Övningsuppgifter o svar till kapitel 9

Övningsuppgifter o svar till Hur sker kemiska reaktioner?
9.17. Vad menas med
a) ett nukleofilt reagens
b) ett elektrofilt reagens?
9.18. a) Vad menas med en intermediär? Ge exempel på intermediärer.
b) Vilket samband råder mellan aktiveringsenergin för en reaktion och reaktionens
hastighet?
c) Vad händer om en reaktion kan gå två olika vägar med olika aktiveringsenergier?
9.20. a) Skriv formeln för reaktionen mellan propansyra och 1-propanol (vid närvaro
av lite koncentrerad svavelsyra).
b) Till vilken reaktionstyp hör reaktionen?
9.21. Ange om följande reaktioner är additions-, eliminations-, kondensations-,
substitutions- eller polymerisationsreaktioner.
9.22. Identifiera ämnena A, B, C, D, E och F som bildas i följande reaktionsserier:
9.28. Man sätter vätejodid till en lösning av
3-metyl-1-buten.
a) Skriv strukturformeln för kolvätet.
b) Beskriv det första steget i reaktionen. Vad kallas denna typ av ”attack”?
c) Beskriv det andra steget.
d) Skriv formeln för den totala reaktion som dominerar.
9.29. Vilket ämne bildas vid reaktionen mellan
2-metyl-1-buten och vätejodid.
9.30. Vilka av följande molekyler/joner är nukleofila och vilka är elektrofila reagens?
Innan du besvarar frågan bör du skriva strukturformler för partiklarna och också
markera fria elektronpar.
a) OH–
b) F–
c) Br2
+
d) (CH3)3C
e) (CH3)3N
f) BF3
FACIT
9.17. a)
Ett nukleofilt reagens består av partiklar (molekyler eller joner) som
har ett eller flera fria elektronpar. De attackerar därför positivt laddade atomer eller
atomgrupper som har brist på elektroner (ett positivt laddat område i en molekyl).
b) Ett elektrofilt reagens består av partiklar som på något ställe i molekylen har brist
på elektroner. De reagerar med andra partiklar genom att attackera negativt laddade
atomer eller elektronrika områden, t.ex. dubbelbindningar.
9.18. a) En intermediär är en instabil förening som uppträder som mellanled i en
kemisk reaktion. Exempel är karbokatjoner och radikaler.
b) Ju lägre aktiveringsenergin är desto snabbare går reaktionen.
c) Reaktionen med den lägre aktiveringsenergin kommer att dominera.
b) Esterbildningen är en kondensationsreaktion.
9.21. a) Additionsreaktion
b) eliminationsreaktion
c) kondensationsreaktion
d) substitutionsreaktion
e) kondensationsreaktion
f) (steg i) polymerisationsreaktion
g) additionsreaktion
h) substitutionsreaktion
9.22. A. Dietyleter, C2H5OC2H5
B. Eten, CH2=CH2
C. 1,2-Dikloretan, CH2Cl–CH2Cl
D. Kloreten (vinylklorid), CH2=CHCl
E. Polyvinylklorid (plasten PVC), (CH2–CHCl)n
F. Polyeten (plasten PE). (CH2–CH2)n
b) Vätejonen i HI dras mot dubbelbindningen, dvs. HI gör en elektrofil attack. Då
bildas framför allt den sekundära karbokatjonen
därför att aktiveringsenergin är lägre för bildning av den sekundära karbokatjonen än
för den primära.
c) Jodidjonen binds till den positivt laddade kolatomen i den sekundära
karbokatjonen.
d) CH2=CH–CH(CH3)2 + HI  CH3–CHI–CH(CH3)2
2-jod-3-metylbutan
9.29. I detta fall bildas 2-jod-2-metylbutan