighet Med stigande ålder och mognad ökar ansvaret också för barnen. De ska genom personalens och föräldrarnas försorg känna till och förstå hur viktigt det är att respektera andra, hjälpas åt, visa hänsyn och uppträda trevligt mot varandra. Vi har kontinuerliga barnråd där barns medbestämmande/delaktighet belyses. Via barnrådet är barnen med och reviderar likabehandlingsplanen. Vi genomför barnintervjuer i samband med utvecklingssamtalen där vi följer upp barnens svar genom att ställa följdfrågor som ”Hur tänkte du nu?” eller ”Hur menar du?” Vårdnadshavarnas delaktighet Om förskola och hem tar klart avstånd från kränkande behandling får detta en positiv påverkan på barnen. Om du som förälder misstänker att ditt eller någon annans barn utsätts för kränkande behandling vill vi att du kontaktar arbetslagsledaren, trygghetsteamet eller förskolechef. Det kan vara svårt att ta till sig att ens eget barn kränker andra. Men om det är så, är du den som bäst kan göra något åt det. Vi ber dig att göra helt klart för barnet att du ser mycket allvarligt på beteendet och inte accepterar det. Även i sådana fall är det bra att kontakta arbetslagledaren, trygghetsteamet eller förskolechefen. Föräldrar görs delaktiga i utvärdering av likabehandlingsplanen i förskolans samråd. Enkätundersökning genomförs efter introduktion och även centralt 1 gång/år som därefter bearbetas och presenteras vid nästkommande föräldramöte. Föräldrabalken 6 kap. 1 § Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. Lag (1983:47). 2 § Barn står under vårdnad av båda föräldrarna eller en av dem, om inte rätten har anförtrott vårdnaden åt en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare. Vårdnaden om ett barn består till dess att barnet fyller arton år eller dessförinnan ingår äktenskap. Den som har vårdnaden om ett barn har ett ansvar för barnets personliga förhållanden och skall se till att barnets behov enligt 1 § blir tillgodosedda. Barnets vårdnadshavare svarar även för att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till dess ålder, utveckling och övriga omständigheter samt skall bevaka att barnet får tillfredsställande försörjning och utbildning. I 5 syfte att hindra att barnet orsakar skada för någon annan skall vårdnadshavaren vidare svara för att barnet står under uppsikt eller att andra lämpliga åtgärder vidtas. Vad innebär föräldrarollen Som förälder är det viktigt att prata med sitt barn om alla människors lika värde. Det är föräldrars uppgift att samtala med barnen om olikheter och att alla människor har samma känslor och behov. Föräldrar skall bemöta barnens frågor och stödja dem i att inte vara rädda för det som är nytt eller annorlunda och samtala med barnen om att man ska möta andra så som man själv vill bli bemött. Det är viktigt att ta ställning till det egna förhållningssättet i familjen och öka sin medvetenhet om att de vuxna lägger grunden till barnens förhållningssätt i framtiden. Föräldrar ska stärka barnet i att ta ansvar, att leka tillsammans med andra barn och att knyta nya kontakter. Vi ser det som viktigt att behandla alla lika utifrån var och ens förutsättningar. Det kan betyda att vi behandlar olika personer på olika sätt, då vi är medvetna om att det ingår i vårt sätt att agera professionellt. Bemötandet av föräldrar vid t.ex. lämning och hämtning är en viktig del av det förebyggande arbetet. Föräldrarna omfattas inte av lagen men bemötandet av dem och av barnet inför föräldrarna är en viktig del i hur sedda, bekräftade och respekterade barnen känner sig. Personalens uppgift är att arbeta för att förstå och respektera föräldrarnas värderingar och förhållningssätt utifrån deras erfarenhet och bakgrund och att uppmärksamma så att inte föräldrar diskrimineras p.g.a. kön, sexuell läggning eller etnisk tillhörighet. Vi informerar om planen vid föräldramöten och samrådsmöten. Planen skall också finnas tillgänglig på hemsidan. Personalens delaktighet Alla i förskolan är skyldiga att främja likabehandling och att förebygga och motverka diskrimineringar/kränkningar. Alla är också skyldiga att så fort som möjligt utreda sådana. Vid introduktion av ny personal har vi en genomgång av Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Personalen får föräldraenkäten av förskolechef som sedan delger de exakta svaren för respektive arbetslag. Förankring av planen I samband med introducerande föräldramöten och introduktionen på respektive förskola informeras nya föräldrar om Likabehandlingsplanen. Information om Likabehandlingsplanen ges vid föräldramöten. Vid introduktion av ny personal har vi en genomgång av Likabehandlingsplanen. Efter varje revidering presenteras Likabehandlingsplanen för all personal. I det dagliga arbetet med barnen använder vi olika verktyg och förhållningssätt såsom litteratur/böcker, TAKK, barnråd samt temaarbete. Trygghetsteamet Om du som barn, vårdnadshavare eller annan vuxen på Hattstugans förskola upptäcker någon form av kränkande behandling så vänd er till oss, eller till någon annan vuxen på Hattstugans förskola som informerar vidare till oss i trygghetsteamet. 6 Trygghetsteamet består av: Förskolechef Laila Petersén 070-947 80 02 laila.petersé[email protected] Specialpedagog Jenny Andersson 070-989 67 38 [email protected] Här följer arbetslagledare/förskollärare på de respektive förskolorna som ingår i trygghetsteamet Hattstugans förskola- bashuset Fredrik Lundgren- Gladan: 040- 626 88 54 alt 0733- 73 14 38 [email protected] Cecilia Söderberg- Storken: 040- 626 88 53 alt 0733- 73 14 37 cecilia.sö[email protected] Paviljongen, Hattstugans förskola Camilla Malmberg- Skatan/Kajan: Skatan: 040- 626 88 46 alt 0733- 73 14 33 Kajan: 040- 626 88 47 alt 0733- 73 14 32 [email protected] Camilla Nordén- Kråkan/Örnen Kråkan: 040- 626 88 48 alt 0733- 73 12 80 Örnen: 040- 626 88 49 alt 0709- 89 64 35/0709- 89 64 36 camilla.nordé[email protected] Rödluvans förskola Helen Stenbeck-Rosquist- Ugglan: 040- 626 88 22 alt. 0733- 73 14 22 [email protected] Gertrud Nilsson- Fiskmåsen: 040- 626 88 23 alt 0733- 73 14 25 [email protected] Värbys förskola Michaela Åblom- Svalan: 040- 626 88 43 alt. 0733- 73 14 26 michaela.å[email protected] Camilla Ohlsson – Lärkan: 040- 626 88 42 alt. 0733- 73 14 27 [email protected] 7 Hur får vi ut detta i barngrupperna: • Barnrådet • Barnenkät • Mini-skyddsronder • Snick och Snack • Dramatisering – Forumspel • Grön Flagg • Röst Rätt • Samarbetet Skolbibliotek - Förskola Förankring av planen i förskolan: • Introduktionsmöten med nya vårdnadshavare • Stående punkt på reflektionstid i arbetslagen • Värdegrundsutvecklarna • Trygghetsteamet • I samrådet med vårdnadshavarna • Utvecklingssamtalen med personalen • Föräldramöten • Introduktionssamtal/möten – barn och vuxen • BUS-samtal • Grön Flagg • Röst Rätt • Världsmiljödagen • Introduktion nyanställda Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats • Vi har utvärderat genom att Värdegrundsutvecklarna och Trygghetsteamet arbetar fortlöpande med revidering och utvärdering av likabehandlingsplanen. Värdegrundsutvecklarna har under sina kontinuerliga möten, två per termin, diskuterat och skrivit utvecklingsplanen för värdegrundsutvecklarna för Hattstugans, Värbys och Rödluvans förskolor. 8 • Värdegrundsutvecklarna har gjort barnen delaktiga kring revidering och utvärdering genom att implementera likabehandlingsplanen i arbetslagen. Samt genomfört barnråd på förskolan. • I Samrådet har föräldrarna varit delaktiga kring revidering och utvärdering genom att de har varit med och diskuterat verksamheten kontinuerligt på samråden två gånger per termin. • En central enkätundersökning inom Utbildning, Svedala kommun, inom området Normer och värden som behandlar personalens syn på värdegrundsarbetet har genomförts. • Enkätundersökning till föräldrar som skickas ut centralt har också använts i utvärderingen av likabehandlingsplanen. • Trygghetsteamet har genomfört en utbildning kring arbetet med likabehandlingsplanen, via Malmö Högskola och Svedala Kommun. Likabehandling Hattstugans förskola Genom den nya skollagen, som trädde i kraft 1 juli 2011 förstärktes kraven på ett systematiskt kvalitetsarbete. I och med detta avskaffades kravet på en kommunal skolplan och kvalitetsredovisning. Varje huvudman, rektor och förskolechef har nu ett ansvar att systematiskt planera, följa upp och analysera resultaten i förhållande till nationella mål, krav och riktlinjer. Detta ska vara underlag för insatser så att verksamheten kan utvecklas och nå uppsatta mål och resultat. Av den nya skollagen framgår också att en viktig del av kvalitetsarbetet på enhetsnivå, är att arbetet bedrivs tillsammans med personal, barn samt vårdnadshavare. Det måste därför finnas en organisation och resurser som underlättar utvecklingsarbetet både på huvudmannanivå och på enhetsnivå. Hattstugan förskola har utarbetat en Likabehandlingsplan som årligen revideras av förskolechef i samverkan med övriga intressenter inom organisationen från barn till vuxen nivå. Fokus i likabehandlingsplanen ska ligga på att långsiktigt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Likabehandlingsplanen har sin grund i FN:s barnkonvention, skollagen och diskrimineringslagen och ska ge barnen ett rättsskydd likvärdigt det skydd som finns för förskolans anställda. Genus- och jämställdhetsarbetet på förskolan hålls levande genom att det ständigt aktualiseras i pedagogiska diskussioner inom arbetslag, mellan värdegrundsutvecklarna i tvärfunktionella grupperingar, professionsnätverk samt mellan barn och vuxen. På Hattstugans förskola görs barnen delaktiga i verksamheten genom att förskollärare, barnskötare och annan personal utgår ifrån barnens intressen, tankar, idéer och åsikter då verksamheten utformas. All personal på förskolan ska ha en samsyn om att barns åsikter och tankar tas på allvar och med respekt samt att barnen ska behandlas jämställt. Barnens vårdnadshavare blir delaktiga i verksamheten genom att de erbjuds daglig kontakt i tamburen, utvecklingssamtal, dialogsamtal, introduktionssamtal, introduktionsmöte, föräldramöte, hembrev och föräldrasamrådsmöten. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Förskolechef Laila Petersén, specialpedagog Jenny Andersson, pedagogisk assistent Anna Bondesson, Värdergrundsutvecklarna, Trygghetsteamet samt Samrådets deltagare. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan • Likabehandlingsplanernas likvärdighet skall ses över, de ska vara mer ”hands-on” gällande vår faktiska kartläggning av identifierade områden för utveckling på respektive enheter/arbetslag. • Detta ska göras mer systematiskt genom att vi från augusti 2013 kommer att upprätta ett dokument för systematisering, där arbetslagledarna systematiskt (1ggr/månaden) rapporterar in tankar, funderingar som de får till sig (t.ex. oroligt på toaletterna, alt. utanförskap) 9 Rapporteringen sker avidentifierat. Endast Initialer på namn som barn och/eller vuxna nämner, i situationer som rör barn- barn, vuxen barn). Arbetslagledarna lämna in kontinuerliga rapporter under året till Anna. Vi tittar på detta vid den påbörjade revideringen i maj. • Vi tar bort Fanny Davidssons frågor till barn som rör de olika diskrimineringsgrunderna. Vi upplever att det är ett för omfattande frågeställnings material och frågeställningarna upplevs som ledande. Vi önskar istället fånga ett mindre antal frågeställningar som har ett mer omfattande djup. Max fem frågor. • Vi inkluderar Trygghetsteamet i likabehandlingsplanen. • Vi kommer vid revideringen att följa DO:s mall fullt ut. (Jenny, Anna och Laila gör skrivandet). • Utifrån att vårt samarbete med Bara skolan tagit en framfart så är det av vikt att skolans och förskolans gemensamma arbete inkluderas i vårt framtida arbete med likabehandling. En samsyn växer just nu fram och detta måste tydligt framgå och fortskrida i den revidering som kommer till stånd’. Regel och Målstyrning för barn/elever är områden vi bör utveckla. • En framgångsfaktor som vi utvecklar vidare är att vi har haft tydliga mål och processkriterier i värdegrundsutvecklarnas utvecklingsplan. De har varit ”hands-on” och både förskola och skola har skapat ett framgångsrikt utvecklingsarbete inom området. Årets plan ska utvärderas senast 2014-09-01 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Utvärdering av Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Årets Plan mot diskriminering och kränkande behandling skall utvärderas senast 2014-09-01. Planen skall utvärderas enligt följande: • Värdegrundsutvecklarna arbetar fortlöpande med revidering och utvärdering av likabehandlingsplanen. • Värdegrundsutvecklarna gör barnen delaktiga kring revidering och utvärdering. • Trygghetsteamet arbetar fortlöpande med revidering och utvärdering av likabehandlingsplanen. • Samrådet gör föräldrarna delaktiga kring revidering och utvärdering. • Enkätundersökning till föräldrar. • All personal skall genomföra BRUK A 1:10. • All personal skall genomföra Förskolan – demokratiskt förhållningssätt och arbetssätt BRUK. • Intervjuer/samtal med barn. (Öppna frågor. Hur frågor?). • Mini skyddsrond. • Trivselfrågor/barnenkät. • Snick och Snack. • Observationer- utreda- åtgärda.(Ta hjälp av Jenny, läsa litteratur ”Observera mera”). • Diskuterar öppna frågor till barnen kopplat till smileysar. Ansvarig för att årets plan utvärderas Förskolechef Laila Petersén, specialpedagog Jenny Andersson, pedagogisk assistent Anna 10 Bondesson, Värdegrundsutvecklarna, Trygghetsteamet samt Samrådets deltagare. Främjande insatser Namn Främja lika rättigheter och möjligheter Områden som berörs av insatsen Mål och uppföljning 2.1 Normer och värden (Lpfö98 reviderad 2010) MÅL Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: • öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar • förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra • sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen • förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder, och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Vårt mål är att alla barn under sin tid på förskolan ska känna sig trygga, ha tillit till vuxna och att de ska trivas och ha roligt i vår verksamhet. Alla barn ska ges möjlighet att utvecklas under harmoniska förhållanden där vi alla aktivt motverkar alla former av kränkningar och aldrig accepterar att någon, barn eller vuxen, blir diskriminerad, trakasserad eller utsatt för annan kränkande behandling. Föräldrars medverkan i arbetet mot kränkande behandling är viktig. Samarbete och dialog i såväl det förebyggande som det åtgärdande arbetet har stor betydelse. Målet är också att få barnen trygga, harmoniska och sociala där inslag som respekt och hänsyn mot sina kamrater och andra människor ingår som en naturlig del. Med denna grundtrygghet skapas de bästa förutsättningarna för att ge barnen de verktyg de behöver för att tillskansa sig ett livslångt lärande, där lusten och glädjen att lära ingår som ett självklart inslag. Vad vill vi? Barnen gör egna undersökningar, prövar och förkastar hypoteser samt hittar lösningar. Det forskande barnet möts av den forskande pedagogen och upptäcker världen med sina ögon, sin nyfikenhet och uttrycker det med något av alla sina språk. Grunden för lärandet är att de vuxna på förskolan skall vara normbildande förebilder för barnen. Vi strävar därför efter att förskolan aktivt samarbetar med föräldrarna när det gäller det egna barnets fostran och förskolans normer och värden. • Mål 1: Systematiskt utvärdera och revidera likabehandlingsplanerna- det ska vara de enkla sakerna som vi kanske föringar i vardagen som vi systematiska utvärderar. T.ex. ställer vi frågan, vid maten, till barnen ”Vad har du gjort idag?” ”Vad har du lärt dig idag?” 11 • Mål 2: Synliggöra hur barnen själv uppfattar sin trivselsituation i förskolan genom trivselfrågor, barnenkät och miniskyddsrond. Vi ska använda färre frågor och göra det vid flera tillfällen- vi ska använda smilisarna(som finns i barenkäten) i vardagen med barnen. Vi ska sätta upp dem på väggarna och använda dem som beskrivande figurer vad gäller känslor precis som vi gör med andra bilder och foton. • Mål 3: Utarbeta en lokal arbetsplan om hur vi på förskola arbetar med barninflytande samt skapa en samsyn av begreppet. Genomför mer observationer. Detta kommer vi att göra mer av genom att vi kommer att arbeta med ”Före Bornhomlsmodellen” också. • Mål 4: Utarbeta en lokal arbetsplan om rutiner kring barnråd/ barnkonferenser samt trygghetsteamets uppdrag Här ska vi följa mallen som är ny. ”Rutiner för barnkonferenser i förskolan” • Mål 5: En ökad medvetenhet hos all personal om lärmiljöer, läromedel och förhållningssätt ur ett mångfalds-, genus- och jämställdhets- och salutogent perspektiv • Mål 6: Vårdnadshavare blir mer delaktiga i utvärdering och revidering av likabehandlingsplanerna. Vi kommer att skapa olika varianter av likabehandlingsplanen, en för förskolan, en för vårdnadshavare och en för barnen. Insats På förskolan arbetar vi aktivt med alla dessa frågor genom att integrera dem som en naturlig del i vår praktiknära pedagogiska verksamhet genom att vi vuxna är goda förebilder för barnen och varandra genom att vi ger positiv feedback, skapar trygghet för barnen och är mot varandra så som vi vill att barnen ska vara mot andra barn och vuxna. Vi strävar efter att ge barnen en miljö där det finns tid, möjligheter och utrymme för utveckling och lärande genom att utforska och upptäcka och där leken står i centrum. Lusten och nyfikenheten väcker vi med kontinuerliga aktiviteter som bygger på arbetet i våra sju utvecklingsområden: Utvecklingsgrupperna Språk, Matematik, Miljö/Hälsa, Naturvetenskap, Teknik, Värdegrund och Multimedia. Vi erbjuder barnen aktiviteter som rörelse, sång, sånglekar, samtal, språklekar, skapande verksamhet, matematik, naturvetenskap, teknik, utevistelse, utflykter och lekar med mera. Vi arbetar aktivt med att utveckla barnens EQ, det vill säga deras känslomässiga och sociala kompetens. Leken står i centrum för all verksamhet både utom- och inomhus. Leken ger barnen möjlighet att tillsammans med deras naturliga nyfikenhet, utveckla både kognitiva och motoriska färdigheter. • Vi tillämpar ett demokratiskt arbetssätt på förskolan där barnen är aktiva genom att vi vuxna lockar dem till eftertanke och reflektion. Öppna frågor som: ”Hur tänkte du nu?” är ett naturligt inslag i vårt arbete. • Forum för samtal och åsiktsbyten skall vara naturliga inslag i vardagen. Barnråden är ett forum gällande frågor som berör hela förskolan, dessa råd leds av en vuxen. Utvecklingsgrupp Värdegrund utvecklar arbetet kring bl.a. barnråden. • Vi lyfter fram etiska dilemman och livsfrågor. Vi tar upp livsfrågor och händelser som finns i vardagen, som kan innehålla död, skilsmässa, flytt, händelser som innebär sorg, saknad, ilska och besvikelse för barnet. Ett komplement till detta är att inkludera frågeställningarna inom 12 ramen för de områden vi arbetar med. • Vi gör barnen uppmärksamma på olika attityder, värderingar som styr barnens synpunkter och handlande, genom rollspel, frågeställningar samt en levande och tät dialog mellan vuxna och barn och mellan vuxna. • En medvetenhet gällande val av sagor och berättelser samt läromedel, för att på så sätt påverka normer och motverka fördomar. Bl. a. Utvecklingsgrupp Språk utvecklar arbetet kring detta. • Alla enheter använder sig av värdegrundsmaterialet Snick och Snack - Vännerna i Kungaskogen. Materialet tar upp frågor kring vänskap, moral, etik och samarbete. Genom detta material stärker vi barnens självkänsla och empatiförmåga samt väcker intresse för allt levande och vår miljö. http://www.ilka.se/vannerna/ • Genom arbetet med Hållbar utveckling för vi diskussioner i arbetslagen och på personalmöten hur våra miljöer (inomhus och utomhus) inbjuder till lek, utveckling och lärande. • Genom att låta projekt Rösträtt leva vidare lokalt får barnen möjlighet att uttrycka sig med den egna rösten. Projektet vill ge barnen rätt att skapa sånger och utgår från en repertoar som speglar barnens egna livsvärldar. Röst Rätts värdeord: Skapa, Möjligheter, Tillsammans, Glädje och alla röster är lika värda. • Efter en föreläsning om regnbågsfamiljer har Så kan det vara - ett metodmaterial om regnbågsfamiljer i förskolan delats ut till all personal. Föreläsningen och materialet syftar till att skapa en medvetenhet hos de vuxna att samhället förändrats och att familjer kan se väldigt olika ut idag och att förskolan måste följa med i denna utveckling. • Vi kommer att sätta upp de smilisar som finns i barnenkäterna synligt för barn och vuxna för att använda dem som beskrivande figurer vad gäller känslor precis som vi gör med andra bilder och foton. Detta för att barnen ska veta vad de betyder vid kommande enkäter. • Vi kommer att introducera så kallade: Värderingsövningar- I värderingsövningar använder man påståenden som inte är värderande. Ledaren för övningen lyssnar på påståendet, säger tack samtidigt som man pekar på personen med handen. Det kan också vara så att de som deltar ska byta plats, eller ställa sig i en specifik del av rummet för det påstående som de håller med om. I boken "Förskolans och skolans värdegrund- förhållningsätt, verktyg och metod ”finns det exempel på olika övningar på sidan 90-96(Skolverkets 2011). Vi kommer att börja arbeta med s.k. ”EQ-dockor”- social och emotionell träning för alla barn på förskolan. Exempel på påståenden som rör en värderingsövning i hälsa: • Att tvätta händerna innan maten är bra • Man blir glad när någon hälsar på en • När man sovit hela natten känns det bra • Det är bra att tycka olika 13 • Av att leka utomhus mår man bra Ansvarig: Förskolechef, Arbetslagsledare, Trygghetsteamet, Alla vuxna på förskolan Datum när det ska vara klart 2014-09-01 Kartläggning Kartläggningsmetoder • BRUK (Bruk enkäterna kan inte genomföras i nuläget eftersom Skolverket reviderar materialet). • All personal skall genomföra BRUK A 1:10. • All personal skall genomföra Förskolan – demokratiskt förhållningssätt och arbetssätt BRUK. • Intervjuer/samtal med barn. (Öppna frågor. Hur frågor?). • Mini skyddsrond. • Trivselfrågor/barnenkät. • Snick och Snack. • Observationer- utreda- åtgärda.(Ta hjälp av Jenny, läsa litteratur ”Observera mera” och använda sociogram och kontaktbarometern). • Diskuterar öppna frågor till barnen kopplat till smileysar. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Kartläggningen av verksamheten har genomförts under våren 2013. Detta genom bl.a. miniskyddsronder kopplade till barnrådet, där barnen involveras. Barnråden är idag verksamma på alla förskolor och ses som ett medel att lyfta barns tankar på ett demokratiskt sätt. Vårdnadshavarna har involverats genom enkäter och via samrådets representanter. Hur personalen har involverats i kartläggningen Utvecklingsgruppen Värdegrundsutvecklarna har genom sitt arbete med likabehandlingsplanen konkretiserat hur vi ska arbeta på Hattstugans, Värbys och Rödluvans förskolor med värdegrund. De har skapat en tydlig, konkret och just "hands-on" för hur vi ska förhålla oss mot och med varandra. En central enkätundersökning inom Utbildning, Svedala kommun, inom området Normer och värden som behandlar personalens syn på värdegrundsarbetet har genomförts. Trygghetsteamet har gått en central utbildning via Svedala Kommun och Malmö Högskola kring Likabehandling. Resultat och analys • Bemötande, positivt, inbjudande. Det har varit bra… • Inga anmälningar gjorda, inga samtal från vårdnadshavare, vi har skapat relationer. • Vi jobbar med målstyrning och skolan jobbar med regelstyrning. 14 Måluppfyllelse: • Vi är alltid på väg- vi är aldrig färdiga. Reflektion/Analys: • Systematisering av kartläggning(”hands-on”). • Fortsätta med värdegrundsutvecklarnas arbete. • Samarbetet med förskoleklass personalen är framgångsrikt och framskrider. Förebyggande åtgärder Namn: Främja likabehandling Områden som berörs av åtgärden: Mål och uppföljning Förebygga och förhindra genom att: • Vara goda förebilder för barnen och finnas nära dem. • Ha ett medvetet förhållningssätt som grundlägger demokratiska värderingar och ger barnen ökat inflytande. • Vi stärker barnens självkänsla, självtillit och självförtroende genom att ge barnet ansvar i takt med stigande mognad och ålder. • Vi ger barnen verktyg att hantera konflikter och vi pratar om hur man är en bra kamrat. • Engagera oss i barnens samspel och aktivt samtala om allas lika värde. • Vara närvarande och lyhörda och vara aktiva lyssnare. • Uppmuntra positivt beteende. • Respektera barnens önskemål om integritet. • Skapa förutsättningar för en god miljö ute och inne. • Vara medvetna om hur vi pratar om barnen och föräldrarna. • Samverka med föräldrarna. • Ständigt samtal om värdegrundsfrågor. • Omedelbart agera mot kränkande behandling. • Vi visar i ord och handling att alla är lika mycket värda • Fortsätta använda massage i verksamheten Åtgärd Upptäcka genom att: • Skapa ett tillåtande klimat som gör att barn, föräldrar och personal vågar påtala problem och upptäckta kränkningar. • Vara närvarande och lyhörd för stämningar och relationer i barngruppen, t.ex. om ett barn inte vill sitta bredvid eller tar avstånd från ett annat barn. • Observera barnens samspel. • Samtala med barnen, samt ta deras ord och upplevelser på allvar. • Ha goda kunskaper om barnen. 15 • Arbeta för god daglig kontakt med föräldrarna och genom utvecklingssamtalen. • Vara lyhörd och genomföra observationer. • Ta barnet på allvar. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling: • All personal ansvarar för att uppmärksamma och stoppa kränkande behandling direkt när det uppstår, (barn mot barn, eller vuxen mot barn). • Den personal som uppmärksammat händelsen har ansvar för att kontakta trygghetsteamet, hjälpa det barn som utsatt annat barn för kränkande behandling att förstå att barnet gjort fel, kan se sin egen roll i händelsen. I ledning av arbetslagsledaren. • Denne personal pratar enskilt med det barn som blivit utsatt för handlingen (det är viktigt att de är separerade från varandra). • Denne personal ansvarar också för att ta fram arbetsmetoder för att återskapa ett bra klimat mellan barnen. Vidare skall denne personal i ledning av arbetslagsledare se till att information om händelsen når föräldrarna. • All personal är skyldig att snarast rapportera upprepade eller grövre kränkningar mellan barn/barn till förskolechef. • Uppföljningssamtal sker med barn och föräldrar vid behov. • Kontinuerlig uppföljning och stöd ges till berörda barn och parter. Föräldrar kan bidra till att upptäcka kränkande behandling genom att: • Vara uppmärksamma på barnet i leksituation i hemmet. • Vara lyhörd för barnets reaktion vid konflikter med andra barn. • Uppmärksamma om det egna barnet visar tecken på nedstämdhet. • Meddela personalen så snart man misstänker om något är fel. Vi kommer att introducera Formuspel som metod för barnen och oss vuxna att spela upp händelser/konflikter som hänt i direkt anslutning till situationen. Forumspel är en metod där du spelar upp ett case som just har hänt. Det finns med förtryckare, förtryckt, medlöpare och en joker med. Jokern är mellan dem som tittar på och de som spelar. Jokern är den som får alla att förstå varandra, ställer fågor, stoppar spelet och ställer frågor. Alternativt kan man bygga en staty över det som har hänt och visa upp för de andra. Man kan också vända på det och be barnen regisera en situation när det inte kändes bra, eller någon varit taskig och skapa ett forumspel utifrån det. I boken "Förskolans och skolans värdegrund- förhållningsätt, verktyg och metod" står om forumspel: Forumspel gör att barn har möjlighet att ta ställning, reflektera och uttrycka sina åsikter i frågor som känns problematiska. Genom att delta får barnen prova att inta olika roller, bli kritiska och ifrågasätta. Forumspel är en interaktiv teater där man som åskådare kan ge förslag på de konflikter som spelas upp. Forumspel följer vissa regler: 16 • Man använder aldrig sitt namn. • Spelet ska inte vara för långt. • Det ska vara slut när det är som värst. • Det ska vara realistiskt. • Det finns alltid tre rolltyper- en förtryckt, en förtryckare och en pendlare. • Den förtryckta ska vid något tillfälle i forumspelet försöka bryta sitt förtryck utan att lyckas. (Skolverket 2011). Motivera åtgärd Genom att vi är goda lyssnare och samtalar med barnen. Att barnens tankar och idéer tas till varar och används i den dagliga verksamheten. Att tid tas för att bygga relationer och att samspela barn-barn, vuxen- barn, vuxen-vuxen. Ansvarig Förskolechef, Arbetslagsledare, Trygghetsteamet och Alla vuxna på förskolan Datum när det ska vara klart 2014-09-01 Rutiner för akuta situationer Policy Är att alla barn under sin tid på förskolan ska känna sig trygga, ha tillit till vuxna och att de ska trivas och ha roligt i vår verksamhet. Alla barn ska ges möjlighet att utvecklas under harmoniska förhållanden där vi alla aktivt motverkar alla former av kränkningar och aldrig accepterar att någon, barn eller vuxen, blir diskriminerad, trakasserad eller utsatt för annan kränkande behandling. Föräldrars medverkan i arbetet mot kränkande behandling är viktig. Samarbete och dialog i såväl det förebyggande som det åtgärdande arbetet har stor betydelse. Målet är också att få barnen trygga, harmoniska och sociala där inslag som respekt och hänsyn mot sina kamrater och andra människor ingår som en naturlig del. Med denna grundtrygghet skapas de bästa förutsättningarna för att ge barnen de verktyg de behöver för att tillskansa sig ett livslångt lärande, där lusten och glädjen att lära ingår som ett självklart inslag. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Utreda, åtgärda: Alla fall av kränkningar utreds, åtgärdas, dokumenteras och följs upp utan dröjsmål Observera! Pågående utredning eller åtgärder skall inte diskuteras med barn eller föräldrar som inte är berörda av kränkningarna. Offentlighets- och sekretesslagen skall följas. Utreda genom att: • Tala med/lyssna till barnet. 17 • Tala med/lyssna till barnets föräldrar. • Analysera orsaker. Åtgärda genom att: • Förskolechef och specialpedagog informeras. • Dokumenterar händelsen gör arbetslagets förskollärare. • Upprättar en åtgärdsplan gör trygghetsteamledaren/specialpedagog/förskolechef. • Barnsamtal hålls av arbetslagets trygghetsteam. • Information om händelsen till föräldrar ges av arbetslagets personal. • Föräldrasamtal med information om åtgärdsplan ges av Förskolechef och arbetslagets trygghetsteam. • Vid behov kopplas ytterligare specialistkompetenser in i samråd med Förskolechef och arbetslagets personal. • Återkoppling ges inom två månader av trygghetsteamet och Förskolechef. • Om någon personal utsätts för kränkande behandling kopplas Förskolechef samt krisgrupp in och åtgärdsplan upprättas. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Arbetslagsledarna, Trygghetsteamet, Förskolechef, Specialpedagog Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Arbetsgång barn – barn Personalen samtalar med berörda barn i syfte att förhindra fortsatta kränkningar genom att uppmärksamma barnen på händelsen, att tydligt visa att kränkande beteende inte är acceptabelt och genom att använda sig av frågorna: • Hur kände du? • Hur tänkte du? • Hur tror du att den andra kände sig? • Kunde du gjort på något annat sätt? Vidare • Förskolechef informeras. • Föräldrarna informeras. • Personal har ansvar för att dokumentation genomförs • Förskolechef och personal har ett gemensamt ansvar att uppföljning sker med berörda parter. • Vid behov kontaktas resursenheten eller annan instans. • Dokumentationen förvaras inlåst. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal 18 Arbetsgång vuxen – barn • När en vuxen, personal eller förälder, kränker ett barn måste den som upptäcker detta agera utan dröjsmål. • Ta den vuxne åt sidan och ställa ”hur - frågor” samt hänvisa till diskrimineringslagen. • Förskolechef informeras. • Förskolechef ansvarar för att utreda, åtgärda, dokumentera och följa upp kränkningen. Rutiner för uppföljning Det följs upp av Förskolechefen, Specialpedagog, Trygghetsteamet inom två månader efter att det har hänt. Rutiner för dokumentation Dokumentera, följa upp: Dokumentationen är ett viktigt stöd i arbetet med att följa upp åtgärderna och eventuellt förändra dem eller sätta in nya åtgärder. Det är även en rättsäkerhetsfråga eftersom den ger berörd personal, barn och vårdnadshavare möjlighet till insyn. Följande arbetsgång är avsedd att användas som underlag för dokumentation och uppföljning av händelser som kan relateras till planen mot diskriminering och kränkande behandling. 1. Vad har hänt? 2. På vilket sätt kan detta beteende kritiseras utifrån planen mot diskriminering och kränkande behandling? 3. Vem har anmält? 4. Vilka åtgärder har vidtagits med omedelbar verkan? 5. Vad kommer att ske ytterligare? Tidpunkt 6. Berörda som har informerats i ärendet: Personer. Tidpunkt. På vilket sätt 7. Tid för uppföljning. 8. Deltagare vid uppföljningen 9. Dokumentation lämnas till: 10. Dokumenterat av. Datum Använd blanketten: Anmälan och utredning om hot/våld trakasserier eller annan kränkande behandling. Ansvarsförhållande Förskolechef, Specialpedagog, Trygghetsteamet Bilaga 1 Begrepp 19 Diskriminering Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder. Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar. Repressalier Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. 20 Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan finns en stor majoritet pojkar på förskolan. [diskriminering] När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger skrattande ”Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Fatima”. Hon berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter. [trakasserier på grund av kön] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att hon helst vill vara flicka och kallas hon och henne. Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta till byxor och får svaret: ”Det får vara någon måtta med tramset.” Pappan blir också uppmanad att i fortsättningen klä Erik i ”riktiga kläder” eftersom några barn har börjat reta henne för att hon bär klänning. [diskriminering och trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förturåt etniskt svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. [diskriminering] En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns det ett polskt barn som tar illa vid sig. [trakasserier] 21 Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Axel går i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens söndagsskola. Hans dagbarnvårdare säger ”Usch, vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker?” [trakasserier] Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning – och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen, som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola. Där finns det andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna. [diskriminering] David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att falla. Några av barnen brukar reta David och kallar honom ”Snubbelfot”. Personalhar hört att han blir retad, men har inte vidtagit några åtgärder. [trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har hört när deras storasyskon i negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte vara med och leka eftersom han har en ”äcklig” storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till. [trakasserier] Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit ”den andra tantens” namn. [diskriminering] 22 Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelse som kan vara trakasserier: Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i förskoleklass. Det är hans föräldrar som valt det. De andra barnen retar honom ofta för det. [trakasserier] 23 24 Bilaga 2 Ärendenummer ÅTGÄRDER VID HOT/ VÅLD, TRAKASSERIER ELLER ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING Åtgärd Uppföljning (datum) Ansvarig Utredning gjord av Klass/ avdelning Namn Ansvarig rektor gör en avstämning av de återstående åtgärderna senast ovanstående datum. Datum Ansvarig rektor UPPFÖLJNING AV GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER Vilket resultat har genomförda åtgärder gett? Ärendet avslutat Åtgärd N ya åtgärder krävs Ansvarig Uppföljning (datum) 25