Lokal arbetsplan mot kränkande behandling i

Reviderad: 2008-11-15
Utskrivet: 2017-07-15
Likabehandlingsplan
- med lokal arbetsplan mot kränkande
behandling för Gällö skola 6-9
1 § Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter
samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen har
också till ändamål att motverka annan kränkande behandling. Denna lag
tillämpas på utbildning och annan verksamhet som avses i skollagen
(1985:1100).
(Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan
kränkande behandling av barn och elever)
W:\Gemensam\larare skolan\Gällö skola 6-9\Likabehandlingsplan
Vid Gällö skola arbetar alla för






Att alla barn och vuxna har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter i skolan
oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning
eller funktionshinder.
Att utveckla våra elever till demokratiska medborgare genom att verka för
demokratiska arbetsformer, och att ge kunskap om demokratins innehåll och former.
Att det råder ett tryggt klimat och en god stämning mellan alla som arbetar där.
Att vi ska känna stolthet över vår skola och det arbete vi utför tillsammans.
Att utveckla elevernas förmåga att känna ansvar och visa respekt för sig själv och sin
omgivning.
Att likabehandlingsplanen med lokal arbetsplan mot kränkande behandling ska vara
ett aktivt redskap.
Detta innebär att





Ingen vid Gällö skola ska utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller
funktionshinder. Inte heller ska någon vid Gällö skola utsättas för trakasserier eller
annan kränkande behandling.
Alla ska känna att de blir respekterade av såväl elever som personal.
Alla ska känna sig trygga i skolan.
Alla vet vem de ska vända sig till då de själva eller någon kamrat/arbetskamrat
behöver hjälp.
Alla på skolan medvetet och engagerat arbetar för att likabehandlingsplanen med lokal
arbetsplan mot kränkande behandling följs.
Demokratiarbete



I alla årskurser finns klassråd.
På skolan har vi elevråd och skolråd ( med elev- föräldra- skollednings - och
personalrepresentanter).
Vi arbetar aktivt för att de demokratiska grundvärderingarna skall genomsyra all
verksamhet.
Arbetssätt
 Alla får träna sig i att kunna uttrycka tankar och känslor.
 Vi uppmanar eleverna att våga prata med varandra och med vuxna om kränkande
behandling. Detta sker bl a i samband med klassråd och under kontaktlärartid. Ansvar:
kontaktlärarna.
 Vi använder oss av bland annat
- samarbetsinlärning
- diskussioner
- reflektion
- loggboksskrivande
- drama och rollspel
- konflikthantering och kunskap om olika härskartekniker
- olika samtalsgrupper t ex flickor - pojkar
- ART (Agression Replacement Training)
2
Vår definition av kränkande behandling




Kränkande behandling kan finnas i form av diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling som inte har samband med diskrimineringsgrunderna (kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller
funktionshinder).
Kränkande behandling kan vara svordomar, fula ord, könsord, förolämpningar, slag,
sparkar, knuffar, fasthållning, utfrysning med mera.
Kränkande behandling kan vara hot, miner, suckar, gester, skratt, fniss, klotter,
anonyma brev, e-post, SMS, MMS med mera.
Mobbning är när någon eller några upprepade gånger kränker en person.
Förebyggande insatser

Alla som arbetar vid Gällö skola ansvarar för att det råder ett tryggt klimat och en god
stämning mellan alla på skolan.
Ansvar: Elever och all personal

Skolans likabehandlingsplan med lokal arbetsplan för kränkande behandling
aktualiseras årligen i årskurs 6-9 genom information till elever, personal och föräldrar.
Ansvar: Skolledningen
 Vid läsårets början aktualiseras de nya ordningsreglerna med elever (kontaktlärartid),
föräldrar ( föräldramöten och skolrådet) och personal (studiedagar).

Elevmedlare, kamratstödjare och elevskyddsombud är en viktig resurs i vårt
förebyggande arbete mot kränkande behandling. De träffas regelbundet och får
dessutom utbildning för sina uppdrag.
Ansvar: Utvecklingsledaren /personalrepresentanter/ drama-och
genuspedagog

Personal i antimobbningsteamet ansvarar för att arbetet mot kränkande behandling blir
en naturlig del av det vardagliga arbetet, gärna i samarbete med elevmedlarna.
Ansvar: Antimobbningsteamet

Rastvärdssystemet skall fungera så att skolan har god tillsyn över eleverna på raster.
Personalen är observant på vad som händer bland eleverna.
Ansvar: Skolledningen samt all personal

Trygghetsvandring: Identifiera platser / situationer under skoldagen som skulle kunna
inbjuda till utrymme för kränkande behandling.
Ansvar: Utvecklingsledaren och elevskyddsombuden.

Årligen återkommande intern- (dramapedagog, genuspedagog och NAVET) och
extern- (kurser och föreläsningar) kompetensutveckling av personalen.
Ansvar: Skolledningen
3

Enkäten ”kränkande behandling” (bilaga 1) genomförs varje år under vårterminen.
Resultaten redovisas, följs upp och diskuteras. Föräldrarna tar del av resultatet t.ex. i
samband med föräldramöten/utvecklingssamtal. En samanställning av resultaten
redovisas i lokala skolrådet.
Ansvar: Kontaktlärarna i resp årskurs ser till att enkäten genomförs och
sammanställs. Klassens resultat redovisas och följs upp. Skolledningen ansvarar
för att resultatet sammanställs och presenteras för föräldrar och elever.

Likabehandlingsplanen utvärderas årligen av personal, elever och föräldrar under
vårterminen och revideras vid behov.
Ansvar: Skolledningen
Åtgärdande insatser

Vi reagerar alltid omedelbart på kränkande behandling och dåligt språkbruk När vi
misstänker eller får kännedom om att elever eller personal utsätts för mobbing /
kränkande behandling följer vi vår handlingsplan för omedelbart ingripande:
 Arbetslaget avgör och beslutar vem som tar ansvaret för att
handlingsplanen sätts igång och följs upp.
 Vid behov tar personalen hjälp av antimobbteamet och /eller
elevvårdsteamet för att genomföra samtalen.
 Vi talar alltid enskilt med de inblandade vid någon form av kränkande
behandling.
 När det gäller elever informeras vårdnadshavare.
 När det gäller vuxna tar utvecklingsledaren ansvar – vid behov i samråd
med rektor.
 Ta reda på så mycket fakta du/ni kan:
- Vilka är mobbaren/na?
- Hur ser mönstret ut ?
- Konkreta detaljer ?
- Samtalsledaren dokumenterar varje samtal (bilaga 2).
 Förbered samtal genom att ordna rum och tid där ni kan samtala ostört.
 Enskilda samtal med mobbarna i tur och ordning vid samma tillfälle.
 Framlägg alla fakta du känner till.
 Fråga därefter:
- Stämmer den information jag har fått?
- Undvik varför-frågor!

Uppmuntra alla egna ideér från mobbaren om hur det ska bli ett
omedelbart slut på den kränkande behandlingen.
 Vid behov upprättar kontaktläraren ett åtgärdsprogram.
 Var tydlig med att tala om att vi noga kommer att följa upp det hela och
förvissa oss om att all form av kränkande behandling har upphört.
 Kom överens om ny samtalstid.
 Redogör för vad som händer vidare om inte överenskommelsen håller:
- Samtal med elevvårdsteamet
- Återkommande samtal med vårdnadshavare/elever/skola
- Kontakt med skolledning och vidare skolchef och personalchef.
- Kontakt med socialtjänst.
 Handlingsplan vid E-mobbing finns ( bilaga 3).
4
Samtal med den som har blivit utsatt för kränkande behandling:
Eftersom han eller hon ofta är rädd för negativa efterverkningar är det viktigt att garantera
den / de utsatta skydd och effektiv uppföljning. Ibland kan man få påbörja arbetet utan
den utsatta elevens medgivande. Det är då extra viktigt med en tät och noggrann
uppföljning. Vårdnadshavarna till den som har blivit utsatt för kränkande behandling hålls
informerade.
Samtal med den som har utsatt någon för kränkande behandling:
Var tydlig när det gäller syftet ”vi accepterar inte någon form av kränkande behandling
och kommer att se till att den upphör”. Det är viktigt att den som kränker någon blir
medveten om att det sker uppföljningar. Om flera elever deltar i de kränkande
handlingarna är det viktigt att samtala med dessa elever i snabb följd så de ej har
möjlighet att samtala med varandra. Detta för att se till att de ej hinner påverka varandra.
I vissa fall kan det vara lämpligt att ordna samtal mellan den eller de som kränkt någon
och den som blivit utsatt för de kränkande handlingarna. Dessa samtal ska ske under två
eller flera vuxnas ledning. Ett liknande samtal kan också ordnas för vårdnadshavarna till
de inblandade eleverna.
Ansvar: Den som har observerat den kränkande handlingen samt representant från
antimobbningsteamet.
Vid allvarliga former av kränkande behandling informeras vårdnadshavarna till alla
inblandade elever, helst samma dag som de enskilda samtalen skett. Vårdnadshavarna
erbjuds att komma till skolan för ytterligare samtal. Det är viktigt att få till stånd ett
positivt samarbete med vårdnadshavarna.De kan vara en resurs till att få den kränkande
behandlingen att upphöra.
Ansvar: Kontaktlärarna och antimobbningsteamet samt eventuellt elevvårdsteam
och rektor
Uppföljande insatser
Den elev som varit utsatt för kränkande behandling behöver ofta mycket stöd för att återfå
självkänslan. Det görs en bedömning om eleven behöver extra stöd från någon i
elevvårdsteamet eller från andra experter. Det genomförs täta uppföljningar i början för att
säkerställa att de kränkande handlingarna upphört efter samtalen.
Ansvar: Kontaktlärare samt antimobbningsteam
Om den kränkande behandlingen trots allt fortsätter, vidtas ytterligare åtgärder. Beroende
på situationen kan åtgärderna variera. Det kan exempelvis handla om flera samtal ledda av
rektor/elevvårdsteam, omfördelning av klassen/gruppen eller att som sista utväg förflytta
elev-/er till en annan skola.
Ansvar: Rektor och elevvårdsteamet
Dokumentation
Samtliga samtal med elever som varit inblandade i en kränkande händelse dokumenteras.
Här ska ingå händelse, vilka som varit inblandade, åtgärder samt datum för uppföljning.
Mall för protokoll bifogas (bilaga 2)
Då ärenden rapporterats till elevvårdsteamet sker alltid dokumentation och förvaring
enligt de regler som finns för elevvårdsteamet.
Ansvar: Berörd personal och rektor.
5
Lagar och förordningar
Skollagen
Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde
och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan […]
aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska
beteenden. (1 kap 2§)
Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande
behandling av barn och elever
Definitioner
2 § I denna lag avses med
elev: den som utbildas eller söker utbildning enligt skollagen (1985:1100),
barn: den som deltar i eller söker till förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg enligt
skollagen,
personal: anställda och uppdragstagare i utbildning och annan verksamhet,
etnisk tillhörighet: att någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller
etniska ursprung, ras eller hudfärg,
sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning,
funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en
persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen,
har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå,
trakasserier: ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet, och som
1. har samband med
– etnisk tillhörighet (etniska trakasserier),
– religion eller annan trosuppfattning (trakasserier på grund av religion eller
annan trosuppfattning),
– sexuell läggning (trakasserier på grund av sexuell läggning),
– funktionshinder (trakasserier på grund av funktionshinder),
– kön (trakasserier på grund av kön), eller
2. är av sexuell natur (sexuella trakasserier),
annan kränkande behandling: ett uppträdande som annars kränker ett barns eller
en elevs värdighet.
Likabehandlingsplan
6 § Huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmer skall se till att det
finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. Planen skall syfta till att främja
barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra
trakasserier och annan kränkande behandling. I planen skall planerade åtgärder redovisas.
Planen skall årligen följas upp och ses över.
Skyldighet att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling
7 § Huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmer skall vidta
åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och
annan kränkande behandling.
6
Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier och annan kränkande behandling
8 § Om huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande
ledningsfunktion eller annan personal får kännedom om att ett barn eller en elev i
verksamheten anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling i
samband med att verksamheten genomförs, skall huvudmannen eller den huvudmannen
bestämmer utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta de åtgärder som
skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier eller annan kränkande
behandling.
Förbud mot diskriminering
Direkt diskriminering
9 § Huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande
ledningsfunktion eller annan personal får inte missgynna ett barn eller en elev genom att
behandla barnet eller eleven sämre än denne företrädare för verksamheten behandlar, har
behandlat eller skulle ha behandlat något annat barn eller någon annan elev i en jämförbar
situation, om missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.
Indirekt diskriminering
10 § Huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande
ledningsfunktion eller annan personal får inte missgynna ett barn eller en elev genom att
tillämpa en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt
men som i praktiken särskilt missgynnar barn eller elever med visst kön, viss etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller visst
funktionshinder. Detta gäller dock inte om bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet
kan motiveras av ett berättigat mål och medlen är lämpliga och nödvändiga för att uppnå
målet.
Trakasserier
11 § Huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande
ledningsfunktion eller annan personal får inte utsätta ett barn eller en elev för trakasserier.
Instruktioner att diskriminera
12 § Huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande
ledningsfunktion eller annan personal får inte lämna order eller instruktioner om
diskriminering av ett barn eller en elev i sin verksamhet enligt 9-11 §§.
Förbud mot annan kränkande behandling
13 § Huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande
ledningsfunktion eller annan personal får inte utsätta ett barn eller en elev för annan
kränkande behandling.
Förbud mot repressalier
14 § Huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande
ledningsfunktion eller annan personal får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier
på grund av att barnet eller eleven har anmält eller påtalat att någon i verksamheten
handlat i strid med denna lag eller på grund av att barnet eller eleven har medverkat i en
utredning enligt denna lag.
7
LPO-94:
Skolans värdegrund
 Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg
om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten. Ingen skall
i skolan utsättas för mobbning.

Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas. Främlingsfientlighet och intolerans
måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser
Mål och riktlinjer – Normer och värden
 Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt
samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk
vardaglig handling.

Skolan skall sträva efter att varje enskild elev tar avstånd från att människor utsätts för
förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att bistå andra människor.

Alla som arbetar i skolan skall i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av
solidaritet mellan människor

Alla som arbetar i skolan skall aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer
eller grupper

Läraren skall uppmärksamma och i samråd med övrig personal vidta nödvändiga
åtgärder för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling.
Rektors ansvar
Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har därvid, inom givna ramar, ett särskilt ansvar
för att […] upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera skolans handlingsprogram för att
förebygga och motverka alla former av kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska
beteenden bland elever och anställda.
Arbetsmiljölagstiftningen





Enlig arbetsmiljölagstiftningens regelverk är även elever att betrakta som arbetstagare
fr.o.m. förskoleklass
Dessa föreskrifter gäller all verksamhet där arbetstagare kan utsättas för kränkande
särbehandling. Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller
negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt
och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap.
Arbetsgivaren skall planera och organisera arbetet så att kränkande särbehandling så
långt som möjligt förebyggs
Arbetsgivaren skall klargöra att kränkande särbehandling inte kan accepteras i
verksamheten
I verksamheten skall finnas rutiner för att på ett tidigt stadium fånga upp signaler om
och åtgärda sådana otillfredsställande arbetsförhållanden, problem i arbetets
organisation eller missförhållanden i samarbetet, vilka kan ge grund för kränkande
särbehandling.
8

Om tecken på kränkande särbehandling visar sig skall motverkande åtgärder snarast
vidtas och följas upp. Därvid skall särskilt utredas om orsakerna till brister i
samarbetet står att finna i arbetets organisation.
Arbetstagare som utsatts för kränkande särbehandling skall snabbt få hjälp eller stöd.
Arbetsgivaren skall ha särskilda rutiner för detta.
Bräcke kommuns skolplan Mål 2:1
Alla känner sig lika mycket värda oavsett kön, handikapp och kultur. Ingen utsätts för
kränkande behandling eller hot. Alla visar varandra ömsesidig respekt och arbetar för
jämställdhet.
Åtgärder
 Alla anställda bemöter och motarbetar all form av våld, mobbning, kränkande språk,
främlingsfientlighet, drogkultur eller andra former av kränkningar
 Alla skolor har åtgärdsplaner mot mobbning
 Jämställdhetsarbete bedrivs i alla enheter.
Telefonlista
Gällö skola
Personalrum enhet 6-9
Arbetsrum 1
Arbetsrum 2
Arbetsrum 3
Arbetsrum 4
Personalrum enhet särskola
Skolexpedition, Sylvia Tjärnsved
Rektor Anna Nilsson
Utvecklingsledare 6-9, Bengt Sparby
Utvecklingsledare särskolan,
Jeanette Blomqvist
Elevvårdsteam 6-9 och särskolan
Rektor Anna Nilsson
Utvecklingsledare Bengt Sparby
Utvecklingsledare JeanetteBlomqvist
Kurator Malena Johansson
Skolsköterska Annika Sjövill
Specialpedagog Magdalena Risselborn
SYV Bo Nikander
telefonnummer
0693-164 44
0693-164 42
0693-164 41
0693-164 39
0693-164 38
0693-164 83
0693-164 30
0693-164 40
0693-164 52
interntel.nr
964 44
964 42
964 41
964 39
964 38
964 83
964 30
964 40
964 52
0693-164 83
964 83
0693-164 40
0693-164 53
0693-164 83
0693-164 43
0693-164 36
0693-164 64
0693-164 33
964 40
964 53
964 83
964 43
964 36
964 64
964 33
9
Litteratur
Fors Z. Obalans i makt – fallstudier av barnmobbning 1993
Heinemann, P P. Mobbning – gruppvåld bland barn och vuxna. Natur och kultur. Stockholm 1972
Lagerman, A. Stenberg P. Att stoppa mobbning går. Gothia
Olsson C. Mobbning och våld i verkligheten. Warne förlag 1998
Olweus D. Mobbning bland barn och ungdom. Rädda barnen
Olweus, D. Mobbning i skolan. Vad vi vet och vad vi kan göra. Liber utbildning. Stockholm 1994
Nissen, P. Involveringspedagogik, Gyldendal. Köpenhamn 1976
Pikas, A. Så stoppar vi mobbning. Prisma. Stockhoplm 1975
Rosenqvist H. Hot och våld i skolans arbetsmiljö. Arbetarskyddsstyrelsen 2000
Grundskoleförordningen
Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever Utfärdad:
2006-02-16
Arbetsmiljölagen
Kränkande särbehandling (AFS 1993:17)
Våld och hot i arbetsmiljön (AFS 1993:2)
Lärares rätt att ingripa i våldssituationer. (SO 1989)
Skall vi ringa polisen? Rikspolisstyrelsen och skolverket 1999
Arbetsmiljöverkets skrifter
- Att känna sig trygg […] mot mobbning och våld i skolan. (ADI 458)
- Att trivas i skolan (ADI 432)
Olikas lika värde – om arbetet mot mobbning och kränkande behandling. Myndigheten för skolutveckling (Liber
ISBN 91-85128-19-8)
10
Mobbnings-/Kränkande behandlingssamtal
Reviderad 2006-05-23
Elev:
Samtalsledare:
Medverkande:
Protokollförare:
Vad har hänt?
Vilka var inblandade?
Vad kan Du göra för att det inte ska hända igen?
11
Uppföljning
Kontakt med vårdnadshavare. Ansvarig:_____________
Elev
Samtalsledare
Protokollförare
12
Uppföljning
13
Reviderad 2007-01-16
Hur trivs du i skolan nu?

Flicka
Klass:__________

Pojke
År:____________
Ringa in den siffra du tycker motsvarar vad du
känner
1.
Hur trivs du i klassen?
Mycket
dåligt
1
2
3
4
Mycket
bra
2.
Har du några kompisar i klassen?
Inga
1
2
3
4
Många
3.
Har du någon att vara tillsammans med på
rasterna?
Aldrig
1
2
3
4
Alltid
4.
Har du någon att vara tillsammans med på
fritiden?
Aldrig
1
2
3
4
Alltid
5.
Brukar du känna dig ensam?
Ofta
1
2
3
4
Aldrig
6.
Brukar någon reta dig i skolan?
Ofta
1
2
3
4
Aldrig
7.
Brukar någon slå dig i skolan?
Ofta
1
2
3
4
Aldrig
8.
Har du känt dig utfryst av klasskompisar?
Ofta
1
2
3
4
Aldrig
9.
Har du någon gång fått kränkande SMS,
MMS, e-post eller liknande?
Ofta
1
2
3
4
Aldrig
10. Är du rädd på rasterna?
Ofta
1
2
3
4
Aldrig
11. Brukar du slå någon i skolan?
Ofta
1
2
3
4
Aldrig
12. Brukar du reta någon i skolan
Ofta
1
2
3
4
Aldrig
13. Finns det någon i klassen som inte får vara
med på rasterna?
 JA
 NEJ
14. Finns det någon i klassen som du tycker är
utsatt för mobbning?
 JA
 NEJ
14
15