Likabehandlingsplan för
Stodeneskolans fritidshem
Läsåret 2015-2016
1
Plan för likabehandling vid
Stodeneskolans fritidshem
Bakgrund
Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk:
- Diskrimineringslagen
- Kap. 6 i skollagen
Dessa två regelverk sammanförs i en gemensam plan:
- Likabehandlingsplanen.
Ansvar
Enligt lagen har huvudmannen eller den huvudmannen utser (rektor) ansvar för att:
En likabehandlingsplan upprättas och utvärderas årligen
Förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling
Motverka diskriminering enligt kriterier som fastställs i lagen
Utreda och vidta åtgärder mot trakasserier och annan kränkande behandling
Mål
En skola och fritidsverksamhet för alla, där alla känner sig välkomna, trygga och respekterade.
Detta innebär nollvision gällande diskriminering och kränkande behandling.
Lena Nyberg
Verksamhetschef/rektor
2
Definitioner
Kränkande behandling
Kan finnas i form av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som inte har
samband med diskrimineringsgrunderna, s.k. annan kränkande behandling. Kränkande
behandling kan ta sig olika uttryck, vara mer eller mindre uppenbar och förekomma i många olika
sammanhang. Gemensamt för all kränkande behandling är att den strider mot principen om alla
människors lika värde. Kränkningar är ofta ett uttryck för makt och förtryck.
En viktig utgångspunkt är att den enskildes upplevelse av kränkning alltid måste tas på allvar.
Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera, och de kan äga
rum i alla miljöer och när som helst. Kränkningar kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara
systematisk och återkommande. Kränkningar kan utföras av och drabba såväl barn som vuxna.
Kränkningar kan vara
• Fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar)
• Verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad hora, bög)
• Psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning)
• Text- och bildburna (t.ex. klotter, brev, lappar, e-post, chat, bloggar, sajter)
Förbudet för personal i skola och på fritidshem att utsätta elever för kränkningar gäller
naturligtvis inte befogade tillsägelser, d.v.s. tillrättavisning som är befogad för att upprätthålla
ordning och god miljö, även om eleven kan uppleva tillrättavisningen som kränkande.
Diskriminering
Övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper av
individer utifrån diskrimineringsgrunderna
• kön
• etnisk tillhörighet
• religion eller annan trosuppfattning
• sexuell läggning
• funktionshinder
• könsöverskridande identitet eller uttryck
• ålder
Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Exempel på direkt diskriminering kan vara att
endast flickor får välja arbetsområde och arbetsformer, att enbart vissa högtider uppmärksammas,
att vissa ämnen på grund av lokalernas placering och utformning inte är tillgängliga för alla elever
etc.
Indirekt diskriminering kan uppstå om alla behandlas lika. Ett barn/elev får inte missgynnas
genom att till synes neutrala ordningsregler etc. tillämpas så att de får en i praktiken
diskriminerande effekt. Exempel på sådan indirekt diskriminering kan vara förbud mot
huvudbonad inomhus, vilket enligt en del trosuppfattningar skulle innebära att alla elever inte kan
delta i undervisningen, och att servera alla elever samma mat, vilket innebär diskriminering av de
elever som av religiösa skäl behöver alternativ maträtt. Förbudet mot diskriminering omfattar
även indirekt diskriminering.
Ibland kan det finnas sakliga skäl för att behandla en elev annorlunda och då är det inte direkt
diskriminering. Det är skolans ansvar att bevisa att det finns sakliga skäl.
Lagstiftningen mot diskriminering omfattar även förbud mot repressalier, dvs. ett barn/elev får
inte utsättas för repressalier om han/hon anmält eller medverkat i en utredning som gäller
överträdelse av lagen.
3
Trakasserier
Ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon
av diskrimineringsgrunderna.
Könsöverskridande identitet eller uttryck
T.ex. att man som kille sminkar sig, eller klär sig i klänning.
Annan kränkande behandling
Ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett barns eller elevs värdighet. Tanken är
att begreppet ska täcka in alla beteenden som en elev upplever som kränkande, men som saknar
koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Det kan vara mobbning, men även enstaka
händelser som inte är mobbning. Ett exempel kan vara ofrivillig bildpublicering på Lunarstorm.
Mobbning
En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller
försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Råder ofta obalans i makt.
Rasism
En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns
biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed
legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera.
Främlingsfientlighet
Rädsla för; stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller
beteendemässiga karakteristika.
Homofobi
En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger
uttryck för en starkt negativ syn på homo- och bisexualitet och homo- eller bisexuella personer.
Sexism
Negativ betraktelse- eller handlingssätt mot en individ vars könsidentitet och/eller könsuttryck
skiljer sig från normen för det kön som registrerats för personen vid födseln.
Utreda och vidta åtgärder
Så snart någon i skolan eller på fritidshemmet får kännedom om eller misstänker att trakasserier
eller kränkningar har förekommit, ska uppgifterna utredas. Utredningen ska ske skyndsamt på ett
respektfullt sätt och hänsyn ska tas till den utsatte och övriga inblandade. Den som
upptäcker/misstänker kränkning genomför samtalet, alt. kontaktar aktuell
klasslärare/fritidspedagog eller någon i t-teamet och rådgör. Konflikter är en naturlig del av
socialisationsprocessen och vissa frågor av bagatellartad karaktär kan redas ut snabbt, där
utredning består i att få händelsen klarlagd och därefter utagerad.
4
Trygghetsteamet
Ska ses som en resurs i arbetet med likabehandling. Vid misstanke om mobbning kopplas alltid
trygghetsteamet in. I teamet ingår läsåret 2015/2016 rektor Lena Nyberg, skolsköterska AnnKatrin Årström ., specialpedagog Karin Kajsa Wingård, fritidspedagog Johan Lungström,
elevassistent Mathias Johansson speciallärare Bettan Källgren.
Så här gör vi vid misstänkta trakasserier eller kränkande behandling
mellan elever
a) Den som misstänker eller får kännedom om trakasserier eller kränkande behandling
genomför enskilda samtal (alt lämnar över till 1, klasslärare och senare 2, t-teamet som
samtalar) med de inblandade för att ta reda på vad som hänt. Utredningen ska omfatta
både den som blivit utsatt och den/de som utfört kränkningen.
b) Vad har hänt? Vem har gjort vad? När? Var?
c) Hur kan situationen ändras? Vem gör vad?
d) Åtgärder förankras.
e) Elever uppmanas att själva berätta hemma
f) Föräldrar kontaktas och informeras om det inträffade.
g) Uppföljningssamtal/avstämning med de inblandade sker inom två dagar - en vecka,
beroende på omständigheter som kränkningens art, elevernas ålder etc.
h) Om önskat resultat inte uppnås träffas elev, föräldrar, pedagog för upprättande av
åtgärdsplan/kontrakt. Vid behov ta kontakt med t-team eller elevhälsopersonal.
Vid misstanke om mobbning skall trygghetsteamet alltid kopplas in.
Trygghetsteamet arbetar efter en utarbetad plan.
Det är viktigt att samtalen bygger på ömsesidig respekt och att det ej går ut på moralisering och
bestraffning. Hur många uppföljningssamtal som behövs avgörs från fall till fall. Utifrån
behov/önskemål erbjuds även samtal med specialpedagog eller skolsköterska för elever som varit
inblandad.
Utredningen ska alltid dokumenteras av den som utreder (händelseförlopp, vilka som varit
inblandade, tidpunkter, vilka kontakter som tagits, överenskommelser, åtgärder etc (se bifogad
mall). Dokumentationen förs vidare till specialpedagog eller rektor för information till
elevhälsoteam. (Matris bifogas) Eventuella bakomliggande orsaker till ärendet och behandling av
dessa tas upp med elevhälsoteamet. Förhållanden på grupp- och skolnivå kan behöva förändras,
och ska i det aktuella fallet beaktas.
Kränkning av vuxen mot elev
Om en elev, förälder eller skolans/fritidshemmets personal upplever att en elev/elever
kränkts av anställda på skolan eller fritidshemmet, ansvarar rektor för ärendet.
Ärendet hanteras utifrån riktlinjerna i Karlstad kommuns arbetsmiljöpolicy ”Steget
före”.
Kränkning elev mot vuxen
Om en personal upplever sig kränkt av elev/elever på skolan/fritidshemmet, ansvarar rektor för
utredningen. Ärendet hanteras utifrån riktlinjerna i Karlstad kommuns arbetsmiljöpolicy ”Steget
före”.
5
Stodeneskolan och fritidshemmens värdegrund
.
Vi ser..
möjligheter, lösningar och det positiva
därför berömmer vi varandra och uppmärksammar det som är bra.
”När man får beröm så växer man”, citat elevråd
visar hänsyn och respekt
därför förbjuder och åtgärdar vi alla former av kränkningar och mobbning.
respekterar allas rätt till god arbetsmiljö
därför kräver vi arbetsro, ett vårdat språk samt att vi hjälps åt att hålla skolan ren och snygg.
känner oss välkomna och trygga
därför arbetar vi med att stötta goda kompisrelationer och uppskattar att vi är olika och unika.
Stodeneskolans värdegrundsord för all personal
Respekt
Vi måste acceptera att vi är olika! Ta tillvara på kompetens och att man göra en sak på
olika sätt.
Engagemang
Om man är intresserad av sitt jobb, smittar det. Vill jag ha med mina elever måste jag
vara engagerad. Jag behöver också ta med mig mina kolleger i detta.
Lyssna, ta in och beakta och även lyfta varandra lägger vi in i ordet engagemang.
Engagera dig i raster eller i din uppgift för stunden.
Trygghet
Tydlighet är viktigt för tryggheten på vår arbetsplats.
Tänk på god samverkan mellan all personal på skolan.
Att vi kan hjälpa åt, att vi alla är här för varandra och för alla barn.
Positiv
Att hitta lösningar när saker bli svåra.
Att välja vara flexibel, i alla fall försöka.
Bjuda på oss själva, bygg relationer.
Förankring
Planen har diskuterats och förankrats vid arbetslagsträffar och vid klassombudsträffar, dvs.
föräldrarepresentanter från varje enskild klass. Planen har även bearbetats i klassråd och elevråd
samt diskuterats på fritidsråd/fritidssamling.
Uppföljning och utvärdering:
6
Likabehandlingsplanen ska vara ett levande dokument och ingen hyllvärmare! Den följs upp och
utvärderas vid varje läsårsslut av all personal. Vid behov behöver den uppdateras och våra rutiner
ses över, precis som den behöver följas upp på föräldramöten och klassråd/elevråd.
Skolans och fritidshemmens arbete mot diskriminering, kränkningar och trakasserier redovisas i
den årliga kvalitetsredovisningen.
Läs gärna mer på www.karlstad.se/stodeneskolan under rubriken kvalitet.
Förebyggande arbete
Alla vuxna på fritidshemmen skolan och på skolan har ett ansvar för att motverka alla former av
diskriminering, trakasserier och kränkningar. Det innebär att alla som arbetar på vår skola och på
fritidshemen ska vara väl förtrogna med värdegrunduppdraget, och att utbildningen utformas i
överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar.
Arbetslaget har huvudansvaret för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkningar i det
dagliga arbetet. Detta ska ske genom ett förebyggande arbete som skapar goda relationer mellan
alla, och som medför ett tryggt arbetsklimat. Fritidspedagogerna samt klasslärarna ansvarar för att
likabehandlingsplanen och dess innehåll förankras hos elever och föräldrar. Där finns
kortversionen av planen som stöd. Klasslärarna ansvarar även för att klassrådet fungerar, där
trivseln i skolan kontinuerligt diskuteras. På fritidshemmen finns forum där trivseln diskuteras
regelbundet. Hos skolans trygghetsteam samt hos specialpedagogen finns förslag på
arbetsmaterial och värderingsövningar som kan vara till hjälp med det konkreta arbetet på fritids
och i klasserna. Var och en som får kännedom om eller misstanke om kränkningar och
trakasserier är skyldig att agera utifrån vår likabehandlingsplan.
7
Normer och värden
Enligt Skolverkets ”Allmänna råd och kommentarer – Kvalitet i fritidshemmen” är det viktigt att
personalen:
Aktivt arbetar för att de normer och värden som beskrivs i läroplanen är en integrerad
del i det vardagliga arbetet med att stödja barns utveckling och kopplar samman det med
hur barnet utvecklar förmågan att ta ansvar och ha inflytande och stävar efter att se det
unika hos varje barn och medvetet arbeta med att olikheterna i gruppen ses som en
tillgång. (s. 25)
Aktivt arbetar för jämställdhet mellan flickor och pojkar integrerat i verksamheten. (s. 26)
Fritidshemmet ger förutsättningar för
Ett förhållningssätt där vi visar varandra respekt, hjälper varandra och bemöter andra
som vi själva vill bli bemötta, samt använder ett vårdat språk – även kroppsspråk – mot
alla.
Kunskap om de demokratiska rättigheterna och allas lika värde samt att det praktiseras.
Kunskaper och förmåga att göra medvetna etiska ställningstaganden
Att alla tar avstånd från att människor utsätts för diskriminering eller kränkningar
Jämställdhet mellan flickor och pojkar
Att alla känner sig trygga på fritids
Att elever som kommer inflyttande särskilt tas om hand av personal och kamrater,
bilaga6
Att alla visar respekt och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv
Metoder och aktiviteter
Tillsammans med skolan arbetar vi mot uppsatta mål i Likabehandlingsplanen för
Stodeneskolans fritidshem. Varje fritidshem har en egen värdegrundsplan.
Fritidsråd och samling. Frågor som tas upp i fritidsrådet och på samling är t ex trivseln på
fritids och andra värdegrundsfrågor. Fritidspedagogerna ansvarar.
Gemensamma aktiviteter 4-5 gånger per läsår. Varje enskild avdelning ansvarar för varsin
aktivitet.
All personal ska uppmuntra och möjliggöra diskussioner om gällande värderingar och
normer (ordningsregler bilaga 2 i lokal arbetsplan och värdegrundsregler bilaga 3 i lokal
arbetsplan). Fritidspedagogerna lyfter dessa regler i början av varje läsår under samling
eller fritidsråd.
Elevhälsan träffas varannan vecka för kartläggningar, uppföljningar och samtal.
Nyinflyttade elever tas emot enligt en särskild rutin (bilaga 6 i lokal arbetsplan)
Nyinflyttade elever med annat modersmål än svenska tas emot enligt vår integrationsplan
(bilaga 7)
Trygghetsteamet träffas en gång varannan vecka och ska i september varje år presentera
sig för eleverna (bilaga 18 i lokal arbetsplan)
Vi arbetar med normer och värden utifrån den planering som finns i bilaga 12 i lokal
arbetsplan för att garantera trygghet, kamratskap och hög trivsel bland barnen.
Arbetet med hållbar utveckling har även i år betonats. Fritidshemmen arbetar aktivt med
att medvetandegöra barnen om kompostering, odling, minska ”slit och släng” –
inställningen, vara rädd om material och natur.
8
Uppföljning och utvärdering
Fritidsbarnens trivsel och vårdnadshavares åsikter utvärderas i kund- och
brukarundersökningen i åk 2. Vi utför även egna fritidshemsenkäter och intervjuer med
barn i övriga åldrar.
Ordningsregler och värdegrundsregler utvärderas varje år tillsammans med elevrådet i
maj.
Fritidspedagogerna utvärderar respektive avdelnings pedagogiska planeringar
kontinuerligt under läsåret.
Resultat KBU-undersökning 2015
KBU-undersökningen 2015 visar att de allra flesta av våra tvåor med fritidsplats känner sig trygga. Vi har
mycket goda resultat hos oss på Stodeneskolans fritidshem när det gäller KBU-undersökningen.
Resultat från kund och brukarundersökningen 2015
Fritidsbarnens svar i åk 2 är positiva. Barnen har fått ange på en skala från 1 till 4 där 1 är lägsta
värdet och 4 det högsta. På våra fritidshem svarade 100 av alla tvåor.
Siffrorna i parentes är genomsnittssiffrorna i kommunen för åk 2.
Trygghet och trivsel
Jag trivs på fritids
Genomsnittet för Stodenskolans fritidsbarn i åk 2 är 3,8 (3,8)
9
Jag känner mig trygg på fritids
Genomsnittet för Stodensskolans fritidsbarn i åk 2 är 3,8 (3,8)
Fritidspersonalen är rättvis
Genomsnittet för Stodenskolans fritidsbarn i åk 2 är 3,8 (3,7)
Det är bra stämning på fritids
Genomsnittet för Stodenskolans fritidsbarn i åk 2 är 3,7 (3,6)
Pojkar och flickor behandlas lika på fritids
Genomsnittet för Stodeneskolans fritidsbarn i åk.2 är 3,8 (3,7)
Fritidspersonalen lyssnar på mig
Genomsnittet för Stodeneskolans fritidsbarn i åk.2 är 3,9 (3,8)
Jag får vara med och bestämma på fritids
Genomsnittet för Stodeneskolans fritidsbarn i åk.2 är 3,4 (3,5)
Jag blir bra bemött av personalen på fritids
Genomsnittet för Stodeneskolans fritidsbarn i åk.2 är 3,9 (3,8)
När vi granskar resultatet från fritidsbarn i årskurs 2 kan vi utläsa att vi har mycket nöjda fritidsbarn. Det är
mycket höga resultat rakt över med toppar på personalens bemötande (3,9) och fritidspersonalen
lyssnar på mig (3,9). Det är endast en punkt som skiljer ut sig något och det är punkten för
medbestämmande/delaktighet där resultatet fortfarande är gott, men något lägre än övriga punkter. Just den
punkten har i flera år legat något lägre hos oss, men även i övriga kommunen. Det har jobbats medvetet under b la
fritidsråd/samlingar för att medvetande göra barnens möjligheter att påverka sin fritidsvardag för att på så sätt få
dem att känna en större delaktighet i verksamheten. Än ser vi dock ingen förändring utan värdet ligger i stort sett
still. I övrigt är det ingen eller mycket liten skillnad i svarsfrekvensen när det gäller flickor och pojkar utifrån
trivsel och trygghet.
Analys
Våra fritidshem stävar efter ett gott socialt klimat, där barnen känner sig trygga. KBUundersökningen visar att merparten av våra tvåor känner sig trygga, 94%, vilket är ett gott
resultat. Dock finns det fortfarande elever som upplever att de inte känner sig trygga alls och det
är en något vi får jobba med för att förbättra till nästa år . På våra fritidshem ska alla barn känna
sig trygga. Det är en grundbult för allt som sker i skola/fritidshem. Därför är pedagogerna, som
arbetar på fritidshemmen, vuxna förebilder och försöker hela tiden vara tydliga i sin vuxenroll
vad gäller gränssättning. Vi åtgärdar omedelbart negativa beteenden och kränkningar. Vi
uppmärksammar och berömmer bra beteenden allt enligt riktlinjerna i vår Likabehandlingsplan
för Stodeneskolans fritidshem.
Stodeneskolans fritidshem får goda siffror (3,8) på frågan kring jämställdhet och att pojkar och
flickor behandlas på samma sätt. Vi som arbetar på fritidshemmen har en viktig roll då det gäller
att bemöta pojkar och flickor. De ska ha lika stor del i verksamheten. Individens intresse får
bestämma val av aktivitet, inte om de är pojke eller flicka. Vi är medvetna när vi planera vår
verksamhet, så att pojkar och flickor får lika stort utrymme. Vi vill att barnen på våra fritidshem
ska få prova på och utveckla sina förmågor och intresse oavsett kön.
Om man tittar på staplarna och siffrorna kring trygghet och trivsel så ligger Stodeneskolans
fritidshem bra till. Det beror naturligtvis på flera saker, men något som vi tror spelar stor roll är
våra gemensamma aktiviteter. Grunden till de gemensamma aktiviteterna är att alla barn blandas
10
över från de olika fritidshemmen för att barnen ska känna trygghet, få en ökad känsla av
gemenskap och möjlighet till att lära känna nya vänner. Vi valde att ha kvar samma aktiviteter
som tidigare. Även att vi har välutbildad personal gör sitt till. Det är personal som studerat, lärt
sig om barn i dessa åldrar och som är engagerade.
Även våra värdegrundsplaner, som varje enskilt fritids har, tror vi spelar stor roll för trivsel och
trygghet. Värdegrundsplanerna som arbetslagen skrivit ner på fritids har varit i förebyggande
syfte. Planerna har gjort barnen mer delaktiga och det har kartlagts var konflikter oftast uppstår,
för att eliminera riskerna. Varje år utvärderas värdegrundsplanerna.
Den stapeln som ger fritidshemmen lägre siffror är frågan om barnen får vara med och
bestämma på fritids (3,4). Det är fortfarande ett hyfsat resultat, men här vill vi se högre poäng
och staplar. Vi tror fortfarande att djupintervjuer med barnen kan vara ett sätt att finna orsaken
till de lägre siffrorna och vad som skulle kunna göra siffrorna bättre.
Det är det viktigt att vi diskuterar och tillsammans bestämmer om vi gemensamt ska genomföra
djupintervjuer eller ej. Ska varje fritidshem bestämma själva? Intervjuerna tar tid att göra, men
samtidigt ger de oss viktig information om vår verksamhet.
Åtgärder och insatser läsåret 2014/2015
Frågan angående djupintervjuer behöver lyftas och de kommer genomföras. Med djupintervjuer
så får vi en än mer mångfacetterad bild av barnens trivsel och trygghet på fritids och kan lättare
analysera resultat av enkäter, förstå barnen samt förbättra vår verksamhet.
Temat för fritidshemmens dag är också något som skall fastställas med hjälp av barnen. Detta är
ett led i att öka barnens känsla att kunna påverka sin tillvaro på fritids och ger en ökad känsla av
lust och meningsfullhet.
I övrigt ska våra fritidshem vara en trygg och stimulerande plats. Det skall vara fritidshem som
både elever och personal känner lust att gå till. Vår värdegrund är väl förankrad hos alla. En viktig
uppgift för fritidspedagogerna är att hjälpa barnen att utveckla empati och respekt för andra
människors lika värde. Det arbetet löper som en röd tråd genom vår verksamhet. Utifrån vår plan
för likabehandling har alla fritidshemgjort en värdegrundsplan.
Samma normer och värderingar som föregående år gäller även 2015/2016
Aktiviteter och metoder är i stort sett lika, några arbetsplaner har små justeringar och finns i
Lokala arbetsplanen.
Forskning visar att man blir mer trygg om man känner flera på den verksamhet man befinner sig
och i olika åldrar. Två pedagoger på skolan gjorde under 2012/13 genomfört en studie
tillsammans med Karlstads universitet om värdegrund i allmänhet och vårt faddersystem i
synnerhet. Elevrådet, och samtliga elever i år 2 och 5 var delaktiga i studien. Med hjälp av studien
har faddersystemet uppdaterats och förändrats. Fortfarande är förändringen relativt färsk och vi
får i slutet av läsåret utvärdera faddersystemet en andra gång efter att förändringen trädde i kraft.
Ett exempel på förändring som föreslogs av eleverna var att istället för fadder en till en skulle det
vara grupper, så därför skapades förra året faddergrupper. Den strategin lever vidare även detta
år. Som startskott på förändringen anordnades en fadderdag i september-13, en sådan har även
genomförts ht 2014, där elever i olika åldrar arbetade tillsammans hela dagen. Vi tror att allt det
goda som kommer ur vårt förnyade faddersystem även kommer spilla över på verksamheten i
våra fritidshem och alltså gagnar all verksamhet som utförs i skolans lokaler. Utöver de ”specifika
fadderverksamheterna” så finns faddersystemet nu väl inbakat i skolvardagen. Många klasser
utnyttjar b la de äldre fadderbarnen som hjälp i klassrummen där de yngre jobbar. En mycket
enkel och uppskattad del av fadderverksamheten som kan ske flera gånger under en veckan.
Detta tror vi skapar en trygghet som i sin tur bidrar till en fin atmosfär på skolan.
11
Vi reder ut uppkomna konflikter skyndsamt, ibland enskild och ibland öppet på fritidshemmet.
Vid behov kontaktas hemmen. Vi dokumenterar noga. Varje konfliktsituation är unik och ska
utredas och åtgärdas med respekt för varje enskild individ.
Varje fritidshem ha gjort kartläggningar över var kritiska situationer kan uppstå och har utifrån
det ett medvetet tänk om var de vuxna behöver befinna sig för att verksamheten och barnen skall
må så bra som möjligt. Mer specifik information kring kartläggning av kritiska situationer följer
på syns nedan.
Exempel på åtgärder utifrån kritiska situationer från kartläggning:
Under fritidstid har vuxen, vid olika tidpunkter, uppsikt över de platser där det samlas eller rör
sig mycket barn. Det kan t ex vara i kapprum, vid mellanmålet eller i olika kösituationer. (För mer
detaljerad information se fritidsavdelningarnas separata kartläggningar av kritiska punkter och åtgärder)
På fritids genomförs fritidsråd och samlingar kontinuerligt där värdegrundsfrågor och aktuella
frågor samt dilemman tas upp och diskuteras. I dessa forum presenteras och diskuteras även
Stodeneskolans värdegrund. Vi diskuterar då även vad man kan göra på raster/utevistelser, vilka
regler som gäller för olika aktiviteter och ger barnen verktyg för att hantera situationer när
konflikter kan uppstå.
Inom skolans verksamhet bedrivs en aktiv fadderverksamhet vilket även spelar roll för barnens
trygghet och trivsel på fritids.
Vi uppmärksammar gott beteende genom att ge beröm.
Vi reder ut uppkomna konflikter skyndsamt, ibland enskild och ibland öppet på
fritidshemmet. Vid behov kontaktas hemmen. Vi dokumenterar. Varje konfliktsituation och ska
utredas och åtgärdas med respekt för varje enskild individ. Vid återkommande kränkningar
kopplas Trygghetsteamet in för att utreda situationen.
Vi utgår från följande åtgärdstrappa vid utredning av konflikter:
5. Trygghetsteamet inkallas.
4. Vid behov bokas ett möte
mellan föräldrar, ev elev och personal.
3. Kontakt med hemmet tas. (bedömning av Fp)
2. Berörda träffas och utreder vidare. (ofta reds det ut här).
Fp ansvarar.
1. Den närmsta vuxna ingriper och samtalar kort med berörda.
Ansvarig Fp informeras.
12
Exempel på samtalsmall likabehandling
Att utreda och åtgärda
Datum
Initierat
av:
Ansvarig:
Innehåll/ var hände det?:
Åtgärd/Uppföljning
Datum
Samtal
med:
Ansvarig:
Innehåll:
Åtgärd/Uppföljning
Datum
Samtal
med:
Ansvarig:
Innehåll:
Åtgärd/Uppföljning
Datum
Samtal
med:
Ansvarig:
Innehåll:
Åtgärd/Uppföljning
Åtgärder
Organisation/grupp/individ - nivå
Vem?
13
Överenskommelse för __________
Datum:
Närvarande:
Detta har hänt:
Så här vill jag att det ska vara:
Det här ska jag försöka göra:
Det här behöver jag hjälp med:
Utvärdering, datum:
På en skala 1-10 känns det så här nu:
----------------------------------------------------------------------------------------------------------1
Därför att:
10
ev. uppföljning igen: datum:
Underskrifter:
14
15
