I Ur och Skur skolans arbetsplan 2015-2016

I Ur och Skur Skolan
Skarpnäck
Drakflygargatan 4
12836 Skarpnäck
08-6058079
Arbetsplan 2015-2016
På I Ur och Skur Skolan Skarpnäck arbetar vi med Friluftsfrämjandets pedagogik I Ur
och Skur. Vi integrerar natur, miljö och friluftsliv i alla ämnen och all verksamhet så
mycket det går inom ramen för Lgr11.
Huvudman för skolan är Personal- kooperativet I Ur och Skur Mullekojans
ekonomiska förening.
Historik
I Ur och Skur skolan startade år 2000. Kooperativet har drivit förskolan sedan 1994.
Skolan startade med 7 elever i förskoleklassen sedan har skolan vuxit med en
årskurs per år fram till 2005, när den var helt utbyggd till årskurs 5.
Vår Vision
Vår vision är att vi skall vara Stockholms mest eftertraktade I Ur och Skur skola.
Vi vill erbjuda våra elever den mest kvalitativa utbildningen inom utomhuspedagogik
för ett livslångt lärande och ett intresse för natur, miljö och friluftsliv.
Organisation
I Ur och Skur skolan drivs som en ekonomisk förening i form av ett
personalkooperativ. Personalkooperativet driver både skola, fritidshem och förskola i
Skarpnäck.
Styrelsen består av fyra ledamöter där vår rektor är en av dem. Styrelsen har gett
rektorn mandat att driva den dagliga verksamheten vilket innebär att rektorn ansvarar
för den pedagogiska verksamheten, personalfrågor och all administration för skolan
och förskolan.
Skolan är indelad i tre åldersblandade klasser F-1, 2-3 och 4-5 med ca 45-50 elever.
På skolan arbetar 9-10 pedagoger.
1
Organisationsplan
I Ur och Skur Mullekojans ekonomiska förening är ett personal kooperativ vars
verksamhetsidé är att bedriva förskola och skola med pedagogisk inriktning I Ur och Skur.
Styrelsen är huvudman för I Ur och Skur Mullekojans förskola och I Ur och Skur skolan.
Organisation:
I Ur Och Skur Mullekojans Organisation
Rektor/Fsk chef
Ledningsgrup
p
Arbetslag Blåsippan
Arbetslagsledare
Styrelse
Ledningsgrup
p
Arbetslag Vitsippan
Arbetslagsledare
Arbetslag skolan
Arbetslagsledare
I Ur och Skur Mullekojans styrelse utses av kooperativets medlemmar. Rektor ingår alltid i
styrelsen. Rektor är informationslänk mellan styrelsen och ledningsgruppen. Ledningsgruppen
består av rektor och arbetslagsledare från varje arbetslag. Ledningsgruppen för förskolan
respektive skolan ska träffas två timmar varje vecka på schemalagd tid. Båda
ledningsgrupperna ska träffas två gånger per termin. Rektor bestämmer tidpunkt vid varje
terminsstart. På Mullekojan finns tre arbetslag; Blåsippan, Vitsippan och Skolan. Varje
arbetslag har en arbetslagsledare som utses av rektor.
I Ur och Skurs mål
I Ur och Skurs mål är att med Lgr11 som grund:





Ge eleven kunskap om naturen och förmedla naturkänsla
Ge eleven ett ekologiskt synsätt och därmed skapa miljömedvetenhet
Ge eleven kunskap om hur man uppträder i naturen och respekterar
allemansrätten
Ge eleven stimulans i hela sin utveckling genom att använda naturen
Låta naturen bli ett rum som ger eleven möjlighet till rörelse och gemenskap
på ett lustfyllt sätt.
2
I Ur och Skurs metod
Eleverna står i centrum
Vi vill att eleverna ska tycka det är viktigt med skolan och känna arbetslust och
motivation. För att kunna se hela eleven och lära känna eleven och dess olika
utvecklingsnivåer är det samma pedagoger som arbetar med eleverna hela dagarna.
Det är viktigt att varje elev blir sedd utifrån sin personlighet och sina styrkor och
svagheter. Pedagogerna kan då lättare stärka elevernas självförtroende, vilket är
grunden till lärande och personlig utveckling. Runt eleverna finns åtta tårtbitar som
alla är lika viktiga men tar olika mycket tid och plats.
Friluftsfrämjandets friluftsverksamhet
Inom I Ur och Skur står vi i vårt dagliga arbete i nära samarbete med
Friluftsfrämjandet. Hos oss på I Ur och Skur skolan Skarpnäck har vi Strövar- och
Frilufsar-verksamhet en dag per vecka under årstiderna vår och höst. Dessa dagar
präglas till stor del av friluftsliv då vi samtidigt väver in skolämnena.
Åldersblandade grupper
Att arbeta åldersblandat ger en möjlighet att nivågruppera så att eleven får en
individuell undervisning. Att lära känna elever i olika åldrar ger en större trygghet och
större ansvarstagande, det ger också möjligheter för eleven att inse vikten av
samarbete, hjälpsamhet och självständighet.
Upplevelsebaserad inlärning med alla sinnen
Genom många konkreta upplevelser där många sinnen används vill vi ge eleven en
kunskap som är djupare och mer befäst. Det är lättare att förhålla sig till något man
varit med om och förståelsen blir större. Det blir lättare att återberätta, reflektera,
sätta in saker i ett större sammanhang och dra egna slutsatser.
Ämnesintegrerade projekt
3
Kursplanens mål integreras i våra projekt för att skapa helhet och
verklighetsanknytning. Projekten bygger på frågor som grundar sig i elevens
erfarenheter och ofta är öppna för att stimulera till nyfikenhet, kreativt tänkande och
egen reflektion. Vi startar projekten med en upplevelse såsom teater, studiebesök,
äventyr eller liknande.
Att arbeta med olika uttrycksmedel
Genom att arbeta med olika uttrycksmedel såsom musik, drama, bild och slöjd vidgas
den upplevelsebaserade inlärningen och vi försöker skapa lust och kreativitet i
lärandet. Vi arbetar för att alla sinnen ska aktiveras och att göra det ute med naturen
ger många positiva naturupplevelser.
Individualiserat arbetssätt
Innebär att eleven står i centrum för sin inlärning. Vi möter eleven på dess kunskapsoch mognadsnivå. Olika elever kan arbeta med samma saker men på olika sätt och
olika länge.
Medagerande och medupplevande pedagog
Vi delar och synliggör upplevelserna och upptäckterna med eleverna. Vi är hela tiden
förebilder för eleven med vårt intresse och engagemang. Ibland har vi svaret, ibland
blir vi medupptäckare tillsammans med eleven.
Föräldrasamverkan
En god samverkan mellan pedagog och föräldrar ger en gemensam ansvarskänsla
för verksamheten och eleverna. Du är välkommen att vara med i vår dagliga
verksamhet.
Normer och värden
”Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt
samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk
vardaglig handling”. (Lgr11)
Plan mot kränkande behandling 2015/2016
Enligt diskrimineringslagen (2008/657) skall skolan årligen upprätta en
likabehandlingsplan.
Denna plan skall ge en översikt över de åtgärder som behövs för att dels
Främja lika rättigheter och möjligheter för eleverna i skolan oavsett kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning
Förebygga och förhindra trakasserier med koppling till de ovan beskrivna
diskrimineringsgrunderna.
Likabehandlingsplanen innehåller en redogörelse för vilka åtgärder som ska påbörjas
eller genomföras under det kommande året. En redovisning över hur de planerade
åtgärderna har genomförts tas in i nästa års plan.
4
Enligt skollagens §14a skall skolan årligen också upprätta en plan för de åtgärder
som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever.
Planen ska redovisa vilka åtgärder som kommer att påbörjas och genomföras under
det kommande läsåret.
Dessa två planer sammanförs till en årlig plan:
I Ur och Skur skolans likabehandlingsplan för läsåret 2015/2016
”Elever som trivs i sin skola lär sig mer”
Vi är många människor möts här varje dag. För att mötena ska bli bra behövs en god
värdegrund. Den ska kunna förstås och kännas av barnen. Vi vuxna har ett ansvar
att bemöta barnen med värme och respekt. Att lösa och förklara konflikter så de
förstås av barnen, blir en viktig trygghetsfaktor för att de ska känna tillit och våga
reagera, säga ifrån och även ha möjlighet att retirera om det känns jobbigt. Detta tror
vi skapar trygghet och medkänsla för varandra.
Vårt arbete på I Ur och Skur skolan grundas på ömsesidig respekt och utformas
utifrån en röd tråd så att alla elever:
*Känner sig trygga
*Utvecklar sin nyfikenhet och lust att lära
*Får goda kunskaper och redskap för ett livslångt lärande
*Får en stark självkänsla och empatisk förmåga
*Får en god social kompetens och respekt för andra människors egenvärde.
Det ingår också i vår vision att eleverna tillägnar sig respekt och omsorg om
närmiljön i ett vidare perspektiv och tar avstånd från att människor utsätts för förtryck
och kränkande behandling.
På skolan accepteras inte diskriminering, mobbning eller kränkande behandling.
Eleverna ska mötas på den nivå de befinner sig och alla ska ges samma möjlighet till
utveckling och behandlas lika oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.
Likabehandlingsplanen syftar till att främja detta och det förhållningssätt som behövs
är:
*att all personal och alla elever i skolan skall samverka för att göra vår skola till en
bra arbetsplats
*att aktivt i vardagen främja jämställdhet mellan könen
*att aktivt och på ett tidigt stadium, motverka alla former av diskriminering eller
kränkande behandling
*att all personal på skolan medvetet och aktivt arbetar för att likabehandlingsplanen
följs
*att all personal och elever deltar i åtgärder som vidtas i förebyggande syfte
*att all personal och elever har en positiv inställning till att lösa eventuella problem
*att händelser och tillbud som rör diskriminering och annan kränkande behandling
utreds och dokumenteras
*att innehållet i skolans Likabehandlingsplan utformas i diskussion och samråd med
elever, föräldrar och personal
*att Likabehandlingsplanen är ett levande dokument och att dessa frågor diskuteras
regelbundet.
5
Skolan har ett resursteam vars ansvar är att utreda och agera för att bryta pågående
mobbning eller kränkande behandling. Resursteamet består av rektor Agneta Thalin,
speciallärare samt den i det enskilda fallet berörda läraren. Samtliga involverade
behandlas med respekt genom enskilda samtal, samtal i grupp om det kan ske utan
att kränka någons integritet och genom samarbete med föräldrar. Uppmärksammas
förekomst av diskriminering är det rektors ansvar att bryta sådant beteende.
Främjande arbete
Innevarande år avser vi att arbeta med Lgr 11. Kap 2,1 Normer och värden. Mål att
utvärdera efter detta års insatser är:



Respektera andra människor egenvärde
Ta avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling
samt medverka till att hjälpa andra människor
Visa respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare
perspektiv.
Vi förväntar oss
Genom att arbeta med dessa mål förväntar vi oss att eleverna får en förståelse för att
vi alla har olika behov, tycker olika och känner olika. Att alla har lika stort värde.
Att alla elever tar hand om innemiljön och utemiljön; leksaker, skogen, hänger upp
kläder m.m.
Hur ska vi göra för att nå vårt prioriterade mål
Vi kommer att bjuda in en föreläsare under höstterminen som pratar om
förhållningsätt mellan vuxna och barn. Det här kommer erbjudas alla pedagoger och
föräldrar på skolan och förskolan.
Skolan kommer aktivt att arbeta med ”De 35-viktiga” i samverkan med föräldrarna.
Klasserna kommer också att arbeta med hur man är en bra kompis. År 2-5 kommer
att arbeta med loggböcker.
Utvärdering sker genom en enkät i slutet av varje termin tillsammans med elever och
föräldrar. Kontinuerlig muntlig utvärdering sker på klassråd och övriga råd under
läsåret.
Hur vi kommer att utvärdera Likabehandlingsplanen
Kartläggning/ Nulägesanalys
Med hjälp av trivselenkät, smågruppsdiskussion och en trygghetsvandring kommer vi
att få en uppfattning om hur eleverna upplever trygghet och trivsel i sin vardag.
Genomgång och diskussion kring innehåll i skolans likabehandlingsplan sker i såväl
elevgrupperna, i personalgruppen och med föräldrar.
6
Analys av kartläggning utifrån de olika diskrimineringsgrunderna
Elever och personal på I Ur och Skur skolan upplever över lag att allas lika värde och
respekt för varandra tas för givet och är något som man lever upp till i vardagen.
Spontant oegentligt beteende elever emellan uppmärksammas och följs upp direkt.
Förebyggande arbete
Skolan är en I Ur och Skurskola vilket bland annat innebär att vi förutom de
traditionella skollokalerna också har ett uterum att arbeta i. Uterummet är den skog
där barnen känner sig hemma och vet vilka regler som gäller. Där finns inga stängda
dörrar. Att lära sig gränserna för uterummet ger frihet och är tillåtande för elevers
olika rörelsebehov. Alla får plats. Eftersom vi arbetar åldersintegrerat inspireras de
yngre av de äldre i den fria leken. Vi visar eleverna mångfald utifrån naturbegreppen
och kopplar det till människors beroende av ekosystemet. Skogen erbjuder barnen
både ålders- och könsneutrala lekar. Det täta samarbetet mellan förskoleklass, skola
och fritidshem utgör också en bra grund för att eleverna ska trivas. De små klasserna
ger oss möjlighet att se varje individ, att arbeta för ökad trivsel i klassen samt tidigt
upptäcka signaler om någon elev inte trivs eller känner sig utsatt.
Varje termin ser vi över vårt rastvärdssystem. På rasterna finns alltid två pedagoger
ute bland barnen som rör sig över hela skolgården för att se att alla trivs.
Vi jobbar med gruppstärkande lekar i form av samarbets- och värderingsövningar. Vi
definierar vad mobbning är och pratar om trygghet i skolan. Vi diskuterar kamratskap
och vad som är utmärkande för en schysst kompis och hur man gör för att bli det.
Trivselregler formuleras utifrån dessa diskussioner och de innehåller rutiner för hur
den sociala samvaron ska se ut. Eleverna görs på så sätt medvetna om hur de själva
kan undvika att utsätta andra för kränkande handlingar.
Vi har tydliga ordningsregler framtagna i samarbete med elever och förankrade hos
elever, personal och föräldrar. Ordningsreglerna är en sammanfattning av
diskussioner om relationer, respekt för varandra och ansvar för den gemensamma
skolmiljön.
I ordningsreglerna ska det framgå vad konsekvensen blir om eleven bryter mot
dessa.
Vi på I Ur och Skurskolan har valt att formulera dessa regler i form av trivselregler
hellre än ordningsregler. I dialog med elevgrupperna har vi kommit fram till följande
regler:
Skolans Trivselregler
Kamratskap är kärnan i våra trivselregler. Utifrån kamratskap bygger vi trygghet och
medkänsla i gruppen. Utifrån kamratskap pratar vi om dessa punkter:
*Jag kommer i tid till lektionerna
*Jag går inomhus
*Jag ger mina kompisar arbetsro
*Jag tar ansvar för mina och skolans saker
*Jag talar vänligt och uppmuntrande
*Jag klär mig efter väderlek
*Jag är en bra kompis och kan dela med mig
När en elev bryter mot någon av trivselreglerna påtalar den vuxne som står närmast
eleven detta och ger eleven möjlighet att korrigera sitt agerande. Bryter eleven
upprepade gånger mot någon eller några av trivselreglerna sätter sig den vuxne som
7
har ansvar för eleven i ett enskilt samtal med eleven och förklarar skälen till varför
dessa regler är viktiga att följa. Eleven ges då möjlighet att förklara sitt handlande.
Efter detta enskilda samtal kontaktas vårdnadshavare för information om samtalet.
Fortsätter beteendet dokumenteras detta av mentorn och föräldrarna kallas till samtal
på skolan.
Förebyggande arbete
Trivsel och klimat följs upp i olika råd (klassråd, elevråd, fritidsråd, matråd,
miljöråd/Grön flagg).
Vi lär elever samarbete i form av projekt under terminens gång – projekt som genom
vår profil ofta handlar om individen och miljön i samverkan.
Trivselfrågor genomförs muntligt eller skriftligt varannan vecka.
På fritidshemmet har vi faddergrupper som i början av terminen möts dagligen. Här
får eleverna möjlighet att känna varandra oavsett vilken årskurs man går i. Pojkar
och flickor blandas också. I faddergrupperna ser vi till så att eleverna får prova på
olika aktiviteter.
I samband med FN-dagen, den 24 oktober, uppmärksammar vi barns rättigheter i
form av genomgång av FN:s barnkonvention.
Vi har också regelbundet kompismassage.
Förankring hos elever/personal
Elever och personal är delaktiga i framtagandet av Likabehandlingsplanen genom de
olika förebyggande insatserna och aktiviteterna som görs.
Innehållet i Likabehandlingsplanen tas kontinuerligt upp under läsårets gång i olika
sammanhang. Personalen har tillgång till dokument som definierar kränkande
behandling samt arbetsplaner/rutiner för att bryta diskriminering, mobbning och
kränkande behandling.
I Ur och Skurskolans målsättning är att ständigt höja kompetensen hos personalen
kring arbete med likabehandlingsfrågor.
Personalen har möjlighet att få konsultation och råd av skolans kurator.
Förankring hos vårdnadshavare
Likabehandlingsplanen finns på skolans hemsida. Vårdnadshavare inbjuds att
diskutera Likabehandlingsplanen på föräldramöte under både höstterminen samt att
utvärdera den under vårterminen.
Ansvarsfördelning
Rektor Agneta Thalin har övergripande ansvar för att skolans plan mot diskriminering,
trakasserier, mobbning och annan kränkande behandling följs. Alla vuxna på skolan
och fritidshemmet har ett personligt ansvar för att inte själva agera diskriminerande
och att se och uppmärksamma att elever inte handlar oegentligt. De vuxna ansvarar
för att ge barnen kunskap och möjlighet att lära sig hur den sociala samvaron ska
fungera för att allas lika värde ska respekteras. Föräldrar uppmanas att prata med
sina barn om kränkande handlingar, ansvarar för att ge sina barn vägledning i dessa
frågor och samarbeta med skolan då det behövs.
Koppling mellan Likabehandlingsplan och årlig Kvalitetsredovisning
I den årliga kvalitetsredovisningen skall arbetet och de olika insatserna som görs
utifrån skolans Likabehandlingsplan redovisas.
8
Analys av utvärderingen
Förra läsårets prioriterade mål kommer vi att fortsätta arbeta med även under läsåret
2015/2016.
Kunskaper
”Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som
är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för
fortsatt utbildning. Skolan skall bidra till elevernas harmoniska utveckling.
Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra en grund för skolans
verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares
ledning, så väl i helklass som enskilt Lärarna ska sträva efter att i undervisningen
balansera och integrera kunskaper i sina olika former.” (Lgr11)
Så här arbetar vi:
 Upplevelsebaserad inlärning med alla sinnen som ger konkreta upplevelser att
befästa sina kunskaper med. Det ger inspiration, skapar nyfikenhet och lust att
lära.
 Är mycket ute och är aktiva med kroppen för att öka koncentrationsförmågan
 Ett individualiserat arbetssätt utifrån elevens kunskaper, erfarenheter och
mognadsnivå
 Genom dokumentation och en individuell utvecklingsplan för att eleven ska se
och förstå sitt lärande
 Åldersblandat och småskaligt för att skapa gemenskap och trygghet.
Elevernas ansvar och inflytande
”De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska
omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande
stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas
informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas
inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha
möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande
över utbildningen.” (Lgr11)
Så här arbetar vi:
 Klassråd
 Elevråd
 Miljöråd
 Fritidsråd
 Matråd
 Vi tydliggör målen för att öka intresset och ansvaret för skolarbetet
 Elevledda utvecklingssamtal
9
Skola och hem
”Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall
skapa de bästa förutsättningarna för elevers och ungdomars utveckling och lärande”
(Lgr11).
Så här arbetar vi:
 Elever, föräldrar och pedagog har elevledda utvecklingssamtal 1 gång/termin
 Redovisning/utställning av en del projekt
 Vi har föräldramöten med information och diskussioner
 Vi har ett föräldraråd som träffas 1-2 ggr/termin
 Genom småskaligheten och att samma pedagoger jobbar i skola och på fritids
skapas naturlig kontakt med föräldrarna vid hämtning/lämning
Övergång och samverkan
”Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem skall utvecklas för att
berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas
utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv skall skolan också sträva efter att
nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar
som eleven fortsätter till. Samarbetet skall utgå från de nationella mål och riktlinjer
som gäller för respektive verksamhet.” (Lgr11).
Så här arbetar vi:
 Förskoleklass, skola och fritidshem är en integrerad verksamhet
 Elever som ska börja i förskoleklass har inskolning några dagar under våren
innan skolstarten samt på fritidshemmet
 Vi har fadderverksamhet
 Överlämnande samtal med blivande skola för elever som slutar på I Ur och
Skurskolan Skarpnäck
Skolan och Omvärlden
”Eleverna skall få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De skall också få underlag för
att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära
samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter
också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt.” (Lgr11)
Så här arbetar vi:
I vår undervisning besöker vi muséer, bibliotek, konserter, teatrar, olika arbetsplatser
och samhällsfunktioner i närsamhället.
10
Bedömning och betyg
Skolans mål är att varje elev:
 Utvecklar ett allt större ansvar för sina studier
 Utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras
bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna
(Lgr11).
Så här arbetar vi:
 Med att elevens utveckling dokumenteras i deras dokumentationspärm
 Med elevledda utvecklingssamtal
 Vid behov eller efter föräldrars önskemål har vi extra samtal
Rektors ansvar
”Som pedagogisk pedagog och chef för lärarna och övrig personal i skolan har
rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de
nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i
förhållande till de nationella målen och till målen i skolplanen och den lokala
arbetsplanen.” (Lgr11)
Skolans prioriterade mål för läsåret 2015/2016
God skrivutveckling
Pedagogerna på skolan kommer under höstterminen 2015 ha en egen studiecirkel
kring Ingvar Lundbergs material God skrivutveckling. Pedagogerna på skolan
kommer att använda kartläggningsmaterialet som finns i boken God skrivutveckling
för att följa elevernas skrivutveckling.
Föräldrarna informeras på höstterminens föräldramöte kring God skrivutveckling.
Utvärdering av denna studiecirkel sker i maj månad genom att lärarna skriver en
rapport hur de använt detta material i bedömning av elevernas skrivutveckling.
Matematikscreening
Under höstterminen 2015 kommer pedagogerna att utarbeta ett
kartläggningsmaterial för att synliggöra elevernas utveckling i matematik.
Elevernas metakognition i uteklassrummet
Under läsåret 2015/2016 kommer No-pedagogerna tillsammans arbeta för att
tydliggöra elevernas lärande ute genom dokumentation, bland annat med Ipads. Se
bilaga för vidare information.
11
Fritidshemmet
Arbetsplan för I Ur och Skur skolan Skarpnäcks fritidshem
2015/2016
Mål från Lgr11
”Fritidshemmet ska erbjuda eleverna en meningsfull fritid. Verksamheten är trygg,
stimulerande och rolig. Den fria leken och skapande får stort utrymme.”
Detta gör vi för att uppnå målet:






Fritids bedriver sin verksamhet på olika platser, i skogen, skolan, skolgården,
idrottsplaner, lekparker samt gör planerade utflykter till andra platser
Eleverna möter samma personal under hela dagen
Eleverna erbjuds en bredd av nya aktiviteter inom olika områden, t.ex. sport och
estetisk verksamhet
Vi stimulerar till fri lek liksom erbjuder organiserade lekar tillsammans med
pedagoger
Vi erbjuder skapande med olika material
Leksaker samt idrottsmaterial finns tillgängligt för eleverna
”Fritidshemmet ska vara ett komplement till skolan. Skolan och fritidshemmet ska
aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles
gemensamma värderingar och låta detta komma till utryck i praktisk vardaglig
handling.”
Detta gör vi för att uppnå målet:




Eleverna får vara med och påverka verksamheten i fritidsråd
När skolan arbetar med teman ges eleverna möjlighet att fortsätta lärandet i leken på
fritidshemmet
Vi erbjuder rollekar, regellekar och faddergrupper
All personal använder sig av samma mall för konfliktlösning (trestegsmetoden)
”Fritidshemmet ska stödja elevens utveckling. Verksamheten bygger på insikten att
elevens lärande och utveckling sker hela tiden och i alla samanhang.”
Detta gör vi för att uppnå målet:





Vi försöker genom olika arbetssätt stärka elevernas självkänsla
På fritidshemmet har eleverna tillgång till skolans material eftersom vi använder
samma lokaler
Vi har fritidsmöte för personalen där vi diskuterar hur vi kan stödja olika elevers
utveckling av sina förmågor
Pedagogerna är medagerande och medupptäckande
Vi planerar och utvärderar fritidsverksamheten kontinuerligt
12
13