Söderfjärdsskolans likabehandlingsplan

Söderfjärdsskolans
likabehandlingsplan
Handlingsplan mot alla typer av
kränkande behandling
VAXHOLM
Senast reviderad mars 2017
Innehållsförteckning
Likabehandlingsplan – varför det?
Sidan 3-4
Definition av begrepp
Sidan 5
Söderfjärdsskolans ställningstagande
Sidan 6
Förebyggande åtgärder
Sidan 7
Trivselregler
Sidan 8
Upptäcka Utreda Åtgärda
Sidan 9
Hur håller vi likabehandlingsplanen aktuell?
Sidan 10
Aktuell trygghetskartläggning av skolmiljön
Sidan 11-12
Aktuella åtgärder utifrån trygghetskartläggningen
Sidan 13
Bilaga 1: Åtgärder vid kränkande behandling/misstänkt mobbning
Sidan 14
Bilaga 2: Trygghetskartläggning, kopieringsunderlag
Sidan 15
Bilaga 3: Åtgärder efter kartläggning, kopieringsunderlag
Sidan 16
Bilaga 4: Dokumentationsblankett, kopieringsunderlag
Sidan 17
Bilaga 5: Anmälan till huvudman, kopieringsunderlag
Sidan 18
Bilaga 6: Söderfjärdsskolans likabehandlingsgrupp
Sidan 19
Bilaga 7: Trivselenkät, årskurs F – 2, kopieringsunderlag
Sidan 20-21
Bilaga 8: Trivselenkät, årskurs 3 – 6, kopieringsunderlag
Sidan 22-23
Likabehandlingsplan – varför det?
Lagar och styrdokument
Diskrimineringslagen
I diskrimineringslagen (2008:567) finns bestämmelser som har till ändamål att
motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter
inom utbildningsområdet oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell
läggning eller ålder.
Skollagen (2010:800) 6 kapitlet har till ändamål att motverka kränkande
behandling av barn och elever. I 10 § står det:” En lärare, förskollärare eller
annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit
utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att
anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får
kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande
behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till
huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna
kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som
skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.”
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
Lgr -11 säger ”Skolan skall främja förståelse för andra människor
och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och
utveckling skall prägla verksamheten. Ingen skall i skolan utsättas för
diskriminering pga. kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder,
funktionsnedsättning eller annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska
aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med
kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser”.
Värdegrunden uttrycker det etiska förhållningssätt som skall prägla
verksamheten. Skolan skall främja förståelsen för andra människor och
förmågan till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling
skall prägla verksamheten. Alla skall känna sig trygga i skolan och ingen ska
utsättas för kränkande behandling.
Arbetsmiljölagen AML (1977:1160), gäller även för barn/elever. Lagens
ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt
uppnå en god arbetsmiljö. Enligt AML ansvarar rektor/förskolechef för att det
finns förutsättningar för att skapa en god arbetsmiljö som lever upp till
bestämmelserna i AML.
Enligt brottsbalken (1962:700) är handlingar som kan betecknas som
misshandel, ofredande och olaga tvång straffbara. Rektor/förskolechefer skall
handlägga ärendet enligt riktlinjer mot hot om våld.
FN:s barnkonvention har sitt ursprung i principen om den inneboende
värdigheten hos alla människor och deras obestridliga rättigheter.
Barnkonventionen bygger på perspektivet barnets bästa ska alltid komma i
främsta rummet.
Definition av begrepp
Med direkt diskriminering menas, att man missgynnas pga. kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller
uttryck, sexuell läggning, ålder, funktionsnedsättning eller annan kränkande
behandling.
Indirekt diskriminering är när alla behandlas lika, där man missgynnas pga.
kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande
identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder, funktionsnedsättning eller annan
kränkande behandling.
Kränkande behandling kan handla om allt från enskilda kränkningar till
mobbning och trakasserier med olika förtecken, som till exempel kön, etnisk
tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck,
sexuell läggning, ålder, funktionsnedsättning eller annan kränkande behandling.
Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker
principen om alla människors lika värde.
Definitionen av kränkande behandling utgår från att den som utsatts för en
handling känner sig kränkt.
Om kränkningen sker vid upprepade tillfällen är det fråga om mobbning.
Mobbning är när en eller flera individer upprepade gånger och över tid blir utsatt
för negativa handlingar från en eller flera andra individer.
Kränkningar kan vara:
fysiska (t ex att bli utsatt för slag, sparkar och knuffar, oaktsamhet med andras
ägodelar, suckar, miner och gester)
verbala (t ex att bli hotad, retad, svordomar, fula ord, könsord, förolämpningar
eller bli kallad hora, bög)
psykosociala (t ex att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning, nonchalans mot
gemensamma regler)
text- och bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sms, mms, msn
facebook twitter)
Söderfjärdsskolans ställningstagande
Alla elever och vuxna ska känna sig trygga på Söderfjärdsskolan.
För att skapa trygghet och därigenom en god lärandemiljö arbetar vi kontinuerligt
med vår gemensamma värdegrund.
Vi på Söderfjärdsskolan accepterar inte någon form av diskriminering,
trakasserier eller annan kränkande behandling.
Alla som arbetar i skolan och på fritids har ett gemensamt ansvar
för att förebygga diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling.
Diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling mellan elev-elev,
elev-vuxen, vuxen-elev och vuxen-vuxen skall åtgärdas.
Förebyggande åtgärder
De utgår från Söderfjärdsskolans värdegrundsord: Trygghet, Respekt, Ansvar
Det förebyggande arbetet ska vara långsiktigt och omfatta såväl individ- som
grupp- och skolnivå.
Tydliga gemensamma trivselregler (se nästa sida), som diskuteras och revideras
varje läsårsstart tillsammans med elever, vårdnadshavare och personal.
All personal ingriper vid otrevligt språk, konflikter ”skojbråk”mm.
Personal föregår med gott exempel, både i handling och verbalt.
Personal skall kontinuerligt se på sitt eget förhållningssätt mot andra, barn som
vuxna.
Rapporteringsplikt till likabehandlingsgruppen vid misstanke om mobbning där
man muntligt eller skriftligt beskriver vad som hänt.
Värderings- och samarbetsövningar.
Rastvärdar.
Att ha uppsikt över platser där kränkande behandling kan uppstå såsom
omklädningsrum, kapprum, matkö m m.
Vi låter aldrig eleverna välja lag/kompisar i vår organiserade verksamhet.
Enkätundersökning bland eleverna ”Trivselenkät” genomförs en gång
per läsår.
Friendsutbildade kompisstödjare träffar regelbundet vuxna ansvariga för
kompisstödjargruppen. De är delaktiga i det förebyggande arbetet vid kränkningar
och mobbning.
Olika gemensamma aktiviteter, såsom lekdag, temadagar m.m
Fadderverksamhet.
Klassråd och elevråd.
Vi på Söderfjärdsskolan vill ha ett aktivt samarbete mellan hemmet och skolan.
Personal ska kritiskt granska läromedel/litteratur utifrån kön, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck,
sexuell läggning, ålder, funktionsnedsättning eller annan kränkande behandling.
Söderfjärdsskolans trivselregler
Utifrån ledorden i skolans värdegrund, trygghet – respekt – ansvar
• Vi är snälla mot varandra
• Vi hälsar på varandra
• Jag lyssnar när någon annan pratar
• Jag har ett trevligt sätt och språk
• Jag är ärlig och skyller inte ifrån mig
• Jag låter andras ägodelar vara ifred
• Jag tar mitt ansvar för att det är arbetsro i skolan
• Jag är rädd om skolans saker
• Mobiltelefoner hålls avstängda till dess att eleven lämnar skolan.
(ev. tillåtelse att använda den kan ges av ansvarig pedagog)
• Lek på skolgården men var rädd om buskar och träd
• Snöbollskastning är förbjuden
• Hjälm krävs för att få åka i stora backen
Vem kontaktar jag vid misstanke om kränkande behandling?
För att anmäla ett ärende så skall du som elev, vårdnadshavare eller personal
vända dig till ansvarig lärare, skolans likabehandlingsgrupp eller rektor.
Elev som upplever sig kränkt av en vuxen på skolan vänder sig i
första hand till skolans rektor eller skolsköterska. Rektor ansvarar för att
uppgifterna utreds så fort man får kännedom om att kränkningar har eller kan ha
inträffat.
Personal som upplever sig kränkt av elev uppmanas att vända sig till
rektor, skolans skyddsombud eller likabehandlingsgruppen. Se också Vaxholms
stads handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling.
Upptäcka Utreda Åtgärda
Upptäcka.
När elever, kompisstödjare, vårdnadshavare eller personal i skolan ser eller får en
signal om kränkande behandling/mobbning informeras ansvarig lärare och vid
behov likabehandlingsgruppen (åtgärderna dokumenteras).
Utreda och åtgärda - se bilaga 1
Om kränkningen inte upphör: Tar likabehandlingsgruppen vid och har samtal
med de inblandade. Samtalen dokumenteras. De inblandade elevernas
föräldrar informeras.
Om kränkningen inte upphör: Kallar elevhälsogruppen på skolan till ett möte
med föräldrar och elev.
Om kränkningen inte upphör: Kallar rektor till samtal tillsammans med Barn- och
ungdomsgruppen, i Vaxholms stad.
Om kränkningen inte upphör: Sker en polisanmälan.
Hur håller vi likabehandlingsplanen aktuell?
Föräldrar skall årligen få information om likabehandlingsplanen på höstens
föräldramöten. Föräldrar skall ha möjlighet att ge sina synpunkter på
likabehandlingsplanen till Söderfjärdsgruppen, där den ska diskuteras inför den
årliga revideringen.
Elever skall årligen få information om likabehandlingsplanen på höstens första
klassråd. Elever skall ha möjlighet att ge sina synpunkter till elevrådet där den
ska diskuteras inför den årliga revideringen.
Personal skall årligen få information om likabehandlingsplanen på höstens första
personalkonferens. Personal skall ha möjlighet att ge sina synpunkter på planen
till skolans likabehandlingsgrupp.
Synpunkterna från Söderfjärdsgruppen, elever och personal sammanställs av
likabehandlingsgruppen inför den årliga revideringen.
Planen skall finnas tillgänglig för alla berörda samt läggas ut på skolans hemsida.
Åtgärd
Följa upp, utvärdera och revidera
likabehandlingsplanen årligen i samverkan med
personal, elever och föräldrar.
Återkoppling av trivselenkäten till
föräldrar/föräldraråd.
Ansvarig
Rektor
Återkoppling av trivselenkäten till elever.
Klasslärare
Återkoppling av trivselenkäten till all personal.
Tydliggöra innehållet i likabehandlingsplanen för
personal, elever och föräldrar.
Likabehandlingsgruppen
Rektor till personal vid
höstterminens start.
Rektor till föräldraråd
vid höstterminens första
möte.
Personal till elever vid
höstterminens start.
Personal till föräldrar
vid höstterminens första
föräldramöte.
Rektor
Plan för kompetensutveckling av personal gällande
förebyggande och åtgärdande arbete med
diskriminering och kränkande behandling.
Information och presentation av skolans
likabehandlingsgrupp och dess arbete till elever och
personal vid höstterminens start.
Se till att aktuell likabehandlingsplan finns att tillgå på
skolans hemsida.
Rektor
Likabehandlingsgruppen
Rektor
Trygghetskartläggning av skolmiljön på
Söderfjärdsskolan
Utgår från trivselenkäten 2016 som elever i årskurs F – 6
fyllt i.
En enkät för åk F-2 och en för åk 3-6.
Sammanfattning:
Enkäten genomfördes under vecka 43 år 2016. Svarsfrekvensen var 91%,
vilket är 307 elever av 338. (96,4% 2015). Det var 129 elever som
svarade i åk f-2 och 178 elever som svarade i åk 3-6. På grund av ny enkät
till årskurs 3-6 går det inte att göra jämförelser med tidigare års resultat.
Skola/fritids:
På frågan om de trivs i skolan har 95 % (169 elever) i åk 3-6 uttryckt att
de trivs i skolan alltid eller för det mesta. I åk f-2 är svaren på frågan om
hur det känns när de går till skolan till 98% positiva eller neutrala. Endast
två elever uttrycker ledsen mun.
Det är 19 elever (10%) i åk 3-6 som uttrycker att någon annan är utanför.
Det är 7 elever (4%) som själva känner sig utanför.
I åk f-2 har 95% (123 elever) valt glad eller neutral mun på frågan om hur
de känner sig på fritids. 4 elever valde ledsen mun, precis som 2015 då det
också var 4 ledsna munnar. I åk 3-6 är det 89 % (80 av 90 elever) som
trivs på fritids alltid eller för det mesta.
Inomhus:
I klasserna F-2 uttrycker 8 % (10 elever) att det är negativt att gå på
toaletten. Vi ska vara medvetna om detta och fortsätta stötta eleverna i
deras toalettbesök.
I åk 3-6 är det 23 % som upplever att det aldrig eller nästan aldrig är
arbetsro i klassrummet. De klasser där det är aktuellt är medvetna om
problemet och arbetar på olika sätt för att förbättra arbetsron.
Skolgården:
I åk F-2 väljer 98% (126 elever) den glada gubben på frågan om hur de
trivs på rasten. Även i åk 3-6 är det 97% (172 elever) som uttrycker att de
känner sig trygga på skolgården alltid eller för det mesta. 94 % (167
elever) i åk 3-6 har någon att vara med på rasterna alltid eller för det
mesta.
En skriftlig kommentar från en klass i F-2 uttrycker att de vuxna ute på rast
inte är uppmärksamma på eleverna utan står och pratar med varandra. Vi
som är ute och rastvärdar måste vara närmre eleverna så vi ser och hör det
som händer.
Matsal:
83 % (147 elever) av eleverna i åk 3-6 känner att de har matro i matsalen
och i åk f-2 är det 98% (127 elever) som uttrycker glad eller neutral mun
på frågan hur de känner sig när de äter i matsalen.
Idrottshallen med omklädningsrum:
I f-2 är samtliga svar positiva när det handlar om idrottshallen och
omklädningsrum.
89% (159 elever) i åk 3-6 tycker att det fungerar bra i
omklädningsrummen alltid eller för det mesta. Detta är en stor förbättring
från tidigare år. Dock skriver några i utrymmet för egna kommentarer att
de önskar duschdraperier till duscharna för att få vara i fred.
Annat: I de fall det finns ledsna munnar, i enkäten för f-2, är klasslärare
medvetna om vilka elever och problem det rör.
Bilaga 2 och 3 är kopieringsunderlag som uppdateras efter varje
trygghetskartläggning av skolmiljön.
Åtgärder som vidtagits efter kartläggning av
skolmiljön.
Datum för beslut av åtgärder mars 2017
Hur upplever personalen elevernas uppfattning, kommentarer.
Vi ser i enkäten att en stor del av eleverna känner sig trygga i skolan,
något vi också upplever. Vi ser också att vi måste jobba med
vuxennärvaron på rasterna och vara närmre eleverna. Vi ser att de yngre
eleverna är mer positiva till matron i matsalen än de äldre.
Inomhus:
Toaletterna är fortsättningsvis ett förbättringsområde. Vi måste hjälpas åt
att hålla snyggt och rent, här har alla ett eget ansvar. Arbetsron i
klassrummen är även det ett fortsatt förbättringsområde, som vi
kontinuerligt jobbar med för att förbättra.
Skolgård:
Vi som rastvärdar behöver vara närmre eleverna så vi ser och hör vad som
händer. Fortsatt uppsikt vid bollplaner och pingisbord. Fotbollsmålen
behöver förankras, som en säkerhetsåtgärd.
Påminna varandra innan man går ut på rast, att alla ska kunna ha en aktiv
och rolig rast tillsammans med kompisar.
Matsal:
En del klasser har några tysta minuter under lunchen, för att dämpa
ljudnivån. Alla försöker att vara lugna och prata lågt i matsalen. Det är
viktigt att alla torkar och gör fint efter sig vid bordet.
Idrottshall med omklädningsrum:
Vi fortsätter med så hög vuxennärvaro som möjligt. Vi jobbar på att
eleverna ska få duschdraperier, för att göra det till en tryggare plats.
Annat:
Uppföljning av elever som känner sig utsatta eller där någon annan tycker
att någon är utsatt, har vi i möjligaste mån följt upp med samtal.
Skillnad på svaren i år jämfört med förra årets enkät:
I och med att vi har ny enkät för i år så går det inte att göra jämförelser
med tidigare års enkäter.
Bilaga 1
Utredning och Åtgärder vid kränkande behandling och misstänkt
mobbning mellan elever
Kränkande behandling
Personal som uppmärksammar eller får kännedom om händelsen samtalar med
berörda elever. Vid behov informeras vårdnadshavare. Händelsen skall följas upp
av berörda och dokumenteras.
Mobbning
Alla kränkningar och mobbningsärenden skall dokumenteras av berörd personal.
Se bilaga 4 och 5.
Om kränkningen sker vid upprepade tillfällen, anmäl till likabehandlingsgruppen
som arbetar enligt följande:
Steg 1
Samlar konkret information.
Steg 2
Samtal med den utsatte.
Steg 3
Samtal med den elev eller elever som uppfattas som mobbare.
Steg 4
Uppföljning och eventuellt fortsatta åtgärder.
Föräldrar till både den utsatte eleven och den/de som mobbar blir snarast
kontaktade under arbetsgången men dock inte före steg 3.
Steg 2 och 3 bör genomföras samma dag.
Arbetet får aldrig avslutas förrän den mobbade anser att mobbningen har
upphört och vi vuxna är övertygade om att så är fallet.
Om samtalen inte har någon effekt sker det en diskussion angående vidare
åtgärder mellan hemmet och skolan.
Bilaga 2
Trygghetskartläggning av skolmiljön på
Söderfjärdsskolan utifrån trivselenkäten.
Utgår från senaste enkät. Där alla elever i årskurs F - 6 fått fylla i svar på några
frågor
Sammanfattning:
Inomhus:
Skolgården:
Matsal:
Idrottshallen med omklädningsrum:
Annat:
Bilaga 2 och 3 är kopieringsunderlag som uppdateras efter varje
trygghetskartläggning av skolmiljön.
Bilaga 3
Åtgärder som vidtagits efter kartläggning av skolmiljön.
Datum för beslut av åtgärder.
Hur upplever personalen elevernas uppfattning, kommentar.
Inomhus: åtgärd……
Skolgård: åtgärd………
Matsal: åtgärd…….
Idrottshall med omklädningsrum: åtgärd……
Annat:…..
Bilaga 4
Söderfjärdsskolan
Dnr. ____/_____
Dokumentation av ärende gällande kränkande behandling/mobbing
Berörda elever
Klass
Berörda vuxna
Roll
Beskrivning av det inträffade
Kronologi av möten, samtal etc.
Vidtagna åtgärder
Uppföljning
Ärendet avslutat – motivering
Övrigt
Övrigt
Bilaga 5
ANMÄLAN OM KRÄNKANDE
BEHANDLING
Diarienummer
Enligt Skollagen 6 kap 10 §
Anmälan lämnas till Utbildningsförvaltningen
Anmälan gäller enhet
Ange namn på förskola/skola/fritidshem
Avdelning / klass
Händelse
Ange typ av händelse
Kränkande behandling
Trakasserier
Sexuella trakasserier
Datum
Underskrift
Namnförtydligande
Anmälan om kränkande behandling till huvudman
Utredning har påbörjats
Datum
Underskrift
rektor/förskolechef
Namnförtydligande
Uppföljning huvudman
Uppföljning genomförd
Datum
Underskrift
Namnförtydligande
Bilaga 6
Söderfjärdsskolans likabehandlingsgrupp består av
Ingrid Alfredsson
[email protected]
Birgitta Björkman
[email protected]
Inger Olsson
[email protected]
Christel Dahlgren
[email protected]
Likabehandlingsgruppen träffas varje vecka för att samla information och
inventera klimatet i skolan.
Vid behov kallas annan berörd personal till dessa möten.
Bilaga 7
Hur trivs du i Söderfjärdsskolan?
Pojke
Flicka
Hur känner du dig när du …..
1. går till skolan
2. har lektion i klassrummet
3. är med dina klasskamrater
4. är på rast
5. behöver gå på toaletten
6. har idrott
7. äter i matsalen
8. är på fritids
Klass ___________
Forts. Bilaga 7
Prata om utemiljön med dina elever.
Finns det platser på skolgården där eleverna känner sig otrygga?
I så fall, skriv ner deras reflektioner här:
Bilaga 8
SÖF
trivselenkät
2016
Ansvar och inflytande
1
nej
2
nästan
aldrig
3
för det
mesta
2
nästan
aldrig
3
för det
mesta
4
ja
1. Får du veta vilka mål du ska nå i alla ämnen?
2. Får du vara med och påverka hur du ska arbeta?
3. Gör du ditt bästa i arbetet i skolan?
4. Kommer du i tid till lektioner?
5. Får du möjlighet att samarbeta med dina skolkamrater?
6. Jag vet vad som skrivs om mig i min IUP i Unikum
7. Fungerar klassrådet bra?
8. Följer du skolans regler?
9. Gör du ditt bästa med dina hemuppgifter?
10. Bidrar du med arbetsro?
Arbetsglädje
1
nej
11. Är det arbetsro i klassrummet?
12. Får du lära dig att arbeta på olika sätt i klassrummet?
13. Är du nöjd med vad du hittills har lärt dig i skolan?
14. Lyssnar dina kamrater på vad du tycker?
15. Lyssnar dina lärare på vad du tycker?
16. Får du beröm när du gjort något bra?
4
ja
Forts. bilaga 8
Utveckling
1
nej
2
nästan
aldrig
3
för det
mesta
2
nästan
aldrig
3
för det
mesta
4
ja
17. Jag tycker lärarna förklarar så att jag förstår.
18. Pratar du med din lärare om hur du kan lära dig mer?
19. Får du den hjälp du behöver i ditt skolarbete?
Trygghet och trivsel
1
nej
20. Är ditt klassrum trivsamt?
21. Får du matro vid lunchen?
22. Känner du dig trygg på skolgården
23. Fungerar det bra i omklädningsrummen när ni har idrott?
24. Har du någon att vara med på rasterna?
25. Motverkar de vuxna aktivt att någon behandlas illa?
26. Känner du dig utanför?
27. Känner du till någon annan som är utanför?
28. Trivs du i skolan?
29. Trivs du på fritids? (om du inte går på fritids, hoppa över)
30. Vet du vart du ska vända dig om du känner dig illa
behandlad?
4
ja