Dags att vakna, lektionen börjar.

Malmö högskola
Lärarutbildningen
Skolutveckling och ledarskap
Examensarbete
10 poäng
Dags att vakna, lektionen börjar.
Time to wake up, class time.
Arne Karlsson
Lärarutbildning 60 poäng, fristående kurs
Höstterminen 2005
Handledare: Elisabeth Söderquist
Examinator: Marie Leijon
2
Sammanfattning
Karlsson, Arne (2006). Dags att vakna, lektionen börjar. (Time to wake up, class time.)
Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen 60p, Malmö Högskola.
Syftet med detta arbete är att bidra till en ökad kunskap om den ökande frånvaron hos
eleverna i dagens gymnasieskola. Målet med detta arbete är att försöka förstå varför en grupp
elever med dålig närvaro inte får sin skolgång att fungera. Eleven ska från sin synpunkt få
berätta hur denne ser på sin situation i skolan och i hemmet.
Litteraturen tar upp skolans och elevens skyldigheter och rättigheter i läroplanen. Skolans
lokala arbetsplan och kommunens skolplan samt aktuell forskning i ämnet redovisas.
Rapporter från skolverket och CSN återges också.
Resultatet tyder på att elever kan ha varit studiemotiverade och haft lätt för sig i grundskolan,
men redan här har understimulans märkts av och i gymnasiets år 1 har sedan kärnämnena
kommit som ytterligare repetition. Gymnasieskolan är inte lika snabb att ringa hem vid
frånvaro som grundskolan och den dåliga vanan att skolka har blivit slentrian. Föräldrarnas
tjat har sedan allt mindre effekt ju äldre barnen blir. För några elever är också frånvaron
relaterad till sömnproblem.
Nyckelord: Skolk, dålig motivation, understimulerade, gymnasieskolk.
3
4
Innehållsförteckning
1. Inledning .................................................................................7
1.1 Bakgrund ....................................................................................................... 7
1.1.1 Den svenska gymnasieskolan .................................................................. 7
1.1.2 Medieprogrammets styrdokument ........................................................... 9
1.1.3 Medieprogrammet på den undersökta skolan .......................................... 9
1.1.4 Den lokala arbetsplanen......................................................................... 10
1.2 Syfte och frågeställning .............................................................................. 10
2. Litteratur ..............................................................................11
2.1 Myndiga elever och offentlig frånvaro ...................................................... 11
2.2 Behöver eleven vara på lektionerna? ........................................................ 11
2.3 Elevens eget ansvar ..................................................................................... 12
2.4 Skolans åtagande och mål .......................................................................... 12
2.5 Riskfaktorer och skyddsfaktorer............................................................... 13
2.6 Studiestödet och krav på närvaro.............................................................. 14
2.7 Den frivilliga skolan – är alla elever frivilliga? ........................................ 15
2.8 Elevens framtidsplaner och engagemang.................................................. 15
2.9 Lärarens stödjande roll .............................................................................. 16
2.10 Stress och mobbing ................................................................................... 16
2.11 Mål att uppnå eller mål att sträva mot ................................................... 17
2.12 Fritidens aktiviteter och umgänge ........................................................... 17
2.13 Framtiden och jobbet ............................................................................... 18
3. Metod.....................................................................................19
3.1 Urval ............................................................................................................ 20
3.2 Datainsamlingsmetod ................................................................................. 21
3.3 Procedur ...................................................................................................... 22
3.4 Databearbetning och tillförlitlighet ........................................................... 23
3.5 Trovärdighet................................................................................................ 24
3.6 Intervjuguider ............................................................................................. 25
3.7 Bearbetning ................................................................................................. 25
4. Resultat..................................................................................27
5
4.1 Grundskolan................................................................................................ 27
4.2 Gymnasiet .................................................................................................... 27
4.3 Motivation .................................................................................................. 28
4.4 Fritiden ....................................................................................................... 29
4.5 Familjen ...................................................................................................... 29
4.6 Framtiden ................................................................................................... 30
4.7 Sammanfattning.......................................................................................... 30
5. Diskussion .............................................................................33
5.1 Kritisk granskning av uppsatsen. .............................................................. 33
5.2 Slutdiskussion.............................................................................................. 34
5.3 Fortsatt forskning ....................................................................................... 38
Källförteckning.........................................................................39
Bilagor .......................................................................................43
6
1. Inledning
Ett problem som lärare har att fundera över är varför det ibland finns elever som har så dålig
närvaro. Det kan handla om elever som ändå klarar av kursen utan större problem. Ibland kan
de ha svårare att tillgodogöra sig undervisningen och då kan något IG smyga in i betyget, eller
ännu värre att betygsunderlag saknas, konsekvensen av detta är att eleverna inte har något
slutbetyg. På examensdagen får eleverna istället ett samlat betygsdokument. Detta är ingen
bra start på livet för ungdomarna, många kommer senare i livet att vilja komma in på
högskola eller universitet och då saknas den behörigheten.
Varför kommer inte eleverna i tid, och ibland inte alls? Tanken med mitt projektarbete är att
göra några djupare intervjuer med ett mindre antal elever för att öka kunskapen om orsaker
och verkan till frånvaro. Om respektive intervju beräknas ta minst en halv timme finns det
goda möjligheter att erhålla information om elevens situation, utifrån elevens perspektiv. Det
kan finnas problem som är vanliga hos flera skolkare, eller så kan frånvaron bero på att
skolans positiva återkoppling är för svag.
1.1 Bakgrund
Bakgrundstexten beskriver de regler och mål som anges i skollagen för den svenska
gymnasieskolan samt läroplanen för den frivilliga skolan, vilka styr verksamheten för den
frivilliga skolan. Vidare ges en översikt av gymnasieskolans Medieprogram och de dokument
som styr verksamheten nationellt och regionalt, samt en översikt av hur Medieprogrammet är
upplagt på den skola som de intervjuade eleverna går på. Den lokala skolplanen har också
föreskrifter som är av intresse för denna uppsats problemområde.
1.1.1 Den svenska gymnasieskolan
Gymnasieskolan bygger på en demokratisk grund vilket innebär att det demokratiska
tänkandet skall genomsyra skolan. I detta ingår att alla som jobbar i skolan måste behandla
eleverna med respekt och visa att eleverna har ett egenvärde. Skolan skall föra över
samhällets värderingar till eleverna. Vårt samhälle värnar om människolivets okränkbarhet,
7
individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och
män samt solidaritet med svaga. Eleverna skall fostras med den kristna etiken och den
västerländska humanismens förebilder (Lpf 94). Med dessa förebilder och etiska värderingar
skall skolan få eleven att både finna sin unika egenart och kunna fungera i det svenska
samhället. För att kunna leva upp till detta i det svenska samhället så måste skolgången ha
fungerat både i grundskolan och i gymnasiet. Undervisningen skall inte bara ge eleverna
kunskap, elevens demokratiska tänkande skall också tränas upp. Den demokratiska
undervisningsformen tränar eleven för ett demokratiskt samhälle. Elevernas inflytande på
kurserna kräver att skolan klargör målen och arbetsformerna för kursen. Eleven skall också
förstå sina rättigheter och skyldigheter under skoltiden (Lpf 94).
Skolan skall sträva efter att eleven tar ansvar för sina studier och sitt studieresultat och kan
bedöma sina resultat i förhållande till kursmålen. För att klara detta skall läraren informera
om kursmålen och fortlöpande ge information om elevens utvecklingsbehov för att nå
kursmålen. (A.a) Detta skall fostra eleven till en egeninsikt om vad som behövs för att klara
skolans mål på den nivå som eleven själv sätter som mål.
Förskolan, grundskolan, gymnasieskolan ingår i det offentliga skolväsendet men av dessa så
är förskolan och grundskolan obligatoriska. Obligatorisk innebär att kommunen är skyldig att
tillhandahålla föreskriven utbildning och alla barn som är skrivna i Sverige är skyldiga att
delta i undervisningen. Gymnasieskolan är däremot frivillig eftersom skolplikten för svenska
barn upphör vid utgången av vårterminen det år barnet fyller 16, skolplikten upphör tidigare
om grundskolan är avklarad vid lägre ålder eller motsvarande kunskaper uppnåtts (Skollagen,
SFS1985:1100). Det frivilliga gymnasiet gäller för ungdomar som slutat grundskolan och upp
till 20 år. Dessa, max fyra år, är det valfritt att avstå ifrån eller utnyttja men denna skoltid är
gratis och eleven får studiebidrag under tiden.
8
1.1.2 Medieprogrammets styrdokument
I de styrdokument som anger hur undervisningen skall bedrivas på Medieprogrammet har jag
valt att ge en övergripande bild av programmet för att det ska bli tydligt att det är människor
som vill ha en bred grund i hur man kommunicerar i ett modernt samhälle som söker till
Medieprogrammet.
Gymnasieskolans medieprogram skall ge eleverna grundläggande kunskaper i kommunikation
inom mediesektorn och en bred orientering inom hela medieområdet. Programmet ger en
grund för både studier och fortsatt lärande inom ämnesområdet. Eleverna ges möjligheter att
både teoretiskt och praktiskt pröva sig fram i den mediala världen. Kommunikationen i
medier med hjälp av text, ljud och bild blir allt vanligare. Framför allt masskommunikation
och hur man kommunicera mot olika mottagare av budskap tränas på medieprogrammet.
Skolan tränar eleverna i att se en helhet i hur text, ljud och bild samverkar för att få fram ett
budskap. Utbildningen ger en bred kompetens på en marknad där den tekniska utvecklingen
går snabbt. Kärnämnena och de grundläggande medieämnena skall ge en bra bas för fortsatt
lärande. Datorn är ett viktigt verktyg för både sändare och mottagare av dagens
mediekommunikation så därför använder eleverna dessa mycket. Under hela utbildningen tar
man hänsyn till samhällets etiska gränser. Medievärlden blir allt mer internationell, både
Internet och tv bidrar till detta, så språkkunskaper i både engelska och svenska är viktigt att
kunna.( SKOLFS 1999:12 )
1.1.3 Medieprogrammet på den undersökta skolan
På den aktuella gymnasieskolan, som har inriktningen medieproduktion, får eleverna sedan
2005 efter beslut av programrektor, prova på fem profiler under första läsåret. Foto, grafisk
kommunikation, rörlig bild, textkommunikation och expo finns på menyn. De får då sex
veckor med tre timmar i varje veckopass, detta ger eleven en bra inblick i profilerna. Eleverna
väljer sedan vilken profil de vill ha i första hand. Skulle det bli för få elever i någon profil så
medger inte skolans ekonomi att den profilen startar det året. Programmet har plats för två
klasser med 30 elever i varje klass. Arbetsplatsförlagd utbildning (APU) gör eleverna under
9
sitt tredje år på skolan. Då är de ute femton veckor, helst på flera arbetsplatser för att få en
bredare inblick i arbetslivet.
Av de 60.000 kommuninnevånarna bor hälften i centralorten. Kommunen har tre
gymnasieskolor i egen regi samt ett växande antal mindre friskolor. Den skola, som eleverna i
undersökningen går på, finns i kommunens centralort och består av åtta program och cirka
1000 elever. Ett hundratal lärare undervisar på hel och deltid.
1.1.4 Den lokala arbetsplanen
Kommunen har en arbetsplan som sätter upp ett antal mål med gymnasieutbildning. Målen tar
upp skolans ansvar för elever med särskilda behov och hur de skall behandlas (Arbetsplan
2005). Ett antal generella mål finns, som tar upp hur många elever som skall ta sig igenom
skolan inom fyra år och att den genomsnittliga poängen skall vara 14,5. Relevanta delar av
den lokala arbetsplanen tas upp i litteraturgenomgången.
1.2 Syfte och frågeställning
Syftet med arbetet är att få en större kunskap om orsakerna till gymnasieelevers ökande
frånvaro. Frågeställningen blir att genom kvalitativa intervjuer kartlägga en grupp elevers
studiesituation i ett helhetsperspektiv. Urvalet av eleverna är baserat på dem vars otillräckliga
studieresultat sannolikt kan relateras till hög frånvaro.
Min fråga blir: Vilka orsaker finns, enligt elevernas uppfattning, till att inte gå i skolan?
10
2. Litteratur
I litteraturdelen redovisas hur olika styrdokument reglerar elevens rättigheter och skyldigheter
i gymnasieskolan. Vidare beskrivs hur litteratur och aktuell forskning bland annat handlar om
hur droger, familjesituation och skolk har ett samband.
2.1 Myndiga elever och offentlig frånvaro
Det är inte tillåtet för en lärare att kontakta hemmet mot elevens vilja efter att eleven blivit
myndig enligt Skolverket (2005). Vad många föräldrar däremot inte vet om är att de även
efter elevens 18-årsdag själva kan ta kontakt med skolan för att få veta om deras son eller
dotter har frånvaro eller inte. Detta ger stora möjligheter för föräldrar att kunna få en bra
indikation om skolgången. Uppgifterna om närvaro är offentliga, med undantag för elever
med skyddad adress eller identitet.
Offentligheten är dock inte så stor att informationen om frånvaron kan komma med i betyget.
Enligt skolverket får man inte sätta ut giltig och ogiltig frånvaro i slutbetyget. Skolverket
(2006) har yttrat sig om detta efter att det funnits skolor som velat införa detta. Skolverket har
då bedömt att frånvaronoteringar i slutbetyget strider mot skolförfattningarna.
2.2 Behöver eleven vara på lektionerna?
Sambandet mellan närvaro och betyg kan tolkas av elever som att man inte behöver vara på
lektionerna för att få betyg. I läroplanen talas det om att målen skall uppnås och att närvaron
samt den nerlagda arbetsinsatsen inte skall ha någon betydelse.
I båda läroplanerna (Lpo 94, Lpf 94) hänvisas till kursplanernas krav, dvs. till målen för
utbildningen. Det innebär att bedömning och betygssättning alltid skall ske med målen
som utgångspunkt. Det innebär i sin tur att närvaro, flit, ambition, läxläsning,
lektionsarbete m.m. inte i sig skall vara grund för betygssättningen, såvida de inte är en
direkt förutsättning för att målen skall kunna nås, till exempel i form av laborationsarbete.
(SKOLFS 2001:15; Skolverket).
11
Detta är i sig tydligt nog men det är lärarens uppgift, enligt läroplanen för frivilliga
skolformer (Lpf 94), att klargöra skolans normer och hur dessa är en grund för arbetet samt
tillsammans med eleverna diskutera och utveckla regler för arbetet och samvaron i gruppen.
Närvaron har alltså ingen betydelse för betyget, bara eleven visar att kunskaperna i ämnet är
tillräckligt bra för ett visst betyg, enligt de målkriterier som anges, men det kan finnas
moment som eleven behöver utföra rent praktiskt för att läraren skall kunna bedöma eleven i
den aktuella situationen.
2.3 Elevens eget ansvar
Det är alltså tydligt att det är eleven som själv skall ta ansvar för sitt lärande och sina
studieresultat i förhållande till kursplaner och kursmål. I de fall där eleven inte tar sitt
personliga ansvar för studierna finns det även anvisningar för hur detta skall hanteras. Detta
kallas då att underlag för betyg saknas och då skall läraren inte sätta något betyg
(Gymnasieförordning 7 kap. 3§ 1992:394). Innan det har gått så lång att underlag saknas skall
skolan informera eleven. Så länge eleven är under 18 år och omyndig skall hemmen
informeras också, föräldrar kan bjudas in till utvecklingssamtal, eller kallas till
elevvårdskonferenser. Efter att eleven blivit myndig så måste eleven godkänna eventuella
föräldrars medverkan och insyn i elevens skolgång så att gymnasieskolan och
gymnasiesärskolan kan samverka med hemmen och informera om elevernas skolsituation och
kunskapsutveckling (Lpf 94).
2.4 Skolans åtagande och mål
I kommunens skolplan åtar skolan sig att ge elever i behov av särskilt stöd ett åtgärdsprogram
inom sex veckor. Skolan har ett särskilt ansvar för dessa elever. Skolans mål är att minst 80 %
av eleverna som börjar på skolan skall nå betyget godkänt inom fyra år. Varje år avsätts tid
för aktiviteter mot droger och rasism, allt i syfte att informera och minska riskerna att
eleverna får dessa problem. Det genomsnittliga medelbetyget skall vara minst 14,5 enligt
Skolplan (2004-2006). Den maximala poängen är 20. Ett medel på 14,5 innebär att den
genomsnittlige eleven skall ha till exempel VG i 2250 gymnasiepoäng samt 250
gymnasiepoäng med G.
12
Skolans lokala arbetsplan går mentorn igenom med eleverna vid skolstart. Mentorns ansvar
innebär att hon/han har hand om den personliga kontakten med eleven och blir kontaktad av
enskilda lärare när eleven inte genomför en kurs på ett tillfredställande sätt (Arbetsplan 2005).
Mentorn försöker sedan motivera eleven att sköta utbildningen bättre och tar eventuellt
kontakt med föräldrarna om studenten är under 18 år.
Den lokala skolplanens mål är att alla elever når minst godkänt i alla ämnen (Skolplan 20042006). Alla elever skall ta ansvar för sin egen studiesituation. Ta med papper och penna till
lektionerna och komma i tid. Närvaro betonas särskilt som ett ansvarområde för eleven.
Skolan skall också försöka hjälpa eleven med ett helhetsperspektiv på livet. Det behövs både
vettig mat, motion och sömn.
Skolan ska främja en sund livsstil för alla elever. Detta görs bl.a. genom att anordna
temadagar mot alkohol, tobak och droger och att låta innehållet i dessa temadagar vara en
integrerad del av skolvardagen. Ansvar: elevvårdsteam och all övrig personal. I detta
sammanhang utgör utvecklingssamtalen en viktig del, där mentor tillsammans med eleven
diskuterar studiesituationen utifrån ett helhetsperspektiv och framhåller sömn, en
sammansatt kost och regelbunden motion som viktiga inslag för att må bra. Ansvar:
mentor och all övrig personal (Arbetsplan. 2005, sid 1).
Att må bra i skolan, kan man inte göra om det förekommer mobbing. Den som är mobbad kan
reagera på mobbningen med skolk. Inga elever skall behöva känna sig mobbade i skolan
enligt skollagen (1 kap. 2§). Inte bara lärare har ansvar för att ha uppsikt över mobbingen i
skolan, utan även all annan personal som jobbar inom skolan som till exempel
skolmåltidspersonal, vaktmästare och kontorspersonal.
2.5 Riskfaktorer och skyddsfaktorer
I de följande styckena finns litteratur och forskning om vad som kan störa skolgången för
eleven. Intressanta samband mellan olika fenomen kan också spåras i en del forskning.
Symtomen har också relation till genusperspektivet, pojkar och flickor uppvisar olika symtom
på samma typ av problem.
13
Ungdomar i gymnasieåldern är i en spännande fas i livet. Ny skola och nya kompisar kan ge
en knuff framåt i utvecklingen mot vuxenvärlden. Mobbingen från grundskolan kan försvinna
när det blir nya kamrater i gymnasiet, och alla lärarrelationerna börjar om från noll. Enligt
rapporten En grund för att växa (2005) så är denna tid också den tid som konsumtionen av
alkohol och droger är som störst i livet. De flesta klarar dock av denna utsvävning innan
vuxenlivets början utan några bestående problem. Hos en del tillkommer brottslighet, dåliga
kompisar och en klart sämre start i livet är på gång. Ett problem kommer sällan ensamt. Den
individ som börjar med mindre brott och alkohol avancerar ofta till narkotika och grövre
brott. Skolk är ofta ytterligare ett beteende bland dessa. De riskfaktorer som finns runt eleven
är bland annat familjen, kompisar och skolan. Familjen anses ha störst betydelse som risk
eller skyddsfaktor beroende på hur den fungerar. Skolan är också en skyddsfaktor som kan ha
möjlighet att leda individen i en bättre riktning om skoltiden fungerar. Fungerar den inte utan
det blir dåliga resultat och skolk, som i en ond spiral påverkar vartannat, då börjar prognosen
se dålig ut för framtiden.
2.6 Studiestödet och krav på närvaro
Att elever har rätt till studiestöd regleras i studiestödslagen. (Studiestödslag,1999:1395)
Endast elever som studerar heltid har rätt till bidrag om inte regering eller myndighet
bestämmer annat. Som studier räknas även godkänd sjukfrånvaro. Skolorna är skyldiga att
anmäla vilka elever som inte studerar på heltid. Detta görs varje månad med intervallet från
den 16 till den 15 i varje månad. Rapporten innehåller information om upprepade kortvarig
frånvaro eller hel frånvaro. Från 2003 skärpte CSN reglerna och kräver att skolan skickar med
underlag så att CSN kan bedöma om eleven kan anses studera på heltid. Om den olovliga
frånvaron är mer än 20 % anser CSN att eleven inte studerar på heltid och en utredning görs
av CSN.
Det finns skolor (CSN, 2004) som gör ett avtal med eleverna när de fyller 18 att skolan kan
kontakta föräldrarna även efter 18-årsdagen. Eftersom föräldrarna är underhållsskyldiga så
kan elevens frånvaro göra så att studiebidraget dras. Detta kan påverka familjens ekonomi på
ett kännbart sätt om marginalerna är små.
14
2.7 Den frivilliga skolan – är alla elever frivilliga?
I Skolverkets rapport Attityder till skolan (2000, 2001) redogörs för olika elevers tankar kring
skolplikt och de frivilliga skolformerna. Så många som 22 procent av eleverna vill egentligen
inte gå i skolan, de hade hellre jobbat. Trenden för de som hellre vill jobba är dock att det är
färre som vill jobba 2004 jämfört med 1997. Det finns skillnader mellan programmen
samhälle och natur, som har betydligt färre elever som hellre jobbar än studerar. Man ser även
ett samband mellan föräldrar med högre utbildning och mer studiemotiverade barn.
Andelen elever som inte tycker det är meningsfullt att gå i gymnasieskolan ligger på samma
nivå både 1997 och 2000. Det är 11 procent som ofta är borta utan lov från skolan. Det är bara
55 % av eleverna som tycker att skolan ger dem lust att lära. Förhållandet är detsamma både
när det gäller grundskolan och gymnasiet. Detta förhållande har dessutom inte förändrat sig
över tiden, 1997 till 2000, som denna undersökning mätte. Ännu tydligare blir det om man
tittar på dem som inte trivs i skolan. Där tycker 6 av 10 att skolan inte ger dem lust att lära.
Av alla gymnasieelever så vill 22 % hellre jobba om de kunde få ett arbete, lite färre om man
tar naturprogrammet och samhällsprogrammet. Medan övriga program har en arbetsintresserad elevgrupp på 30 %.
Andelen elever som uppger att de ofta är frånvarande olovligt är 11 % för gymnasieelever.
Högstadiet har bara 3 % som skolkar ofta. Ingen av dessa siffror ändrar sig mellan 1997 och
2000.
2.8 Elevens framtidsplaner och engagemang
Drygt 7 av 10 elever i gymnasiet uppger att de troligen ska läsa vidare på högskola eller
universitet. Skillnaden mellan programmen är stor. Natur- och samhällsprogrammen har ett
intresse för vidare studier på 9 av 10. På övriga program är det drygt hälften som uppger att
de troligen läser vidare. Hur många kommer då att läsa vidare, inom 3 år efter att de slutat
skolan? Endast knappt 4 av 10 börjar på högskola eller universitet. En bidragande orsak till att
så få kan läsa vidare är att det blir färre och färre som klarar gymnasiet med behörighet för
högskolan i sitt slutbetyg enligt Attityder till skolan (2000, 2001).
Eleverna tycker själva att de engagerar sig i skolan i större utsträckning än tidigare. Det
innebär att 7 av 10 uppger att de bryr sig och engagerar sig mycket i skolan. Lärarna har inte
15
samma upplevelse av detta, 1 av 4 lärare upplever att elevernas engagemang har minskat
under de 3 senaste åren. Stressen bland elever har ökat både i grundskolan och gymnasiet
mellan undersökningstillfällena 1997 och 2000. Detta gäller särskilt elever på natur- och
samhällsprogrammen. (A.a)
2.9 Lärarens stödjande roll
Relationerna mellan lärare och elever har betydelse för hur bra det går för eleverna i skolan
enligt Myndigheten för skolutveckling (2003). Det som eleverna upplever som viktigt i skolan
är god kontakt med lärare och att bli sedd på och lyssnad till. Uppmuntran och tilltro till
elevens förmåga samt att deras utveckling stöds. Avhoppade elever utan fullständiga betyg
har känt sig osynliga och upplevt att de vuxnas stöd varit för dåligt.
2.10 Stress och mobbing
Ett internationellt perspektiv på skolk ger en OECD-rapport refererad i Myndigheten för
skolutveckling (2004), där tolkar man skolket både i åk 7 och gymnasiets första år, som ett
mått på att skolan inte förmår möta de ungas behov och intressen, detta får till följd att
eleverna inte stöds i sitt utvecklande och lärande. Skolk och stress är vanligast i dessa unga
åldrar. Enligt en OECD-rapport 2003, som i grunden bygger på 2000 års PISA undersökning,
placerar sig Sverige på åttonde plats av 26 länder när det gäller skolkande elever i de tre
senare skolåren. Skolverkets attitydundersökning 2003 i Myndigheten för skolutveckling
(2004) visar att stress bland elever blir ett allt vanligare problem för eleverna. Att eleverna
inte trivs i skolan visar de med skolk. Skolket ger i sin tur den effekten att man blir efter i
skolan och ännu mera stress, den onda cirkeln är i gång.
Mobbning i olika former som ett problem i skolan tycks ha en trend att öka. Elever som
upplever mobbning från andra elever ökade från 2 till 4 procent mellan 1997 och 2004 i en
undersökningsrapport Attityder till skolan (2000. 2001). Även den mobbning som elever
upplever att lärare har mot elever ökar från 4 till 6 procent. Alltså känner elever sig mobbade
betydligt mer av lärare än av andra elever. Skollagen säger att alla som verkar i skolan skall
motverka mobbing.
16
2.11 Mål att uppnå eller mål att sträva mot
Att kämpa mot rätt mål är viktigt, både för höga och för låga mål ställer till med problem. En
expertgrupp som besökte 12 kommuner vilka ansågs representera Sverige, har intervjuat alla
från elever till skolledare och politiker för att komma fram till detta resultat.
Expertgruppen anser
– att fokus måste inriktas mot mål att sträva mot,
– att systemet med mål att uppnå måste ses över,
– att skolorna i ökad utsträckning bör fokusera på lärandemiljön
för att förstå den enskilde elevens situation och för att vidta
adekvata åtgärder. (Elevens framgång – Skolans ansvar.2001,s 12)
Många skolor med elever som inte är så starka uppvisar tendensen att ”Mål att uppnå” blir det
enda som man kämpar för. Det gäller bara att få alla elever godkända, och särskilt viktigt är
detta i kärnämnena. Följden av detta kan bli att de elever som är lite duktigare kan vara
understimulerade. Mål att sträva mot glöms bort och eleverna tycker att det händer för lite.
Tanken med mål att sträva mot skall gälla alla elever, även de som få kämpa för att komma
till G-nivå enligt Elevens framgång – Skolans ansvar (2001).
2.12 Fritidens aktiviteter och umgänge
Ungdomar som mycket flitigt umgås med kompisar som är brottsligt belastade, har i
allmänhet en hög brottsbelastning själva enligt statistik i Dolmén, Lindström (1991). Umgås
man med brottslingar så är risken 69 % att man själv utför brott, om man går i åk 9 i
Stockholm. Att ha kompisar som ”åkt fast för polisen” innebär att man troligen har egen
brottslig aktivitet. När det gäller brottslighet så finns det inget samband mellan en bra eller
dålig skola, individuella egenskaper hos eleven har den största, och kanske enda effekten på
deras brottslighet.
Det är väldigt liten chans att en narkotikamissbrukande elev inte märks i skolan på något sätt.
Det går endast en av tjugoåtta narkotikamissbrukare utan att det syns i skolan på något sätt.
Symtomen kan vara skolk eller frånvaro på grund av överansträngning, anmärkningar för
dåligt uppförande. Personen kan också ha en känsla av att vara orättvist behandlad. Dessa
elever behöver ofta gå om någon klass eller gå i specialklass. Narkotikamissbruk föregås ofta
17
av stor tobakskonsumtion, berusning på alkohol, varit bakfull och tagit återställare, sniffning
mer än 10 ggr samt upprepade snatterier. Endast 5 % av narkotikamissbrukarna är okända för
myndigheter som barnavårdsnämnd och polis innan de börjar missbruka.
Den mest effektiva metoden för att motverka missbruk är att stödja ungdomar i nedre tonåren
som är störande i skolan, skolkar, snattar och har det allmänt svårt enligt Goldberg (2000).
Med de allt större nedskärningarna i ekonomin, som ger större klasser och mindre resurser till
psykolog, kuratorer, och annan skolpersonal, blir möjligheterna för stöd allt mindre.
Toleransen mot narkotika avtar i många ungdomskretsar. Många som förr blev avskräckta när
de provat en sorts narkotika fortsätter med andra preparat tills de hittar något som passar dem.
Föräldrar har ofta svårt att upptäcka missbruket eftersom deras barn blir mästare på att ljuga
för att dölja sitt narkotikaanvändande enligt Mentor (2006).
2.13 Framtiden och jobbet
Framtiden och möjligheten till jobb redovisas i SCB´s rapport Inträdet på arbetsmarknaden
(2004). Här ser man skillnader på vilken utbildning som ökar chanserna för att få ett jobb
efter skolan. Tre år efter att man slutat gymnasiet hade 69 % av dem som gick ett yrkesinriktat
program arbete. Fyra år tidigare var denna siffra 72 %, Allt tyder på att behovet av
högskoleutbildning blir viktigare i framtiden. Att få att adekvat arbete inom det man utbildat
sig till var endast förunnat 54 % av gymnasieeleverna. Könsfördelningen hos gymnasieelever,
med jobb inom yrkesutbildningen, leds av pojkarna med 60 % och flickorna har en lägre
siffra, 46 %.
I rapporten Det naturliga valet (2002) finns statistik över hur det går för studenterna när de
slutat skolan. Fyra år efter att man gått ut högskolan så är det 92 % som har arbete. Denna
siffra var 91 % för fyra år sedan, det är alltså mycket större chans till arbete om man har
högskoleutbildning. Det finns inga skillnader i könsfördelningen på denna utbildningsnivå.
Den sociala bakgrunden när elever studerar vidare har stor betydelse, av barn till högre
tjänstemän fortsätter ungefär 45 % till traditionella universitetsstudier och 55 % till
högskolestudier. I motsatta ände på den sociala klasstrappan finns okvalificerade arbetare och
då är motsvarande siffror 7 % respektive 13 %.
18
3. Metod
I valet av vilken intervjumetod som skall ligga till grund för arbetet har valmöjligheten stått
mellan kvalitativ och kvantitativ intervjumetod. Den kvantitativa metoden ger mycket
information som är exakt eftersom många personer får svara på exakt samma fråga, men är
den uppbyggd med svarsalternativ så måste den intervjuade välja något av alternativen som
finns att tillgå enligt Carlström Hagman (1999). Detta innebär att ett stort förarbete måste
göras så att frågan blir tydlig och exakt ställd. Om svarsalternativen redan är formulerade kan
det begränsa mina möjligheter att få svar som leder mig åt något håll jag inte kunnat förutse
innan. Å andra sidan är den kvantitativa metodens fördel att det är mindre komplicerat att
registrera ett stort antal intervjuer som blir till statistisk och stapeldiagram.
Den kvalitativa metoden är mera flexibel. Intervjuer kan göras enligt en för tillfället anpassad
intervjumall. Frågorna behöver inte vara lika statiska utan en viss flexibilitet i
intervjusituationen är möjlig (A.a). Oväntade svar kan ge anledning till följdfrågor som
utvecklar svaret i en ny riktning. Ny kunskap kan tillföras inför nästa intervju och
informationen byggs på ett djupare sätt. Det kan bli problem med att tolka ett
innehållsmässigt stort material som ser olika ut för varje intervju. Överblicken av
problemområdet blir därför större och mer nyanserad.
Trots att den kvalitativa metoden är svårare att utföra, den ställer större krav på intervjuaren
än den kvantitativa, och ger ett mer svårhanterligt material, vill jag använda den i
undersökningen. I ett tidigare arbete under delkurs 4 på lärarutbildningen, har jag gjort ett
arbete på ett liknande problemområde med den kvantitativa metoden. Nu skall den kvalitativa
metoden i denna undersökning ge mig djupare fakta från en mindre grupp elever, som
mentorerna för klasserna tog fram med sina kunskaper om respektive elevs närvaro.
Denna undersökning bygger på sex kvalitativa intervjuer. De intervjuade eleverna är utvalda
på ett ändamålsenligt sätt, genom att deras mentor har valt ut dem som har stor erfarenhet av
skolk. Intervjuns frågor är enkla och på ett vardagligt språk, avsedda att få eleven själv att
utveckla svaren vidare inom det aktuella området. Till intervjun har en intervjuguide använts
och den har, om det behövts för att öka kvalitén på svaren, uppdaterats med nya frågor mellan
varje intervju.
19
3.1 Urval
Vid kvalitativa undersökningar måste ett urval göras enligt Hartman (1998), om inte gruppen
som skall undersökas är mycket liten. Anledningen är att man går på djupet i människans
föreställning av världen på ett sätt som inte är möjligt om undersökningsgruppen är för stor,
eftersom resultat från så många intervjuer skulle bli o-hanterbart. I denna undersökningstyp
kan man använda sig av ett lämpligt urval, för att gå mera på djupet i varje intervju. Det gäller
inte att hitta ett gemensamt samband mellan en mängd individer, utan en speciell kunskap.
Urvalet görs då bland dem som förväntas ha denna kunskap. För att göra detta urval krävs en
bakgrundskunskap om de symtom som undersökningen letar efter.
Fem av de sex intervjuade eleverna undervisar jag inte själv för närvarande, men de har alla
haft mig i någon kortare kurs tidigare. En elev är min egen profilelev, alltså en elev som har
valt en huvudinriktning och läser 400 poäng under år 2 och 3 hos mig, och som jag också är
mentor för. Att urvalet i första hand omfattar elever som jag inte undervisar nu eller kommer
att undervisa i framtiden tror jag ger ett ärligare utlåtande om skolan och lärarna. Elever som
jag själv har kanske kan vilja återge en positivare bild av skolan för att upprätthålla en god
relation med mig, inför framtida betyg. I undersökningen ingick dock en elev som jag
undervisar och trots min extra kritiska granskning av hans intervjusvar så kan ingen tydlig
skillnad urskiljas.
Profillärare och mentorer har sedan hjälpt till med urvalet av elever. Det gällde att hitta
”undersökningsbara” elever som kunde förväntas vara på någon lektion under den tid som jag
gjorde intervjuerna. Alla tillfrågade ställde upp och vi bokade en tid samma dag eller dagen
efter för ett samtal på maximalt en timme. Elever ställde upp utanför sin ordinarie lektionstid.
Alla elever som jag tillfrågade var villiga att bli utfrågade i ämnet, så det blev inget bortfall i
undersökningen. För att komma ifrån skolstämningen och ge intervjun en gynnsammare
atmosfär med en mera avslappnad elev så har intervjun gjorts i ett litet avskilt rum. Under
intervjun blir eleven bjuden på fika.
20
3.2 Datainsamlingsmetod
I intervjuerna ställs raka, inte ledande frågor. Mellan varje intervju används interaktiv
induktion, detta innebär att jag mellan intervjuerna funderar på om jag kan komplettera de
tidigare grundfrågorna med nya skriver Hartman (1998) i sin bok. För att inte avvika från
ämnet används en intervjuguide med huvudfrågorna antecknade, för att sedan i varje intervju
lägga till eventuella följdfrågor som kan behövas för att utveckla intervjun.
En riktigt bra intervjuare lyssnar noga efter de dolda innebörderna som finns i den
intervjuades svar, och ser möjligheterna att tolka detta inom den hermeneutiska intervjuformens ramar. Om det sedan behövs ställs tolkande följdfrågor enligt Kvale (1997).
Det är många frågor som en undersökning av detta slag behöver ha svar på. Grundfrågorna
grupperades i ett antal huvudrubriker. Om intervjun fortlöper utan problem räcker det troligen
med huvudfrågan, och sedan kommer samtalet att flyta på av sig självt. Skulle intervjun gå
trögt, t.ex. på grund av att eleven inte är särskilt talför, är det bra att ha några stödord från
underfrågorna, för att leda samtalet vidare. För att gardera för en riktigt tystlåten elev så fanns
även den detaljerade intervjuguiden till hands under intervjun. Två intervjuer är gjorda med
den enkla guiden och fyra med den detaljerade varianten.
Mitt tidigare arbete, under delkurs 4 i pedagogik på Malmö högskola 2005, i form av en
kvantitativ enkät fungerar som en förstudie. Den ger mig grundläggande kunskaper om
eleverna och kan försöka fokusera frågorna på det som framkom i den första undersökningen.
De formella forskningsfrågorna är ofta olämpliga att ställa direkt till den intervjuade enligt
Hartman (1998). De skall göras om till några frågor formulerade i en mera talspråklig form
som förmodas ge svar på forskningsfrågorna. Under intervjun bör de viktigaste frågorna börja
med ”vad hände” eller ”hur kändes det” för att få spontana svar och beskrivningar. En
”varför” fråga kan få personen att börja spekulera i olika förklaringar, som inte alltid är
värdefulla för intervjufrågans syfte. Frågorna skall vara både tematiska och dynamiska.
Tematiska innebär att de knyter an till den forskningsfråga som skall besvaras. Tematisk
infärgning ökar den sociala kontakten med en intervjuade och motivationen att tala öppet
enligt Hartman (1998). Intervjuguiderna finns som bilagor till denna rapport.
21
Intervjuerna kommer att ge stora mängder data som måste sorteras. Hartman (1998) beskrier
hur materialet först reduceras genom att de begrepp man tycker är intressanta kategoriseras,
detta kallas för att koda materialet. Sedan delas kategorierna i olika klassificeringar, om man
har olika begrepp som handlar om samma sak.
3.3 Procedur
Den första minuten är avgörande för intervjun skriver Kvale (1997). Den intervjuade måste
känna förtroende och att intervjuaren lyssnar och är intresserad av svaren. Intervjuaren måste
hela tiden ha kontroll över frågorna och inte tappa initiativet. Efter intervjun bör man gå över
i ett samtal där den intervjuade kan ställa frågor om det är några oklarheter från det hållet.
Den intervjuade kan efteråt ha känslan av att den gett en massa av sig själv och inte fått något
tillbaks, men det kan också vara känslan av att någon verkligen har lyssnat som är
behållningen för den intervjuade.
Intervjuaren bör strax efter intervjun skriva ner anteckningar om minspel, gester och sådan
information som inte tas upp av bandspelaren, för att ha som komplement vid analysen.
Intervjun måste ske i en avslappnad atmosfär, den intervjuade skall känna sig trygg nog att
tala fritt om sina känslor. Intervjuaren skall på ett empatiskt sätt ta sig in i den intervjuades
värld. Vidare skall intervjuaren alltid ha initiativet i intervjun och definiera situationen, ta upp
nya samtalsämnen och styra samtalet genom frågorna som tas upp. Det är avgörande för
resultatet att intervjuaren är väl förberedd genom att vara ordentligt påläst. Självklart är det
också att det skall finnas ett klart definierat syfte med intervjun liksom en plan över hur
intervjun efteråt skall analyseras och rapporteras. (A.a) Vid intervjuer med elever måste
hänsyn tas till elevernas ålder. Är de minderåriga, alltså under 18 år så måste målsman
godkänna deras medverkan i intervjun. Annars är det den myndige elevens eget medgivande
som gäller, och i detta fall så är alla eleverna myndiga.
Efter medgivande från eleven så startade jag ”bandupptagningen” på en MD-spelare, som är
en digital bandspelare där man med en knapptryckning kan markera nytt kapitel. Detta gjorde
att jag kunde dela in intervjun i olika avsnitt som man kan hitta med några knapptryckningar,
22
utan att behöva spola och leta som på en vanlig kassettbandspelare. Intervjuerna varade
mellan 25 och 50 minuter, vid något tillfälle var vi lite tidspressade av nästa lektion.
Under september månad genomfördes intervjuerna i ett litet grupprum. För att höja trivseln,
vilket är en förutsättning för att eleverna skall slappna av och bli så öppna som möjligt, så
bjöd jag på saft eller kaffe och kaka.
All insamlad data skall hållas hemlig för alla utomstående. I det material som publiceras skall
all information som kan peka ut någon tas bort eller förvrängas så att det inte går att förstå
vem det är som lämnat informationen enligt Kvale (1997).
Detta kan vara ett problem att balansera identiteten utan att förvanska informationen så att
innehållet förändras. Skulle man vilja ha något identifierbart material med kan man be att få ta
med en viss intervju om den intervjuade ger sitt medgivande. Skulle man få tillstånd till detta
så skall ett skriftligt avtal skrivas enligt (A,a). Alla elever var positiva till att jag eventuellt
använde även identifierbart material. Jag lovade att ta kontakt om det skulle bli aktuellt för att
skriftligt avtal mellan oss.
3.4 Databearbetning och tillförlitlighet
Skriver man ner alla svaren direkt så tar det tid från intervjun och den får inget naturligt
tempo. Med en bandspelare så kan man koncentrera sig på intervjun, för att sedan skriva ner
det som sägs på bandet. Bandet återger även pauser och nyanser i språket som kan vara
viktiga för tolkningen.
Videobandade intervjuer kan man tolka ännu noggrannare eftersom miljön, gester och
ansiktsutryck kommer med. Detta sätt är emellertid mycket tidsödande skriver Kvale (1997).
Intervjuerna i detta arbete spelades in på MD-spelare, för att kunna skriva ut de intressantaste
bitarna. Att skriva ut allt ordagrant tar 5 timmar för en timmes intervju om en van sekreterare
gör jobbet enligt Nylén (2005).
Någon sekreterare som skriver ut intervjuerna ingår inte i de ekonomiska ramarna för detta
arbete, och om jag skulle skriva ut själv så går det åt mångdubbelt den tid som en van
23
sekreterare behöver. Av praktiska skäl så måste jag koncentrera mig på att skriva ut endast det
intressanta. På detta vis får jag mindre med material att hantera, men om jag missat något i
meningskoncentreringen så hittar jag inte det även om jag läser texterna flera gånger.
Etik skall vägas in i alla steg av arbetet. När man funderar på frågorna så är det inte alla frågor
som går att ställa eller formulera hur som helst. Det kan också behöva tas i beaktande om
intervjupersonen kan råka illa ut på grund av sin medverkan i en intervju. Kanske kan bli
misstänkt för att ha berättat sådant som någon chef inte vill ska komma fram, om det till
exempel är i en företagsorganisation som man utför undersökningen. De som deltar i
undersökningen ska informeras om undersökningens generella syfte. Vilka fördelar och
nackdelar som kan bli följden av att delta i undersökningen. Man behöver inte vara helt
sanningsenlig från början med undersökningens syfte. Man kan då få ett resultat som är
tillrättalagt på något sätt av den intervjuade. Man kan ge den intervjuade möjligheten att ta
tillbaka sin medverkan om denne skulle ångra sin medverkan.
För eleverna berättar jag att undersökningen gäller elevers situation i skolan och privat, men
jag går inte in på att min undersökning primärt handlar om varför eleverna inte går i skolan.
Jag berättar att jag vill ha fram information som förbättrar skolan, och gör elever mera
motiverade. Genom att inte berätta för eleverna direkt att jag är ute efter varför de inte är i
skolan, utan i stället vidga perspektivet för eleverna och påstå att jag vill få information, som
kan förbättra skolan. Detta borde göra eleven mer positiv till samtalet. Att få fram information
som gör skolan bättre är egentligen också sant. Här drar jag paralleller med intervjufrågorna
som inte skall styra in den intervjuade på ett visst svar, vilket kan bli fallet om jag uppger att
jag främst undersöker deras frånvaroorsaker. Eleven kan försöka hjälpa mig genom att ta upp
sådant som de tror har med ämnet att göra, eller undanhålla sådant som de inte vill ha fram i
samband med sin frånvaro.
3.5 Trovärdighet
Intervjukvalitén är bra om följande kvalitéer uppnås.
Svaren är spontana exakta och sanna.
Frågorna är korta och svaren är långa.
Intervjuaren följer upp intressanta fakta i intervjun med följdfrågor.
Intervjuaren hinner tolka det mesta under intervjuns gång.
24
Intervjun är välplanerad så att frågorna kommer i en sådan ordning att inga extra förklaringar
behövs, det blir ett naturligt samtal skriver Kvale (1997). Om svaren är spontana har mycket
att göra med hur pratsam eleven är. I detta fall så var några elever väldigt pratsamma och
samtalet flöt på av sig själv medan några var lite mera misstänksamma, och svarade betydligt
kortare på frågorna. Det krävs erfarenhet för att tolka svaren och ställa en följdfråga. Jag
lyckades ibland och när man lyssnar på materialet efteråt så finns det en del ämnen som hade
blivit bättre och djupare undersökta med hjälp av följdfrågor. Planeringen av frågorna följer
tiden från grundskolan och framåt för att ge ett naturligt flyt i intervjun.
3.6 Intervjuguider
Att ha två intervjuguider fungerade bra, människor är olika och väljer man inte de
meddelsammare eleverna så behövs den mer detaljerade varianten. Resultatet blir annars bara
som en kort enkät med en mening till svar på varje fråga. Den intervjuform som jag valt är
inte styrd av att jag ställer exakt formulerade frågor, utan att jag får eleven att prata om de
frågor som jag undrar över.
Den korta versionen fungerade riktigt bra på den första eleven, samtalet fungerade utan
störningar eller avbrott och de flesta av intervjufrågorna blev besvarade. Elev nummer två var
inte lika pratsam, han spann inte vidare själv utan det kom ett kortfattat svar och sedan ville
han ha nästa fråga. Detta gav ett magrare resultat, eftersom mina stödord om ämnen fick
formuleras om till frågor under intervjuns gång. Samma problem på elev tre, svaren blev
korta.
Jag byter då till min första intervjuguide under resten av intervjuerna, vilket är välbehövligt i
de följande intervjuerna med undantag av den siste. Denne visar sig vara en språksam elev
och mina många frågor blir ofta besvarade innan jag hinner ställa dem.
3.7 Bearbetning
Intervjuerna har först meningskoncentrerats, det vill säga elevens svar på min fråga tolkas av
mig och skrivs ner i en kortare form, så att de sedan kan sorteras in under de olika
25
kategorierna. De olika kategorierna är; grundskolan, gymnasielärarna, skolk, motivation,
fritiden, mobbing, föräldrarna och framtiden. I alla dessa kategorier kan det finnas
information som kan störa elevers möjlighet att sköta skolgången eller kanske istället stötta
den. I de olika kategorierna samlas sedan elevernas svar, så att det skall gå att se ett mönster i
svaren, om det till exempel är många som svarar på ett liknande sätt.
Alla kategorierna är baserade på den tidigare redovisade litteraturen, till exempel har
litteraturstudierna gett information som tyder på att Medieprogrammet kan ha upp till 30 %
elever som hellre vill förvärvsarbeta, och det påverkar i så fall motivationen i skolan enligt
Attityder till skolan 2000 (2001).
26
4. Resultat
I sammanställningen redovisas först resultaten om hur elevens närvaro varit i grundskolan
respektive gymnasiet, därefter skolk och familjesituationen. Sedan kommer elevens syn på sin
framtid. De olika punkterna följer de grundfrågor som jag tidigare redovisat, för att det hela
skall bli lättare att följa upp.
4.1 Grundskolan
Frågorna om grundskolan täcker in allt som förekom i grundskolan, för att ge en
sammanfattning av elevernas grundskola. Skolket är inget som någon av dessa elever har haft
med sig från grundskolan, flera uttrycker att det ”inte var lönande att skolka”. Lärarna ringde
omedelbart hem och tog tag i det hela med en gång. Endast en uttrycker missnöje med någon
lärare, i detta fall var det en grundskolelärare som tydligt talade om för eleven att denne
”aldrig kommer att bli något här i livet”. Detta mottogs av eleven som mobbing. En elev har
varit mycket allvarligt förföljd av mobbing från kompisar, detta försvann när han bytte skola.
Ända tills en elev från den gamla skolan flyttade efter. Han satte fart på mobbingen igen.
Detta har fått till resultat att denna elev inte skaffar sig några kamrater i gymnasiet, han tycker
inte det är värt det, han känner inte att han kan lita på någon.
Ett par av eleverna hade väldigt lätt för studier i grundskolan, och en uttryckte det som att
”hade jag sett det på tavlan så kunde jag göra provet, trots att det var tre veckors repetition”.
Detta medförde att de pratade i onödan på lektioner och störde andra elever. Lärarna ansågs i
efterhand som justa, även om det inte kändes så då.
4.2 Gymnasiet
Lärarna får över lag bra omdömen, någon elev tyckte att de skulle tala mera engagerat så att
man kommer ihåg under en längre tid. Strängare lärare skulle kunna hjälpa något, medan de
flesta eleverna tycker det är lagom. Elever som bytt program ogillade de strängare lärarna på
förra programmet, och tycker att det är mycket bättre på Medieprogrammet. Flera elever anser
27
sig så vuxna att de skall kunna ta ansvar själva. Lärare som skriker åt eleverna tappar en elev
förtroendet för. Betygen upplevs som rättvisa av alla. Ingen upplever att lärare mobbar elever,
en elev anser möjligen att lärare kan motarbeta eller ha förutfattade meningar om elever.
Första året i gymnasiet har varit en mycket skolkdrabbad tid för de flesta, en elev säger sig
inte skolkat något men varit sjuk en hel del. Flera har känt hela det året som en repetition av
grundskolan. I andra året får eleverna sina profilval och får då börja göra sådant som de är
intresserade av. Flera uppger att de sköter sina studier mycket bättre, allt är mera intressant
och utmanande.
Av dem som fortfarande skolkar så är oregelbunden sömn ett problem. En elev har inte sovit
något natten innan min intervju. Efter en sådan natt kan det sedan hända att han tystar
väckarklockan och somna om, för att vakna först på eftermiddagen. Har man väl försovit sig
halva dagen så känns det inte bra att gå till skolan och möta de lärare som man missat
lektioner för, så det blir ingen skola den dagen. Om skolket stått i betyget skulle det ha
motiverat de flesta. Studiebidraget är också betydelsefullt, om det skulle dras in, anser de
flesta. En av eleverna uttrycker att det är rättvist att dra bidraget för dem som inte är här.
– Är dom inte här ska dom inte ha sitt bidrag, tycker jag absolut.
4.3 Motivation
Fyra av eleverna är helt säkra på att de skulle ha valt Medieprogrammet om de skulle fått
välja om, två elever ser eventuella alternativ men är inte missnöjda.
– Medieprogrammet sitter som handen i handsken, tur att man inte gjorde något kompisval,
menar en av eleverna. Att förvärvsarbeta istället är inget alternativ för någon av eleverna, de
flesta tänker på framtiden. De kan möjligen tänka sig en lärlingsplats med något yrkesbevis,
så att man får ett yrke. En skolkare som haft sommarjobb har aldrig missat tiden på jobbet,
men det fungerar inte på samma sätt i skolan. Alla säger att detta skulle öka deras motivation
om det fanns risk för att studiebidraget dras in.
28
4.4 Fritiden
Många av eleverna hade åtskilliga fritidsaktiviteter under grundskoletiden, mellan fem och sju
aktiviteter för en del. Nu är det bara någon enstaka elev som går på gym. Extraknäck har
förekommit under första gymnasieåret, men ingen har något nu i årskurs två och tre.
Alkohol nyttjas i måttliga mängder, flera angav en tillfälligt ökad konsumtion vid 18-årsdagen
och tiden därefter. De flesta har inte provat narkotika, för de två som har provat på så är det
hasch som har använts. Ekonomin varierar mellan några hundra och några tusenlappar att röra
sig med som fickpengar. En del får hela studiebidraget och tillskott på någon tusenlapp från
föräldrarna. Kompisskaran varierar från ingen till väldigt många. Brottsligheten bland
kompisar är mycket liten uppger alla, det är brott av typen kört utan hjälm eller krockat med
bil.
4.5 Familjen
På detta område finns alla kombinationer representerade. Ensamstående stark mor som delar
ut ansvaret för hemsysslorna, och det är nyttigt säger eleven även om det är jobbigt. Skilda
föräldrar sedan länge, mamma är snäll och accepterar allt medan pappan är väldigt sträng, fast
eleven uppfattar att han har aldrig stöttat och uppmuntrat sitt barn. Två kärnfamiljer som
hjälper till och stöttar så gott de kan finns också representerade. I några av familjerna finns
det en prislista på kursbetygen som eleven har fått. För dem som får pengar för betygen är
detta en uppmuntran till bättre prestationer.
Endast en av eleverna bor själv, alla andra med minst den ene föräldern. Ena föräldern är
mamman i dessa fall. Några har dålig kontakt med pappan, dock är det enbart pojkar i
undersökningen.
29
4.6 Framtiden
Alla utom en elev planerar vidare studier inom fyra år. Någon vet vilken utbildning han vill in
på och skall göra arbetsprover, men garderar sig också och läser in kurser för bättre
behörighet till högskolan. Något sabbatsår kan finnas med i planerna. Ingen elev kan precisera
något exakt yrke, men siktar på vissa yrkesområden. Det är bara några som vill jobba inom
mediebranschen.
4.7 Sammanfattning
Det är ett problem med den ökande frånvaron i gymnasieskolan och i detta arbete redovisas
en undersökning av en mindre grupp elever. Undersökningen har behandlat dessa elevers
situation både i och utanför skolan. Vilka motiv kan elever ha för att inte närvara vid
lektioner? Den bristande motivationen, som visar sig som skolk under år ett, verkar vara en
kombination av repetitionskänsla från grundskolan för de duktiga eleverna och den ökade
friheten utan omedelbara konsekvenser. Eftersom skolan inte omedelbart reagerat på frånvaro
t.ex. genom att ringa hem med en gång kan skolket bli en vana. Eleverna skall ju få ett utökat
ansvar successivt för att sedan ta hela ansvaret efter 18-årsdagen.
Eleverna tycker att relationerna till lärarna fungerar väl, och de som varit på andra program
tidigare och bytt till Medieprogrammet tycker att lärarna där är bättre. Under det andra
gymnasieåret så ökar antalet karaktärsämnestimmar, vilka upplevs som mer intressanta, och
eleverna tror att närvaron då skall bli bättre (det har bara gått drygt en månad på höstterminen
när intervjuerna görs).
En grupp elever har sömnproblem, eller är morgontrötta. I ett fall har dataspelande på nätterna
betydelse och i ett annat fall upplever eleven det så att han inte kan sova överhuvudtaget.
Elevernas förklaringar till frånvaron, när den inte beror på sjukdom eller liknande, är inte
enkla. Det finns inga sådana svar men eleverna upplever gymnasieskolan som kravlös, det blir
t.ex. inga kännbara konsekvenser om ankomsten är sen eller dagen tillbringas i sängen.
Ingen elev är helt missnöjd med valet av program, fyra skulle ha valt Medieprogrammet som
första alternativ om de skulle ha fått välja om. De som har haft fritidsaktiviteter under
30
grundskoleåren har i stort sett slutat med detta, så det är inte andra aktiviteter som konkurrerar
med skolan om elevernas uppmärksamhet. Alkohol används i måttliga mängder medan några
elever har provat på hasch. Någon missbruksproblematik uttalar inte någon av eleverna. Fem
av eleverna ser sig själva som högskolestudenter inom fyra år, men det framtida yrkesvalet är
i samtliga fall okänt.
31
32
5. Diskussion
Detta kapitel inleds med en kritisk granskning av uppsatsen. I den följande slutdiskussionen
tas några resultat från intervjuerna upp i relation till aktuell forskning. Med detta som grund
går det att få fram förslag på idéer som kanske kan lösa problemet. Därefter något alternativ
om framtida forskning, sömnbehovet hos ungdomar eller vilka maktbefogenheter behövs för
att få elever som inte sköter lektionerna att tänka om.
5.1 Kritisk granskning av uppsatsen.
Att välja ut några elever ur en klass, som visserligen uppfyller kravet att ha problem med
närvaron, till denna intervjuundersökning. Dessa elever går i en skola med 30 klasser. Skolor
av denna storlek finns det hundratals av i landet. Detta ger ett ytterst litet titthål in i några
elevers värld men betydligt större djup, än om jag hade gjort en enkätundersökning på 60
elever. Vidare har kanske frågorna försökt täcka in ett för stort område, men avsikten har
varit att försöka se helheten i problembakgrunden för att komma riktigt djupt i
undersökningen.
Om intervjukvalitet är att få spontana och uttömmande svar så gäller det två av de intervjuade
eleverna som också gjorde utvikningar till nya och intressanta ämnen. Någon elev verkade
ganska misstänksam och svarade kortfattat på frågorna.
Kraven på den som intervjuar är höga om resultatet ska bli bra. När jag i efterhand hör mig
själv så tänker jag ofta på samtal som kunde ha lett till något mycket intressant om jag fört
samtalet en liten bit djupare. Denna typ av djupintervjuer kräver förstås god erfarenhet och
det är kanske rimligt att anta att den som gör den här typen av arbete för första gången har en
hel del att utveckla.
33
5.2 Slutdiskussion
Ett flertal av eleverna i undersökningen upplever själva inga inlärningsproblem och anser sig
understimulerade både i grundskolan och under första året i gymnasiet, detta har fått eleverna
att börja skolka under gymnasiets första år. Här märker eleverna att frånvaron inte rapporteras
hem omedelbart om det är lite frånvaro. Detta ger dem chansen att inte gå på de lektioner som
eleven upplever att det inte händer tillräckligt mycket på, eller som känns som repetition.
Är det som expertgruppen Elevens framgång – Skolans ansvar (2001) tycker att fokuseringen
ligger för mycket på mål att uppnå, och då på nivå G, om intagningen till utbildningen inte är
utsatt för tillräckligt stor konkurrens. Här vill man att målen att sträva mot skall bli mer
tongivande. Den svåra frågan i klassrummet blir hur alla skall känna en utmaning i
strävansmålen, utan att de därför känns så avlägsna att den svagare gruppen tappar
motivationen. Det finns andra elever som strävar mot MVG, varför gör inte dessa elever
detta? Om de intervjuade eleverna hade haft en egen ”motor” att själva gå mot målet MVG,
på de kurser eleverna tycker är lätta, hade problemet varit löst.
När skolan väl rapporterar hem om hög frånvaro visar det sig att föräldrarna inte har så stor
makt över sin tonåring, som inte längre kan betraktas som barn. Eleverna påstår ett
föräldrarna tjatar på dem eller menar att eleven själv får ta ansvar för sina studier. Flera av
eleverna i undersökningen har gått om och är 18 år redan första året på medieprogrammet. En
elev uppger att det program som han gick första året på, aldrig ringde hem trots att han
skolkade mycket. Eftersom eleven då var under 18 år skulle hemmet ha informerats om att
skolgången inte sköttes. (Lpf 94) Om föräldrakontakten stärks med samma system som
grundskolan praktiserar, dvs. att hemmet informeras omedelbart vid frånvaro, så kanske
problemen inte hunnit växa sig stora.
Nästa fråga för eleven, skolan, och elevens familj är vad som sedan händer när eleven vid 18års ålder blir myndig. Kanske har de flesta blivit så mogna så att de tar eget ansvar. Kan sedan
CSN omgående ge konsekvenser i form av uteblivet studiebidrag så finns nog styrmedlen på
det ekonomiska planet för dem som inte ser ett framtida mål i denna ålder.
I Skolverkets rapport ”Attityder till skolan” (2000, 2001) framkommer att det är 22 % av
eleverna egentligen inte vill gå i skolan utan ha ett förvärvsarbete istället, men det är ingen av
34
undersökningens elever som uttrycker sådan tankar. Är friheten från att behöva passa tider
viktig? Yrkeslivet baseras på att den anställde måste komma till jobbet varje dag, annars har
denne snart inget i lönekuvertet och inget jobb att gå till. Skolan ger eleven ett ekonomiskt
bidrag men ställer kanske för låga krav på eleven för att viljan att gå i skolan skall vara stark.
Skolans frånvarorapportering måste fungera på ett bra och snabbt sätt om skolans reaktion på
för hög frånvaro skall bli effektiv. Annars känner eleven inte ett samband mellan frånvaron
och det indragna studiebidraget.
Medieprogrammet har ofta, enligt min uppfattning, ett friare arbetssätt än grundskolan och
andra gymnasieprogram. I vissa ämnen så arbetar eleverna i grupper och kan ha samma ämne
hela dagarna. Detta har många elever svårt att hantera. Att arbeta i grupp gör att någon elevs
frånvaro kan förstöra mycket för resten av gruppen. Det blir en del diskussioner i
klassrummet när det saknas elever i gruppen under mina lektioner. Om de övriga
gruppmedlemmarna inte är tillräckligt motiverade så stannar flera hemma. Detta problem är
särskilt kännbart i ämnen där grupparbeten är en nödvändig del av det pedagogiska
arbetssättet. Kanske skulle skolk kunna bedömas allvarligare om man ingår i ett grupparbete
eftersom detta egentligen innebär ett sabotage mot de övriga eleverna i gruppen.
Goda relationer mellan lärare och elever är en anledning till att de är kvar i skolan. Elever
som slutar skolan i förtid har uppgett att dåligt stöd hos vuxna i skolan som en viktig
anledning för en fungerande skolgång enligt Myndigheten för skolutveckling (2003). Alla
intervjuade elever är nöjda med lärarna, men att lärarna kan upplevas som mindre krävande är
inte alltid positivt. Vilket stöd skulle eleverna känna hos en lärare som sätter större krav på
närvaro? När skolan är slut skulle eleverna troligen ha uppskattat att lärarna ställde större krav
på närvaro.
Mobbing i skolan känner sig mellan fyra och sex % av eleverna drabbade av enligt Attityder
till skolan (2000, 2001). Den högre siffran är då mobbing av elev från läraren. Ingen elev i
undersökningen känner varken själv av mobbingen eller har sett någon annan bli mobbad i
gymnasiet. Definitionen av mobbing är inte preciserad här, så den gränsen är individuell för
varje person. Grupptrycket borde annars kännas av när övriga grupparbetsmedlemmar får
göra frånvarande elevers arbete eller får lägre betyg på en grupparbetsuppgift.
35
Att 7 av 10 elever uppger att de ska läsa vidare i högskolan eller universitet kommer Attityder
till skolan (2000,2001) fram till. I min undersökning ser alla elever utom en framtid med
någon form av eftergymnasial utbildning. Kanske inser de inte hur allvarligt det är att inte ha
godkänt i kärnämnena och att det förmodligen kan behövas lite mer än godkänt för att
konkurrera till den utbildning man vill gå. Så länge som eleverna inte har någon speciellt
utpekad högskoleutbildning i sikte kan de inte se målet i form av en utbildning med vissa krav
på kurser och de poäng som behövs för att konkurrera med. Detta skulle nog ha motiverat
många av dessa elever som faktiskt tror att de skall in på högskolan.
Att få ett tydligare framtidsmål att kämpa mot vore bra för eleverna. Efter att
högskoleutbildningen är avslutad ökar möjligheterna att få arbete enligt Inträdet på
arbetsmarknaden (2004). Som det ser ut bland de intervjuade eleverna, alla utom en, så är
tiden efter gymnasiet ganska suddig. En elev som har målet att komma in på en högre skola
tror att det är ett arbetsprov som skall ge honom behörighet. Han garderar sig också med att
gå kurser som ger högskolebehörighet. Detta är sunda tankar men att hans nuvarande mentor
tog ut honom till min undersökning tyder på att närvaron är dålig. Att vara, eller inte vara, i
skolan har stor betydelse för om kurserna avslutas med ett godkänt betyg eller inte.
Fyra elever ser en högskoleutbildning inom några år efter gymnasieskolans slut. De kommer
att behöva lägga tid, och pengar, på kompletteringar av kurser på komvux, kanske helt i
onödan om gymnasiet skötts ordentligt och de själva insett att det behövs betyg för att komma
vidare. Vid utvecklingssamtalen tas elevens framtidsplaner upp i diskussionen. De flesta
svaren blir ganska oklara. Det skulle vara nyttigt för eleven att tvingas planera en framtid för
sig själva på ett tydligare sätt. Att se vilka kurser och betyg som behövs för att komma in på
högre utbildning. Även om framtiden är väldigt osäker kanske ett exempel på tänkbara
utbildningar visa att det behövs ett visst snittbetyg efter gymnasiet. En kortare utbildning på
20 timmar i ämnet ”Min framtid” som leds av SYV, studie- och yrkesvägledaren, i syfte att ta
fram en framtidskarta för varje elev med, exempel på några tänkbara utbildningar och deras
inträdeskrav.
Många elever som går år två, ser det hela mycket positivt nu, men det kan svänga en gång till.
Skulle profilen som de nyss börjat, senare kännas jobbig av någon anledning så kan det bli ett
återfall i dålig motivation. Någon elev tog själv upp att studiebidraget skulle dras för elever
som inte sköter utbildningen. Alla säger att detta skulle öka deras motivation om det fanns
36
risk för att studiebidraget dras in, dessa pengar är ju ofta deras enda inkomst. Den frånvaron
som tillåts av CSN (2004) är endast 20 % och nivån är snabbt uppnådd för många av eleverna
i undersökningen. Enligt CSN är rutinerna dåliga på skolorna och frånvaron rapporteras inte.
Sena ankomster kan motverkas om det fanns hårdare regler.
Det kan vara en hårdare syn på de första minuternas förseningar, skulle fem minuters sen
ankomst ge en frånvarotimme och 15 minuters försening 2 timmar i frånvaronotering,
motverkas sena ankomster antagligen effektivt. Med detta synsätt kan elever med ett flertal
sena ankomster bli föremål för rapport till CSN.
Brottsligheten är mycket låg i kompiskretsarna, endast körning utan hjälm med moped och
bilolycka tas upp som brottsbelastning. Detta är annars en stark indikator på dålig framtid för
eleven, om umgängeskretsen sysslar med kriminell verksamhet enligt Dolmén, Lindström
(1991)
Skolk kan vara ett symtom på narkotikamissbruk. Endast 3,5 % av narkotikamissbrukarna går
igenom skolan utan att utmärka sig med skolk eller misskötsel. Endast någon av eleverna
uppger att de provat hasch vid enstaka tillfällen. Det som talar emot missbruk för dessa elever
är att de inte känner sig orättvist behandlade av lärarna i denna undersökning. Detta är annars
ytterligare en indikator på missbruksrisken enligt Goldberg (2000).
Ingen av eleverna tar upp att de har problem med alkohol eller droger. Här kan finnas
mörkertal enligt webbsidan Mentor (2006) eftersom många med drogproblem blir duktiga på
att dölja sitt missbruk för omgivningen.
Det tycks inte finnas krafter till fritidsaktiviteter under gymnasietiden, trotts att skolgången
inte skötts på en nivå som ger godkänt resultat. Under högstadietiden så var flera av eleverna
mycket aktiva på fritiden, detta har reducerats till att gå på gym för de mest aktiva. Högstadiet
innebär ungefär lika långa skoldagar som gymnasiet. Har ungdomarna tappat all energi både i
skolan och på fritiden? En mer fullständig bild av varje enskild elevs situation hade varit
möjlig om föräldrar, kurator, skolsköterska och undervisande lärare hade intervjuats.
37
5.3 Fortsatt forskning
För vidare forskning skulle man kunna undersöka om dessa skolkmönster stämmer överens
med andra gymnasieutbildningar, alla elever i denna undersökning går på Medieprogrammet.
Ett annat område är vart energin i ungdomarna tagit vägen. Flera av dem hade många
fritidsaktiviteter under grundskoletiden, och orkade ändå med grundskolan samtidigt. Nu har
de slutat med detta, och även lagt av med extrajobbet i ett fall, men det finns ändå inte krafter
över till att sköta gymnasieutbildningen. Är sömnbehovet mycket större i 16-18 årsåldern?
Upplever kanske eleven för låga krav på sig, och därför börjar släpa efter? Hur markerar
skolan i så fall dessa krav? Som mentor kan man gå igenom listan av vad den problemtyngde
eleven ligger efter med och denne lovar ta kontakt med aktuella lärare och ordna upp allt, men
vid efterkontroll några veckor senare så har inget hänt. Om eleven har glömt eller läraren inte
”gått att nå”, vilka åtgärder kan vi göra då?
I efterhand har jag noterat att genusperspektivet kunde ha beaktats i högre grad, mitt urval
baserades på de elever som var lättast att nå. Ett liknande arbete skulle kunna ha större fokus
på flickor, detta skulle kunna vara ett framtida forskningsområde som ger en bättre bild av
helheten, könsfördelningen är ju ganska jämn på Medieprogrammet.
Det skulle vara intressant att göra en undersökning om hur lärarna ser på just dessa elever,
vars skolkmönster är påfallande. Detta handlar om elevernas syn på skolan med deras ögon.
Möjligheten är att eleverna, mer eller mindre medvetet, upplever ett mindre skolkande än om
en lärare fått uttrycka det.
38
Källförteckning
Skolverket (2001): Attityder till skolan 2000. Fritzes.
Carlström, Inge, Hagman, Lena-Pia (1999): Metodik för utvecklingsarbete & utvärdering.
Göteborg, Akademiförlaget i Göteborg AB.
Dolmén, Lindström (1991): Skola livsstil och brott. Brottsförebyggande rådet.
Statlig utredning (2001): Elevens framgång – Skolans ansvar. Fritzes.
Goldberg, Ted (2000): Narkotikan avmystifierad. Academic Publishing of Sweden.
Hartman, Jan (1998): Vetenskapligt tänkande. Lund, Studentlitteratur.
Kvale, Steinar (1997): Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund, Studentlitteratur.
Myndigheten för skolutveckling (2003): Områden och åtgärder som bör prioriteras i
utvecklingsarbete inom utbildningsväsendet. Myndigheten för skolutveckling.
Nylén, Ulrica (2005): Att presentera kvalitativ data. Stockholm, Liber
CSN (2004): Närvarorapportering för studiehjälp. Rapport.
Skolverket (1994): Läroplan för de frivilliga skolformern. Lpf 94, Fritzes.
39
Elektroniska källor
Uppsala universitet (2002): Det naturliga valet. Rapport.
Gymnasieförordning 7 kap. 3§, 1992:394. http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19920394.HTM
060130.
En grund för att växa (2005): Socialtjänstförvaltningen Stockholm. AWJ Tryck AB,
http://www.stockholm.se/files/86200-86299/file_86243.pdf 050130.
Skolverket (2006): Betygsdokument. http://www, skolverket.se/sb/d/413, 060207.
Inträdet på arbetsmarknaden (2004): SCB,
http://www.scb.se/statistik/UF/UF0512/2004A01/UF0512_2004A01_SM_UF86SM0401.pdf
Skolplan 2004-2006(2004): Skolplan för utbildningsnämnden i Karlskrona kommun.
Karlskrona kommun,
http://www.karlskrona.se/upload/18887/skolplan_utbildningsnamnden_04-06.pdf 050911.
Arbetsplan (2005): Karlskrona kommun. Lokal arbetsplan gymnasiet.
Myndigheten för skolutveckling (2004): Särskilt uppdrag att stödja och följa skolornas arbete
med att genomföra ändringar som gjorts i Lpo 94 samt Lpf 94, i syfte att stärka skolans
ansvar att erbjuda daglig och regelbunden fysisk aktivitet (U2003/1020/S),
www.skolutveckling.se/publikationer/publ/main?uri=scam%3A%2F%2Fpubl%2F54
0&cmd=download 060130
SKOLFS 1999:12 (2000): Skolverket, http://www.skolverket.se/skolfs?id=623
20060107.
Skollagen, SFS1985:1100: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19851100.HTM 060130
Skolverket (2005): Information kring elevers frånvaro i gymnasieskolan, Skolverket.
http://www.skolverket.se/sb/d/812/a/3619;jsessionid=558398EF268F91864654B3266DC054F6 050911.
40
Studiestödslag,1999:1395: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19991395.HTM 060130.
Mentor (2006): Föräldrarna måste återta kontrollen över sina barn, Mentorssverige,
http://www.mentorsverige.se/templates/Page.asp?id=2153 20060123
41
42
Bilagor
Bilaga 1 Intervjuguide detaljerad
Namn:
Ålder:
Boendeform:
Årskurs i Gy:
Materialet kommer att skrivas om så att din identitet inte framgår.
Jag ger någon information om bakgrunden till intervjun.
Att se skolan från elevs sida och få insikt i hur eleven har det i hem och på fritid.
Det går att säga pass på frågorna!
Bakgrund
Blev du mobbad i grundskolan?
Var dina lärare engagerade på lektionerna?
Skolkade du mycket?
När började du skolka?
Någon speciell händelse som fick dig att börja skolka?
Hade dina kompisar någon inverkan på att du skolkade?
Elevengagemang
Hur ofta skolkar du nu på gymnasiet?
Är det några särskilda ämnen du skolkar ifrån?
Känns studietempot för snabbt?
Om din frånvaro varit med i slutbetyget, hade din skolgång sett annorlunda ut då?
Om varje frånvarotimme hade minskat ditt studiebidrag, skulle det ha påverka din skolgång?
Hade strängare lärare var till hjälp för dig?
På vilket sätt skulle strängare lärare ha hjälpt dig?
Hade det hjälpt dig att vara i skolan om din frånvaro varit med i
slutbetyget?
Föräldraengagemang
Hur många gånger har dina föräldrar varit på gymnasieskolans allmänna
I43
föräldramöten?
Vad gör dina föräldrar om de upptäcker att du skolkar?
Har dina föräldrar varit kallade till skolan angående skolk?
Hur många gånger?
Vad försöker de göra för att stötta dig i skolarbetet?
Har du fått pengar för ett bra betyg någon gång?
Påverkar belöning dina studier?
Lärarengagemang
Får du den hjälp av lärarna som du behöver?
Känner du att lärarna är tillräckligt engagerade på lektionerna i skolan?
Hur orättvisa tycker du betygen är?
Problem i skolan
Har du gått om någon klass?
Har du blivit mobbad i gymnasieskolan? Utveckla?
Känner du dig mobbad av lärare?
När känner du stress i skolan?
Har du många kompisar i skolan?
Betyder dina kompisar mycket för dina studieresultat?
Skulle du ha valt ett annat gymnasieprogram om du varit
grundskoleelev idag? Vilket?
Hade du hellre haft ett dåligt avlönat jobb än gått i skolan?
Problem i hemmet
Bor dina föräldrar ihop?
Känner du att dina föräldrar kommer bra överens?
Hur trivs du hemma?
När går du och lägger dig på kvällen?
Har du svårt att stiga upp när väckarklockan ringer på morgonen?
Förklara!
Kan du prata med dina föräldrar om personliga problem?
Problem på fritiden
Hur många kompisar har du på fritiden?
II44
Har du mycket aktiviteter på fritiden?
Föreningsaktiviteter?
Kompisgäng?
Har du något extraknäck?
Känner dina föräldrar dina kompisar?
Vet dina föräldrar alltid var du är om kvällar och när du övernattar borta?
Hur mycket pengar har du för egna nöjen per månad?
Är det många av dina kompisar som åkt fast för polisen?
Hur mycket alkohol dricker du i månaden?
Har du provat narkotika?
Framtiden
Vad är ditt framtidsyrke?
Tror du att du når dit?
Hur troligt är det att du läser på högskola eller universitet inom 4 år?
Kommer du någon gång i framtiden att studera vidare?
Vad tror du själv det beror på att det går som det går för dig i skolan?
Du har nu svarat på många frågor om din skolgång. Finns det ytterligare något
(positivt/negativt) som påverkat eller just nu påverkar dina studier.
TACK!
III
45
Bilaga 2 Kort intervjuguide.
Namn:
Klass:
Bor:
Årskurs Gy:
Materialet kommer att skrivas om så att din identitet inte framgår. /B G?
Jag ger någon information om bakgrunden till intervjun.
Att se skolan från elevs sida och få insikt i hur eleven har det i hem och fritid.
Det går att säga pass på frågorna!
Berätta om din grundskoletid.
Mobbning
Lärarengagemang
Började skolk
Kompisar skolk
Berätta om gymnasielärarna.
Engagerade
Har tid
Mobbas
Strängare lärare positivt
Orättvisa betyg
För snabbt / långsamt
Berätta om skolk.
Hur mkt
IV
46
Om andras skolk
morgontrött
Särskilda ämnen
Berätta om din motivation att gå i skolan.
Hellre jobbat
Går du fel program
Stress
Berätta om din fritid.
Pengar
Kompisar
Straffade kompisar
Alkohol/droger
Jobb
Har föräldrarna koll på var du är
Berätta om mobbing.
Själv utsatt
Själv gjort
Ingriper
Berätta om dina föräldrar.
Föräldramöten
Hur stöttar de
Ekonomiskbelöning
Trivs ihop
Känner dina föräldrar dina kompisar
Prata om problem
Berätta om din framtid
Drömyrke
Högskola när
V
47
Vad tror du själv det beror på att det går som det går för dig i skolan?
Du har nu svarat på många frågor om din skolgång. Finns det ytterligare något
(positivt/negativt) som påverkat eller just nu påverkar dina studier
TACK!
VI
48