SAMBAND MELLAN INFORMATION
OCH ÅNGEST HOS
BRÖSTCANCERPATIENTER
EN LITTERATURSTUDIE
MIKAEL OREWZCYK
JOSEFIN ROSENCRANTZ
Examensarbete i omvårdnad
61-90 hp
Sjuksköterskeprogrammet
Januari 2016
Malmö högskola
Hälsa och samhälle
205 06 Malmö
SAMBAND MELLAN INFORMATION
OCH ÅNGEST HOS
BRÖSTCANCERPATIENTER
EN LITTERATURSTUDIE
MIKAEL OREWCZYK
JOSEFIN ROSENCRANTZ
Orewczyk, M & Rosencrantz, J. Samband mellan information och ångest hos
bröstcancerpatienter. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad, 15 högskolepoäng.
Malmö högskola: Fakulteten för Hälsa och Samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2016.
Syfte: Syftet med litteraturstudien är att sammanställa sambandet mellan information från
vårdpersonal och påverkan på grad av ångest hos bröstcancerpatienter.
Bakgrund: Ett cancerbesked är ofta kopplat till ovisshet i form av vad sjukdomen innebär för
den enskilda kvinnan samt hur detta besked kommer att påverka hennes liv. Hur kvinnan
reagerar på sin cancerdiagnos är individuellt. Under tiden för säkerställande av diagnos har
majoriteten av alla kvinnor måttlig till svår ångest. Bröstcancerpatienter har ett varierat behov
av information, vilket skiftar med tiden och beror på var de befinner sig i sitt sjukdomsförlopp
och de har visat sig ha en lägre livskvalitet jämfört med friska kvinnor.
Metod: Litteraturstudien bygger på vetenskapliga artiklar som valts ut efter inklusions- och
exklusionskriterier. Sökning av artiklar gjordes med hjälp av blocksökning i databaserna
CINAHL, PubMed och PsycINFO. De utvalda artiklarna bestod av tio kvantitativa studier.
Studierna kvalitetsgranskades enligt SBU och analyserades med manifest innehållsanalys
enligt Forsberg & Wengström (2013).
Resultat: Information påverkar graden av ångest hos bröstcancerpatienter. Graden av ångest
var som högst vid diagnosbeskedet för att sedan sjunka över tiden. De faktorer som främst
påverkade graden av ångest var behandlingen och dess biverkningar samt okunskap om
egenvård kopplat till behandling och sjukdom. En högre grad av ångest var kopplat till ett
högre informationsbehov.
Slutsats: Det går inte att dra en slutsats av resultatet som framkommit då information inte
behöver ha varit den enda bidragande faktorn till minskad grad av ångest samt bristande
kvalitet på studierna. Det krävs mer forskning för att kunna dra en slutsats.
Nyckelord: Bröstcancer, Information, Ångest
RELATIONSHIP BETWEEN
INFORMATION AND ANXIETY IN
BREAST CANCER PATIENTS
LITERATURE REVIEW
MIKAEL OREWCZYK
JOSEFIN ROSENCRANTZ
Orewczyk, M & Rosencrantz, J. Relationship between information and anxiety in breast
cancer patients. Literature review. Degree Project in nursing, 15 credits. Malmö University:
Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2016.
Aim: The aim of the review study is to compile the relationship between information from
health care staff and its effect on degree of anxiety in breast cancer patients.
Background: A cancer diagnosis is often associated with an uncertainty of what the disease
will entail for the particular women and how this diagnosis will affect her life. How the
women will react to her cancer diagnosis is individual. During the period when the diagnosis
is set the majority of women will have moderate to severe anxiety. Breast cancer patients have
a varied need of information, which changes with time and is dependent on what stage of the
disease they are currently in and they have a lower quality of life than healthy women.
Method: The literary review is based on scientific articles that have been chosen after the
inclusion and exclusion criteria. The search for articles was made with the help of building
block strategy in the CINAHL, PubMed and PsychINFO databases. The selected articles
consisted of ten quantitative studies. The studies were audited by using SBU’s template and
analyzed by using content analysis according to Forsberg & Wengström (2013).
Result: Information affects the degree of anxiety in breast cancer patients. The degree of
anxiety was at it’s peak during diagnostic period and decreased over time. The most
predominate factors that affected anxiety was the treatment and it’s side effects and the lack
on knowledge on self care related to the disease and it’s treatment. A higher degree of anxiety
was associated with higher information needs.
Conclusion: Its not possible to draw a conclusion on the findings due to that information
hasn't been the only contributing factor to lowered degrees of anxiety and the lack of quality
of the studies. In order to draw a conclusion more research is required.
Keywords: Anxiety, Breast Cancer, Information
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING .............................................................................................................................. 1
Psykisk reaktion på cancerbeskedet ....................................................................................... 1
Information ............................................................................................................................... 2
PROBLEMFORMULERING .................................................................................................... 3
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR .................................................................................... 3
Definitioner ............................................................................................................................... 3
METOD ...................................................................................................................................... 4
Inklusionskriterier ................................................................................................................... 4
Exklusionskriterier................................................................................................................... 4
Plan för litteratursökning ........................................................................................................ 4
Genomförande av litteratursökning ....................................................................................... 5
Första urval ............................................................................................................................... 7
Sammanställa resultat.............................................................................................................. 9
RESULTAT ............................................................................................................................... 9
Ångest ...................................................................................................................................... 11
Informationsbehov ................................................................................................................. 11
Samband Information och ångest ......................................................................................... 12
DISKUSSION .......................................................................................................................... 14
Metoddiskussion ..................................................................................................................... 14
Resultatdiskussion .................................................................................................................. 15
KONKLUSION ........................................................................................................................ 18
FÖRSLAG PÅ FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLINGOCH FÖRBÄTTRINGSARBETE ........................................................................................... 18
REFERENSER ......................................................................................................................... 19
BILAGOR ................................................................................................................................ 23
BILAGA 1 – Artikelmatriser ................................................................................................ 23
INLEDNING
Bröstcancer är den vanligaste cancerdiagnosen bland kvinnor idag och utgör 31 procent av all
kvinnlig cancer (Socialstyrelsen, 2014). Alla kan känna sig berörda av detta ämne då de har
någon bekant eller anhörig som drabbats. Vi ville därför se vad vi som sjuksköterskor kan
göra för denna patientgrupp och började titta på vad de har för behov. Vi märkte då att
kvinnor diagnostiserade med bröstcancer hade ett informationsbehov samt att de har ångest.
Kvinnor som blivit diagnostiserade med bröstcancer behöver inte bara medicinsk behandling
utan även psykologiskt- och socialt stöd samt information (Steele & Futch, 2008)
BAKGRUND
Ett cancerbesked är ofta kopplat till ovisshet i form av vad sjukdomen innebär för den
enskilda kvinnan samt hur detta besked kommer att påverka hennes liv (Brandberg, 2004).
Hur kvinnan reagerar på sin cancerdiagnos är väldigt individuellt. Symtom kan uttrycka sig
som hjärtklappning, svettningar, sömnsvårigheter, koncentrationssvårigheter, motorisk oro
samt psykisk oro (a a). Med ökad information om sjukdomen kan ångesten avta (Bergh m.fl,
2007).
Psykisk reaktion på cancerbeskedet
När en individ utsätts för ett hot är ångest en normal reaktion (Bergh m.fl, 2007). Av de
kvinnor som drabbas av bröstcancer har det visat sig att 80% av dem upplever ångest vid
diagnos och behandlingsstart. Det är individuellt hur kvinnan reagerar och uttrycker sin
ångest. En del kvinnor kan reagera med hjärtklappning och svettningar medan andra har
oroande tankar och svårt att sova. Ångesten kan för en del även uttryckas som motorisk oro;
de har svårt att sitta stilla och koncentrera sig. Det har visat sig att ångesten i de flesta fall
avtar när de får mer information och när behandlingen har startat, då man vet mer vad man
har att vänta sig. Vidare menar Bergh m.fl (2007) att ångesten avtar för majoriteten av
patienterna under de första tre månaderna efter diagnosbeskedet.
Det finns ofta ingen känd orsak vid ett besked om bröstcancer (Bergh m.fl, 2007). En del
riskfaktorer för sjukdomen har identifierats, som övervikt och hormonell behandling. Dock
försöker många hitta en anledning till varför just de har drabbats, som att de har stressat för
mycket eller ätit fel och motionerat för lite, vilket kan leda till skuldkänslor. Dessa
skuldkänslor kan förvärras av personer i omgivningen som föreslår tolkningar. Detta bör tas
på allvar med att vårdpersonal förklarar vilka orsaksfaktorer som är kända och att stress eller
depression inte har visat sig vara riskfaktorer. Det är även av betydelse att vårdpersonal
avlastar patientens skuldkänslor, då patienterna kan känna att det är deras eget fel att de har
drabbats av sjukdomen eller att de känner skam för de klagar och inte är duktiga patienter.
Många patienter är även rädda för illamående, kräkningar och trötthet i samband med
behandling samt att det mentala tillstånd de befinner sig i kommer vara bestående.
Cancerdiagnosen innebär också en fysisk förändring (a a).
Ångest och cancer
Ångest är en emotionell reaktion vanligen sedd bland kvinnor med bröstcancer (Knobf,
2007). Under diagnosperioden har majoriteten av alla kvinnor måttlig till svår ångest (Liao
m.fl, 2008). Efter diagnosen har ångestnivån visat sig minska mest bland kvinnor med benign
bröstcancer (a a).
1
Ångest bland cancerpatienter kan påverka överlevnaden (Spiegel & Giese-Davis, 2003).
Förekomsten av cancerrelaterade symtom, smärtsamma behandlingar, minskad livskvalitet
och ovisshet om framtiden leder till upplevelser av ångest (Jacobsen & Jim, 2008). Ångest är
även kopplat till sömsvårigheter och minskad aptit (Trask, 2004).
Ångest och livskvalitet
Bröstcancerpatienter har visat sig ha en lägre livskvalitet jämfört med den generella
populationen (Waldmann m.fl, 2007). Om de psykologiska symtomen hos
bröstcancerpatienter är obehandlade eller inte uppmärksammade kan detta påverka deras
livskvalitet på lång sikt (Hodgkinson m.fl, 2007). Dock är relationen mellan dessa faktorer
ännu inte känd (a a). Många somatiska symtom av ångest, som sömnsvårigheter, brist på
energi och viktnedgång leder till minskad livskvalitet (Baumeister m.fl, 2005).
Information
Tidigare forskning visar på att patienter är nöjda med vården de får men att behovet av
information inte är tillfredsställt (Brandberg, 2004). Det visar sig dock vara en utmaning för
läkare och sjuksköterskor att ge information som patienterna anser vara förståelig.
Vårdgivarna förklarar på ett för medicinskt avancerat sätt som är svårt att förstå för en
människa utan kompetens inom området (a a). Dessutom kan patienter ha svårt för att ta till
sig informationen då de kan vara oroliga eller bli överväldigade av informationen som ges
(Portz & Johnston, 2014). När patienten befinner sig i ett spänt läge kan det vara svårt att ta in
och bearbeta informationen samtidigt som det förväntas att patienten ska ställa frågor
(Brandberg, 2004). Patienten fokuserar på att ta in och förstå informationen vilket leder till att
frågorna dyker upp senare efter att samtalet har avslutats (a a). Sjuksköterskor kan också finna
det svårt att undervisa patienter eftersom tiden inte räcker till (Portz & Johnston, 2014).
Enligt Patientlagen, 2014:821 (PL) 3 kap 1§ har patienten rätt till information om sitt
hälsotillstånd, de metoder som finns för undersökning, vård och behandling samt metoderna
för att förebygga sjukdom och skada. Enligt 3 kap 6§ (PL) ska informationen anpassas till
patientens individuella förutsättningar. Den som ger information ska även försäkra sig om att
mottagaren har förstått den givna informationen (3 kap 7§, PL).
Informationsbehovet
Bröstcancerpatienter har ett varierat behov av information (Ng m.fl, 2011).
Informationsbehovet hos patienter med bröstcancer skiftar med tiden och beror på var de
befinner sig i sitt sjukdomsförlopp (Saraswathi m.fl, 2005). Patienter med avancerad cancer
som har en intensiv behandling eller patienter med en nyligen diagnostiserad cancer har ett
större behov av information än andra cancergrupper (McDowell m.fl, 2010:Beesley m.fl,
2008). Ett informationsbehov kan också ses hos patienter med misstänkt bröstcancer (Liao &
Chen, 2006).
Cancerpatienter har ett stort informationsbehov och de använder sig av varierande
informationskällor för att tillfredsställa detta behov (Nagler m.fl, 2010). I en enkätstudie
svarade de flesta respondenter att den behandlande läkaren oftast var källan de vände sig till.
Dock svarade 34% att de sökt information av andra medlemmar ur sjukvårdspersonalen.
Andra källor inkluderade familjemedlemmar, vänner, arbetskamrater, andra patienter med
bröstcancer samt andra cancerformer, böcker, broschyrer, internet och stödgrupper. Dock var
det nästan 20 % av respondenterna som inte aktivt sökte information. Konklusionen var att
hälso- och sjukvårdspersonal borde föra en dialog med patienter om deras informationsbehov
samt hur de vill erhålla informationen. Detta skulle kunna leda till en mer individanpassad
information till patienter och förbättra den vård sjukvårdspersonal ger till patienter (a a).
2
Kontinuerlig information kan ha en postiv inverkan på patienters grad av ångest (Palese m.fl,
2005).
Tidigare forskning
Kvinnor med främst avancerad bröstcancer har visat sig ha en hög grad av ångest (Grabsch
m.fl, 2006). En interventionsstudie visade på att 42% av 227 kvinnor med avancerad
bröstcancer hade minst en psykiatrisk åkomma och 36% visade sig ha ångest eller depression
(a a). En kohortstudie visade att 45% av patienter med återkommande bröstcancer hade en
diagnostiserad depression eller ångest inom loppet av tre månader efter diagnosen (Burgess
m.fl, 2005). Då patienterna får otillräcklig information eller har minskad förståelse för
behandling och dess valmöjligheter och resultat kan detta leda till ökad grad av ångest
(Kissane m.fl, 2004).
PROBLEMFORMULERING
Det är känt sedan tidigare att bröstcancerpatienter har ångest, att de har ett informationsbehov
samt att information kan lindra graden av ångest. Ångest kan även vara en faktor till minskad
livskvalitet, vilket tidigare nämnts. Det som nu vill undersökas är om det finns ett samband
mellan information från vårdpersonal och påverkan på grad av ångest hos bröstcancerpatienter, för att sedan kunna tillämpa denna kunskap i relation till sjuksköterskans ansvarsområde.
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Syfte: Syftet med litteraturstudien är att sammanställa sambandet mellan information från
vårdpersonal och påverkan på grad av ångest hos bröstcancerpatienter.
Frågeställningar:
När i sjukdomsförloppet är graden av ångest som högst?
Vilka faktorer påverkar graden av ångest?
Vilket sorts informationsbehov har patienterna?
Definitioner
För att klargöra olika begrepp i studiens syfte definieras följande:
Information
Information är en generell beteckning som syftar till själva innehållet i det meddelande som
förmedlas genom kommunikation i olika former (Nationalencyklopedin, 2015a). Information
uppnås först när meddelandet tolkas av mottagaren (a a). Information kan komma i flera olika
former och ha flera olika betydelser (Floridi, 2010). Information kan ha många förklaringar
som är beroende på perspektiv och behov. Information består av data och mening. För att en
individ ska vara ”väl informerad” måste data i informationen också vara sammansätt på ett
visst sätt (a a).
Ångest
Enligt American Psychiatric Association (2000) är ångest en känsla av obehag som
härstammar från ångestväckande händelser och stressorer som individen uppfattar som
hotande eller osäkra. Låg grad av ångest benämns som oro (Nationalencyklopedin, 2015b).
3
METOD
En litteraturstudie valdes för att sammanställa resultat utifrån tidigare forskning.
Tillvägagångssättet gjordes enligt Willman m.fl (2011). Inklusionskriterier bestämdes innan
sökning av litteratur påbörjades. Exklusionskriterier kom upp under sökningens gång.
Tillvägagångssättet för litteratursökning, tolkning och sammanställning av bevis samt
sökresultat redovisas nedan.
Inklusionskriterier
Studiepopulation med endast kvinnor som har eller har haft bröstcancer med samtidig
ångest.
Artiklar som endast har patientperspektiv.
Artiklar som är skrivna på engelska.
Artiklar som är utgivna mellan 2005-2015.
Artiklar som finns med fulltext och abstrakt.
Artiklar med kvantitativ ansats.
Artiklar som behandlar samband mellan information och ångest.
Exklusionskriterier
Artiklar som fokuserade på population med endast misstänkt bröstcancer inför
undersökning.
Artiklar som hittades under indexord ”Support” men där information inte var en
delkomponent.
Artiklar som hittades under indexordet ”Stress” men där ångest inte var en
delkomponent.
Plan för litteratursökning
Databaserna Cinahl, Pubmed och PsycINFO användes för sökning av relevanta artiklar.
Tillgång till databaserna erhölls från Malmö Högskolas bibliotek. Valda databaser inriktade
sig på omvårdnad, medicin och psykologisk forskning. Databassökningen baserades på
sökord erhållna från syftet med hjälp av PIO (se tabell 1). PIO står för Population,
Intervention och Outcome (Willman m.fl, 2011). Översättning från svenska ord till engelska
MeSH-termer gjordes med hjälp av Karolinska Institutet (2015). Blocksökning användes för
att få en systematisk sökning (a a).
Tabell 1. PIO
Population
Intervention
Outcome
Bröstcancerpatienter
Information
Minskad ångest
Sökningen modifierades utifrån respektive databas. Detta då systemen inte använder sig av
samma index- och söktermer. För att finna rätt indexord i de åtskilda databaserna slogs orden
och dess definitioner upp i respektive databas uppslagsverk. För att inkludera både
huvudkategorier och underkategorier och därmed öka sensitiviteten i sökningen användes
funktionen ”explode” i Cinahl och psycINFO. Detta gjordes inte i PubMed då “explode”
redan var inkluderat om inget annat angavs. Olika söktermer och indexord kombinerades
genom att utgå från sökorden i PIO.
4
Genomförande av litteratursökning
Sökningarna utfördes med Booleska sökoperatörer. Detta är en funktion där orden “AND”
och “OR” kombineras på olika sätt tillsammans med olika söktermer och indexord (Willman
m.fl, 2011). För att undvika att sökningen blev för begränsad och därmed minska risken att gå
miste om relevanta artiklar lades indexorden ’’Stress’’ och ’’Support’’ in i sökningen. Detta
för att “ångest” och “information” kan vara delkomponenter i studier som är indexerade med
ovan nämnda ord. Detta upptäcktes vid en preliminärsöking som gjordes i förberedande syfte
för blocksökningen. Indexorden för “Stress” och “Support” skilde sig åt beroende på databas.
För att öka sensitiviteten i sökningen lades sökord i fritext till. De booleska sökoperatörerna
användes i samtliga utvalda databassökningar.
Cinahl
I Cinahl användes Major headings (MH) som är deras benämning på ämnesord, tillsammans
med explode (+). Orden “Information” och ’’Breast cancer’’ användes som fritext (se tabell
2).
Tabell 2. Blocksökning Cinahl.
Söknr Sökord
Träffar Sökblock
#1
Information Needs (MH)
8,659
#2
Support, Psychosocial + (MH)
41,606
#3
Information
242,829
#4
Breast Neoplasms + (MH)
38,533
Information
Bröstcancerpatienter
#5
Breast cancer
29,110
#6
Anxiety + (MH)
18,017
Ångest
#7
Stress, psychological + (MH)
40,811
#8
#1 OR #2 OR #3
278,851
Information
#9
#4 OR #5
42,922
Bröstcancerpatienter
#10
#6 OR #7
56,287
Ångest
#11
#8 AND #9 AND #10
357
Filter
English, Date: 2005-2015, Full text, abstract
available
57
PubMed
I PubMed benäms ämnesorden MeSH-terms. I PubMeds sökning med ämnesord inkluderas
både huvudkategorier och underkategorier om inget annat anges (Willman m.fl, 2011).
“Information” samt ’’Breast cancer’’lades till som fritext (se tabell 3).
5
Tabell 3. Blocksökning PubMed.
Söknr Sökord
Träffar
#1
965,905
Information
Sökblock
Information
#2
Social support [MeSH Terms]
54,783
#3
Breast neoplasms [MeSH Terms]
230,485
Bröstcancerpatienter
#4
Breast cancer
310,367
#5
Anxiety [MeSH Terms]
60,099
Ångest
#6
Stress, psychological [MeSH Terms]
98,587
#7
#1 OR #2
1,014,310 Information
#8
#3 OR #4
310,367
Bröstcancerpatienter
#9
#5 OR #6
150,916
Ångest
#10
#7 AND #8 AND #9
576
Filter
English, Date: 2005-2015, Free full text,
abstract available
96
PsycINFO
I PsycINFO benäms ämnesorden Subject Exact. Explode används här för att inkludera
huvudkategorier och underkategorier. Fritexten som användes i denna databas var “Support”
samt ’’Breast cancer’’. “Support” valdes som fritext då det inte fanns ett liknande ämnesord
som har funnits i databaserna Cinahl och PubMed. Detta gjordes för att bevara sökningarna så
systematiska som möjligt. Det filter som användes i denna databas var endast
publiceringsdatumet, vilket gjorde att fler titlar gicks igenom och fick därmed även
exkluderas manuellt utifrån samma begränsningar som benämns i tidigare databaser. Detta
gjordes då det inte gick att använda samma filter som använts i tidigare databas (se tabell 4).
6
Tabell 4. Blocksökning PsycINFO
Söknr Sökord
Träffar Sökblock
#1
Information [SU.EXACT.EXPLODE]
12,043
#2
Support
405,624
#3
Breast neoplasms [SU.EXACT.EXPLODE]
7,794
Information
Bröstcancerpatienter
#4
Breast cancer
11,356
#5
Anxiety [SU.EXACT.EXPLODE]
59,248
Ångest
#6
Psychological Stress [SU.EXACT.EXPLODE] 8,062
#7
#1 OR #2
416,163 Information
#8
#3 OR #4
11,432
Bröstcancerpatienter
#9
#5 OR #6
66,753
Ångest
#10
#7 AND #8 AND #9
122
Filter
Date: 2005-2015
84
Manuell sökning
Utöver blocksökningen i ovanstående databaser gjordes även en manuell sökning.
Referenslistorna i de redan utvalda artiklarna från blocksökningarna gicks igenom och titlar
av intresse valdes ut. Därefter gjordes en manuell sökning på PubMed av titlarna för att se om
de var relevanta. De artiklar som var publicerade före 2005 exkluderades, samt de som inte
svarade på syftet eller inte var primärstudier. Slutligen valdes en artikel ut som var av intresse
för studiens syfte.
Det gjordes även en sökning i databasen Scopus på författaren Liao, M-N, då tre av de utvalda
artiklarna är skrivna av denna författare. Författaren återfanns även som referens i flera av de
utvalda artiklarna. Dock hittades inga nya relevanta artiklar i denna sökning.
Första urval
Samtliga titlar som erhölls utifrån sökningarna lästes igenom. De titlar som var av relevans
för syftet abstraktgranskades. De artiklar där abstrakten berörde syftet på studien granskades.
Slutligen diskuterades resultatdelarna på de utvalda artiklarna mellan författarparet utifrån
studiens syfte. En stor del av artiklarna har exkluderats då de behandlade ångest och
information, men inte sambandet. De artiklar som trots använda filter inte fanns i fulltext fick
också exkluderas. Eftersom studien endast fokuserar på patienter med en diagnostiserad
bröstcancer fick ett antal artiklar exkluderas som berörde icke-diagnostiserade patienter inför
undersökning. En artikel fick exkluderas då endast abstraktet var på engelska men resten på
kinesiska. Ett flertal artiklar fick exkluderas då de återkom i de olika databaserna samt i den
manuella sökningen. Artiklarna hade alltså redan granskats och därmed antingen inkluderats
eller exkluderats. En artikel som svarade på syftet togs bort då den var av kvalitativ ansats.
Slutligen valdes tio artiklar ut som svarade på litteraturstudiens syfte. Tio artiklar erhölls
7
utifrån blocksökningar samt två artiklar valdes ut från den manuella sökningen, för att
kvalitetsgranskas.
Tabell 5. Sammanfattning litteratursökning.
Databas
Datum
Sökblock
Filter
Antal
Antal
artiklar lästa
titlar
65
65
Antal
lästa
abstrakt
25
Antal
granskade
artiklar
13
Antal
använda
artiklar
4
Cinahl
10/11
Information
AND
Bröstcancer
AND
Ångest
PubMed
10/11
Information
AND
Bröstcancer
AND
Ångest
PsycINFO
17/11
Information
AND
Bröstcancer
AND
Ångest
English,
Date:
20052015, Full
text,
abstract
available
English,
Date:
20052015,
Free full
text,
abstract
available
Date:
20052015
99
99
30
12
3
85
85
28
14
2
Manuell
sökning
PubMed
21
21
13
5
1
Manuell
sökning
Scopus
45
45
7
7
0
Kvalitetsgranskning
Av de tio artiklar som valdes ut var samtliga av kvantitativ ansats. Artiklarna
kvalitetsgranskades enligt en granskningsmall från SBU (2014a;2014b) beroende på
studiedesign. Detta gjordes för att främst bedöma risken för intressekonflikter och
systematiska fel, för att klargöra att artiklarna hade en tillräckligt hög kvalitetsnivå för att
kunna användas i studien.
Kvalitetsnivån bestämdes utifrån frågor från respektive mall där. Enligt SBU (2014a;2014b)
är alla frågor var av lika värde. Svarsalternativen på mallarna var “Ja”, “Nej”, “Oklart” och
‘’ej tillämpbart’’. Svaret “Ja” räknades som positivt. ‘’Nej’’ och ‘’Oklart’’ räknades som
negativt svar (a a). Ej tillämpbar fråga exkluderades från kvalitetsbedömningen, vilka var de
frågor som berörde studier på syntesnivå. Utifrån svaren räknades ett procentuellt värde ut för
varje artikel, vilket visade om studien var av låg- medelhög- eller hög kvalitet. Denna
beräkning utgjordes av antalet positiva svar som erhölls. Ju fler positiva svar tyder på högre
kvalitet på studien (Polit & Beck, 2014). En studie är av låg kvalitet vid 60-69% positiva svar
8
(Willman m.fl, 2011) För medelhög kvalitet krävs 70-79% positiva svar. Då en studie är av
hög kvalitet är 80-100% av svaren positiva (a a).
Av de tio artiklar som valdes ut var fyra kohortstudier, två kvasiexperimentella, två
tvärsnittsstudier samt två randomiserade interventionsstudier; en randomiserad kontrollerad
studie (RCT) samt en randomiserad studie (RT). Nio artiklar bedömdes vara av medelhög
kvalitet. Detta då utfallsmåttet i de flesta studierna var känsligt för bedömningsbias eftersom
ingen av studierna var blindade. Det fanns även brister i generaliserbarhet då samtliga studier
hade geografiska begränsningar. En av studierna bedömdes vara av låg kvalitet på grund av
studiedesignen (tvärsnittsstudie) samt att det saknas skydd för bedömningsbias i studien.
Varje artikel granskades enskilt oberoende av författarpartnern för att sedan diskuteras och
jämföras om varje artikel erhållit samma kvalitet av båda författarna. Då författarparet var
oense gicks mallen igenom tillsammans och granskades ytterligare en gång för att komma
fram till en gemensam bedömning. Efter kvalitetsgranskning sammanställdes artiklarna i
artikelmatriser (se bilaga 1).
Sammanställa resultat
Resultatet i litteraturstudien sammanställdes enligt Forsberg & Wengström (2013) med en
manifest innehållsanalys. Studiernas resultatdelar lästes igenom ett flertal gånger så att
författarparet kunde bekanta sig med materialet. Efter att ha kommit fram till vad respektive
resultatdel handlade om bestämdes rubriker som var gemensamma i de olika studiernas
resultatdelar; ångest, inforamationsbehov samt samband mellan information och ångest (se
tabell 6). Utifrån innehållet under ovanstående rubriker kunde det sedan bestämmas
underrubriker (se tabell 6). Resultatet tolkades och diskuterades av författarparet. Bevisvärdet
av resultatdelarna från de valda studierna bestämdes utifrån vilken studiedesign som använts i
respektive studie. De studier som värderades högst var RCT- samt RT-studier. Därefter kom
de kvasiexperimentella studierna följt av kohort. Tvärsnittsstudie var den studiedesign som
värderades lägst (se tabell 6). Denna rangordning gjordes enligt Polit & Beck’s (2013)
hierarkiska pyramid för evidensbaserade studier.
RESULTAT
Nedan presenteras resultatdelarna ur utvalda artiklar under följande rubriker; Ångest,
Informationsbehov samt Samband information och ångest.
9
Tabell 6. Översikt resultat
Studiedesign
Studie:
RCT & RT
Jones m.fl,
2006
(n=400)
Ångest
Underrubrik:
-Faktorer som
påverkar ångest
Informationsbehov
Underrubrik:
-Informationskällor
Samband
information
& ångest
Underrubrik:
Ångest &
livskvalitet
x
x
Aranda
m.fl, 2006
(n=105)
x
x
Liao m.fl,
Kvasiexperimentell 2014
studie
(n=80)
x
x
Liao m.fl,
2009
(n=122)
x
Schonberg
m.fl, 2014
(n=94)
x
x
x
Mello m.fl,
2013
(n=1128)
x
x
x
Liao m.fl,
2012
(n=124)
x
x
x
Halkett
m.fl, 2011
(n=123)
x
x
x
Brédart
m.fl, 2013
(n=384)
x
x
x
x
x
Kohortstudie
Tvärsnittstudie
Uchida
m.fl, 2010
(n=87)
10
x
x
x
Ångest
Ångest bland bröstcancerpatienter fanns i flera studier (Liao m.fl, 2014;Brédart m.fl,
2013;Mello m.fl, 2013;Liao m.fl, 2012;Liao m.fl, 2009). Dock varierade andelen patienter
som upplevde ångest i varje studie. Brédart m.fl (2013) observerade ångest i 20.5% av
respondenterna. Mello m.fl (2013) fann ångest hos 39% av patienterna under det första året
efter diagnosen. Under år två var det 30 % av patienterna som upplevde ångest. 42 % av
patienterna upplevde ångest under det tredje året (a a). Liao m.fl (2012) tittade på frekvensen
av ångest bland bröstcancerpatienter, där 84% av patienterna visade sig ha hög grad av
tillfällig ångest enligt mätinstrumentet STAI (State-Trait Anxiety Inventory) vid
cancerbeskedet. En månad efter cancer beskedet hade frekvensen av ångest bland patienterna
sjunkit till 46 %. Vid två månader och fyra månader efter cancerbeskedet hade frekvensen av
hög grad av ångest sjunkit ytterligare till 36 % respektive 22 % (a a). Även Schonberg m.fl
(2014) fann att frekvensen av patienter med ångest minskade efter 6 månder. I en kohort
studie av Liao m.fl (2009) visade sig att kvinnor hade högre grad av tillfällig ångest före
biopsi än efter att de hade mottagit resultatet av sin biopsi (p=0.001). I början av studien fann
forskarna ingen skillnad i grad av ångest gällande om cancern var malign (p=0.545) eller
benign (p=0.228) (a a).
Faktorer som påverkar ångest:
De faktorer som påverkade bröstcancerpatienters grad av ångest var främst operationen samt
rehabiliteringsövningarna efter operation (29.2%) (Liao m.fl, 2014). Även
behandlingsprocessen och sidoeffekter av behandlingen (20%) samt val av mat och vad som
ska undvikas (18.5%). Egenvårdsråd för att tackla sidoeffekterna av cellgifterna var också en
faktor som framkallade ångest hos 16.9% av patienterna (a a). Patienter visade även oro över
biverkningar av strålbehandling samt dess påverkan på deras hälsa och vardagliga liv (Halkett
m.fl, 2011). I en interventionsstudie av Aranda m.fl (2006) där patienterna samtalade med en
sjuksköterska om deras bekymmer visade sig att det största bekymret var hur patientens
cancer påverkar familjen (31 %), behandlingsrelaterade bekymmer (31 %), trötthet och
sömnsvårigheter (29%), smärta (22%) samt finansiella bekymmer (20%). En hög
utbildningsnivå visade vara kopplat till lägre grad av ångest (p<0.05) (Brédart m.fl, 2013). Att
vara förälder visade vara en faktor till en högre grad av ångest hos bröstcancerpatienter
(p<0.05) (a a).
Informationsbehov
I en kohortstudie av Liao m.fl (2012) fann forskarna att både information och stöd från
vårdpersonal var det största behoven hos patienterna. Dock var informationsbehovet det minst
tillfredsställda. Detta visades främst vid cancerbeskedet samt en månad efter. Den
informationen patienterna saknade var om cancern var under kontroll, tillräckligt snabbt få
information om vad provresultaten visade samt vad de själva kunde göra åt sin sjukdom för
att förbättra sin hälsa (a a).
I en kohortstudie av Halkett m.fl (2011) visade det sig att 64% av deltagarna i studien hade
liten förståelse för strålbehandling innan de fått sin cancerdiagnos.
Deltagarnas främsta informationsbehov var angående strålbehandlingen, dess biverkningar
samt egenvårdstrategier. Mer än hälften av patienterna var inte tillfredsställda med den
information de erhöll vid konsultationen samt efter planerande av behandling tillsammans
med en onkolog. Efter första veckan av behandling var det fortfarande 20% som inte var
tillfredsställda med den information de erhållit (a a).
11
I en tvärsnittsstudie av Uchida m.fl (2010) indentiferades de behov som var minst
tillfredsställda bland patienterna, vilket visade sig vara rädsla över cancerns spridning (78,8%
av patienterna), att inte kunna göra något åt resultatet av behandlingen (71,8%), samt att ha
någon ur sjukvårdspersonalen som patienterna kunde prata med om sitt sjukdomstillstånd,
behandling och uppföljning (67,1%). Detta bekräftades av fynden i en studie av Brédart m.fl
(2013), där 50 % eller mer av respondenterna inte var tillfredställda med informationen de
erhållit angående framtiden och egenvårdstrategier. Uchida m.fl (2010) visade också att
information angående egenvårdsstrategier inte var tillfredsställt.
I en interventionsstudie av Aranda m.fl (2006) använde sig 36% av deltagarna av
egenvårdsstrategier som hade föreslagits vid deras första interventionstillfälle av en
sjuksköterska. Den första interventionen gick ut på att låta patienterna berätta om sin
bekymmer och därefter erhålla tips från sjuksköterskan för att lösa dessa. De kvinnor som
hade haft problem med sina onkologer använde sig av en strategin som föreslagits vid första
interventionen med att boka in ett möte för att diskutera sina bekymmer. Trots detta
rapporterade 56 % av kvinnorna att de inte kunde få alla sina behov tillfredsställda (a a).
Jones m.fl (2006) utförde en studie för att undersöka diverse sätt att ge ut information till
cancerpatienter. De patienter som fick generell information från broschyrer var generellt mer
tillfredsställda med sitt informationsbehov än de som hade utformat sin egen
individanpassade broschyr (p=0.002). Jämfört med patienter som fått generell information
endast, hade de patienter som fått individanpassad information visat det för sin närstående
(p=0.01) då det hjälpte patienterna att prata om cancern och dess behandling med någon
annan (p=0.04) (a a).
Patienter som tidigare varit sjuka (p< 0.005) visade ett lägre behov av information och stöd
jämfört med de patienter som inte varit sjuka innan, trots att de erhöll samma mängd
information (p<0.001) (Brédart m.fl, 2013).
Informationskällor
Patienter använde sig av diverse källor för att erhålla information om emotionellt stöd (Mello
m.fl, 2013). Det vanligaste var att samtala med läkare. Patienter erhöll även information från
media samt muntliga källor som saknade kompetens inom området, både när de aktivt sökte
information samt passivt (a a). Patienter uppskattade att få både muntlig och skriftlig
information (Halkett m.fl, 2011).
Samband Information och ångest
I en kohortstudie av Liao m.fl (2012) undersöktes informationsbehov och grad av tillfällig
ångest. Vid cancerbeskedet var graden av tillfällig ångest som högst för att sedan sjunka med
tiden (p=0.004). En liknande trend kunde ses för behovet av socialt stöd och information
(p=0.025) (a a).
Enligt Uchida m.fl (2010) där tillfredsställelsen av behov hos bröstcancerpatienter
undersöktes, påvisades att informationsbehov var kopplat till ångest (p<0.01). Detta påvisar
även Brédart m.fl (2013) där patienter med högre grad av ångest hade ett högre
informationsbehov (p<0.005) samt ett högre behov av stöd från sjukvårdspersonal (p=0.005).
Liao m.fl (2009) utförde en interventionsstudie som bestod av information och stöd, vilket
resulterade i att den tillfälliga ångestnivån skiljde sig åt allt eftersom tiden gick (p=0.001).
Kvinnorna i interventionsgruppen hade en statistiskt lägre grad av tillfällig ångest både innan
12
biopsin (p=0.008) och efter att ha erhållit resultatet av biopsin (p=0.001) än kontrollgruppen
(a a).
I en longitudinell enkätstudie av Halkett m.fl (2011) var en analys gjord för att undersöka
bröstcancerpatienters grad av ångest. Studien visade på att patienternas grad av ångest sjönk
efter varje inplanerat besök med onkolog. Efter patienternas första möte med onkolog
upplevde 31% av patienterna ångest, för att sedan sjunka till 24% efter avslutad behandling.
Studien visar på att graden av ångest sjunker med tiden samt antalet patienter med påvisbar
ångest (a a).
I en annan studie av Liao m.fl (2014) utfördes en intervention till patienter som var
diagnostiserade med bröstcancer samt genomgått operation. Efter interventionen hade den
experimentella gruppen ett signifikant lägre informationsbehov än kontrollgruppen (p<0.001).
Dessutom hade den experimentella gruppen även en lägre grad av tillfällig ångest (p<0.001).
Slutligen såg forskarna att den experimentella gruppen hade en högre grad av tillfredsställda
behov än kontrollgruppen (p<0.001) (a a). Däremot visade fynden i enkätstudie av Schonberg
m.fl (2014) att även om 84 % av respondenterna var nöjda med den information de fått efter
sin biopsi och 77% tyckte att den var förstålig, visade det sig att nästan 40 % blev oroliga av
informationen och rapporterade att de upplevde åtminstone lite ångest om resultaten om
framtida mammogram. Dock var det 58 % som fann informationen betryggande (a a).
I en kohortstudie av Mello m.fl (2013) såg forskarna att desto mer information patienterna
kom i kontakt med, desto högre grad av ångest hade de. Deltagarna i studien som mottagit
information från mediakällor hade en tendens att rapportera emotionella symtom, vilket kunde
påverka deras grad av ångest (p=0.015). Samma trend kunde ses efter samtal med läkare
(p=0.015). Dock visade det sig att efter forskarna hade justerat för andra informationskällor,
tidigare symtom vid datainsamling omgång ett och två samt justerat för confounders,
indikerade analysen att samtal med läkare kunde leda till en lägre grad av ångest (p=0.047)
(a a).
Efter en intervention där patienter haft samtal med sjuksköterskor om sina bekymmer, mättes
patienternas grad av livskvalitet och samt grad av ångest (Aranda m.fl, 2006). En liten
minskning av grad av ångest sågs en månad efter interventionen i den experimentella
gruppen. I kontrollgruppen ökade graden av ångest något. Små minskningar i grad av ångest
sågs tre månader efter interventionen i båda grupperna. Ingen signifikant skillnad sågs mellan
interventionsgruppen och kontrollgruppen gällande grad av ångest tre månader efter
interventionen. Dock sågs en icke signifikant trend: patienterna i interventionsgruppen hade
en minskning av grad av ångest i jämförelse med kontrollgruppen. I gruppen som bestod
av patienter med högre grad av ångest vid start sågs en minskning i grad av ångest i den
experimentella gruppen jämfört med kontrollgruppen (p=0.026) (a a).
I en interventionsstudie av Jones m.fl (2006) där det testades olika metoder av att ge
information och hur informationen skulle sammansättas för att påverka patienternas ångest
delades interventionsgruppen in i åtta grupper. Fynden på studien kunde inte påvisa någon
skillnad mellan grupperna. Dock sågs en minskning i samtliga grupper gällande deras grad av
ångest (p=0.45). Det framkom att de som hade mottagit individanpassad information delade
med sig av denna information till anhöriga (p=0.01) (a a).
13
Ångest & livskvalitet
I en studie av Uchida m.fl (2010) pekade forskarna på att informationsbehov som inte var
tillfredsställda var signifikant associerat med ångest (p<0.01), vilket i sin tur var associerat
med minskad livskvalitet (p<0.01). Däremot sågs ingen signifikant association mellan
livskvalitet och grad av ångest i studien av Aranda m.fl (2006).
DISKUSSION
En diskussion om studiens metod och resultatdel presenteras nedanför.
Metoddiskussion
Tillvägagångssätt enligt Willman m.fl (2011) valdes för litteraturstudien då den innehöll en
tydlig väg för att genomföra en litteratursökning, samtidigt som den upplyste författarparet
om styrkor, svagheter, begränsningar och fallgropar. Genom att använda sig av en beprövad
metod kan svagheter, relaterade till författarnas erfarenhet av att genomföra en
litteraturstudie, i studiens metodel minimeras.
Datainsamling
Om PICO hade använts hade resultatet blivit mer enhetligt då alla artiklar hade innehållit både
en interventions- och en kontrollgrupp och resultatet från artiklarna hade varit lättare att
jämföra med varandra. Detta var inte möjligt eftersom sökningarna gav inte tillräckligt
mycket artiklar för att genomföra studien enligt PICO, vilket gjorde att PIO valdes för att öka
sensitiviteten.
Filtren användes för att begränsa sökningen samt göra sökresultaten mer hanterbara. Filtret
gällande tidsaspekt valdes då författarparet ville erhålla relativt ny forskning inom ämnet,
vilket begränsade sökresultatet och gav ett färre antal relevanta artiklar. Begränsningen kan ha
lett till artiklar som hade erhållit en hög kvalitet i granskningen exkluderats från sökresultatet
vilket medfört till ett urval av artiklar med en relativt lägre kvalitetsnivå.
Enligt Willman m.fl (2011) räcker det inte att basera en systematisk litteratursökning på en
databas, då det finns risk för publiceringsbias. Därför användes så många databaser som är
möjligt inom begränsningarna som gäller för litteraturstudien. Databaserna Cinahl, PubMed
och PsychINFO användes då de innehåller relevanta artiklar för studiens syfte samtidigt som
de möjliggör tillvägagångssättet för systematiska litteratursökningar. Genom att sökningarna
skett i tre olika databaser har författarparet ökat möjligheten för att uppnå datamättnad.
För att minimera fel använde sig författarparet av respektive databas ämnesordlista för att slå
upp ord och definition. Indexord användes för att kunna utnyttja databasen maximalt och då
var indexorden tvungna att modifieras och anpassas till respektive databas. Detta gjordes för
att erhålla liknande sökresultat i varje databas.
Blocksökning med hjälp av Booleska sökoperatorer användes för att komma åt så mycket
relevant litteratur som möjligt men samtidigt begränsa till litteraturstudiens syfte. Booleska
sökoperatorerna “AND” och “OR” användes då “OR” ökar sensitiviteten på sökningen och
“AND” möjliggör att kombinera sökblocken med varandra och därmed avgränsa området.
Sökoperatorn “NOT” användes inte då författarparet inte ville specificera sökningen
ytterligare. Fritext ord lades till där det ansågs vara lämpligt för att ytterligare vidga
sökningen och därmed få med artiklar som ännu inte blivit indexerade. Explode användes för
14
att inte gå miste om relevanta artiklar. Då trunkering inte använts kan relevanta varianter på
sökord förlorats i sökningarna.
Det gjordes en manuell sökning av litteratur då databassökningar bör kompletteras med en
manuell sökning enligt Willman m.fl (2011) för att öka möjligheten att inte gå miste om
relevanta artiklar. Därför gjordes även en sökning på författaren Liao som verkar vara en
verksam forskare inom området. Ett flertal artiklar fick exkluderas då de återkom i de olika
databaserna samt i de manuella sökningarna, vilket tolkades som datamättnad.
Sökorden “support” och “stress” lades till i sökningen för att öka sensitiviteten. I tidigare
sökningar kunde författarparet finna orden “information” och “ångest” som delkomponenter i
“support” respektive “stress” och var därmed inte indexerade under information och ångest.
Ifall sökorden “support” och “stress” inte hade använts hade relevanta artiklar inte funnits
med bland sökresultatet. Dock medför denna ändring till att öka svårighetsgraden för att
plocka ut det resultat ur artiklarna som är relevant för syftet, vilket kan ha påverkat validiteten
av denna studie.
Granskning
När författarparet bekantade sig med materialet uppstod tillfällen där det var svårt att förstå
artikeln samt översättningen av texten. Tolkningen av dessa artiklar kan ha påverkat
resultatet.
Kvalitetsgranskning och dataanalys gjordes av både författarna oberoende av varandra vilket
kan ha bidragit till en ökad objektivitet. Trots att två olika mallar användes för granskning
presenteras artiklarna som lika ifall de uppfyllt kriterierna för att nå en viss kvalitet, vilket inte
behöver innebära att de är av lika hög kvalitet.
Artiklarna har olika typer av studiedesign vilket gör att resultatet ur dessa inte väger lika
tungt. Artiklarna valdes trots detta då det inte fanns tillräckligt många studier med samma
design för att uppfylla kriterierna för denna litteraturstudie. Dock återkom vissa
mätinstrument i flera artiklar, vilket kan ses som en styrka. Patienters ångest mättes med
HADS samt STAI (för ihållande och tillfällig ångest). För behov återkom mätinstrumentet
SCNS samt EORTC gällande livskvalitet. Samtliga mätinstrument är validerade.
Reliabilitet
Flertalet av studierna har inte tagit upp socioekonomiska variabler. Detta kan ha påverkat
deras mätningar gällande ångest och informationsbehov. I de studier som tar upp detta kan det
ses att det finns signifikanta variabler som har inverkan, som utbildningsnivå och om
patienterna har barn. Då inte alla studier tar hänsyn till detta kan reliabiliteten ha påverkats.
Majoriteten av studierna utfördes i Asien och Australien, vilket kan begränsa att resultatet kan
generaliseras till Sverige, då författarparet inte har kunskap om sjukvårdsystem i andra länder.
Resultatdiskussion
Kvaliteten av studierna samt den brist på RCT studier som finns i studiens resultat gör det
svårt att dra en konkret slutsats.
Samband mellan ångest och information
Studiens resultat visar på att information påverkar graden av ångest hos bröstcancerpatienter,
då det sågs ett samband mellan grad av ångest och tillfredsställelse av given information.
Detta bekräftas av Bergh m.fl (2007) och Kissane m.fl (2004) som visar på att otillräcklig
15
information kan påverka graden av ångest samt att ångesten i de flesta fall avtar när
patienterna får mer information om vad de har att vänta sig och när behandlingen har startat.
Utifrån resultatet visar sju av åtta artiklar på att graden samt frekvensen av ångest var som
högst vid diagnosbeskedet för att sedan sjunka över tid. Detta går i linje med Bergh m.fl
(2007) som visar på att graden av ångest är som högst vid cancerbeskedet för att sedan avta
under de första tre månaderna samt McDowell m.fl (2010) och Beesley m.fl (2008) som visar
på att nydiagnostiserade cancerpatienter har ett större informationsbehov än andra
cancergrupper. Detta skulle kunna förklaras av Brandberg (2004) som säger att
cancerdiagnosen är främmande och ofta kopplat till ovisshet för patienterna. Studiens resultat
visar på att patienter som tidigare varit sjuka hade ett lägre behov av information och stöd
jämfört med de patienter som inte varit sjuka innan, trots att de erhöll samma mängd
information. Enligt Portz & Johnston (2014) kan en anledning till ökad ångest vid
cancerbeskedet vara att sjuksköterskan inte finner tillräckligt mycket tid för att undervisa
patienten, vilket sträcker sig genom hela sjukdomsförloppet. Detta bekräftas i Uchida m.fl
(2010) där patienterna inte var tillfredställda med möjligheten om att få prata med någon ur
sjukvårdspersonalen. Enligt Brandberg (2004) kan det vara svårt för patienten att ta in
information och bearbeta den samtidigt som det förväntas att patienten ska ställa frågor.
I resultatet har det påvisats att information tillsammans med uppföljningssamtal sänker graden
av ångest hos patienten (Brédart, 2013; Liao, 2012; Uchida, 2010; Liao, 2009) Därför är det
av betydelse att kunna identifiera patienters kunskapluckor och därmed kunna påverka graden
av ångest i ett tidigt skede för sedan följa upp med kontinuerliga möten med vårdpersonal där
patientens behov av information står i fokus.
Ökad information kan även öka graden av ångest. Att patienterna sökte information från
media hade negativ påverkan på deras grad av ångest. Därför är det av betydelse att
sjuksköterskor eller läkare som har kompetens inom området tillfredsställer patientens
informationsbehov, då ökad kunskap kan leda till att de söker mindre information från media.
Resultatet visar att patienterna blev oroliga av den information de erhållit angående
undersökning och behandling samt att desto mer information patienterna kom i kontakt med
desto högre grad av ångest hade dem, framförallt då de sökt information via media. Detta går i
linje med Bergh m.fl (2007) som menar att patienter som nyligen blivit diagnostiserade lider
av skuldkänslor av varför just de har drabbats, som kan förvärras av personer i deras närhet.
Därför är det av betydelse att sjukvårdspersonal förklarar vilka orsaksfaktorer som är kända.
Trots att fynd av Brédart m.fl (2013), Liao m.fl (2012), Uchida m.fl (2010), Liao m.fl (2009),
Aranda m.fl (2006) visar på att information sänkte graden av ångest kan vi inte dra slutsatsen
att det är just information som sänker ångestgraden, eller om ångestgraden sänks med tiden på
grund av andra faktorer, som stöd från sjukvårdpersonal. Detta då resultat från studien av Liao
m.fl (2012) visar på informationsbehov och grad av tillfällig ångest är kopplat både till
information och stöd från sjukvårdspersonal, vilket även bekräftas av Liao m.fl (2009). Detta
bekräftas också av Uchida m.fl (2010) där grad av ångest var kopplat till både till
informationsbehov samt behov av stöd. Alltså är det av betydelse att vårdpersonal inte endast
ger patient information utan även det stöd patienterna behöver, för att kunna påverka deras
grad av ångest.
Informationsbehov
Brandberg (2004) menar på att ett cancerbesked ofta är kopplat till ovisshet i form av vad
sjukdomen innebär för den enskilda kvinnan samt hur detta besked kommer påverka hennes
liv, vilket tyder på ett informationsbehov hos patienterna. Resultatet visade på att de faktorer
16
som påverkade patienters grad av ångest var behandling och dess biverkningar samt okunskap
om egenvård kopplat till behandling och dess biverkningar. Detta går i linje med Jacobsen &
Jim (2008) som visar på att faktorer som behandlingar och ovisshet om framtiden leder till
ökad grad av ångest (Jacobsen & Jim, 2008).
Nagler m.fl (2010) menar på att hälso- och sjukvårdspersonal borde föra en dialog med
patienter om deras informationsbehov samt hur de vill erhålla informationen, vilket skulle
kunna leda till en mer individanpassad undervisning till patienter och förbättra den vård
sjukvårdspersonal ger till patienter. Resultatet kunde dock inte påvisa att individanpassat
information skulle leda till ett mer tillfredsställt informationsbehov. Bidragande faktorer till
detta kan vara tiden när informationen gavs samt förhållningsätt, då patienterna kan ha svårt
att ta till sig information då de är oroliga eller bli överväldigade av informationen (Portz &
Johnston, 2014). Dock är det sjukvårdspersonalen skyldigthet enligt 3 kap 7§ (PL) att
patienten har förstått informationen.
Individanpassad information
Jones m.fl (2006) visade på att de som fått individanpassad information delade med sig och
kunde prata om detta med sina anhöriga, vilket går i linje med Brandberg (2004) som visar på
att om anhöriga har mottagit samma information som patienterna kan de sedan tillsammans
analysera informationen. Dock visade det sig inte i resultatet att individanpassad information
skulle sänka graden av ångest jämfört med standardiserad information. Detta emotsägs av
Nagler m.fl (2010) som säger att individanpassad information kan förbättra den vård som ges
av sjukvårdspersonal. Även enligt 3 kap 6§ (PL) ska informationen anpassas till patientens
individuella förutsättningar. Enligt Bergh m.fl (2007) reagerar människan och uttrycker sin
ångest på olika sätt. Därför är det av vikt att ge en individuellt anpassad vård utifrån hur
kvinnan reagerar på sin diagnos och hennes informationsbehov.
I resultatet har det framkommit att egenvård är en viktig komponent för att minska patienters
ångest i samband med sidoeffekter av behandling (Halkett m.fl, 2011) Resultatet visade även
att då patienterna hade använt sig av egenvårdsstrategier från sjuksköterskan, så som tips på
hur patienterna skulle samtala med sina onkologer, minskade deras grad av ångest (Aranda
m.fl, 2006). Dock menar Liao m.fl (2014) på att egenvårdsråd för att tackla sidoeffekterna av
cellgifterna framkallade ångest hos 16.9% av patienterna. Därfär kan det vara av betydelse att
egenvårdsråd och strategier endast ges till de som känner att de är mottagliga för det och på så
vis undvika att det framkallar ångest. Detta är viktigt att belysa då det ingår i sjuksköterskans
profession av främja egenvård.
Utifrån resultatet gick det inte att se ett samband mellan ångest och minskad livskvalitet, då
resultaten var motstridiga. Tidigare forsking visar på att det kan finnas samband på lång sikt,
dock är det ännu inte känt (Hodgkinson, m.fl, 2007). Enligt Baumeister m.fl (2005) kan den
minskade livskvaliteten hos bröstcancerpatienter bero på de somatiska symtomen av ångest
som kan uttrycka sig som hjärtklappning, svettningar och sömnsvårigheter, vilka hade kunnat
lindras med information om från sjuksköterskan.
17
KONKLUSION
Ångest kan vara en följd av att bli diagnostiserad med bröstcancer samtidigt som det uppstår
ett informationsbehov med frågor kring sjukdomen, behandlingar och egenvård tillsammans
med stöttning från vårdpersonal utifrån patientens individuella behov. Med en ökad kunskap
om sin sjukdom och egenvård kan patienters grad av ångest påverkas. Detta kan göras med
hjälp av information från sjuksköterskan, vilket har visat sig minska patienters grad av ångest.
Genom att ha i åtanke att information kan minska grad av ångest kan sjuksköterskor bidra till
att lindra lidandet hos denna patientgrupp. Trots att ingen av studierna är gjorda i Sverige är
det känt sedan tidigare av Bergh m.fl (2007) att kvinnor i Sverige diagnostiserade med
bröstcancer har ett informationsbehov samt att de har ångest vilket kan göra det möjligt att
information från sjuksköterskan kan sänka patienters ångest.
FÖRSLAG PÅ FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING
OCH FÖRBÄTTRINGSARBETE
Inom sjuksköterskans profession ingår det att ge information till patienter och närstående. Det
har framkommit i studiens resultat att information är en viktig komponent av socialt stöd från
sjuksköterskan. Det är av betydelse att sjuksköterskan identifierar patienter med ångest samt
deras informationsbehov för att kunna bidra till en mer välmående patientgrupp. Detta kan
göras genom att sjuksköterskan samtalar med patienten, har uppföljningssamtal via telefon
samt ger ut individanpassad skriftlig information till patienten. Även de anhöriga borde
informeras då de kan vara en stor del av det sociala stödet för patienterna, vilket har tagits upp
i endast två av de involverade artiklarna i resultatet. Genom att utföra dessa åtgärder kan
patienten få en förbättrad sjukdomsinsikt och möjligöra egenvård. Utifrån resultatet har det
framkommit att kontinuerlig information med tiden har en inverkan på ångest. Dock krävs
fortsatt forskning inom området för att kunna dra en slutsats om vilken påverkan information
har på patientens grad av ångest och hurvida information endast är en delkomponent i ett
större omvårdnadsbehov.
18
REFERENSER
American Psychiatric Association, (2000) The diagnostic and Statistical Manual of mental
disorders: DSM-IV. (4 edition) Washington, DC: American Psychiatric Association.
th
Aranda S, Schofield P, Weih L, Milne D, Yates P, Faulkner R, (2006) Meeting the support
and information needs of women with advanced breast cancer: a randomised controlled trial.
British Journal of Cancer, 95, 667-673.
Baumeister H, Balke K, Ha¨rter, M, (2005) Psychiatric and somatic comorbidities are
negatively associated with quality of life in physically ill patients. Journal of Clinical
Epidemiology, 58, 1090–1100.
Beesley V, Eakin E, Steginga S, Aitken J, Dunn J, Battistutta D, (2008) Unmet needs of
gynaecological cancer survivors: Implications for developing community support services.
Psycho-Oncology, 17, 392-400.
Bergh J, Brandberg Y, Ernberg I, Frisell J, Fürst C-J, Hall P, (2007) Bröstcancer. Stockholm:
Karolinska Institutet University Press.
Brandberg Y, (2004) Cancerbeskedet och psykologiska reaktioner. I: Jönsson P-E, (Red)
Bröstcancer. Södertälje: AstraZeneca AB, s 281-296.
Brédart A, Kop J-L, Griesser A-C, Fiszer C, Zaman K, Panes-Ruedin B, Jeanneret W,
Dalaoye J-F, Zimmers S, Berthet , Dolbeault S, (2013) Assessment of needs, health-related
quality of life and satisfaction with care in breast cancer patients to better target supportive
care. Annals of Oncology, 24(8), 2151-2158.
Burgess C, Cornelius V, Love S, Graham J, Richards M, Ramirez A, (2005) Depression and
anxiety in women with early breast cancer: five year observational cohort study. British
Medical Journal, 330, 1-4.
Floridi L, (2010) Very Short Introductions: Information: A Very Short Introduction. Oxford:
Oxford University Press
Forsberg C, Wengström Y, (2013) Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm:
Författarna och Bokförlaget Natur & Kultur
Grabsch B, Clarke D-M, Love A, McKenzie D-P, Snyder R-D, Bloch S, (2006) Psychological
morbidity and quality of life in women with advanced breast cancer: a cross-sectional survey.
Palliat Support Care, 4, 47 – 56.
Halkett G K-B, Kristjanson L-J, Lobb E, Little J, Shaw T, Taylor M, Spry N, (2012)
Information needs and preferences of women as they proceed trough radiotherapy for breast
cancer. Patient Education and Counseling, 86, 396-404.
Hodgkinson K, Butow P, Hunt G-E, Pendlebury S, Hobbs K-M, Wain G, (2007) Breast
cancer survivors’ supportive care needs 2–10 years after diagnosis. Supportive Care in
Cancer, 15, 515–523.
19
Jacobsen P-B, Jim H- S, (2008) Psychosocial interventions for anxiety and depression in
adult cancer patients: Achievements and challenges. CA: A Cancer Journal for Clinicians, 58,
214–230.
Jones R-B, Pearson J, Cawsey A-J, Bental D, Barret A, White J, White C-A, Gilmour W-H,
(2006) Effect of different forms of information produced for cancer patients on their use of
the inforamtion, social support, and anxiety: randomised trial. BMJ, 332(7547), 942-948.
Karolinska institutet, (2015) Svensk MeSH – MeSH sökverktyg.
>http://mesh.kib.ki.se/swemesh/swemesh_se.cfm< (2015-11-18)
Kissane D-W, Grabsch B, Love A, Clarke D-M, Bloch S, Smith G-C, (2004) Psychiatric
disorder in women with early stage and advanced breast cancer: a comparative analysis.
Australian and New Zealand Journal of Psychiatry, 38, 320–326.
Knobf M-T, (2007) Psychosocial responses in breast cancer survivors. Seminars in Oncology
Nursing 23(1), 71–83.
Liao M-N, Chen P-L, (2006) Women’s experience during the diagnostic periods of breast
cancer. Journal of Oncology, 6, 19-29.
Liao M-N, Chen M-F, Chen S-C, Chen P-L, (2008) Uncertainty and anxiety of women with
suspected breast cancer during the diagnostic period. Cancer Nursing 31(4), 274–283.
Liao M-N,Chen P-L, Chen M-F, Chen S-C, (2009) Effect of supportive care on the anxiety of
women with suspected breast cancer. Journal of Advanced Nursing, 66(1), 49-59.
Liao M-N, Chen S-C, Chen S-C, Lin Y-C, Hsu Y-H, Hung H-C, Wang C-H, Chen M-F, Jane
S-W, (2012) Changes and predictors of unmet supportive care needs in taiwanese women
with newly diagnosed breast cancer. Oncology Nuring Forum, 39(5), 380-388.
Liao M-N, Chen S-C, Lin Y-C, Chen M-F, Wang C-H, Jane S-W, (2014) Education and
psychological support meet the supportive care needs of Taiwanese women three months after
surgery for newly diagnosed breast cancer: A non-randomized quasi-experimental study.
International Journal of Nursing Studies, 51, 390-399.
McDowell M-E, Occhipinti S, Ferguson M, Dunn J, Chambers S-K, (2010) Predictors of
change in unmet supportive care needs in cancer. Psycho-Oncology, 19, 508-516.
Mello S, Tan A-S-L, Armstrong K, Schwartz J-S, Hornik R-C, (2013) Anxiety and
Depression Among Cancer Survivors: The role of engagement With Sources of emotional
Support Information. Health Communication, 28(4), 389-396.
Nagler R, Gray S, Romantan A, Kelly B, DeMichele A, Armstrong K, Standford-Schwartz J,
Hornik R, (2010) Differences in information seeking among breast, prostate, and colorectal
cancer patients: Results from a population-based survey. Patient Education and Counseling,
81S, 54–S62.
Nationalencyklopedin, (2015a) Information.
>http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/information< (2015-09-22)
20
Nationalencyklopedin,(2015b) Ångest. >http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%
A5ng/%C3%A5ngest< (2015-10-01)
Ng R, Verkooijen H-M, Ooi L-L, Koh W-P (2011). Unmet psychosocial needs among cancer
patients undergoing ambulatory care in Singapore. Supportive Care in Cancer, 20, 10491056.
Palese A, Comuzzi C, Breasadola V, (2005) Global case management: The “nurse case
manager” model applied to day sugery in Italy. Lippincott’s Case Management, 10(2), 83-92
Patientlagen, 2014:821
Polit D-F, Beck C-T, (2014) Essentials of nursing research (Upplaga 8). Philadelphia, USA:
Lippincott Williams and Wilkins.
Portz D, Johnston M-P, (2014) Implementation of an Evidence-Based Education Practice
Change for Patients With Cancer. Clinical Journal of Oncology Nursing, 18(5)S, 36-40.
Saraswathi N, Nenny S, Ho G-H, Wong C-Y (2005) Needs and concerns of breast cancer
patients – SGH experience. Singapore Nursing Journal, 32(4), 34-41.
SBU: Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården, (2014a) Mall för kvalitetsgranskning av
observationsstudier.
>http://www.sbu.se/upload/ebm/metodbok/Mall_observationsstudier.pdf< (2015-11-19)
SBU: Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården, (2014b) Mall för kvalitetsgranskning av
randomiserade studier.
>http://www.sbu.se/upload/ebm/metodbok/Mall_observationsstudier.pdf< (2015-11-19)
Schonberg M-A, Silliman R-A, Ngo L-H, Birdwell R-L, Fein-Zachary V, Donato J,
Marcantonio E-R, (2014) Older Women’s Experience with a benign Breast Biopsy - A Mixed
Methods Study. Journal of General Internal Medicin, 29(12), 1631-1639
Socialstyrelsen, (2014) Cancerincidens i Sverige 2013.
>https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19613/2014-1210.pdf< (2015-09-21)
Spiegel D, Giese-Davis J, (2003) Depression and cancer: mechanisms and disease
progression. Biol Psychiatry, 54, 269-82.
Steele R, Futch M-I, (2008) Supportive care needs of women with gynecologic cancer.
Cancer Nursing, 31, 284–290.
Trask, P- C, (2004) Assessment of depression in cancer patients. Journal of the National
Cancer Institute Monographs, 32, 80–92.
Uchida M, Akechi T, Okuyama T, Sagawa R, Nakaguchi T, Endo C, Yamashita H, Toyama
T, Furukawa T-A, (2010) Patients’ Supportive Care Needs and Psychological Distress in
Advanced Breast Cancer Patients in Japan. Japanese Journal of Clinical Oncology, 41(5),
530-536.
21
Waldmann A, Pritzkuleit R, Raspe H, Katalinic A, (2007) The OVIS study: Health related
quality of life measured by the EORTC QLQ-C30 and -BR23 in German female patients with
breast cancer from Schleswig-Holstein. Quality of Life Research, 16, 767– 776.
Willman A, Stoltz P, Bahtsevani C, (2011) Evidenbaserad omvårdnad: En bro mellan
forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
22
BILAGOR
BILAGA 1
–
Artikelmatriser
23
Title
Author
Journal,
Year,
Country
Aim
Method, Inclusion-/
Exclusioncriteria
Findings, Ethics, Comments
Quality
Information
needs and
preferences
of women as
they
proceed
trough
radiotherapy
for breast
cancer
Halkett G
K-B,
Kristjanson
L-J, Lobb
E, Little J,
Shaw T,
Taylor M,
Spry N
Patient
Education
and
Counseling,
86, 2012,
Australia.
Prioritise breast
cancer patients’
radiotherapy
related
information needs
and concerns;
determine unmet
information
needs; ascertain
which information
sources patients
prefer to receive;
and explore
whether
information
provision reduces
anxiety and
depression.
Longitudinal survey,
administered at four points:
after initial consultation with
radiation oncologist, after
the planning appointment,
within first week of
treatment and after treatment
completition. Participants
completed a self-reported
questionaire. Data was
analysed using generalised
estimating equatations.
Sample n=123
Inclusion: age 18-80,
diagnosted with primary
breast cancer in the last year,
referred for a course of
external beam radiotherapy
that was more than 4 weeks,
had not received
radiotherapy previously and
were able to read and
converse freely in english.
Findings: Women were most concerned
about the impact treatment would have
on their health in the future. Women
identified high information needs prior
to treatment planning and commencing
treatment. Womens anxiety at baseline
(mean=6,07, SD=3,89) did not
significantly drop until after treatment
commencement (mean 5,33, SD=4,15).
Etichs approval was gained from Curtin
University of Technology and the two
clinical facilities where patients were
recruited.
Comment: None conflict of interest
declared, the responsrate was high
(80%) but a larger sample size would
have been useful to facilitate further
statistical analyses comparisons
between different demographic groups.
This study highlight that a high
percentage of patients may have unmet
information needs.
Moderate
quality (79%).
Lacks blinding
which may have
influencedbias.
24
Bilaga 1. Artikelmatriser
Title
Author
Journal,
Year,
Country
Aim
Method, Inclusion-/ Exclusioncriteria
Findings, Ethics, Comments
Quality
Changes
and
predictors
of unmet
supportive
care needs
in
taiwanese
women
with
newly
diagnosed
breast
cancer
Liao M-N,
Chen S-C,
Chen S-C,
Lin Y-C,
Hsu Y-H,
Hung H-C,
Wang CH, Chen
M-F, Jane
S-W
Oncology
Nuring
Forum,
39,
5, 2012,
Taiwan.
To
investigate
changes in
unmet
supportive
care needs
and
factors
affecting
those
needs in
Taiwanese
with
newly
diagnosed
breast
cancer.
Prospective longitudinal survey, to
explore changes in women’s supportive
care needs across the diagnotic and
treatment phases of breast cancer.
Participants were recruited from the
general surgical oncology outpatient
department of a 4000-bed medical
center in northern Taiwan from 20082009.
Needs were assessed with the
Supportive Care Needs Survey-Short
Form at diagnosis and one month, two
month and tree months after diagnosis.
participants were interviewed face-toface by a trained research assistant
using structured questionaires in a
consulting room.
Sample n=124
Inclusion: Being older than 20 years,
having pathologic confirmation of
newly diagnosed breast cancer and
patient awareness of the cancer
diagnosis, and being able to speak and
read Mandarin Chinese and
Taiwanese.
Fidnings:Women had moderate-to-high levels of
unmet needs, with the highest beeing in the
health system and information domain at each
time point. Levels in the domain of
psychological, health system and information,
and sexuality needs were higher (p<0,001) at T1
than at T2, T3 and T4. Unmet supportive care
needs were significantly predicted by younger
age and higher levels of education, symtom
distress, trait anxiety, state anxiety and time
since diagnosis.
Ethics: Ethical eproval for the study eas granted
by the institutional review board for Channg
Gung Memorial Hospital. Before data were
collected, participants received a full explanation
of the study purposes and their right to refuse to
participate. All signes informed consent.
Comment:The authors explored changes in
supportive care needs only over the four months
after diagnosis. Future studies should investigate
the effect of anxiety and social support on
supportive care needs for at last one year. The
study is conducted in northern Taiwan and the
result cannot be generalized to other geographic
areas and hospitals.
Moderate
quality
(75%).
Lacks in
bliding
and no
safeguard
for bias.
25
Title
Author
Journal,
Year,
Country
Aim
Method, Inclusion-/
Exclusioncriteria
Findings, Ethics, Comments
Quality
Meeting the
support and
information
needs of
women
with
advanced
breast
cancer: a
randomised
controlled
trial
Aranda S,
Schofield
P, Weih L,
Milne D,
Yates P,
Faulkner
R
British
Journal of
Cancer,
95, 2006,
Australia
To examine
the
effectiviness of
a brief,
nursedelivered
intervention
designed to
adress the
individual
needs of
women with
advances
breast cancer.
Method: The design was a twogroup randomized-controlled trial
with data collected at baseline (time
1) then after the intervention at one
month (time 2) and 3 months (time
3) postbaseline. The participants
were recruited and randomised to
recieve the intervention or usual
care, then asked to complete the
European Organisation of Research
and Treatment of Quality of Life
(EORTC Q-C30) and supportive
Care Needs Survey (SCNS) at 1
and 3 months postrecruitment.
Sample: n=105 women (172 was
approached, 67 declined to
participate)
Inclusion: a diagnosis of breast
cancer that was newly diagnosed at
an advanced stage, recurred or
progressed in the preceding 12
months; aged 18 years or older; had
sufficient english for the study
requirements; and had access to a
telephone for follow-up.
Fidnings: No significant differences
were detected between intervention and
usual care groups in the SCNS or the
EORTC Q-C30 subscale scores. When
the groups were divided into high needs
(score of above 50) and low baseline
needs (score of 50 or below) for each
SCNS subscale, a significant difference
between intervention and usual care
groups was found in the
psychological/emotional subscale among
women with high baseline needs.
Ethics: Ethics committee aproval was
obtained from all study sites.
Comments: a larger sample size may
have detected more significant
differences between the two groups.
Considering this group had metastatic
disease and they were being asked to
complete three surveys over a three
month period, the consent rate may be
considered resaonable.
Moderate
quality (73%).
The
participants
were not
blinded and the
outcome was
not measured
on optimal
points.
26
Title
Author
Journal,
Year,
Country
Aim
Method, Inclusion-/
Exclusioncriteria
Findings, Ethics, Comments
Quality
Education
and
psychological
support meet
the
supportive
care needs of
Taiwanese
women three
months after
surgery for
newly
diagnosed
breast cancer:
A nonrandomized
quasiexperimental
study
Liao M-N,
Chen S-C,
Lin Y-C,
Chen MF, Wang
C-H, Jane
S-W
International
Journal of
Nursing
Studies, 51,
2014,
Taiwan
To investigate
the effects of
education and
psychological
support on
anxiety,
symtom
distress, social
support, and
unmet
supportive
care needs of
Taiwanese
women newly
diagnosed with
breast cancer
over 3 months
after surgery
Method: Two-group, non-randomised
quasi-experimental design. women
newly diagnosed with breast cancer
(n=80) were divided into experimental
(n=40)and control groups (n=40) at a
general surgical outpatient department
of the largest teaching medical centre
in northern Taiwam.
The experimental group received
education and psychological support
in the form of individual face-to-face
and telephone follow-up sessions; the
control group received routine care.
Data were collected with structured
questionaires during the patients’ first
postoperative visit (baseline), 1 month
after surgery and 3 months after
surgery.
Inclusion: over 20 years old,
diagnosed with breast cancer through
histopathological examinations and
aware of their cancer diagnosis, no
history of mental illness, able to speak
or read Chinese or Taiwanese and able
to receive telephone follow-up
interviews.
Fidnings: The levels of symtom distress
and unmet needs for participants in the
experimental group were lower at 1 and 3
months after surgery that for those in the
control group, wit hthe results at 3
months achieving significance. Levels of
anxiety were significantly lower for the
experimental group at 1 and 3 months
than for the control group.
Ethics: Before the study was conducted,
it was approved by the Institutional
Review Board of the study hospital.
Written informed consent was also
obtained from the participants before
collecting data.
Comments: This study had limitations:
the reseach was restricted to the
outpatients of two hospitals in Taiwan.
Thus, the result can not be generalised to
all breast cancer patients. The
experimantal group and the control group
were from two different hospitals,
receiving different care, which could
hade lead to selection bias.
Moderate
quality
(77%).
Lacks
randomiz
ation and
blinding
which
may
influence
bias.
27
Title
Author Journal,
Year,
Country
Aim
Method, Inclusion-/ Exclusioncriteria
Findings, Ethics, Comments
Quality
Effect of
different
forms of
information
produced
for cancer
patients on
their use of
the
inforamtion,
social
support, and
anxiety:
randomised
trial.
Jones
BMJ,
R-B,
2006,
Pearso Scotland
n J,
Cawse
y A-J,
Bental
D,
Barret
A,
White
J,
White
C-A,
Gilmou
r W-H
To explore
the
hypothesis
that
different
methods of
selecting
and printing
information
for cancer
patients
could
improve
emotional
support by
affecting
interaction
with others,
and so lead
to improved
psychologic
al wellbeing
Method: Randomised trial with eight groups
(three factors, 2x2x2). Data collected at
recruitment and three month follow up.
Sample: The participants were 400 patients
starting radiotherapy, of whom 325 with breast
or prostate cancer and complete anxiety and
depression data were included in the analysis.
The intervention were printed booklets: half
had only general information from
CancerBACUP about each patient’s cancer and
half had personalised information from the
patients medical record plus selected general
information; half were composed of
information chosen interactively by the patient
and half were produced automatically with a
larger volume of material; and half had
additional advice on anxiety management and
half did not.
Inclusion: patients starting radiotherapy
treatment for breast, prostate, cervical or
laryngeal cancer
Exclusion: palliative care, severe pain or
symtoms causing distress, having cancer at
other sites, having no spoken english, receiving
treatment for psygological problems.
Fidnings: The larger booklets produced
automatically were more likely to be
found useful and to tell patients
something new and less likely to be seen
as to limited than the booklets produces
interactivately, but they were also more
likely to overwhelm some patients.
Personalised booklets were more likely
than general booklets to tell patients
something new. patients with
personalised information were more
likely to show their booklets to others and
to think it helped in discussing their
cancer or its treatment. There were no
major differences in social support,
anxiety or depression by any intervention
factors.
Ethial approval: The Western Local
Research Ethics Committee approved the
study.
Comments: The information intervention
was based on patients with generalised
anxiety disorder and had not been tested
on its own with cancer patients, which
could have effected the result.
Moderate
quality
(79%)
Lacks in
blinding
and not
mentioned
in the
study if
the
falling-of
is correct
handled.
28
Title
Author
Journal,
Year,
Country
Aim
Method, Inclusion-/
Exclusion Criteria
Findings, Ethics, Comments
Quality
Effect of
supportive care
on the anxiety
of women with
suspected breast
cancer
Liao MN,Chen P-L,
Chen M-F,
Chen S-C.
Journal of
Advanced
Nursing,
66(1),
2009,
Taiwan.
To study the effect
of supportive care
on anxiety levels of
women with
suspected breast
cancer during the
diagnostic period.
Quasi Experimental with
longitudinal data
collection. Sample n =
122. Intervention
consisting of face-to-face
education, educational
pamphlets, emotional
support and follow-up
telephone counseling.
Inclusion: At least 18
years old; suspected of
having breast cancer via
examination or image
findings without history
of cancer or chronic
disease; without history
of psychiatric diseases
nor currently in
psychiatric treatment or
on sedatives,
antidepressants or
antianxiety medications;
able to read and speak
Chinese, Taiwanese or
Mandarin; and able to
receive follow-up via
telephone.
Levels of health care and support
needs before breast biopsy and
after results were revealed were
significantly lower for the
experimental group than the
control group. Supportive care and
biopsy results predicted health care
and support need levels after
diagnosis confirmation, explaining
57 % of the total variance.
Ethics: Study approved, all
participants were informed of the
studys objective and procedures
before recruitment. Guaranteed
confidentiality. Informed consent.
Comments: Study follows the
participants from the discovery of
the breast lump to post
intervention or routine care.
Moderate quality
(70%). Lacks
randomization and
blinding which
may influence
bias.
29
Title
Author
Journal,
Year,
Country
Aim
Method, Inclusion-/
Exclusion Criteria
Findings, Ethics, Comments
Quality
Patients’
Supportive Care
Needs and
Psychological
Distress in
Advanced
Breast Cancer
Patients in Japan
Uchida M,
Akechi T,
Okuyama T,
Sagawa R,
nakaguchi T,
Endo C,
Yamashita
H, Toyama
T, Furukawa
T-A.
Japanese
Journal of
Clinical
Oncology,
41(5),
2010,
Japan.
To investigate the
prevalence of the
unmet needs among
advanced or
recurrent breast
cancer patients in
Asian countries and
the relation between
their unmet needs
and psychological
distress/quality of
life.
Cross- sectional design.
Self-administered
questionnaires. n = 87.
Inclusion: Women with
a breast cancer diagnosis;
an age of 20 or older;
informed of the cancer
diagnosis; well enough to
complete the survey
questionnaire; clinical
stage of breast cancer is
IV or recurrence.
Exclusion: Severe
mental or cognitive
disorder or an inability to
understand the Japanese
language.
The patients had unmet needs. the
sum of the17 most prevalent needs
was over 50 %. Almost all of
those needs belonged to the
Psychological or the Health system
and Information domains. The
total questionnaire score was
significantly associated with the
indices of psychological distress
and quality of life. Ethics: The
study was approved and conducted
in accordance with the principles
laid down in the Helsinki
Declaration. Written Consent was
obtained from each patient the
provision of a thorough
explanation of the purpose and
method of the
study. Comments:Quality of Life
and psychological distress may be
improved by interventions focused
on patients unmet needs such as
information needs.
Moderate Quality
(70%). The design
of the study may
limit the
interpretation and
certainty of the
cause and effect
of the findings.
Limited sample
size.
30
Title
Author
Journal,
Year,
Country
Aim
Method, Inclusion-/
Exclusion Criteria
Findings, Ethics, Comments
Quality
Assessment of
needs, healthrelated quality
of life and
satisfaction with
care in breast
cancer patients
to better target
supportive care
Brédart A,
Kop J-L,
Griesser A-C,
Fiszer C,
Zaman K,
Panes-Ruedin
B, Jeanneret
W, Dalaoye JF, Zimmers S,
Berthet ,
Dolbeault S
Annals of
Oncology,
24(8), 2013,
France &
Switzerland
To assess
whether breast
cancer patients
express similar
levels of needs
for equivalent
severity of
symptoms,
function
difficulties or
degrees of
satisfaction with
care aspects.
Ecological Observational
(cross-sectional) study
with a consecutive
recruitment. n = 384.
Patients were asked to
complete a supportive
care needs survey.
Inclusion: Diagnosed
with breast cancer; be
aged 18 or older; have
sufficient knowledge of
French and be mentally
fit to complete a
questionnaire.
Patients anxiety/depression
levels, amongst others,
significantly predicted
differences in psychological
needs relative to corresponding
difficulties. Medical history
and anxiety/depression levels
significantly predicted
differences in
information/health system
needs relative to degrees of
satisfaction with doctors,
nurses, radiotherapy
technicians and general
satsifaction.
Ethics: Informed consent and
local or national ethical
committee approval were
obtained. Comment: Study
may point to that patients with
high psychological distress
express higher needs to
information. Lowering of that
information need may result in
improvemt in patients
psychological state.
Low Quality (69%)
The study is on the
verge of being of
moderate quality.
This may be
explained partly by
the virtue of the
design of the study.
Another score
limiting factor of the
study is that could
possibly suffer from
bias as there aren't
safeguards in place
for it.
31
Title
Author
Journal,
Year,
Country
Aim
Method, Inclusion-/ Exclusion
Criteria
Findings, Ethics,
Comments
Quality
Older
Women’s
Experience
with a benign
Breast Biopsy A Mixed
Methods Study
Schonberg M-A,
Silliman R-A,
Ngo L-H,
Birdwell R-L,
Fein-Zachary V,
Donato J,
Marcantonio E-R.
Journal of
General
Internal
Medicin,
29(12),
2014, USA.
To examine the
psychological
impact and
experience of
women of 65 or
older years of age
with a benign breast
biopsy.
Longitudinal study. Data
collection points at biopsy and at
6-months follow up. Patients
were interviewed. n = 94.
Inclusion; Women of an age of
65 or older; women without a
diagnosis of breast cancer or
ductal carcinoma in situ; English
speaking; women without
dementia. Comment: This is a
mixed study containing both a
quantitative and qualitative parts.
Caution needs to be observed as
not to lift the findings from the
qualitative part. Limited ethical
protocol.
At biopsy 76 %
reported negative
psychological
consequences from
their biopsy which
declined with time. 40
% reported that the
information given to
them made them worry.
Ethics: Verbal consent
obtained by
participants. The
Institutional Review
Board at each site
approved the study.
Moderate
Quality (70%).
Quality score
limited by the
virtue of the
design and by
lacking
safeguards for
bias.
32
Title
Author
Journal, Year,
Country
Aim
Method, Inclusion-/
Exclusion Criteria
Findings, Ethics,
Comments
Quality
Anxiety and
Depression
Among Cancer
Survivors: The
role of
engagement With
Sources of
emotional Support
Information
Mello S, Tan
A-S-L,
Armstrong
K, Schwartz
J-S, Hornik
R-C.
Health
Communication,
28(4), 2013,
USA.
To explore the cancer
survivors’ engagement
with information about
emotional support from
doctors, interpersonal
sources, and the media
and to examine to what
extent such engagements
affects subsequent selfreported anxiety and
depression.
Longitudinal Cohort
study. Patients were
surveyed over a 3 year
period following
diagnosis. Patient group
consisted of colorectal,
breast and prostate
cancer. n = 1,128.
Inclusion: Having a
breast, prostate or
colorectal cancer
diagnosis.
Findings:
Discussion with
physicians about
emotional support
predicted lower
levels of interference
of daily activities of
psychological
symptoms.
Ethics: Approved by
the University of
Pennsylvania
Institutional Review
Board.
Comments: While
this study still uses
primary data it was
probably obtained in
an earlier study.
Modarate Quality
(71%). High
number of noncompliance.
Reliance on
patient reports as
it may relate to
recall biases.
33
