2/12-2015
I Ur och Skur skolan Skarpnäck
Plan mot kränkande behandling 2015/2016
Enligt diskrimineringslagen (2008/657) skall skolan årligen upprätta en
likabehandlingsplan.
Denna plan skall ge en översikt över de åtgärder som behövs för att dels
Främja lika rättigheter och möjligheter för eleverna i skolan oavsett kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning
Förebygga och förhindra trakasserier med koppling till de ovan beskrivna
diskrimineringsgrunderna.
Likabehandlingsplanen innehåller en redogörelse för vilka åtgärder som ska påbörjas
eller genomföras under det kommande året. En redovisning över hur de planerade
åtgärderna har genomförts tas in i nästa års plan.
Enligt skollagens kapitel 6 skall skolan årligen också upprätta en plan för de åtgärder
som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever.
Planen ska redovisa vilka åtgärder som kommer att påbörjas och genomföras under det
kommande läsåret.
Dessa två planer sammanförs till en årlig plan:
I Ur och Skur skolans likabehandlingsplan för läsåret 2015/2016
”Elever som trivs i sin skola lär sig mer”
Vi är många människor som möts här varje dag. För att mötena ska bli bra behövs en
god värdegrund. Den ska kunna förstås och kännas av barnen. Vi vuxna har ett ansvar
att bemöta barnen med värme och respekt. Att lösa och förklara konflikter så de förstås
av barnen, blir en viktig trygghetsfaktor för att de ska känna tillit och våga reagera, säga
ifrån och även ha möjlighet att retirera om det känns jobbigt. Detta tror vi skapar trygghet
och medkänsla för varandra.
Vårt arbete på I Ur och Skur skolan grundas på ömsesidig respekt och utformas utifrån
en röd tråd så att alla elever:
*Känner sig trygga
*Utvecklar sin nyfikenhet och lust att lära
*Får goda kunskaper och redskap för ett livslångt lärande
*Får en stark självkänsla och empatisk förmåga
*Får en god social kompetens och respekt för andra människors egenvärde.
1
2/12-2015
Det ingår också i vår vision att eleverna tillägnar sig respekt och omsorg om närmiljön i
ett vidare perspektiv och tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och
kränkande behandling.
Eleverna ska mötas på den nivå de befinner sig och alla ska ges samma möjlighet till
utveckling och behandlas lika oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.
Likabehandlingsplanen syftar till att främja detta och det förhållningssätt som behövs är:
att all personal och alla elever i skolan skall samverka för att göra vår skola till en bra
arbetsplats
att aktivt i vardagen främja jämställdhet mellan könen
att aktivt och på ett tidigt stadium, motverka alla former av diskriminering eller kränkande
behandling
att all personal på skolan medvetet och aktivt arbetar för att likabehandlingsplanen följs
att all personal och elever deltar i åtgärder som vidtas i förebyggande syfte
att all personal och elever har en positiv inställning till att lösa eventuella problem
att händelser och tillbud som rör diskriminering och annan kränkande behandling utreds
och dokumenteras
att innehållet i skolans Likabehandlingsplan utformas i diskussion och samråd med
elever, föräldrar och personal
att Likabehandlingsplanen är ett levande dokument och att dessa frågor diskuteras
regelbundet.
Enligt anmälningsplikten kap 6 skall anmälan gå till huvudman (Personalkooperativet i
Ur och Skur Mullekojan) sedan vidare till styrelsen, rektor och all personal.
Skolan har ett resursteam vars ansvar är att utreda och agera för att bryta pågående
mobbning eller kränkande behandling. Resursteamet består av rektor Agneta Thalin,
speciallärare samt den i det enskilda fallet berörda läraren. Samtliga involverade
behandlas med respekt genom enskilda samtal, samtal i grupp om det kan ske utan att
kränka någons integritet och genom samarbete med föräldrar. Uppmärksammas
förekomst av diskriminering är det rektors ansvar att bryta sådant beteende.
Främjande arbete
Det främjande arbetet bör bedrivas systematiskt och långsiktigt, rikta sig till alla samt
vara en del i det vardagliga arbetet.
Innevarande år avser vi att arbeta med Lgr 11. Kap 2,1 Normer och värden. Mål att
utvärdera efter detta års insatser är:
Respektera andra människor egenvärde
Ta avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt
medverka till att hjälpa andra människor
Visa respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.
2
2/12-2015
Hjälpa och stödja elever i behov av särskilt stöd till en trygg och stimulerande
skolgång.
Vi förväntar oss
Genom att arbeta med dessa mål förväntar vi oss att eleverna får en förståelse för att vi
alla har olika behov, tycker olika och känner olika. Att alla har lika stort värde.
Att alla elever tar hand om innemiljön och utemiljön; leksaker, skogen, hänger upp
kläder mm.
Hur ska vi göra för att nå vårt prioriterade mål
Vi kommer att bjuda in en föreläsare under höstterminen som pratar om förhållningsätt
mellan vuxna och barn. Det här kommer erbjudas alla pedagoger och föräldrar på
skolan och förskolan.
Upprätta åtgärdsprogram vid behov och i nära samarbete med föräldrarna.
Skolan kommer aktivt att arbeta med ”De 35-viktiga” i samverkan med föräldrarna.
Klasserna kommer också att arbeta med hur man är en bra kompis.
Vår kurator genomför ”lära känna-samtal” med våra elever.
Utvärdering sker genom en enkät i slutet av varje termin tillsammans med elever och
föräldrar. Kontinuerlig muntlig utvärdering sker på klassråd och övriga råd under läsåret.
Trygghetsvandring sker i början av höstterminen på skolgården och i skogen.
Trivselenkät görs på höstterminen i oktober och på vårterminen i februari för att kunna
kommunicera resultatet på föräldramötena.
Fritids arbetar med faddergrupper.
I samband med FN-dagen, den 24 oktober, uppmärksammar vi barns rättigheter i form
av genomgång av FN:s barnkonvention.
Vi har regelbundet kompismassage.
Hur vi kommer att utvärdera Likabehandlingsplanen
Kartläggning/ Nulägesanalys
Med hjälp av trivselenkät (besvarad av de äldre eleverna), smågruppsdiskussion och en
trygghetsvandring får vi en uppfattning om hur eleverna upplever trygghet och trivsel i
sin vardag. Genomgång och diskussion kring innehåll i skolans likabehandlingsplan sker
i såväl elevgrupperna, i personalgruppen och med föräldrar i början av varje termin.
Föräldrarna får gå ett spår i skogen på föräldramötet med utdrag från
Likabehandlingsplanen och med dilemmafrågor. Eleverna får också diskussionsfrågor
och dilemmafrågor att samtala kring i samband med våra friluftsaktiviteter beroende på
årstid.
Analys av kartläggning utifrån de olika diskrimineringsgrunderna
Elever och personal på I Ur och Skur skolan upplever över lag att allas lika värde och
3
2/12-2015
respekt för varandra tas för givet och är något som man lever upp till i vardagen.
Spontant oegentligt beteende elever emellan uppmärksammas och följs upp direkt.
Förebyggande arbete
Skolan är en I Ur och Skurskola vilket bland annat innebär att vi förutom de traditionella
skollokalerna också har ett uterum att arbeta i. Uterummet är den skog där barnen
känner sig hemma och vet vilka regler som gäller. Där finns inga stängda dörrar. Att lära
sig gränserna för uterummet ger frihet och är tillåtande för elevers olika rörelsebehov.
Alla får plats. Genom återkommande friluftsaktiviteter så som klättring och vandring,
stärker vi gruppens sammanhållning.
Eftersom vi arbetar åldersintegrerat inspireras de yngre av de äldre i den fria leken. Vi
visar eleverna mångfald utifrån naturbegreppen och kopplar det till människors
beroende av ekosystemet. Skogen erbjuder barnen både ålders- och könsneutrala lekar.
Det täta samarbetet mellan Förskoleklass, skola och fritidshem utgör också en bra grund
för att eleverna ska trivas. De små klasserna ger oss möjlighet att se varje individ, att
arbeta för ökad trivsel i klassen samt tidigt upptäcka signaler om någon elev inte trivs
eller känner sig utsatt.
Varje termin ser vi över vårt rastvärdssystem. På rasterna finns alltid två till tre
pedagoger ute bland barnen som rör sig över hela skolgården, för att se att alla trivs.
Vi har genom trygghetsvandringen fått reda på vart eleverna känner sig trygga.
På lunchrasterna erbjuds veckans aktivitet då vi fångar upp alla elever.
Vid faddergruppsarbetet jobbar fritids med gruppstärkande lekar i form av samarbetsoch värderingsövningar.
Vi definierar vad mobbning är och pratar om trygghet i skolan. Vi diskuterar kamratskap
och vad som är utmärkande för en schysst kompis och hur man gör för att bli det.
Trivselregler formuleras utifrån dessa diskussioner och de innehåller rutiner för hur den
sociala samvaron ska se ut. Eleverna görs på så sätt medvetna om hur de själva kan
undvika att utsätta andra för kränkande handlingar.
Alla skolor ska ha tydliga ordningsregler framtagna i samarbete med elever och
förankrade hos elever, personal och föräldrar. Ordningsreglerna är en sammanfattning
av diskussioner om relationer, respekt för varandra och ansvar för den gemensamma
skolmiljön.
Av ordningsreglerna bör framgå vad konsekvensen blir om eleven bryter mot dessa.
Vi på I Ur och Skur skolan har valt att formulera dessa regler i form av trivselregler hellre
än ordningsregler. I dialog med elevgrupperna har vi kommit fram till följande regler.
Skolans Trivselregler
Kamratskap är kärnan i våra trivselregler. Utifrån kamratskap bygger vi trygghet och
medkänsla i gruppen. Utifrån kamratskap pratar vi om dessa punkter.
Jag kommer i tid till lektionerna
Jag går inomhus
Jag ger mina kompisar arbetsro
4
2/12-2015
Jag tar ansvar för mina och skolans saker
Jag talar vänligt och uppmuntrande
Jag klär mig efter väderlek
Jag är en bra kompis och kan dela med mig
När elev bryter mot någon av trivselreglerna påtalar den vuxne som står närmast eleven
detta för eleven och ger eleven möjlighet att korrigera sitt agerande. Bryter eleven
upprepade gånger mot någon eller några av trivselreglerna sätter sig den vuxne som har
ansvar för eleven i ett enskilt samtal med eleven och förklarar skälen till varför dessa
regler är viktiga att följa. Eleven ges då möjlighet att förklara sitt handlande. Efter detta
enskilda samtal kontaktas vårdnadshavare för information om samtalet.
Fortsatt förebyggande arbete
Trivsel och klimat följs upp i olika råd (klassråd, elevråd, fritidsråd, matråd, miljöråd/Grön
flagg).
Vi lär elever samarbete i form av projekt under terminens gång – projekt som genom vår
profil ofta handlar om individen och miljön i samverkan.
Trivselfrågor genomförs hos Äventyrarna varannan vecka.
På fritidshemmet har vi faddergrupper som i början av terminen möts dagligen. Här får
eleverna möjlighet att känna varandra oavsett vilken årskurs man går i. Pojkar och
flickor blandas också. I faddergrupperna ser vi till så att eleverna får prova på olika
aktiviteter.
I samband med FN-dagen, den 24 oktober, uppmärksammar vi barns rättigheter i form
av genomgång av FN:s barnkonvention.
Vi har också regelbundet kompismassage.
Akuta insatser dokumenteras omedelbart i incidentrapportpärmen och följs upp en gång
i veckan av rektor och personal.
Förankring hos elever/personal
Elever och personal är delaktiga i framtagandet av Likabehandlingsplanen genom de
olika förebyggande insatserna och aktiviteterna som görs. Innehållet i
Likabehandlingsplanen tas kontinuerligt upp under läsårets gång i olika sammanhang.
Personalen har tillgång till dokument som definierar kränkande behandling samt
arbetsplaner/rutiner för att bryta diskriminering, mobbning och kränkande behandling.
I Ur och Skur skolans målsättning är att ständigt höja kompetensen hos personalen
kring arbete med likabehandlingsfrågor. Personalen har möjlighet att få konsultation och
råd av skolans kurator eller inköpt handledning.
Förankring hos vårdnadshavare
Likabehandlingsplanen finns på skolans hemsida. Vårdnadshavare inbjuds att diskutera
Likabehandlingsplanen på föräldramöte under både höstterminen samt att utvärdera
den under vårterminen.
Ansvarsfördelning
Huvudman (Personalkooperativet i Ur och Skur Mullekojan) styrelsen och rektor har
övergripande ansvar för att skolans plan mot diskriminering, trakasserier, mobbning och
annan kränkande behandling följs. Alla vuxna på skolan och fritidshemmet har ett
personligt ansvar för att inte själva agera diskriminerande och att se och
5
2/12-2015
uppmärksamma att elever inte handlar oegentligt. De vuxna ansvarar för att ge barnen
kunskap och möjlighet att lära sig hur den sociala samvaron ska fungera för att allas lika
värde ska respekteras. Föräldrar uppmanas att prata med sina barn om kränkande
handlingar, ansvarar för att ge sina barn vägledning i dessa frågor och samarbeta med
skolan då det behövs.
Vid misstänkt fall finns handlingsplaner för resursteamet för att bryta diskriminering,
trakasserier, mobbning och annan kränkande behandling.
Mikaela och Ann-Marie är ansvariga för att uppdatera och utvärdera
Likabehandlingsplanen. Jenny är ansvarig för att den finns uppdaterad på hemsidan.
Koppling mellan Likabehandlingsplan och årlig Kvalitetsredovisning
I den årliga kvalitetsredovisningen skall arbetet och de olika insatserna som görs utifrån
skolans Likabehandlingsplan redovisas.
Analys av utvärderingen
Förra läsårets prioriterade mål kommer vi att fortsätta arbeta med även under läsåret
2015/2016. Följande innehåll ur Lgr 11, kap.2,3 elevens inflytande och ansvar i skolan
och på fritidshemmet har arbetet inriktats mot:
Att eleven tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, successivt utövar
ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan och på
fritidshemmet, att de har kunskaper om demokratins principer och utvecklar sin förmåga
att arbeta i demokratiska former.
Ett sätt att träna detta är genom projektet elevledda utvecklingssamtal och
faddergrupperna på fritidshemmet.
Det andra prioriterade målet Normer och Värden, kap. 2.1 i Lgr 11 kommer alltid att ligga
löpande i vårt fortsatta arbete med Likabehandlingsplanen.
6
