05d_Orminge_skola_och_Myran

Orminge skola och Myrans heldagsskola
Nacka kommun
Anna Frändestam, Ekerö
Birgitta Abrahamsson, Sollentuna
Johanna Lindwall-Jeppås, Sollentuna
Vecka 16 och 17 år 2012
Innehållsförteckning
VÅGA VISA .......................................................................................................................................................... 3
SAMMANFATTNING ............................................................................................................................................. 4
ORMINGE SKOLA: ................................................................................................................................................ 4
Starka sidor ................................................................................................................................................... 5
Förbättringsområden .................................................................................................................................... 5
MYRANS HELDAGSKOLA: .................................................................................................................................... 5
Starka sidor ................................................................................................................................................... 6
Förbättringsområden .................................................................................................................................... 6
FAKTA OM ENHETEN ........................................................................................................................................... 6
Typ av skola ................................................................................................................................................... 6
Ledning .......................................................................................................................................................... 7
Organisation .................................................................................................................................................. 8
OBSERVATIONENS METOD................................................................................................................................... 9
DELENHET 1: ORMINGE SKOLA ................................................................................................................ 11
MÅLOMRÅDEN .................................................................................................................................................. 11
Normer och värden ...................................................................................................................................... 11
Utveckling och lärande/kunskaper .............................................................................................................. 14
Ansvar och inflytande för barn/elever ......................................................................................................... 21
Bedömning och betyg (gäller ej förskola) ................................................................................................... 23
Förskolechefens/Rektors ansvar .................................................................................................................. 24
JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE OBSERVATION ...................................................................................................... 26
REFERENSER .................................................................................................................................................... 26
DELENHET 2: MYRANS HELDAGSSKOLA ............................................................................................... 27
MÅLOMRÅDEN .................................................................................................................................................. 27
Normer och värden ...................................................................................................................................... 27
Utveckling och lärande/kunskaper .............................................................................................................. 28
Ansvar och inflytande för barn/elever ......................................................................................................... 32
Bedömning och betyg (gäller ej förskola) ................................................................................................... 32
Rektors ansvar ............................................................................................................................................. 33
JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE OBSERVATION ...................................................................................................... 35
REFERENSER .................................................................................................................................................... 35
SKOLANS KOMMENTAR TILL RAPPORTEN ........................................................................................... 36
2
VÅGA VISA
VÅGA VISA är ett samarbete om utvärdering inom utbildningsområdet mellan Danderyd,
Ekerö, Nacka, Sollentuna och Upplands Väsby kommuner. Målet är att öka måluppfyllelsen i
förskola och skola.
VÅGA VISA
 baseras på läroplaner för förskola och skola
 utgår från ett barn- och elevperspektiv
 stödjer det systematiska kvalitetsarbetet
 jämför kommunernas skolor
VÅGA VISA består av tre delområden:
 Observationer av pedagoger
 Självvärdering av medarbetare
 Kundundersökning till föräldrar och elever
Metoden
Observationer genomförs av skolledare och pedagoger. Observatörerna bildar lag som
besöker en skola i en annan kommun under en period, ofta en vecka. Observatörerna skaffar
sig en så heltäckande bild som möjligt av skolan och dess verksamhet genom verksamhetseller lektionsbesök samt intervjuer med barn, elever, personal och skolledning. I
observationsarbetet ingår också att ta del av skolans pedagogiska dokumentation.
En metodbok styr och stödjer observatörerna i deras arbete*. Metodboken är gemensam för
alla verksamheter från förskola till vuxenutbildning. Observationen redovisas i en rapport som
skrivs enligt en särskild mall.
Målområden
Observatörerna beskriver och bedömer verksamheten på fem områden som följer
läroplanernas målområden:
 Normer och värden.
 Utveckling och lärande/kunskaper.
 Ansvar och inflytande för barn/elever.
 Bedömning och betyg (gäller inte förskola).
 Förskolechefens/rektors ansvar.
* Metodbok och ytterligare information finns på www.nacka.se/vagavisa
3
Sammanfattning
Orminge skola:
Orminge skola är en kommunal F-6-skola med 410 elever. Skolan ligger i anslutning till ett
stort grönområde omringat av flerfamiljhus och har bra och ändamålsenliga lokaler.
Skolgården är stor och erbjuder eleverna många möjligheter till lek. För de yngre eleverna
erbjuds fritidshem före och efter skolan och de äldre erbjuds fritidsklubb efter skolan i skolans
lokaler. Fritidspersonalen är integrerad i verksamheten och vi ser att personaltätheten för
eleverna är stor under hela skoldagen, vilket är positivt.
Skolans lärare indelas i sju arbetslag med blandade årskurser. På nedre plan finns fyra
arbetslag med elever i klass F-3 och på övre plan finns de äldre klasserna.
Ett arbetslag med hög personaltäthet ligger i en angränsande byggnad. Där går elever med
Asperger syndrom/högfungerande autism. Dessa elever har tillhörighet i en klass i de andra
arbetslagen. Personalen är fortbildade inom autism och har kontinuerlig handledning. Övriga
barn i behov av särskilt stöd i de övriga arbetslagen inkluderas i verksamheten och skolan har
bra strategier för att stödja dessa elever på individnivå, vilket vi också ser som en stark sida.
Förhållningssättet mellan elever och personal präglas av tillit och respekt. Värdegrundsarbetet
är omfattande och liksom stödteamet är det väl känt av elever. Detta är en av skolans starka
sidor. Skolan saknar övergripande plan för genusfrågor, vilket vi ser som ett
förbättringsområde.
Skolan arbetar mycket med språkutveckling, främst i de yngre åren och det finns rutiner för
hur det arbetet sker. Elever screenas och testas med olika metoder för att se vilka områden de
behöver få hjälp att utveckla. Det är en stark sida. Också arbete med praktisk matematik är
under utveckling. Vi saknar arbetssätt för elever som behöver större utmaningar, vilket är ett
förbättringsområde.
Modern teknik finns i skolan. Alla klassrum har projektor/kanon i taket och alla lärare har en
egen dator. Elever har tillgång till laptops och en utrustad datasal finns. De får undervisning i
hur datorn används. Vi ser dock mycket lite av hur det används i verksamheten.
Elevernas lärande dokumenteras, elever känner till sin IUP1 men föräldrar kan inte
kontinuerligt ta del av dokumentationen i P.O.D.B2. De delges detta först på
utvecklingssamtal en gång per termin. Detta anser vi är en brist.
Verksamheten har tillgång till pedagogiskt material och hjälpmedel för lärande.
Arbete att tydliggöra den nya läroplanen pågår inom kommunens ämnesnätverk där alla
pedagoger ingår. Vi ser som ett förbättringsområde att tydliggöra kunskapskraven för
eleverna.
1
IUP = Individuell UtvecklingsPlan
2
P.O.D.B = InfoMentor P.O.D.B. = Personlig Omdömes DataBas , ett digitalt system för dokumentation av elev
i IUP och skriftliga omdömen
4
Elevdemokrati är väl tillgodosett genom klassråd och elevråd. Eleverna känner att de kan
påverka verksamheten. Det är en av skolans starka sidor.
Den pedagogiska ledningen är tydlig och verksamheten utvärderas kontinuerligt.
Starka sidor
Skolans trygghetsskapande verksamhet
(Normer och värden)
Skolans språkutvecklande arbete på individuell nivå
(Utveckling och lärande/kunskaper)
För barn i behov av särskilt stöd finns bra strategier för att stödja dessa på individnivå.
(Utveckling och lärande/ kunskaper)
Elevdemokrati
(Ansvar och inflytande för elever)
Förbättringsområden
Övergripande plan för genusarbete
( Normer och värden)
Tydliggöra läroplanens kunskapsmål för eleverna
(Bedömning och betyg)
Utveckla arbetssätt för elever som behöver större utmaningar.
(Rektorns ansvar )
Myrans heldagskola:
Myrans heldagsskola är en kommunal skola för elever i åldern 6-20 år med autism och
mental retardation. Elever från år 1 läser efter grundsärskolan/träningsskolans läroplan.
Skolan är indelad i tre arbetslag: Gröna klassen, lila klassen och röda
klassen/gymnasieklassen. Totalt går 16 elever fördelade på de tre klasserna, två inom
grundsärskolan och en klass inom gymnasiesärskolan. Skolan har stor personaltäthet och
många medarbetare har lång erfarenhet av att arbeta med elever inom autismspektra. En
assistent följer varje elev hela dagen. Eleverna har sin skolbarnsomsorg eller korttidstillsyn
genom Lss 3 på skolan. Skolans lokaler är slitna inomhus och utomhus, men renovering är
planerad under våren.
Skolan arbetar mycket med värdegrund och strukturerar arbetet omsorgsfullt för att inte
kränka eleverna. Det är en stark sida i verksamheten. Ett mål är att alla ska känna sig
respekterade och trygga i skolan. Lokaler anpassas för elevens bästa. Eleven har individuellt
anpassat schema. Pedagogiska hjälpmedel används och personalen producerar eget material
3
Lss = Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
5
för att de ska passa varje enskild elev. Personalen får handledning och goda möjligheter till
fortbildning.
Dokumentation av alla elevers lärande är omfattande och utförliga och ligger till grund för
fortsatt arbete, vilket vi ser som en stark sida. För att tydliggöra elevens utveckling i
lekträning filmas en elev ibland och dokumentationen visas vid utvecklingssamtal med
föräldrarna. Också alla föräldrarnas kunskap om sina barn tas tillvara under regelbunden
kontakt tas mellan skola och hem.
Personalen är lyhörd för elevernas önskemål, men eftersom de oftast inte kan göra sin röst
hörd måste personalen tolka deras önskan. Personalen träffas ofta i olika möten där planering
och reflektion över elevernas utveckling och lärande sker. Många i personalen har lång
erfarenhet av arbete inom autismspektra, vilket vi ser som en stark sida i verksamheten.
Datortäthet är hög. Alla elever har egen dator med anpassade kompensatoriska program
insatta.
Starka sidor
Skolans arbete med värdegrund och omsorgsfull anpassning/struktur av arbetet för att
eleverna ska känna sig trygga och respekterade i skolan.
(Normer och värden)
Omsorgsfull dokumentation av elevernas kunskaper ligger som grund för fortsatt
undervisning.
( Utveckling och lärande/kunskaper)
Nära samarbete med föräldrar.
(Ansvar och inflytande)
Personalens långa erfarenhet av och fortbildning inom autismspektra (Utveckling och lärande/
Kunskaper och Rektors
ansvar )
Förbättringsområden
Bedömning enligt nya läroplanen har inte påbörjats.
(Bedömning och betyg)
Fakta om enheten
Typ av skola
Orminge skolenhet består av tre delenheter, Östbacka förskola och Orminge skola F-6 och
Myrans heldagsskola. Vi observerar de två sistnämnda skolorna.
6
Orminge skola är en kommunal F-6 skola med 410 elever, varav 64 elever går i förskoleklass
och 346 elever går i årskurs 1-6. En klass är åldersblandad. Eleverna kommer till största delen
från närområdet och många har mångkulturell bakgrund.
I samarbete med Nacka musikskola erbjuder skolan stråkundervisning, fiol och cello, i årskurs
1-3.
Skolan är indelad i sju arbetslag (se organisationsplanen nedan) med integrerad
fritidsverksamhet samt fritidsklubb för elever i åldrarna 10 – 12 år. Sex arbetslag, Skonaren,
Jollen, Skutan, Fyrskeppet, Fullriggaren och Fregatten har egna avgränsade avdelningar i
huvudbyggnaden med två våningsplan. De yngre eleverna finns på bottenplanet och de äldre
på det övre planet. En glasdörr leder in till respektive arbetslags klassrum och gemensamma
ytor. Arbetslaget Briggen har egna lokaler i en angränsande enplansbyggnad. I dessa lokaler
bedrivs heldagsverksamhet (skola och fritids) för elever med Asperger
syndrom/högfungerande autism. Tio elever är inskrivna under observationen. Personaltätheten
är hög.
Skolan ligger i ett stort parkområde som omgärdas av flerfamiljshus. Skolgården har gott om
utrymme för elever och i det omkringliggande parkområdet finns stora gräsytor, lekplatser,
fotbolls-, basket- och bandyplaner samt en angränsande skog. I anslutning till skolan ligger en
sporthall, som används av skolan.
Skolans interiör är ljus. Många stora fönster ger ljusinsläpp i lokalerna. Centralt i entréplanet
ligger skolans matsal. Där finns också en scen och en trappa upp till övre planet, där
Mediateket/skolbiblioteket ligger.
Elever upp till årskurs 3 erbjuds fritidshem i skolans lokaler. På skolan finns också en
fritidsklubb, Klubben, där elever från årskurs 4-6 kan välja att bli inskrivna. Också Briggen
har fritidsverksamhet i sina lokaler.
Myrans heldagsskola är en kommunal skola för elever i åldern 6-20 år med autism och
mental retardation. Många i personalen har lång erfarenhet av att arbeta med elever inom
autismspektrat. På Myran har eleverna dessutom sin skolbarnsomsorg eller korttidstillsyn
genom Lss. Elever från år 1 läser efter grundsärskolan/träningsskolans läroplan. Skolan är
indelad i arbetslag: Gröna klassen, lila klassen och röda klassen/gymnasieklassen. På skolan
går totalt 16 elever, två i förskoleklass, elva i grundsärskolan och tre i gymnasiesärskolan.
Skolans lokaler ligger bredvid Ormingeskolans sporthall, i en vit fristående
tvåvåningsbyggnad. Lokalerna är ändamålsenliga men slitna. Skolgården är inhägnad med
staket och där finns en lekplats med gungor av olika slag och en sandlåda samt gräsytor.
Invändigt finns många små individanpassade klassrum och grupprum. Personaltätheten är
hög och personalen har erfarenhet och fortbildning inom autism.
Ledning
Rektor har det övergripande ansvaret över de tre delenheterna. På Orminge skola består den
operativa ledningsgruppen av rektor, sju arbetslagsledare och biträdande rektor. Gruppen
träffas en gång per månad. Den biträdande rektorn leder arbetet på Myrans heldagsskola där
en ledningsgrupp träffas en gång i veckan.
7
Organisation
På Orminge skola finns rektor, en skolkoordinator samt 53 anställda fördelade på skola,
förskoleklasser, Briggen och fritidsverksamhet. Där arbetar också två elevassistenter,
skolmåltidspersonal, en skolsköterska, en psykolog och två vaktmästare i verksamheten. En
skolläkare och logoped finns tillgängliga i skolan.
och
Myrans heldagsskola
På Myrans heldagsskola arbetar en lärare, fritidspedagog, åtta elevassistenter, två
förskollärare samt en biträdande rektor med undervisningsskyldighet.
Rektor
8
Bitr. rektor
Ledningsgrupp
Gröna klassen
Gymnasieklass
Lila klassen
Observationens metod
Vi är tre observatörer som observerar de två enheterna. Observationen sker under fem dagar i
vecka 16. Vi tar del av dokument som vi fått i handen och sådana som finns på skolans
hemsida. Första dagen har vi ett inledande samtal med rektor, några arbetslagsledare,
fritidshemssamordnare och biträdande rektor. Sista dagen träffar vi rektor och
skolkoordinatorn.
På Orminge skola
 besöker vi samtliga klasser
 besöker vi lektioner i olika ämnen
 besöker vi musikskolans stråkorkester
 besöker vi fritidshemmen och
 besöker vi morgonmöte, EHT4, arbetslagsmöten och LGR 11möte
 besöker vi ett fritidshemsmöte för pedagoger
 besöker vi ett stormöte på ett fritidshem för elever
 intervjuar/samtalar vi med:
- elever
- elevråd
- rektor
- biträdande rektor
- arbetslagsledare
- skolkoordinator
- fritidshemsamordnaren,
- lärare
- förskollärare
- specialpedagoger
- fritidspedagoger
- barnskötare
- SVA-lärare5
- vaktmästare
- personal i skolrestaurangen
4
5
Elevhälsoteam
Svenska som andraspråk
9
På Myrans heldagsskola
 besöker vi lektioner med enskilda elever
 besöker vi gruppundervisning i musik
 intervjuar vi:
- biträdande rektor
- lärare
- fritidspedagoger
- förskollärare
- fritidsledare
- barnskötare
I texten använder vi för Orminge skola begreppen yngre för elever i F-3 och äldre för elever i
klass 4-6.
10
Delenhet 1: Orminge skola
Målområden
Normer och värden
Beskrivning i text
Vi läser i likabehandlingsplanen på skolans hemsida att …”skolan vill skapa en miljö och en
tillvaro som präglas av respekt för olikheter, som främjar mångfald, gott uppförande och god
umgängeston”. Under vår observation möter vi trygga elever som tycker om sin skola. Vi får
veta av rektor att likabehandlingsplanen årligen uppdateras efter resultaten från trivselenkäten.
En stående punkt på klassråden och elevråden är arbetsro och trivsel. Där får eleverna
regelbundet ge sin syn på läget i skolan, vilket sedan också påverkar innehållet i planen. När
vi frågar de äldre eleverna om likabehandlingsplanen på skolan känner de inte till den.
Arbetslaget Briggen överväger att skriva om skolans likabehandlingsplan för sina elever och
bättre anpassa den till sina elevers förmågor. Eleverna där är inte rustade att leva upp till vissa
delar av den gemensamma planen. Personalen visar oss också exempel på individuellt
utformade scheman vid elevens arbetsplats, där skoldagen rutas in av fasta rutiner för att
skapa trygghet för eleven. Lärare säger att rutiner är viktigt för dessa elever.
Skolans personal säger att värdegrunden är viktig, att den integreras dagligen i
undervisningen, men vi har svårt att se en enhetlig linje hur arbetet bedrivs. I en dagordning
för klassråd och elevråd ser vi att en stående punkt är stämningen både i skolan och i klassen
samt arbetsro i klassen. Vi möter oftast glada elever som lyssnar på varandra under lektioner
vi besöker. Lärare och elever berättar att när konflikt uppstår eller kränkning sker bearbetas de
direkt. Vi ser i ett arbetslag för de äldre årskurserna hur en lärare samlar berörda elever i
klassrummet för att prata om en händelse, som nyligen skett. Elever vi talar med poängterar
att de tycker lärarna är bra på att snabbt hjälpa till att reda ut problem som uppstått. Vi ser i en
yngre klass hur eleverna arbetar med hemlig kompis. Eleverna har slumpmässigt tilldelats en
hemlig kompis som de under en vecka ska vara extra vänlig mot. Vi hör hur en lärare frågar
en elev om han märkt något extra under dagen. Eleven svarar att han vet vem som är hans
hemliga kompis eftersom han är snäll mot honom. En annan elev säger bekymrat att hon inte
lyckats lista ut sin egen hemliga kompis.
Mångfald och olikhet uppmärksammans i skolan och uppfattas som en tillgång. Rektor
uttrycker att skolans värdegrundsarbete utgår från ”öppenhet i relation till olikhet”. Vi ser
exempel på det i årets bildtema Orminge skola – en mångkulturell skola. Väggarna i
klassrummen och i de gemensamma utrymmena är just nu fyllda av teckningar med temat
Afrika, som alla klasser arbetat med. Vi ser också i entrén till ett arbetslag för de yngre
klasserna en världskarta uppsatt på väggen, där trådar markerar från vilka länder i världen
eleverna kommer.
Skolans respektive klassens regler sitter uppsatta på klassrummens väggar. I de äldre
årskurserna känner eleverna oftast till reglerna och säger att de tänker på dem. Rektor berättar
att vid terminsstart är samtliga elever delaktiga i arbetet att ta fram dem. I de yngre klasserna
ser vi elevernas egna regler sitta uppsatta på väggarna. En lärare berättar att klassen fått
11
konkretisera vad skolans gemensamma regler betyder för dem. Därefter har alla elevers
nedbrutna formuleringar skrivits ner på ett stort papper, som sitter uppsatt på väggen.
På rasterna finns många vuxna ute på skolgården. De är tydligt synliga i sina gulfärgade
västar med namn tryckt på ryggen. De rör sig hela tiden bland barnen och när leken blir för
hårdhänt ser vi hur de ingriper direkt. Skolgården är öppen utan inhägnad och vi har svårt att
se var skolans område slutar och var Orminge Centralparksområde tar vid, men eleverna vet
exakt var de får leka. De yngre barnen berättar att de måste vara på skolgården närmast
skolbyggnaden medan de äldre får ett större område att vistas på. Under en långrast varje dag
inbjuds eleverna till av personalen organiserade lekar med olika teman t ex lekar från förr i
tiden, bollekar m fl. Många elever deltar och tycker det är kul.
Skolan har ett väl fungerande Stödteam som har ett övergripande ansvar för förebyggande
arbete och insatser då mobbning upptäcks. Stödteamets medlemmar kommer från olika
arbetslag, fyra fritidpedagoger, en lärare samt två sk. samtalare, en från förskolan och en från
ett fritidshem. Teamet träffas varannan vecka tillsammans med rektor. En i teamet berättar att
de tidigare utbildats i Farstamodellen6, vilken de fortfarande stödjer sig på, men att de nu
följer en egen arbetsgång. Alla elever vi pratar med känner till teamet. Vi ser fotografi av
gruppen sitta uppsatt på arbetslagens anslagstavlor. Alla elever vi pratar med känner till
teamet. De berättar att när något händer lägger de en lapp med beskrivning av det som
inträffat i Trygga lådan, en brevlåda som hänger utanför skolsköterskans mottagning. Lådan
töms regelbundet. Stödteamet följer direkt upp händelsen. En elev i en äldre klass säger att
teamet alltid kommer tillbaks efter en tid och frågar om allt blivit bra. Två gånger per termin
besvarar eleverna en trivselenkät, som stödteamet utformar. Under vår observation ser vi hur
ett arbetslag diskuterar resultaten och lärare säger den visar att trivseln är bra. Vi får ta del av
stödteamets verksamhetsberättelse för hösten 2011 där vi läser att antalet incidenter minskat
jfr. med tidigare termin. Vi läser där också en beskrivning av hur det förebyggande och
utredande arbetet utförs och att alla ärenden dokumenteras och sparas i en pärm i arkivet. Av
rektor får vi ett exemplar av stödteamets broschyr med information till föräldrar.
EHT7 träffas en gång i veckan och diskuterar elevärenden, vilka anmälts till teamet av
stödteamet, lärare och/eller specialpedagog.
I dagsläget ser vi inget organiserat genusarbete, vilket personalen bekräftar, men en del
upplever det som en självklarhet i bemötandet av elever. En fritidspersonal berättar att
personal på ett fritids arbetar medvetet med att addera det andra könets stereotyper genom att
uppmana alla att sy, laga mat och spela fotboll. Vi ser också hur idrottsläraren medvetet
motverkar traditionella könsmönster genom blanda pojkar och flickor i grupperna och låta alla
delta i alla aktiviteter.
Vi noterar i huvudsak ett mycket respektfullt förhållningssätt mellan alla på skolan. Många
vuxna rör sig i elevernas närhet och eleverna bekräftar att de är sedda av personalen. I
entréplanets öppna matsal har klasserna bestämda bord och sittplatser och en vuxen äter alltid
med eleverna vid bordet. Samma gäller vid mellanmålet för fritidsbarnen.
På Briggen hör vi vuxna berätta att eleverna där inkluderas i olika klasser på skolan och säger
att de möts av en fin attityd av andra elever.
6
Farstamodellen = En samtalsmodell för att hindra fortsatt mobbing. Vuxna pratar med mobbad och mobbare.
Elevhälsotemet består av specialpedagog, skolsköterska, rektor, Sv2-lärare, biträdande rektor och en gång per
månad deltar skolläkaren, skolpsykolog samt vid behov en logoped.
s
12
I en av de yngre klasserna ser vi hur personalen varje morgon hälsar alla elever välkomna
genom att ta i hand. En elev berättar att alla är justa mot varandra och en annan elev säger att
lärarna lyssnar och tar dem på allvar. I en äldre klass noterar vi att de vuxnas tillitsfulla
samspel under skoldagen påverkar arbetsron på ett positivt sätt. Alla elever är allas barn och
personalen stöttar och hjälper där det behövs. På skolgården och inomhus hör vi inga
svordomar. Vi läser i den årliga uppdateringen inför revidering av likabehandlingsplanen till
hösten att ett arbete pågår för att förbättra språkbruket för att därmed minska antalet konflikter
mellan elever.
Vi besöker lugna klasser där arbetsklimatet är rofyllt. I en av de yngre klasserna läser läraren
en saga samtidigt som eleverna ger kompismassage på varandras ryggar under tystnad. Många
klasser börjar dagen med tyst läsning, vilket vi ser skapar en lugn stämning i klassrummet. I
andra årskurser, både yngre och äldre, ser vi hur eleverna sitter tyst och läser eller arbetar
med uppgifter medan läraren tar ut en elev och lyssnar när den läser högt. I klassrummet hör
vi ofta personalens positiva respons på elevsvar även om svaret är fel. En lärare hör vi säga
till klassen att hon gillar vilda gissningar och uppmanar därmed eleverna tänka fritt.
I några yngre och äldre klasser ser vi exempel på sämre arbetsro. I en klass lyssnar inte
eleverna på tillsägelser och i en annan säger inte läraren ifrån. Vid ett tillfälle uppträder äldre
elever mindre respektfullt i elevgruppen genom att avbryta den elev som har ordet, göra
störande ljud etc.
Fritidsverksamhet erbjuds elever upp till klass 3. På morgonen samlas eleverna på fritids i
samma arbetslag för att sedan hämtas av respektive personal till sina klassrum. Eleverna
erbjuds frukost. Vi ser hur föräldrar lämnar sina barn som hälsas varmt välkomna till skolan.
Situationen präglas av förtroende och glädje och personalen hinner prata med alla föräldrar.
På måndagens stormöte, som återkommer varje vecka, ser vi hur eleverna blir lyssnade på och
deras åsikter tas på allvar. Eleverna uppmuntras där att hjälpa varandra. Personal på ett
fritidshem berättar att de ofta arbetar med gruppstärkande övningar och med uppgifter som
främjar elevernas rätt att vara olika. De säger att många av dem arbetat länge i verksamheten
och att de känner tillit till varandra. Vi ser att grupperna har tydliga rutiner och en samsyn
som genomsyrar verksamheten. Vi tar del av en enkät Tyck till om fritids, som föräldrar
besvarar. Fritidspersonal på en arbetsenhet har gjort formuläret. Enkäten handlar mest om
trygghet och bemötande. På en vägg i arbetslagets entré ser vi i en sammanställning av
föräldrarnas svar. Där får personalen övervägande positiv feedback.
Bedömning i text
Skolans aktiva värdegrundsarbete ser vi som positivt. Det finns en tolerans mellan vuxna och
elever för olikheter och mångfald. Vi bedömer att verksamheten präglas av glädje, öppenhet
och trygghet.
Likabehandlingsplanen uppdateras varje år och detta skulle förtydligas genom datering av
dokumentet vid varje revidering. Eleverna är med och påverkar innehållet men kan bli mer
medvetna om att de är delaktiga i arbetet med likabehandlingsplanen.
13
Briggens intention att skriva egen likabehandlingsplan anser vi främja den verksamheten
eftersom alla elever inte är rustade att leva upp till det som står i den som nu finns.
Stödteamet och deras arbete är väl känt av eleverna. Det är positivt att elever känner till och
använder Trygga lådan.
En övergripande plan för genusarbetet saknas i verksamheten, vilket vi ser som brist.
Bedömning enligt skala8
Ej tillfredsställande
1 1,0
Tillfredsställande
God kvalitet
2,0
3 3,0
Mycket god kvalitet
4,0
X
Utveckling och lärande/kunskaper
Beskrivning
I de yngre klasserna har pedagogerna stor frihet i att genomföra sina lektioner och vi ser olika
arbetssätt.
Stöd till elever att bli utforskande och nyfikna
Förskoleklasserna arbetar ofta tematiskt och låter eleverna inspirera undervisningen. Vi ser
exempel på utforskande arbetsätt när elever blir nyfikna på ekollon i en stängd burk som
börjat gro. Eleverna använde dem tidigare till att lära sig räkna. Läraren tar tillfället i akt och
förklarar vad ett slutet kretslopp är. Temat fortsätter sedan att handla om väder och hur
regnmoln bildas. Elever ser en film om regn och sjunger sånger om regn. Alla förskoleklasser
har arbetat med tema Kroppen. I en klass ser vi hur eleverna gemensamt åskådliggjort
kroppens inre och yttre delar. En elev visar stolt på en pappersdocka i naturlig storlek på en
vägg där olika rep visar tarmarnas längd och tjocklek och i en annan klass har kroppsdelarna
sytts fast på en stoppad stor tygdocka, som hänger från taket. I en klass visar eleverna oss
sina teckningar, som visar matens väg genom kroppen.
Ett annat utforskande arbetssätt visar en klass som arbetar med Storyline 9 i engelska.
Eleverna samarbetar engagerat i grupper och ritar hus där olika familjer bor. De fantiserar
ihop historier som de sedan berättade om på engelska vid gemensamma samlingar i klassen.
8
SKALA :
4.0 MYCKET GOD KVALITET – verksamheten uppvisar goda lösningar och förhållanden som visar att
den kommit långt i sin strävan att nå målen.
3. 0 GOD KVALITET – verksamheten har i huvudsak god kvalitet med vissa förbättringsområden.
2. 0 TILLFREDSSTÄLLANDE – verksamheten är i huvudsak tillfredsställande, men har varierande
kvalitet eller vissa brister.
1.0 EJ TILLFREDSSTÄLLANDE – verksamheten är utifrån gällande styrdokument inte
tillfredsställande.
9
Storyline = en pedagogisk metod där undervisningen byggs upp kring en berättelse vilket löper som en röd tråd
genom undervisningen. Elevernas förståelse används som utgångspunkt för vidare studier
14
På en lektion i slöjd för äldre elever ser vi hur eleverna tar många egna initiativ till att själva
omsätta sina idéer till färdig produkt. Material och beskrivningar finns framställda och
upphängda överallt i lokalen. I hemkunskapen ser vi en mindre grupp elever som lagar mat i
skolköket. De visar intresse och samarbetar bra i gruppen under ledning av husmor.
Alla elever i klass 1-3 erbjuds stråkundervisning. Stråkläraren förklarar för oss att det tränar
eleven i koordination, samarbete och koncentration. Eleverna spelar 2 ggr i veckan, en gång i
mindre grupp och den andra tillsammans i en orkester. De får låna instrument av skolan.
Utveckla elevens språk
Skolan arbetar mycket med att utveckla elevernas språk. Alla förskoleklasser screenas under
åtta veckor i början av läsåret i svenska med hjälp av ett material Bedömning av språklig
medvetenhet 10 och elevens läsutveckling kartläggs. Resultatet ligger sedan till grund för
elevens språklekar enligt Bornholmsmetoden 11. En ny test görs i första klass, berättar en
lärare och säger att de som då behöver stöd och träning får hjälp av sin specialpedagog.
I en förskoleklass sitter en grupp elever på golvets stora runda matta och äter mellanmål.
Läraren ska fortsätta läsa i klassens högläsningsbok. Innan hon börjar frågar hon eleverna om
vad som hänt tidigare i handlingen. De räcker upp händerna och hjälper varandra återberätta
historien. Under högläsningen stannar läraren ofta upp och frågar eleverna om enskilda ords
betydelse. Läraren förklarar sedan att hon gör det för att utöka elevernas ordförståelse.
Eleverna verkar tycka att det är roligt och många gissar vilt vad orden kan betyda men tar till
sig rätt förklaring.
Vid besök i en etta ser vi hur eleverna arbetar med projektet Läs en kvart om dagen. Eleverna
går med klassen till Orminge bibliotek och lånar var sin bok. Alla får läxa att läsa hemma.
Efter att eleven läst högt skriver föräldrarna en kommentar om läsningen, hur länge de läst
och signerar i ett lässchema. Samma sak sker i skolan.
Många klasser har tyst läsning under 30 minuter vid skoldagens start. Vi ser yngre elever som
under tystnad koncentrerar sig på sina böcker. Ibland tar läraren ut en elev i taget och lyssnar
på hur de läser och antecknar deras förmågor i ett läsutvecklingsschema enligt metoden God
läsutveckling i praktiken12.
Också äldre elever börjar dagen med tyst läsning. Vi ser hur boken ligger på deras bänkar
hela dagen och vi hör elever ivrigt be sin lärare få fortsätta läsa i boken.
Elevernas läsförmåga testas i år 5 med material från DLS 13 som avläser ord- och
läsförståelse, rättstavning och läshastighet. Elever som behöver ökat stöd följs upp av
specialpedagogen, som tar fram adekvat träningsmaterial. En elev berättar att han behöver
stärka sin förmåga att stava rätt och att han fått träningsmaterial från specialpedagogen.
Utveckla matematiskt tänkande
10
Bedömning av språklig medvetenhet = ett antal tester där resultatet kan ligga till grund för planering av träning
inför elevernas läsinlärning och läsutveckling
11
Bornholmsmetoden = språklekar med syfte att främja barns läs- och skrivinlärning under lekfulla former.
12
God läsutveckling i praktiken = Ett diagnosmaterial som kartlägger elevens läsutveckling..
13
DLS = Diagnostiskt material för analys av läs- och skrivförmåga
15
En del lärare har gått fortbildning i matematik i Mattesmedjan i Bengtsfors, som ett led i
arbetet att höja elevernas resultat. Lärare arbetar nu med att bygga upp mattelådor med
material och lektionsupplägg för praktisk matte, men vi ser inte några exempel på det. Vi
deltar däremot på lektioner där elever arbetar i sina läroböcker i egen takt. När de fastnar får
de handledning av den vuxne. Vi ser inga exempel på metoder där elever uppmanas hjälpa
varandra att komma vidare. En elev berättar att de räknar till en stoppsida och får sedan
fortsätta med extramaterial. På Briggen arbetar eleverna ofta med praktisk matte med hjälp av
4D-frame14, mönster, spel och mattelådor och vi får höra att matematikämnet fungerar särskilt
bra för dessa elever.
Två lärare går Lärarlyftet15 i matematik där Learning studies 16 praktiseras. På en mattelektion
ser vi hur de introducerar arbetsområde vinklar. Lärarna har provat fram ett bra sätt att
förmedla kunskapen på. Efter genomgång får eleverna arbeta praktiskt två och två med att rita
ut olika typer av vinklar. Eleverna får ett för- och ett eftertest för att se vad de har lärt sig.
För att följa elevernas kunskapsutveckling screenas alla regelbundet också i matematik och
engelska.
Träna samarbete
En elev berättar att lärare ofta vill att de ska arbeta i grupper för att träna samarbete. Eleven
tycker det många gånger är svårt men förstår att det är en viktig färdighet att träna. Vi ser
pågående grupparbeten i många klasser. En lärare menar att hon låter eleverna arbeta lika
mycket i grupp som enskild pga. den nya läroplanen, som poängterar vikten av diskussion och
reflektion.
Samtliga elever på skolan involveras i ett gemensamt ämnesintegrerat bildtema varje år.
Arbetet pågår under en längre tid och presenteras på en stor bildsamling på matsalens scen.
Redovisningssättet är valfritt dans, drama, sång, text eller bild. Också skolmaten anpassas
efter temat, berättar husmor. I alla gemensamma utrymmen och klassrum ser vi mängder av
olika, färgglada elevarbeten med anknytning till det senaste temat, Afrika.
Utveckla förmågor inom naturvetenskap
Både de yngre och äldre klasserna använder NTA17-lådor i sin undervisning och en lärare
berättar att hon planerar att beställa lådan om fjärilens utveckling. En annan lärare säger att
14
4D-frame består av rör och kopplingar med vilket man kan bygga två och tredimensionella geometriska figurer
men också visualisera rörelse. Det kan användas till att experimentera med matematiska och tekniska principer.
15
Lärarlyftet = fortbildning för anställda lärare med lärarexamen som undervisar i ämnen de saknar behörighet i.
16
Learning study är ett sätt att systematiskt undersöka och utveckla undervisningen i syfte att förbättra elevernas
lärande.
17
NTA = Natur och Teknik för Alla. Materiallådor med material för praktiska lektionsupplägg inom NO
/Naturorienterade ämnen
16
lådorna täcker upp mycket av kunskapskraven i NO och att eleverna uppskattar lådornas
lektionsupplägg. Andra lärare berättar om olika lådor de använt men vi ser inget exempel
under vår observationsvecka. På skolgården har alla arbetslag en egen odlingslott, där
eleverna planterar på våren och skördar på hösten. Eleverna smakar då på det de har odlat.
Modern teknik
På skolan finns fyra vagnar med 25 datorer på som lärare kan boka till sina klasser. I en
datasal med 19 datorer har IT-ansvarig lärare dataundervisning. Eleverna får där också
inloggningsuppgifter och egen e-postadress, berättar lärare Inga lektioner i datasalen gavs
under vår vecka. All personal har egen dator och i alla klassrum sitter en projektor/kanon i
taket. Skolan är ansluten till Mediatekets FLOD 18 och kan streama dvs. ladda ner filmer mm.
till klassrummet. Vi ser under veckan en lektion i en yngre klass där läraren hämtat en film
som klassen tittar på och i en annan klass letar elever bilder i datorn, som de sedan ritar av på
en flagga som symboliserar ”De fyra elementen”. Vi ser några fler tillfällen i de äldre
klasserna där elever använder datorer. I en klass söker elever fakta och skriver en text de ska
redovisa vid senare lektion, i en annan klass tränar elever på länder i världen med hjälp av
blindkartor i programmet Seterra. Vi ser elever skriva av klassens veckobrev på dator och
maila hem det till föräldrarna. På klassråd skriver elever protokoll på datorn vi hör elever
frågar om de får använda datorn i arbetet. Under vår observation presenteras ett
portfolioprojekt på slöjdlektionerna. Eleverna fotograferar sin färdiga produkt, skriver en
utvärdering och lägger upp det på portalen www.slojda.nu . På Briggen arbetar en elev med
programmet Garageband tillsammans med musiklärare. Vi får höra en egenkomponerad låt.
Fotoresurser finns i arbetslagen men en lärare säger att det sällan används.
Elever med diagnos eller tydlig lässvårighet får låna egen dator med kompensatoriska
program ex. Lexia, Talsyntes och Stava rätt installerade i sin dator, säger speciallärarna. En
elev berättar för oss att när klassen arbetar med sina förbättringsområden i sina IUP får han
övningar i datorn av specialpedagogen för att lära sig stava bättre. Personal erbjuds kurser av
Nacka kommun hur de kompensatoriska programmen används.
Elever i behov av särskilt stöd
För elever med behov av särskilt stöd finns en väl fungerande organisation. På skolan arbetar
ett Specialpedagogiskt team som består av specialpedagoger, SVA-lärare 19, skolpsykolog och
skolläkare. Lärare anmäler elever i behov av särskilt stöd till specialpedagogen, som tar med
anmälan till teamet. Där kartläggs eleven och ärendet skickas eventuellt vidare till EHT, som
beslutar om fler åtgärder. Specialpedagogen skriver åtgärdsprogram 20 i samråd med lärare
för de elever som riskerar att inte nå kunskapskraven. All information dokumenteras i en
Elevmapp, som finns i ett arkivskåp på rektorsexpeditionen. Föräldrar delges och är med i
processen. I första hand arbetar eleven med de åtgärder som finns noterat i den individuella
IUP:n och i andra hand får eleven stödhjälp av specialpedagog eller SVA-lärare. Vi deltar vid
ett EHT-möte som rektor leder. Där behandlas elevärenden som tidigare har anmälts
18
FLOD = flexible learning on demand
SVA-lärare undervisar elever med annat modersmål i ämnet svenska
20
Åtgärdsprogram = en pedagogisk kartläggning är att öka förståelsen av elevens styrkor och
svårigheter i relation till såväl dennes kunskaper, erfarenheter och behov, som till
kunskapsmål, innehåll, stoff, arbetsformer, och arbetssätt.
19
17
En specialpedagog arbetar med de yngre eleverna och den andra med de äldre. Ofta sitter de
enskilt med eleven i sitt rum och tränar på det som behöver utvecklas. Specialpedagogerna
handleder också övrig personal som arbetar i klassrummet.
Briggens elever är inskrivna i olika klasser i de övriga arbetslagen. De inkluderas i
klassundervisningen alltifrån någon gång/vecka till en timme/dag. En vuxen från arbetslaget
följer alltid med.
I alla arbetslag ser vi ofta två eller fler vuxna i klasserna. Det medför att grupper eller enskilda
elever kan går iväg med en vuxen och arbeta mer individuellt. Vi ser också elever som får
detta extra stöd i klassrummet.
Elever i år 5 och 6 som inte når kunskapskraven i simning får extra träning i Nacka simhall
Elevernas motoriska färdighet screenas av idrottsläraren. Elever som behöver utveckla
färdigheten erbjuds Kulgympa, extraträning med idrottsläraren.
Elever med annat modersmål
Nyanlända elever med annat modersmål kartläggs innan behov av stöd ges och vi läser en
sådan kartläggningsblankett. Ca 25 % av eleverna har annat modersmål än svenska, berättar
rektor. På skolan arbetar två behöriga SVA-lärare. De har ofta en elev i taget i klassrummet
eller enskilt vid ett bord i Mediateket/skolbiblioteket. En SVA-lärare uttrycker svårigheter att
undervisa nyanlända elever när inget gemensamt språk finns. Skolan har ingen
förberedelseklass, men eleverna får studiehandledning i olika ämnen av modersmålslärare.
Dokumentation
Skolan använder digitala programmet Info Mentor P.O.D.B i sin dokumentation av elevens
utveckling. Föräldrar får ta del av dokumentationen vid utvecklingssamtal en gång per termin,
men kan inte själva gå in och läsa i programmet.
Både yngre och äldre elever har kännedom om sina IUP, men vi stöter på undantag där
medvetenheten inte är så hög och eleverna inte har sina IUP i klassrummet. En yngre elev i
visar oss sin IUP som sitter uppklistrad på bänklocket och berättar att klassen arbetar med
IUP:erna varje vecka. I en äldre klass ser vi hur läraren ber eleverna fortsätta arbeta med sin
IUP när en genomgång är färdig. Alla hämtar då sin pärm där IUP sitter insatt längst fram
och plockar fram arbetsmaterial de behöver arbeta med.
I Nacka kommuns digitala SkolportalN21 finns sammanställningar efter Nackas
kundundersökningar och skolans övergripande dokument till gängligt för medarbetare. Elever
kan lägga ut sina arbeten i syfte att presentera och dokumentera dem, men elever och lärare
säger att de inte använder portalen så mycket. De LPP:er22 som utarbetats finns utlagda
ämnesvis i portalen.
21
22
SkolportalN är en digital informationsyta för elever och lärare
LPP = Lokal Pedagogisk Plan
18
Vi ser få exempel på hur elevernas arbete utvärderas. På en lektion skriver eleverna
utvärdering av ett arbetsområde i en loggbok och i en annan ser vi hur två lärare använder
tummen upp/tummen ner som snabb utvärdering av lektioner.
Miljön som stöd för lärande
Skolans lokaler är ljusa och ändamålsenliga och vi möter många öppna dörrar. Klassrumsväggarna ut mot korridoren är inglasade och vi ser vad som pågår i rummet. I alla arbetslag
finns pedagogiskt material, kartböcker, ordböcker, läroböcker både inne i klassrummen och i
gemensamma utrymmen. En ateljé ligger centralt i alla arbetslagens lokaler. Där finns
diskbänk, stort avlångt bord där eleverna arbetar med praktiska uppgifter t.ex. målar och
snickrar. Centralt i skolan ligger matsalen med en scen och en trappa upp i en öppen
planlösning ligger Mediateket/skolbiblioteket, där eleverna själva lånar sina böcker i en dator.
En möteslokal, Loftet, ligger högst upp och används till olika möten ex. elevråd.
Utomhusmiljön inbjuder elever till lek. Där finns Kingrutor, sifferorm, gungor, nedsänkt liten
bollplan och ett förråd med uteleksaker. I det angränsande grönområdet använder eleverna
områdets fotbolls-, basket-, och bandyplan . På Kullen, en del av grönområdet, bedrivs
Utomhuslektioner. Äldre elever få vistas där under raster. Utemiljön används också av
idrotten och andra ämnen, liksom av arbetslaget Briggen. På eftermiddagarna har
fritidsverksamheten alltid valbara utomhusaktiviteter för sina elever. Vi deltar på
fotbollsplanen när elever spelar fotboll.
Vi läser i fritidshemmens verksamhetsplan för 2012 att ” Fritidshemmens verksamhet
värnar om elevernas möjligheter till lek och rekreation…. som främjar både kreativitet och
fantasi”. Vi ser nyinskaffade leklådor med olika teman ex. doktor, frisör, skola vilka är
mycket populära bland eleverna. I lokalerna finns Lego och olika spel liksom böcker
anpassade till de yngre åren. I ateljén, centralt beläget i alla arbetslag, kan eleverna måla och
arbeta praktiskt. På en aktivitetstavla skriver personalen upp dagens planerade inomhus- och
utomhusaktiviteter och eleverna får välja vad de helst vill göra. Vi ser att aktiviteterna är
välplanerade och hör att personalen är lyhörda till elevernas önskemål. Personalen arbetar på
förmiddagarna i olika klasser tillsammans med lärare och har på mornar innan skolan börjar
och efter skoldagen slut hand om planerad fritidsverksamhet i samma lokaler. De går på ett
rullande schema, som de bestämmer gemensamt. Verksamheten utvärderas varannan månad.
Elever får läxhjälp på fritids om de behöver.
Samverkan
Närområdets utbud utnyttjas i verksamheten. Lärare i de yngre klasserna berättar att
samverkan bl.a. sker med Dieselverkstaden 23. Alla elever i de lägre åren besöker
utställningar som erbjuds och vi ser i klassrummen hur klasser som varit där inspirerats till att
arbeta med människokroppen i skolan. Under vår observation ser vi när klasser åker dit för att
se filmen Pirr. De yngre klasserna deltar i Nacka 6-årskör. Elever i förskoleklass tränar på
sånger i ett visst tema lokalt på sin skola, sammanstrålar sedan med andra förskoleklasser för
repetition och allt arbete avslutas med en stor gemensam föreställning för föräldrar på våren.
Boo Folkets hus har en fritidsgårdsverksamhet dit elever från klass 6 är välkomna. De
arrangerar varje år Ormingekarnevalen för alla F-6 skolor i området. Årets tema är de fyra
23
Dieselverkstaden = Ett kulturcentrum i Sickla med aktiviteter för alla åldrar
19
elementen. En tävling är utlyst där eleverna ska rita en flagga som tydliggör de fyra
elementen. Eleverna blir engagerade när de berättar om den traditionella karnevaldagen.
Elever i skolan går regelbundet till Orminge bibliotek och lånar böcker . År 5 får varje år
besök av Räddningstjänst. Skolan deltar i Nacka Kulturcentrums kvalitetsmärkta utbud.
Rektor berättar om besök på Operan i Stockholm och besök på Nymans ateljé 24 i Nacka.
Elever upplyser oss att de också besöker olika museer i Stockholm.
Rektor berättar att en lärare på skolan tillsammans med lärare från andra skolor i kommunen
ingår i en internationell Peak25grupp. De samarbetar med lärare i Kalifornien om hur eleverna
ska lära sig förstå hur energianvändning påverkar miljön. Peaklådor för undervisning inom
energi är framtaget av gruppen. Några av skolans klasser jobbar med dessa.
I Nacka kommun finns ämnesnätverk som träffas en gång i månaden. Där arbetar personal
från olika kommunala skolor gemensamt för att implementera och få en samsyn på nya
läroplanen, Lgr11. Under vår observation arbetar grupperna med likvärdig och allsidig
bedömning. Många ämnesgrupper har tagit fram LPP men de är inte i bruk än, säger rektor.
Vi ser exempel på sådana. En lärare i de yngre klasserna visar oss en plansch där hon brutit
ner kunskapskraven och åskådliggjort dessa med bilder så eleverna ska förstå vad de ska lära.
Liknande planscher ser vi även i de äldre klasserna.
Bedömning i text
Vi bedömer att eleverna uppmuntras till nyfikenhet i sitt lärande och tränas i samarbete och
det tycker vi är positivt.
Fritidsverksamheten har samsyn, är välplanerad och deras integrering i verksamheten under
hela skoldagen är en tillgång för eleverna.
Samarbetet med Nacka musikskolas stråkundervisning är en tillgång för skolan. Samtidigt
som elever lär sig spela tränas deras förmåga till samarbete och koncentration.
Arbetet att tillgodose elevernas språkutveckling är systematiserat på individuell nivå vilket vi
anser är bra. Elevernas språk- och läsförmåga testas av regelbundet och elever som behöver
stöd får hjälp att utvecklas vidare. Skolans medvetna satsning på läsning och läsförståelse tror
vi också stärker elevernas språk.
Det finns förutsättningar att arbeta mer praktiskt i matematikundervisningen eftersom lärare
fortbildats inom området och vi anser att arbetet att iordningställa ”mattelådorna” bör
prioriteras.
Användandet av modern teknik kan ges större utrymme i undervisningen, eftersom tekniken
redan finns i skolan.
Arbetet med elever i behov av särskilt stöd eller annat modersmål är väl utvecklat. Det finns
en tydlig förankrad metod för dokumentation.
24
25
Nymans atelje = Ett museum i konstnärens hem och atelje i Saltsjö Duvnäs
Peak = Hållbar utveckling (fysik, NO, teknik)
20
Utom- och inomhusmiljön stödjer och utvecklar elevens lärande.
Bedömning enligt skala
Ej tillfredsställande
1 1,0
Tillfredsställande
God kvalitet
2,0
3 3,0
Mycket god kvalitet
4,0
X
Ansvar och inflytande för barn/elever
Beskrivning
I de yngre klasserna ser vi att pedagogen ofta leder innehållet på lektionen. Ibland får
eleverna välja på olika material när de gör en bilduppgift. Vi ser elever, som har svårt att
koncentrera sig på arbetet, hämta ett par hörselskydd, som hänger längst fram i rummet.
Lärare berättar att de inte arbetar med att tydliggöra olika inlärningsstilar till eleverna. Några
elever vi pratar med säger att de inte vet hur de ska arbeta för att underlätta sin inlärning och
de tycker det vore bra om de fick pröva på olika sätt.
En klass har nyss börjat ett grupparbete med fördjupning inom temat Medeltiden. Eleverna
väljer vilket område de vill lära sig mer om och läraren sätter ihop grupperna. De sätter igång
att söka kunskap direkt. Läraren avbryter och säger att de måste skriva en lista eller
tankekarta först på det de vill ta reda på och sedan söka fakta på datorn. Vi märker att de har
jobbat i grupper tidigare. Arbetet i de flesta grupperna fungerar bra. Läraren går runt och
handleder dem som vill ha hjälp. De får själva välja hur arbetet ska redovisas. På frågan om
hur de ska redovisa säger en elev: ”Vi ska redovisa vårt som drama. Det har vi gjort förut och
det är så kul.”
Vi intervjuar en grupp elever från de äldre klasserna och frågar på vilket sätt de kan påverka
arbetet i klassrummet. De berättar att de oftast får välja redovisningssätt, men att läraren ser
till att de prövar olika redovisningsformer. De säger också att de får ge förslag på olika
arbetsområden de är intresserade av att veta mer om. En lärare berättar vid lektionsbesök att
en planerad lektion kan komma att handla om något helt annat eftersom eleverna intresserar
sig för andra frågeställningar än vad läraren tänkt.
På Briggen ser vi hur personalen plockar fram de arbetsuppgifter eleverna ska arbeta med
under dagen. Dessa läggs i olika lådor, ett ämne per låda på en hylla framför elevens
avgränsade arbetsplats. Eleven vet att uppgifterna ska färdigställas under dagen men får själv
välja i vilken ordning uppgifterna ska utföras. Till sin hjälp har de en tidstock, som digitalt
visar hur mycket tid det är kvar.
På fritidshemmet får eleverna någon gång under dagen välja aktiviteter. Alternativen som
erbjuds visas på en aktivitetstavla och eleven sätter sitt fotografi på den aktivitet han/hon valt.
Vi deltar också i en storsamling på ett fritids där alla samlas för att tillsammans gå igenom
veckan. En elev berättar att storsamlingen också är viktig för det är en möjlighet för barnen att
få vara med och bestämma.
21
Vi märker att skolmiljön är välskött. Vi ser inget skräp i de gemensamma utrymmena och inte
heller på skolgården. På raster ser vi elever plocka upp skräp och slänga i en papperskorg.
Eleverna säger att de flesta tar ansvar för skolans inre och yttre miljö. Några klasser har
klassrumsvärdar. De har ansvar för att plocka rent i klassrummet efter en lektion.
Vaktmästaren bekräftar att det finns lite förstörelse i skolan men betonar vikten av att åtgärda
klotter eller trasiga stolar direkt för att visa eleverna att skolmiljön är viktig.
I alla klasser, utom förskoleklass, har eleverna klassråd en gång i veckan. För en del klasser
står det på schemat. Läraren ber elever som vill vara ordförande att anmäla sig till henne och
de får sedan vara ordförande i tur och ordning på kommande klassråd, vilket eleverna tycker
är bra. De följer en för skolan gemensam dagordning. Läraren skriver protokoll direkt på
datorn så eleverna kan se protokollet på filmduken i klassrummet samtidigt som det skrivs. Vi
ser på ett klassråd hur eleverna tillsammans bestämmer vilka lekar de vill leka på rasten.
Eleverna organiserar lekarna och alla som vill får vara med. På klassrådet bestäms också vilka
elever som torkar av klassens bord efter lunchen.
Elevrådet består av en eller två elever från alla klasser 1-6 i alla arbetslag. De har med sig
protokoll från sina klassråd. En arbetslagsledare är sammankallande och leder samlingen
tillsammans med elev. Sekreterare väljs vid varje möte. Elevrådet har ett bestämt rum där de
träffas, Loftet. Vi besöker ett elevrådsmöte och ser hur engagerade eleverna är. Alla har med
sig frågor eller beslut från sina klasser och ordföranden noterar beslut och delegerar dem för
vidare åtgärd. Elever vi intervjuar är nöjda med sitt inflytande. De tycker elevrådet är viktigt.
Någon gång per termin träffas elever i ett matråd. Där kan klasserna ge måltidsförslag till en
önskeveckas meny. Husmor berättar att det sker en gång per termin.
På skolan finns en mycket aktiv Föräldraförening. Vi ser deras affischer som gör reklam för
en Cykelloppis och hör av lärare att föreningen donerat pengar för bokinköp till biblioteket.
Eleverna har röstat fram böcker de gärna vill ha. Rektor berättar att föräldraföreningen
initierar många aktiviteter på skolan under terminerna.
Föräldramöten sker minst en gång per termin. I de yngre klasserna skriver klassläraren
veckobrev med information till föräldrarna. Breven skickas hem i handen eller per e-post. Vi
ser hur eleverna i en av de äldre klasserna skriver av veckobrevet i sin dator och mailar hem
det. Detta brev liksom rektorsbreven, där rektor delger föräldrar information fyra till fem
gånger om året, läggs in i SkolportalN.
I en klass med yngre elever ser vi en förälder på besök. Läraren säger att det är vanligt att
föräldrar tittar in och deltar i undervisningen och säger att de alltid är välkomna.
Genom fridshemmens utvärderingar kan föräldrar påverka utvecklingen av innehållet i
verksamheten. Vi ser också hur föräldrar och personal har kontinuerlig dialog vid lämning
och hämtning.
Bedömning i text
Personalen arbetar inte medvetet med att tydliggöra olika inlärningsstilar för att underlätta
inlärning för eleverna, vilket vi bedömer vara en brist.
22
Eleverna tar ansvar för sin miljö och har rutiner för det sker.
Det finns bra rutiner för klassråd och elevråd. Eleverna kan påverka och framföra åsikter i
olika forum.
Föräldrar har möjlighet att påverka verksamheten genom Föräldraföreningens starka
engagemang.
Bedömning enligt skala
Ej tillfredsställande
1 1,0
Tillfredsställande
God kvalitet
2,0
3 3,0
Mycket god kvalitet
4,0
X
Bedömning och betyg (gäller ej förskola)
Beskrivning
Vi talar med elever i de äldre årskurserna som säger att de känner till kunskapskraven i olika
ämnen, men träffar också elever i de yngre som inte vet vad kunskapskraven är. En elev i
första klass är insatt i vad kunskapskraven säger, men är bekymrad över att han inte ser dem i
sitt eget klassrum. Vi ser i de yngre klassernas rum att de gamla kunskapsmålen från Lgr94 26
fortfarande sitter uppsatt på väggarna. När vi påtalar det förklarar läraren att de inte hunnit
plocka bort dem från väggen. Vi ser att kunskapskraven presenteras i olika grad beroende på
vilken lärare eller vilket ämne det är. Elever berättar att läraren ofta beskriver kunskapskraven
och vilka förmågor de ska visa när klassen börjar ett nytt arbetsområde, men kan inte ge
exempel på vad de ska visa att de lärt sig i ett pågående arbetsområde. Vi hör att elever
uppmuntras i sitt arbete med olika arbetsuppgifter i klasserna. I ett klassrum sitter
blädderblocksblad där läraren punktat upp vad eleverna ska tänka på när de skriver egna
texter. I de äldre klasserna ser vi ingen antydan till att utveckla elevens förmåga att bedöma
sina egna arbetsprestationer mot kunskapskraven, vilket lärare bekräftar och hänvisar till att
de själva fortfarande arbetar med att implementera nya läroplanens kunskapskrav i
ämnesnätverken.
Återkoppling av elevens lärande till föräldrar sker på utvecklingssamtal en gång per termin.
Under samtalet utvärderas den tidigare IUP:n och en ny formuleras tillsammans med
föräldrar, elev och lärare. Inför samtalet skriver lärare in omdömen i P.O.D.B för enskilda
elevers måluppfyllelse i olika ämnen. Elever och föräldrar kan inte själva logga in i
programmet, men får en avskrift av dokumenten före utvecklingssamtalet. En lärare berättar
att alla ämnen inte finns representerade i programmet och vi hör att programmet ännu inte
riktigt anpassats till verksamheten. I förskoleklasserna bedöms endast elevens sociala
färdigheter på en egen blankett. På Briggen är kontakten mellan hem och skola mycket tätare.
26
23
Om en elev riskerar att inte nå kunskapskraven upprättar specialpedagog och lärare ett
åtgärdsprogram 27 som godkänns av föräldrarna. Där beskrivs åtgärder för att stärka elevens
förmågor.
Arbetet med att säkra likvärdig, allsidig och rättssäker bedömning är ett pågående arbete i
kommunens ämnesnätverk. En lärare berättar att hennes grupp tittar på elevarbeten från olika
årskurser och diskuterar bedömning av uppgifterna. Rättning av de Nationella Proven görs av
respektive lärare i samarbete med andra involverade lärare.
Bedömning i text
Skolans arbete att tydliggöra kunskapskraven i olika ämnen för elever bör utvecklas. Först när
elever vet mot vilka mål de arbetar de bedöma sin egen prestation .
Det finns fungerande rutiner för att återkoppla elevens resultat till eleverna vid
utvecklingssamtal, IUP och åtgärdsprogram. Men vi ser en brist i att föräldrar själva inte
kontinuerligt kan logga in i P.O.D. B och där följa elevens kunskapsutveckling.
Arbetet med att säkra likvärdig, allsidig och rättssäker bedömning pågår i ämnesnätverken
och det ser vi som positivt.
Bedömning enligt skala
Ej tillfredsställande
1 1,0
Tillfredsställande
God kvalitet
2,0
3 3,0
Mycket god kvalitet
4,0
X
Förskolechefens/Rektors ansvar
Beskrivning
Rektor har övergripande ansvar för enheten. . En skolkoordinator har delegerats vissa
administrativa skolledararbetsuppgifter. När vi frågar personalen vem som är pedagogisk
ledare på skolan utpekar en majoritet Rektor. Alla elever vet vem hon är.
Ledningsgruppen består utöver rektor av sju arbetslagsledare och den biträdande rektor som
ansvarar för Myrans heldagsskola samt Briggen. Gruppen träffas en gång i månaden. Olika
frågor diskuteras och rektor beslutar efter att ha lyssnat på diskussionerna som pågått.
Arbetslagsledarna tar med informationen till sitt respektive arbetslag. När vi pratar med några
arbetslagsledare säger de att de egentligen inte vet vad som förväntas av dem. De berättar att
vissa har varit länge på skolan och har tidigare fått utbildning och vill ha tydligare
uppdragsbeskrivning.
27
24
Rektor leder APT, arbetsplatsträffar, då information delges hela personalen. Hon deltar också
i fritidspersonalmötet varje vecka. En gång i veckan sammanträder EHT som rektor leder. Vi
besöker ett EHT-möte och noterar att rektor är en stark drivande kraft och helt har barnens
bästa för ögonen. Under vår observation hör vi vid olika möten hur en ny ordning för möten
planeras inför nästa termin. Både personal och rektor tycker antal möten mellan olika grupper
är för få i dagsläget. Frågan diskuteras i ämneslag och arbetslag.
Verksamheten utvärderas kontinuerligt. Vi läser i skolans kvalitetsredovisning lå 2010/11 om
de olika utvärderingarna t.ex. diagnostiska prov, läsutvecklingsschema och kommunens
kundundersökning. Efter Nationella Prov i år 3 och 6 utvärderas elevernas måluppfyllelse och
diskussion följer vad skolan kan förbättra och vilka pedagogiska insatser som ska sättas in för
elever. All personal besvarar en medarbetarenkät och eleverna besvarar en trygghetsenkät om
upplevelse av trivsel och trygghet i skolan. I arbetslagen diskuteras sedan resultatet och hur
det kan förbättras. Rektor berättar att skolan har för få elever som är riktigt duktiga och vill
med personalens hjälp hitta vägar att föra fram dessa elever.
Rektor berättar om den fortbildning personalen genomgått för att stärka resultaten i matematik
och svenska och visar oss ett dokument som används vid medarbetarsamtalen där en fråga
gäller hur personalen skapar ett lustfyllt lärande för eleverna. Det är en viktig punkt att arbeta
med, anser rektor. Rektor lägger stor vikt vid medarbetarsamtalen . Där tydliggörs
personalens pedagogiska arbete. Implementering av nya läroplanen Lgr11 är ett pågående
arbete i Nacka kommun. Det är av högsta prioritet, säger rektor och personal vi talar med. Två
lärare har delegerats ansvar att utveckla detta på skolan. Vi deltar vid ett Lgr 11-möte där de
två lärarna redogör för vad som avhandlats på möten med Nacka kommun och en diskussion
förs hur arbetet på skolan ska fortgå. Personal och rektor säger att enskilda önskemål om
individuell kompetensutveckling oftast godkänns av rektor. Två lärare går Lärarlyftet i
matematik.
Inför övergångar inom skolan finns fasta rutiner. Innan barnen börjar i förskoleklass besöker
de förskolan och träffar personalen där. Föräldrar inbjuds sedan till informationsträff på
förskolan och ett föräldramöte sker vid höstterminens start. När elever i år 6 går vidare till år
7 måste de byta skola. Elever berättar att de med klassen besökt två närliggande
högstadieskolor. Också här inbjuds föräldrar till informationsmöten både på avlämnande och
mottagande skola. Alla elever som har språkval i årskurs 6 får undervisning i en av
högstadieskolorna.
Bedömning i text
Rektor bedriver ett medvetet arbete mot målen i läroplanen och kommunens prioriterade mål
samt har god kunskap om enhetens pedagogiska kvalitet
Avsaknad av arbetsbeskrivning för arbetslagsledarna ser vi som en brist. Förväntningar på
dem bör tydliggöras.
Ett kontinuerligt kvalitetsarbete sker, där resultat utvärderas och följs upp.
25
Personalen får den kompetensutveckling, kopplad till verksamhetens behov, som de
efterfrågar, vilket vi ser positivt. Avsaknad av individuell kompetensutvecklingsplan ser vi
som en brist.
Skolan har fungerande samverkan vid övergång mellan förskola, förskoleklass, årskurs ett och
årskurs sju.
Bedömning enligt skala
Ej tillfredsställande
1 1,0
Tillfredsställande
God kvalitet
2,0
3 3,0
Mycket god kvalitet
4,0
X
Jämförelse med tidigare observation
Orminge skola har inte tidigare observerats.
Referenser
-
Anmälan om utredning
Beslut om åtgärdsprogram
Elevhälsa – arbetsgång
Förslag till åtgärder
Föräldraenkät fritids
Kartläggning av nyanländ elev avseende på modersmålskunskaper
Kvalitetsredovisning läsåret 2010/11
Lgr11
Likabehandlingsplan
Likabehandlingsplan vt 2012 A
Lokala Pedagogiska planeringar – LPP
Orminge skolenhet
Orminge skola 2012
Orminge skolas förhållningssätt och regler
Pedagogisk utredning (avkodad)
Personlista Orminge skola 2012
Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling – likabehandlingsplan
Plan för systematiskt arbetsmiljöarbete för Orminge skolenhet
Protokoll från klassråd
Särskilt stöd – arbetsgång Skollagen 3 kap 6§
Så här gör vi på våra klassråd i klass 3A
Tillsammans kan vi skapa en trygg skola – info till föräldrar
Veckoblad
Verksamhetsplan för fritidshemmen på Orminge skola
Verksamhetsberättelse för Orminge skolas Stödteam våren och hösten 2011
Vid Orminge skola gör vi följande kartläggning(screening) i matematik, svenska och
engelska från F till år 6
26
-
Våga Visa metodbok och bedömningsmatris
Uppdaterat kalendarium
Åtgärdsprogram
Översikt av ansvar och åtgärder på skolnivå, klassnivå, lagnivå och individnivå
beträffande trakasserier, diskriminering och kränkande behandling
www.nacka.se/ormingeskola
Delenhet 2: Myrans heldagsskola
Målområden
Normer och värden
Beskrivning
Myrans heldagsskola har tagit fram en egen likabehandlingsplan. Där läser vi: ”Alla som
arbetar inom Myrans heldagsskola ska aktivt arbeta för att motverka alla former av
kränkande behandling samt ingripa om kränkningar ändå skulle förekomma. Alla ska känna
sig respekterade och alla ska känna sig trygga i skolan”
Vi ser att personalen har ett nära samarbete med föräldrar/vårdnadshavare/korttidshem för att
fånga upp och kunna tolka elevens behov. En vuxen förklarar för oss att skolan måste se till
helheten och anpassa verksamheten till individen. Det är viktigt att alla som möter eleven har
samma förhållningssätt. Alla elever har en kontaktbok, som följer med dem mellan skola och
hem varje dag. Både personal och föräldrar skriver i den dagligen.
Skolan är personaltät och alla elever har en assistent eller lärare som följer dem hela dagen. Vi
får berättat för oss att organisationen av den anledningen är sårbar om personal blir sjuk
eftersom eleverna är känsliga för nya kontakter. Det finns en akutplan för hur skolan ska lösa
dessa situationer.
För att öka förståelsen och ge stöd till alla vuxna som arbetar med en elev och motverka att
elever blir kränkta i skolan sitter individuella dokument ”Så här vill jag bli bemött” uppsatta
utanför klassrummet där eleven arbetar i. Texterna är skrivna i jagform och beskriver hur just
den eleven vill bli bemött. Vi ser att på dessa dokument finns också fotografier på eleven.
I kvalitetsredovisningen för 2010/11 läser vi: ”Personalen får regelbundet handledning och
en majoritet av personalen har hög kompetens inom området autism. Lokalerna görs
kontinuerligt om för att ge eleverna bästa förutsättningar för att må bra, det skapar trygghet,
arbetsro och säkerhet för elever och personal”. Personal vi intervjuar bekräftar detta och
säger att i takt med ökad utbildning för all personal tycks elevernas ibland frustrerade och
våldsamma beteende avta.
27
Vi ser under våra besök att elever behandlas med stor respekt. Vi besöker en lektion i musik,
där alla elever på skolan deltar. Några uttrycker sig i dans och rytm, medan andra sjunger.
Allt är tillåtet.
Personalen visar oss exempel på individuellt utformade scheman där skoldagen rutas in av
fasta rutiner och säger att det skapar trygghet för eleven. Vi ser att tydliga rutiner också finns i
alla arbetsmoment.
Skolan har inget genusarbete.
Bedömning i text
Stor vikt läggs vid föräldrarnas kunskap om sina barns behov och deras åsikter och önskemål.
Detta underlättar för att kunna ha ett gemensamt förhållningssätt till eleverna.
Myrans heldagsskola har ett tydligt individperspektiv och hög personaltäthet vilket skapar en
säker och trygg tillvaro för eleven.
Personalen lägger stor omsorg vid att strukturera arbetet så att eleverna inte riskerar att bli
bemötta på ett sätt som kränker dem.
Bedömning enligt skala28
Ej tillfredsställande
1 1,0
Tillfredsställande
God kvalitet
2,0
3 3,0
Mycket god kvalitet
4,0
X
Utveckling och lärande/kunskaper
Beskrivning
Grundsärskolans läroplan med inriktningen träningsskolan innehåller fem ämnesområden:
Estetisk verksamhet, Kommunikation, Motorik, Vardagsaktiviteter, Verklighetsuppfattning.
Inom dessa övergripande områdena ryms alla de ämnen som finns i grundskolans och
grundsärskolans läroplan men anpassade för att fungera i träningsskolan. Vi ser under veckan
hur elever tränas i dessa olika färdigheter. Vi hör att många vuxna i skolan har lång erfarenhet
av och utbildning inom autismspektrum.
Personal vi samtalar med beskriver de fem komponenterna som styr undervisningen på
Myran; elevens förmågor och intressen, lustfyllt lärande, läroplanens innehåll, föräldrarnas
28
SKALA :
4.0 MYCKET GOD KVALITET – verksamheten uppvisar goda lösningar och förhållanden som visar att
den kommit långt i sin strävan att nå målen.
3. 0 GOD KVALITET – verksamheten har i huvudsak god kvalitet med vissa förbättringsområden.
2. 0 TILLFREDSSTÄLLANDE – verksamheten är i huvudsak tillfredsställande, men har varierande
kvalitet eller vissa brister.
1.0 EJ TILLFREDSSTÄLLANDE – verksamheten är utifrån gällande styrdokument inte
tillfredsställande.
28
önskemål samt förberedelse för framtiden. Vi ser elevernas individuella scheman som utgår
från deras olika förmågor och noterar att skolan erbjuder stor variation under dagen för att
skapa lust att lära med t.ex. lekar, rytmik och musik.
Vuxna berättar att all personal på Myran är delaktig i den pedagogiska utvecklingen av
material och metoder. Vi ser olika lektionslådor för olika moment och ämnesområden som
personalen tillsammans utformat. Vi ser en lektion där en lärare och en elev tränar på antal
och siffror. Läraren har en låda med vardagliga föremål ex sax, klädnypa m.m. Läraren lägger
fram olika antal föremål och eleven visar med en siffra hur många föremålen är. Läraren visar
och bekräftar elevens svar genom att själv hålla upp rätt siffra. Detta upprepas flera gånger
med siffrorna 1-4. När läraren introducerar siffra 5 blir det för svårt och eleven tappar
intresset. Läraren säger att de fortsätter nästa gång.
Förutom de schemalagda mötestiderna pågår ett kontinuerligt samtal av reflektion och
planering. Ett kort morgonmöte sker varje dag med planeringsgruppen för att stämma av
dagen. När vi besöker Myran hör och ser vi flera gånger hur personalen kommunicerar med
fokus på arbetssituationen. I Årsklockan29 läser vi att alla torsdagsmöten avslutas med
gemensam genomgång av veckan.
En lärare berättar att hon ser det som en utmaning att införa ett mer utforskande arbetssätt i
undervisningen men att det är mycket svårt p.g.a. deras funktionsnedsättning. Hon säger att
personalen ändå har märkt att barnen kan hantera detta i speciella sammanhang och med rätt
hjälpmedel. Skogsutflykter är ett exempel hon nämner. Där kan barnen själva utforska miljön
och initiera lekar tillsammans med en vuxen eller andra elever. Gruppen samlas kring
naturfenomen som is, myrstackar eller träd som bävern gnagt på. Med en iPad dokumenteras
upptäckterna inför vidare arbete i skolan och den används också för att snabbt söka
information om det som man stöter på. Hon ger ett exempel på en film om bävrar på
YouTube, som de nyligen tittat på. Samma lärare berättar hur hon tillsammans med en
förskoleelev tillämpar metoden Floortime 30. De två besöker tillsammans elevens förra
förskola och leker där med, vad hon kallar, ”typiska barn”. Genom leken tränar eleven sig i en
mängd sociala färdigheter, t.ex. samspel och att följa lekens regler. Läraren är hela tiden själv
med i leken. I skolan lektränar de två också enligt denna metod. Då kan läraren utmana
eleven mer. Efter hand utvecklas eleven och andra barn kan ställa högre krav på
honom/henne. Läraren dokumenterar lekträningen med videokamera för att kunna följa upp
och kartlägga utvecklingen. Endast en elev deltar i Floortime.
För att träna elevernas förmåga att möta olika människor byter personalen ofta ansvarselever.
Det är ett led i att utveckla deras förmåga att samarbeta. Vi ser i den lila klassen hur man
delar in elever i olika tvärgrupper t.ex. när de har rytmik. En vuxen berättar att de indelas efter
hur de passar ihop för tillfället.
Vi ser få exempel på inkludering mellan Myrans skola och Orminge skola. Biträdande rektor
berättar emellertid att den nya organisationen på Orminge skola har gjort Myrans verksamhet
mer synlig och mer uppmärksammad av rektor. Hon uttrycker ändå en önskan om ytterligare
förståelse och enhet. En lärare berättar att detta är något som föräldrarna ofta önskar, men
säger också att man måste ställa sig frågan för vems skull inkludering sker. Exempel på
inkludering som sker är när en elev från Myran går till Briggens fritidshem och när elever
29
Årsklockan = Läsårsplanering
Floortime= En metod speciellt utformad för autistiska barn där man genom att leka tillsammans stimulerar
barnets utveckling och utmanar barnet att tänja på sina förmågor.
30
29
ibland äter i Orminge skolas matsal. Vid Myrans dramauppvisning, två gånger per år kommer
personal från Orminge skola och tittar. Terminens dramaprojekt handlar om året, årstider och
traditioner. Då integreras även andra ämnesområden, främst Estetisk verksamhet och
Kommunikation.
Eleverna har olika tidshjälpmedel som timstock 31, dagsschema, timer, veckoöversikt,
kalender och filofax. Inom naturvetenskapen behandlas bl.a. pubertet och sexualitet. En lärare
berättar att när de äldre eleverna kommer i puberteten och börjar uttrycka sin sexualitet är det
angeläget att tillsammans med föräldrarna komma fram till ett beteende som inte skapar
problem för eleven. Språket tränas ständigt. Även om eleven inte kan prata finns
kompensatoriska hjälpmedel. Vi ser på en rast hur en elev använder en liten talsimulator för
att kommunicera med sin assistent. På en lektion ser vi en lärare och en elev använda
ordbrickor i ett Memoryspel. Eleven lär sig känna igen ordbilder för vardagliga ord. Dessa
lektioner sker tre gånger per dag under 30 min.
Biträdande rektor berättar att skolan är välförsedd med datorer som har anpassade
träningsprogram för eleverna. Alla elever har egna smådatorer och vi ser hur eleverna
använder dem i undervisningen. På rasterna ser vi elever leta efter intressanta klipp på
YouTube.
Alla elever i skolan är i behov av särskilt stöd. En lärare berättar att föräldrar ibland bjuder in
sitt barns logoped, sjukgymnast etc. för att de ska ge tips till personalen och upprätta
utvecklingsprogram till eleven. Detta är ett komplement till den kunskap som finns på skolan.
På Myran finns elever med annat modersmål, där det gäller att hitta bra individuella lösningar
för inlärning i samråd med föräldrar. För en elev har man bestämt att bara använda svenska
språket eftersom hans autism gör det svårt att generalisera och byta från ett språk till ett annat.
En annan elevs föräldrar har sökt modersmålsundervisning till nästa termin.
Alla elever har ett individuellt och mycket strukturerat schema att följa varje dag. Vi ser ett
sådant som är anpassat till en blind elev. Det består av träplattor med kardborrband, där varje
platta har en tredimensionell symbol för olika aktiviteter. Personalen använder också
inplastade bilder med kardborrband som sätts fast på en elevs schema i den ordning som
passar för dagen. När en aktivitet är avslutad tas bilden bort och vi ser eleven fortsätta med
nästa. Vi ser en elev som har en filofax med en skriven lista där hon stryker momenten efter
hand som hon genomfört dem. En lärare berättar att de gör alla scheman och läromedel själva
efter hand och efter behov. Både assistenter och lärare är delaktiga i detta och vi får se
exempel på ett arbetsmaterial som de själva har gjort. Det är en låda med en väska och olika
kläder samt bilder på de olika kläderna. Lådan är anpassad för en flicka på gymnasiet som
tränar sig i att packa sin egen väska själv. Med hjälp av bilderna får hon beskrivet vad hon ska
packa och därefter gäller det för henne att lyckas få rätt antal och rätt typ av kläder i väskan.
Elevernas lärprocesser utvärderas på många sätt. Vi ser olika dokument där personalen
utförligt kartlägger och bedömer elevens funktioner rörande kommunikation, tidsuppfattning,
sociala och kommunikativa färdigheter, vilket utför grund för fortsatt arbete. En lärare visar
oss en ifylld IUP32. Det är ett individuellt dokument med tio sidor som fylls i i början av varje
termin. De fem ämnesområdena i läroplanen står som rubrik och vi läser vilka mål eleven ska
31
Timstock = x antal lampor som tänds en för varje minut som sedan släcks en efter en
32
IUP = Individuell UtvecklingsPlan
30
sträva mot, bedömning, vilket arbetssätt och vem i personalen som ansvarar för att åtgärderna
genomförs. I en tom spalt ifylls i slutet av varje termin vad utvärdering visar. Föräldrar tar
alltid del av den. All personal är involverad i arbetet med IUP:erna.
Vi läser i skolans dokument och hör en personal berätta om att filmade observationer görs av
elevens lärande. Dessa visas vid sedan utvecklingssamtal. En lärare berättar att hon
kompletterar det genom att kontinuerligt fotografera och skriva enkla texter om eleverna.
Vi ser att alla elever har en loggbok, som finns vid elevens arbetsplats. I den beskrivs varje
arbetsmoment eleven genomför och hur det gick. Vi får se blanketter där elevens olika
förmågor kartläggs bl.a. deras tidsuppfattning och kommunikativ förmåga. En lärare berättar
att de använder en s.k. uppgiftsanalys, ett material som hjälper personalen i arbetslaget att
analysera hur de på bästa sätt ska lära en elev lösa en specifik uppgift.
Skolgården är inringad av ett staket. Vi lägger märke till vildvuxna och orensade rabatter och
i lekparken är sandlådan igenväxt av gräs. Skolans lokaler och inredning är påfallande slitna.
Man berättar för oss att en renovering både utvändigt och invändigt kommer att genomföras
under det närmsta halvåret.
Vi ser många smårum som är individanpassade till den elev som arbetar där. Ett rum är helt
avskalat. Där sitter en elev som ska ha så lite stimuli som möjligt för att kunna arbeta
koncentrerat. Ett annat rum är stort till ytan och där finns många kuddar och madrasser
lämpade för rörelse och lek. En hörna i ett tredje rum är inredd för att likna ett kontor med
skrivbord, låtsaspengar, kassaapparater och diverse kontorsmaterial. Här tränas elever på
mycket enkla kontorssysslor inför framtiden. Skolbyggnaden är utrustad med ett stort och
rymligt kök där elever får möjlighet att laga mat och sköta disk. För de elever som avslutar
gymnasieskolan uttrycks en oro från flera ur personalgruppen. De ser få vägar ut i samhälle
och yrkesliv för eleverna och menar att det saknas alternativ för personer med de
funktionsnedsättningar som Myrans elever har.
Bedömning i text
Myrans personal har stor respekt för eleverna och deras olikheter och vet hur man anpassar
undervisningen till dem.
Samarbete mellan Myrans heltidsskola och Orminge skola bör utvecklas och därmed gagna
elever och personal på båda enheterna.
Dokumentation för alla elever är omfattande och noggrann och är ett stort stöd för elevens
lärande och utveckling.
Föräldrarna involveras i verksamheten och får noggrann och frekvent information om sina
barn, vilket vi ser som positivt.
Skolans slitna lokaler och utemiljön behöver en rejäl upprustning för att skapa en inspirerande
arbetsmiljö för elever och personal.
Läromedlen som personalen tillverkat är kreativt utformade och väl anpassade till skolans
elever.
31
Bedömning enligt skala
Ej tillfredsställande
1 1,0
Tillfredsställande
God kvalitet
2,0
3 3,0
Mycket god kvalitet
4,0
X
Ansvar och inflytande för barn/elever
Beskrivning
Elevens styrka, intresse och förmåga står i fokus för utformningen av undervisningen.
Personalen bestämmer vad eleven bör träna på men är lyhörda för elevens egna önskningar.
Eleverna kan inte alltid själva uttrycka sina önskemål utan dessa måste tolkas. Personalen får
hjälp av föräldrarnas insikt och kunskap om sina barn genom ofta förekommande samtal.
Vi ser exempel på att det finns utrymme för egna val i elevernas individuella scheman. På ett
schema ser vi en uppmaning till en elev att vara med att välja vad som ska ske under dagen.
Bedömning i text
Eleverna har inflytande där så är möjligt. Föräldrarna finns med och medverkar till att stötta
eleven.
Området är svårt att betygsätta enl. kriterier i vår bedömningsmall.
Bedömning enligt skala
Ej tillfredsställande
1 1,0
Tillfredsställan
God kvalitet
2,0
Mycket god kvalitet
3 3,0
4,0
Bedömning och betyg (gäller ej förskola)
Beskrivning
Inom grundsärskola med inriktning träningsskola används inga betyg. Istället bedöms elever
först efter årskurs 9 utifrån två nivåer, grundläggande eller fördjupade kunskaper. Allt bedöms
efter elevens förutsättningar. Biträdande rektor förklarar att de flesta eleverna på Myran
endast kommer att uppnå de grundläggande kunskapskraven enligt den nya läroplanen. För att
nå fördjupad kunskap krävs sådana färdigheter som eleverna med autismspektratillstånd oftast
inte är utrustade med.
32
Biträdande rektor berättar att personalen medverkar i kommunens ämnesnätverk för
implementering av nya läroplanen men säger att bedömning ännu inte sker efter denna.
Biträdande rektor gör en formell bedömning enligt PEP 33 Personalen samråder alltid innan
lärarna skriver informella bedömningar i elevens IUP.
Föräldrar delges kontinuerligt muntlig och skriftlig information om hur elevens
kunskapsutveckling ser ut. Skolan har tät kontakt med föräldrar och lyssnar på deras
kännedom om eleven för att få mer allsidig och rättsäker bedömning av elevens
kunskapsutveckling.
Bedömning i text
Att personalen gemensamt diskuterar elevens kunskapsutveckling innan bedömning ser vi
som positivt.
Det är en brist att skolan ännu inte gör bedömningar efter nya läroplanen.
Det är en styrka på det sätt skolan samarbetar med hemmet för att få tydligare helhetsbild av
elevens kunskapsutveckling.
Bedömning enligt skala
Ej tillfredsställande
X1 1,0
Tillfredsställande
God kvalitet
2,0
Mycket god kvalitet
3 3,0
4,0
X
Rektors ansvar
Beskrivning
Biträdande rektor rör sig i Myrans lokaler under dagen. Hon är delaktig i planering,
genomförande av undervisning och i bedömning av elever. Hon berättar att rektor har
delegerat i stort sett allt ansvar för det pedagogiska och sociala arbetet till henne och att
tjänsten är nyinrättad. Det yttersta ansvaret bär fortfarande rektor. Biträdande rektor har även
ett övergripande ansvar för intagning av elever till Myran och Orminge skolans arbetslag
Briggen. Biträdande rektor sitter med i EHT som sakkunnig inom frågor rörande autism och
andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar tillsammans med extern handledare.
Ledningsgruppen på Myrans heldagsskola träffas en gång i veckan och protokoll skrivs.
Dessa förvaras i en pärm som all personal kan läsa. APT, arbetsplatsträffar sker regelbundet
en gång i veckan. Eleverna hämtas lite tidigare den dagen.
33
PEP= Psychoeducational Profile är ett bedömningsinstrument som ger föräldrar och personal till barn med
autism information om barnets förmågor och sätt att lära inom olika utvecklingsområden.
33
Skolan följer Nacka kommuns systematiska kvalitetsarbete. Dessutom genomförs egna
utvärderingar. Resultaten av dessa används sedan till att planera, följa upp och utveckla
verksamheten. Också vårdnadshavare deltar i utvärderingen. Föräldrar utvärderar
verksamheten och deras åsikter tas tillvara för att påverka verksamheten. I en föräldraenkät
som gjordes i februari 2012 har olika påstående ställts som sedan föräldrar har fått hålla med
om i högre eller läge grad. Påståendena handlar bl.a. om: elevernas måluppfyllelse i IUP,
möjlighet att påverka som förälder, personalens tydlighet som pedagoger, deras intresse för
eleverna och deras kunskap inom autism. Resultatet av enkäten visar på en nästan uteslutande
nöjd föräldragrupp.
En lärare säger att det ges mycket tid för diskussion och reflektion både på APT, veckomöten,
vid handledning och vid spontana möten i skolan. All personal deltar i grupphandledning fem
gånger per termin tillsammans med extern resurs. Alla fast anställda har gått en veckokurs i
Sunne arrangerad av Utbildningscenter Autism34. Många har dessutom gått individuella
fortbildningar såsom utbildning i Floortime och utbildningar vid Specialpedagogiska
Institutionen vid Växjö universitet som har specialistkunskap på autismspektrumtillstånd.
Biträdande rektor berättar att de deltar i ett gemensamt nätverk för särskolorna i Nacka
kommun, som träffas två timmar en gång per månad. Ledningsgruppen fortsätter sedan
arbetet varje vecka kring bl.a. LPP, lokala pedagogiska planeringar.
På Myrans heldagskola finns elever från förskoleklass till gymnasienivå och integrering sker
inom verksamheten. Vi ser få exempel på samverkan mellan olika skolformer för Myrans
elever. En eller två elever äter ibland i Orminge skolas matsal. De sitter vid ett eget bord
tillsammans med personal från enheten längst bort i matsalen.
Bedömning i text
Rektorns delegering och inrättande av en biträdande rektorstjänst med ansvar för Myran ser vi
som positivt. Hon visar förtroende och tar tillvara på den kunskap som finns bland personalen.
Ett kontinuerligt kvalitetsarbete pågår och resultatet används för att utveckla verksamheten.
Fortbildning av personalen prioriteras vilket vi bedömer som nödvändigt i verksamheten.
Samverkan med verksamheter utanför Myran sker i liten grad. Vi tror det är ett område som
kan förbättras.
Bedömning enligt skala
Ej tillfredsställande
1 1,0
Tillfredsställande
God kvalitet
2,0
3 3,0
Mycket god kvalitet
4,0
X
34
Utbildningscenter Autism bedriver utbildningar och sprider kunskap om autism, Aspergers syndrom och andra
autismliknande tillstånd.
34
Jämförelse med tidigare observation
Myrans heldagskola är tidigare ej observerad.
Referenser
-
Bedömning av kommunikativa funktioner, från tidig nivå till avancerad nivå
Bedömning av sociala och kommunikativa färdigheter för barn med autism
Dokument för analys av - problemskapande beteende
Individuell utvecklingsplan för vt 2012-04-29
Kartläggning som beskriver tidsuppfattningen
Kartläggning av den kommunikativa förmågan
Kvalitetsredovisning läsåret 2010/11
Myrans heldagskolas plan för att främja och förebygga diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling - Likabehandlingsplan
Pedagogiskt arbetssätt på Myrans heldagsskola
Uppgiftsanalys
Våga Visa metodbok och bedömningsmatris
Årsklocka för ht 2011 och vt 2012
http://www.nacka.se/underwebbar/orminge_skola/myransheldagsskolador
35
Skolans kommentar till rapporten
Först och främst vill vi tacka observatörerna för deras lyhördhet och förmåga att
se och notera företeelser på ett sakligt sätt. Vi är imponerade över
observatörernas professionalitet och förmåga att ”smälta” in i ordinarie
verksamhet på ett alldeles naturligt och otvunget sätt.
Vi bekräftar rapporten. Vi känner till alla styrkor och förbättringsområden.
Vissa delar i rapporten gör oss stolta. Styrkorna som beskrivs karaktäriserar vår
verksamhet och de har naturligtvis utvecklats utifrån verkligheten.
Förbättringsområdena utmanar oss.
Spindeldiagrammet visar också på att vi har en sann verklighetsuppfattning då
självvärderingen, kundundersökningens resultat och observationerna är mycket
likartade. Vi kan konstatera att det ”är sant” (observatörernas muntliga
kommenterar).
Orminge skola och Myrans heldagsskola
2012- 08 -14
Ewa Fried
Rektor
Annika Klöfver
Bitr rektor
36