S:t Olofsskolans Läroplan

S:t Olofsskolans Läroplan för årskurserna 79 inom den grundläggande utbildningen
S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen Innehållsförteckning 1. UTGÅNGSPUNKTER FÖR UNDERVISNINGEN........................................................................................... 4 1.1 Värdegrund och verksamhetsidé................................................................................................................ 4 1.2 Timfördelningen .......................................................................................................................................... 5 1.3 Skolans verksamhetskultur ........................................................................................................................ 6 1.4 Fysisk och pedagogisk miljö ...................................................................................................................... 6 1.5 Arbetssätt.................................................................................................................................................... 7 1.6 Genomförande av temahelheter ................................................................................................................. 7 1.7 Undervisning av tillvalsämnen.................................................................................................................... 9 1.8 Mål för elevens uppförande ...................................................................................................................... 10 2. UNDERVISNINGSÄMNEN .............................................................................................................................. 11 2.1 Modersmål och litteratur ........................................................................................................................... 11 2.2 Finska........................................................................................................................................................ 15 2.3 Engelska.................................................................................................................................................... 19 2.4 Tyska......................................................................................................................................................... 20 2.6 Matematik .................................................................................................................................................. 27 2.7 Biologi ....................................................................................................................................................... 29 2.8 Geografi..................................................................................................................................................... 31 2.9 Fysik .......................................................................................................................................................... 33 2.10 Kemi .......................................................................................................................................................... 34 2.11 Hälsokunskap ........................................................................................................................................... 35 2.13 Livsåskådningskunskap ........................................................................................................................... 43 2.14 Historia...................................................................................................................................................... 45 2.15 Samhällslära.............................................................................................................................................. 47 2.16 Musik ......................................................................................................................................................... 47 2.17 Bildkonst ................................................................................................................................................... 49 2.18 Slöjd .......................................................................................................................................................... 50 2.19 Gymnastik ................................................................................................................................................. 54 2.2 Huslig ekonomi ........................................................................................................................................ 55 2.21 Elevhandledning ...................................................................................................................................... 57 3. STÖD FÖR STUDIERNA ................................................................................................................................. 60 3.1 Samarbete med den övriga grundläggande utbildningen ......................................................................... 60 3.2 Handledningsverksamhet som stöd för studierna och praktik arbetslivsorientering ............................. 60 3.3 Samarbete med hemmen ........................................................................................................................... 61 3.4 Samarbete med andra utbildningar ........................................................................................................... 62 3.5 Samarbete med andra instanser i samhället ............................................................................................. 63 3.6 Elevvårdsverksamhet ................................................................................................................................ 63 3.7 Plan för elevens lärande ............................................................................................................................ 64 3.8 Stödundervisning....................................................................................................................................... 65 3.9 Elevkårsverksamhet................................................................................................................................... 65 3.10 Klubbverksamhet ..................................................................................................................................... 65 4.UNDERVISNING AV ELEVER I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD ......................................................................... 67 4.1 Specialundervisning på deltid ................................................................................................................... 67 4.2 Överföring till specialundervisning .......................................................................................................... 68 4.3 Individuell plan för hur undervisningen skall ordnas............................................................................... 68 4.4 Undervisning av elever från olika språkliga och kulturella miljöer .......................................................... 69 5. ELEVBEDÖMNING OCH UTVÄRDERING AV VERKSAMHET................................................................... 70 5.1 Principer för bedömningen ....................................................................................................................... 70 5.2 Betyg ......................................................................................................................................................... 73 5.3 Utveckling och utvärdering av verksamheten .......................................................................................... 73
2 S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen BILAGOR ........................................................................................................................................................... 75 BEREDSKAPSPLAN .......................................................................................................................................... 75 HANDLINGSMODELL FÖR KRISSITUATIONER I SKOLAN............................................................................... 76 S:T OLOFSSKOLANS HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING ............................................................................. 81 P ROJEKT Å BO VI D VA TTEN
3 S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen S:t Olofsskolans elever skall i en trygg och positiv miljö ges möjligheter till personlig tillväxt och ett effektivt lärande. Skolan skall befrämja elevernas utveckling till empatiska och initiativrika individer med förmåga att ta ansvar för sig själva, sina medmänniskor och miljön.
1. Utgångspunkter för undervisningen S:t Olofsskolans läroplan är ett levande instrument, som det varje år kan göras vissa förändringar i utan att frångå de nationella och kommunala läroplansgrunderna. De gemensamma grunderna i den kommunala delen har skapats av skolans egna lärare tillsammans med lärare från Sirkkala skola, Cygnaeus skola, Sirkkalabackens skola och skolcentralens ledning. Läroämnens innehåll, språkprogrammet och ramarna för bedömningen är exempel på delar som helt är fastslagna kommunalt medan timplanen, tyngdpunktsområden, genomförande av ämneshelheter osv. hör till områden som skolan delvis kan fatta egna beslut om. S:t Olofsskolans läroplan bygger på de nationella ”Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2004” utgiven av Utbildningsstyrelsen och den kommunala delen ”Åbo stads kommunala läroplan för årskurserna 19 inom den grundläggande utbildningen” utgiven den 27 maj 2004. Förutom dessa har även strategin för utbildningsväsendet i Åbo beaktats. 1.1 Värdegrund och verksamhetsidé. Särskilda omständigheter S: t Olofsskolan är det enda svenska högstadiet i Åbo med omnejd. Av en befolkning på drygt 170 000 invånare i staden är drygt 9.000 personer svenskspråkiga (5,2%). Skolans elevunderlag kommer från Åbo samt grannkommunerna S: t Karins, Pikis, Reso, Nådendal, Rusko och Lundo. Majoriteten av eleverna kommer från tvåspråkiga hem där finskan ofta dominerar. Fritidsspråket är också ofta finska. Denna tvåspråkighet ställer speciella krav på arbetet i skolan. Mål för arbetet I vår skola omfattar vi de mål för fostran och undervisning som formulerats i Statsrådets förordning Nr 1435/2001 2 §. 4 S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen ·
·
·
·
Skolan skall stödja sina elever till att utvecklas till harmoniska och empatiska människor med sund självkänsla och till samhällsmedlemmar med förmåga att kritiskt bedöma sin omgivning
Eleverna skall fostras till ansvar och samarbete samt tolerans och förståelse av andra kulturer
Eleverna skall få goda baskunskaper och allmänbildning samt god kommunikativ förmåga
S:t Olofsskolans grundläggande undervisningsspråk är svenska Allmänna globalt omfattade mål för vår skola Enligt åtgärdsprogrammet Internationell fostran 2010 avser man med global fostran all verksamhet som inriktas på världsomfattande gemensamt ansvar. Programmet dryftar vid sidan av globaliseringens ekonomiska effekter dess sociala och kulturella inverkan. Våra mål för global fostran är en ansvarsfull världsmedborgare, en mångkulturell skola, kulturell interaktion, miljömedvetenhet och hållbar utveckling ur global synvinkel. Inom undervisningsväsendet i Åbo stad ingår projekt vid namn Företagsamhetsstigen, samt Miljöstigen vilken vi även deltar i. 1.2 Timfördelningen Årskurs 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Modersmål Aspråk Bspråk Matematik Miljö och naturkunskap Biologi och geografi Fysik och kemi Hälsokunskap Religion/Livsåskådnings kunskap Historia och samhällslära Musik Bildkonst Slöjd Gymnastik Huslig ekonomi Elevhandledning Valfria ämnen 7 7 6 5 4 5 3 2 2 2 2 2 2 3 3 4 5 4 4 3 2 2 3 2 2 1 2 1 1 2 1 2 1 1 1 1 1 1 1 2 2 2 1 2 1 2 2 1 1 2 2 2 2 2 2 2 4 1 2 2 2 2 3 1 1 3 3 3 4 3 3 3 3 43 16 8 33 9 2 3 10 2 3 9 1 1 3 1 2 1 11 2 2 3 10 1 11 1 11 3 13 2 2 2 21 3 3 1 1 2 2 5 4 13 22 Elevens minimala timantal 19 20 24 23 25 25 30 30 30 6 Frivilligt A2 språk 2 2 2 6
5
S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen 1.3 Skolans verksamhetskultur Verksamhetskulturen utgör grunden för skolarbetets kvalitet. Till vår verksamhetskultur hör allt samarbete både inom skolan och utåt, med hemmen och med samhället i övrigt. Detta omfattar både fest och vardag. Till verksamhetskulturen hör också skolans regler, både skrivna och oskrivna. Målet är en öppen och interaktiv skola där elevernas medverkan är självklar. Genom att upprätthålla rutiner i skolarbetet strävar vi efter att nå de mål skolan har. Årligen återkommande evenemang:
· julfest och vårfest
· Praktisk yrkeslivsorientering
· kulturdag
· sportdag
· idrottstävlingar och –evenemang
· klubbverksamhet
· öppet hus Övriga rutiner och arrangemang gällande eleverna:
· trivselregler
· städning av skola
· mathjälpselever
· vänelevsverksamhet
· samarbete med Åbo svenska församling
· Kulturstigen (olika evenemang t. ex. Kulturstigsprogrammet)
· Miljöstigen
· Företagsamhetsstigen teater och biobesök, enligt Rutiner gällande enbart personalen:
·
antimobbningsgrupp
·
elevvårdsgrupp
·
lärarteam bestående av ämnesgrupper och klassföreståndare
·
lärar och personalmöten Rutiner gällande både elever och personal:
·
samarbete och integrering med Sirkkalabacken
·
hem och skolaverksamhet 1.4 Fysisk och pedagogisk miljö S:t Olofsskolan är belägen i centrum av Åbo, vilket leder till för och nackdelar. Fördelarna består av närheten till parker, museer, kulturcentrum och idrottsparker. Nackdelen består i skolans obefintliga gårdsplan. S:t Olofsskolan har i många år lidit av utrymmesbrist, men från och 2008 har skolan erhållit tilläggsutrymmen i grannbyggnaden på Kaskisgatan, det så kallade Khuset. Skolarbetet underlättades ytterligare när en gångbro byggdes mellan husen. Parken har tidvis fungerat som rastområde, medan eleverna för närvarande får välja om de vill vara ute eller inne på rasterna. För att minska på trängseln i korridorerna har gymnastiksalen fredats för rastverksamhet kl. 12.4013.00. Elever som önskar lugn och ro har möjlighet att vistas i biblioteket vid samma tidpunkt.
6 S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen Inredningen i klassrummen förnyas kontinuerligt. Målet har varit att varje klassrum har tillgång till dator. Ett speciellt dataklassrum finns även att tillgå. Därutöver har fyra klassrum whiteboard. Medievagnar med dator och kanon finns i våning II och III i huvudbyggnaden. De flesta klassrummen fungerar som ämnesrum. Arbetsredskap och arbetsmaterial finns då inom räckhåll för både lärare och elever. 1.5 Arbetssätt Lärarna strävar till att variera sina undervisnings och arbetssätt beroende på stoff, undervisningens gruppens storlek och utgångspunkter. Vanliga arbetssätt är katederundervisning, enskilt arbete, pararbete och grupparbete samt arbete med projekt och integrering mellan ämnen. Eleverna utför även självständigt arbete med hjälp av olika material, t.ex. uppslagsverk, facklitteratur, tidningar, datorer och med olika metoder t.ex. intervjuer, enkäter och tankekartor. Andra arbetssätt som används är processkrivning, drama, experiment och studiebesök. 1.6 Genomförande av temahelheter Skolans arbete är ämnesindelat och integrerat. Utöver det som tas upp inom ramen för de olika undervisningsämnena sker verksamhet som övergriper och genomsyrar det dagliga arbetet. Att växa som människa Skolan vill stöda elevernas utveckling till harmoniska människor med sund självkänsla band annat genom att ge dem en trygg arbetsmiljö där de kan utvecklas på sina egna villkor och växa som människor. Vår strategi för att nå de målen är att varje klass under hela skoltiden ges kontinuerlig gruppträning. Under elevernas första period i åk 7 finns en schemalagd klassföreståndartimme (kftimme) per vecka. Under dessa timmar genomförs ett program tillsammans med klassföreståndare och vänelever där syftet är att främja ett gott klassklimat. Vid skolstarten i åk 7 hålls en Kompisdag i utrymmen utanför skolan. Under denna dag strävar med till att genom handledd verksamhet sammansvetsa klassen och utveckla elevernas empatiska intelligens. Senare under terminen ordnas en utfärdsdag till Ulappa med 7:orna. Deras klassföreståndare och också deras vänelever deltar. På våren kan klasserna delta i en tvådagars lägerskola på Ahtela lägergård i Sagu. I åk 8 ansvarar klassföreståndaren för att det goda klassklimatet bibehålls och klassen kan vid behov ha gruppträning tillsammans. Under novembermånad deltar klassen i en allaktivitetsdag. Niondeklassisternas klassklimat uppföljs och en gemensam klassutfärd kan ordnas antingen under hösten eller under våren. Kulturell identitet och internationalism Skolan vill stärka den kulturella identiteten och uppmärksammar därför bland annat följande festdagar:
· Svenska dagen
· Runebergsdagen
· Självständighetsdagen
· Snellmansdagen
· Luciadagen
· Kalevaladagen
· Julen
· Påsken
7 S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen Skolan deltar också i Åbo stads Kulturstigsprogram. Vi vill stärka kulturtillhörigheten hos elever med invandrarbakgrund samt uppmuntra dem att ta vara på sin egen kultur. Därför strävar skolan efter att ordna interkulturellt program under en skoldag. Också högtidsdagar som inte tillhör skolans egen kultur kan uppmärksammas. Elever med invandrarbakgrund bör i mån av möjlighet delta i hemspråksundervisning. Invandrarfamiljerna bör också knytas närmare skolan så att god kontakt skapas. Kommunikation och mediekunskap Skolan lägger stor vikt vid tidningskunskap då vi ger ut vår egen tidning Olof samt upprätthåller ett gott samarbete med Åbo Underrättelser. Eleverna skriver texter som publiceras i tidningen. Tidningen har också en fadderklass i skolan som samarbetar med tidningen. Inom ramen för undervisningen arbetar elever och lärare med kommunikation och media i stor utsträckning. Skolans datasal finns tillgänglig för de olika ämnena och eleverna fostras bland annat i media. I mån av möjlighet vill skolan ordna en obligatorisk kurs i hanteringen av Internet där man bland annat behandlar sökning, säkerhet och ansvar. Också nätetik vill skolan att eleverna skall vara bekanta med. Deltagande, demokrati och entreprenörskap Eleven fostras till att följa aktuella frågor i medier. Detta görs bland annat genom ett nära samarbete med lokaltidningen Åbo Underrättelser. Nationella val uppföljs och skuggval kan ordnas inom skolan. Under åk 9 ordnar skolan en så kallad samhällsvecka där man bland annat besöker riksdagshuset, befolkningsskyddet, tingsrätten, stadsfullmäktige samt stadshuset. Programmet kan variera enligt behov. Eleverna i åk 9 deltar i en kurs i företagsamhet där de bereds möjlighet att följa kedjan från idé till produktivitet. Vi vill på detta sätt utveckla elevernas driftighet. Inom ramen för elevkårsverksamheten praktiseras demokrati (se elevkårsverksamhet). Inom undervisningsväsendet i Åbo stad ingår ett projekt vid namn Företagsamhetsstigen, vilken vi även deltar i.
8 S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen Trygghet och trafikkunskap Utgångsläget för undervisning i Trygghet och trafikkunskap är att eleven genom ett ansvarsfullt handlande kan främja en trygg arbetsmiljö såväl fysiskt, psykiskt som socialt. Det är viktigt att kunna förutse farliga situationer och att inse riskerna i sitt eget och andras handlande. Det är också av största vikt att eleven har en beredskap för att kunna handla i olika krissituationer som kan uppstå. Eleverna i åk 7 har i samarbete med Räddningsverket övat förstahandssläckning och lagstadgade utrymmesövningar utförs regelbundet i skolans egen regi. Ansvarspersonerna för brandsäkerheten i skolan informerar årligen nya elever om brandsäkerheten i skolan och vid behov övriga elever. Eleverna i åk 8 deltar även i Nou Hätä – en nationell tävling i räddningskunskap nästan varje år. Skolan har även i samarbete med Röda korset ordnat en förstahjälpskolning för eleverna i åk 9. I tonåren ökar elevernas självständiga agerande i trafiken. Skolpolisen besöker årskurserna 79 och informerar om trafikkunskap. Genom fostran i temaområdet Trygghet och trafikkunskap vill skolan stöda eleven att lära sig lösa vardagliga problem, att utveckla en positiv självbild och att växa i takt med förhållandena i sin omgivning. I samarbete med Folkhälsan har vi utvecklat et t inskolningsprogram för åk 7 som försiggår de allra första veckorna på hösten när de nya sjuorna kommer till skolan. I skolan pågår även vänelevsverksamhet. Målet för vänelevsverksamheten är att sjundeklassisterna skall känna sig trygga inför skolstarten. Därför finns det en grupp bland niondeklassisterna som fungerar som stöd. De som utses kallas vänelever. För att bli antagen som vänelev bör eleven i åk 8 göra en skriftlig ansökan. Vidare gallring görs, om nödvändigt, på basen av intervjuer. Målet är att varje sjundeklass skall ha fyra vänelever. Sjuans klassföreståndare får utse en vänelev för sin grupp, den övriga gruppen byggs runt denna elev. På våren, och eventuellt också vid ett annat tillfälle, ges vänelevsskolning. Denna kan ske i samarbete med närliggande kommuner. ·
·
·
·
Vänelevernas uppgift är att:
vägleda och ta sig an sjundeklassisterna
hålla delar av klassföreståndarlektioner tillsammans med klassföreståndaren
delta i sjuornas bekantningsprogram, till exempel utfärd till Ulappa och Ahtela
samarbeta med sjuornas klassföreståndare samt med mobbningsgruppen Vi strävar till att eleven lär sig att skapa trygga människorelationer men också att hon kan förhålla sig till kulturella värderingar och globala angelägenheter på ett tillbörligt sätt. Församlingen håller regelbundet veckosamlingar i vår skola och samarbete sker gällande skriftskola. För att värna om elevernas välmående och trygghet finns i skolan ett utvecklat nätverk för elevvården. Därför har vår skola en elevvårdsgrupp, en antimobbningsgrupp, vänelevsarbete samt ett gott samarbete med hem och skola. (Se skilda kapitel) Skolan har utarbetat handlingsplaner för olika krissituationer samt ett antimobbningsprogram. (Se bilaga II) Utgångspunkten för undervisningen gällande temaområdet Trygghet och trafikkunskap är att eleverna, förutom direkt information, lär sig via egna erfarenheter och konkreta exempel ur vardagslivet. Människan och teknologin Eleverna lär sig använda teknologi på olika sätt och förstå teknologins betydelse för vardagslivet, men även väcka frågor om etik, moral och jämlikhet i anknytning till teknologin. Eleverna deltar i kurser om nätanvändning, till exempel "Faror på nätet" (2009). 1.7 Undervisning av tillvalsämnen Eleverna i åk 7 får välja 12 tillvalsämnen Tillvalskursen är tvåårig. Årskurs 7 vårdnadshavare informeras om tillvalsämnen på föräldramöte. Förfrågningar kring tillvalsämnen kan företrädesvis riktas till studiehandledaren.
9 S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen 1.8 Mål för elevens uppförande Trivselreglerna (i bilaga) står som grund för bedömningen av elevens uppförande. Klasser kan ha ibland egna regler som är självskrivna och utgår från specifika behov
10 S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen 2. Undervisningsämnen 2.1 Modersmål och litteratur Inom det svenska skolväsendet är skolans undervisningsspråk svenska och svenska studeras enligt läroplanen för modersmålet. Skolorna fungerar således inte som språk eller språkbadsskolor. Finska är det andra inhemska språket inom det svenska skolväsendet. MÅL Eleven skall:
· lära sig den grundläggande tekniken för att läsa och skriva
· lära sig iaktta sin egen läsning och sin förståelse av textens innehåll
· öka och fördjupa sitt läs och litteraturintresse
· stärka färdigheten att tolka/utvärdera/bearbeta olika slags texter samt bli en kritisk läsare
· bli van att diskutera, våga uttrycka sina åsikter och ta hänsyn till andra i olika kommunikationssituationer, både muntligt och skriftligt samt genom denna
· bli van att planera och strukturera sin kommunikation i tal och skrift
· kunna lyssna koncentrerat
· börja följa skriftspråkets normsystem i sitt eget skrivande
· få möjlighet att bland annat genom datateknik utveckla sina läs, skriv och kommunikationsfärdigheter.
· fördjupa sin mediekunskap
· lära sig grundläggande kunskaper om det svenska språket, dess struktur och grammatik INNEHÅLL Läsa ÅK 7 Eleven skall:
·
·
·
·
·
·
·
läsa några gemensamma och valfria skönlitterära verk från Finland, övriga Norden eller andra länder och kunna presentera dem i form av en muntlig eller skriftlig recension
analysera, reflektera över och gestalta det lästa
kunna prestera en textorienterad analys
läsa faktatexter, reportage och insändare
läsa kortprosa, dikter och scifi
känna till centrala litteraturanalytiska begrepp genom att befästa de i lågstadiet utlärda samt ta med även nya
få erfarenhet av litteratur och kultur i form av bl.a. teater och film samt kunna diskutera innehållet med andra ÅK 8 Eleven skall genom att bygga vidare på den nuvarande kunskapen:
·
·
·
prestera analytiska recensioner på lästa ungdomsromaner och förmå jämföra sina läsupplevelser med andra
förstå texters syfte, t.ex. medietexter och reklam
behandla det lästa såväl i en textorienterad som läsarorienterad analys
11 S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen ·
·
behärska tidningsterminologi såsom insändare, reportage, notis
känna till litterära termer som hänför sig till kortprosa och dikter ÅK 9 Eleven skall genom fördjupning av det tidigare inlärda:
· analysera texter av olika slag
· kunna utöka sin recension med en författarorienterad analys
· känna till epikens huvudgenrer och litterära stilriktningar
· läsa romaner och noveller
· känna till ytterligare centrala litterära begrepp Skriva ÅK 7 Eleven skall:
· arbeta processinriktat och målinriktat med textproduktion
· producera fiktiva och erfarenhetsbundna texter både för hand och med ordbehandlare
· kunna sammanställa och strukturera sitt arbete
· uppmuntras att experimentera med språket i t.ex. lyrik
· befästa sin styckeindelning
· utveckla sitt ordförråd i funktionella sammanhang ÅK 8 Eleven skall:
· med redan inlärda metoder producera saktexter och recensioner
· efterhand fördjupa skillnaden mellan dialog och berättande text; lära sig citattekniken ÅK 9 Eleven skall:
· utgående från givet, begränsat material kunna producera nya texter
· skriva texter som baserar på novellens mönster Kommunikation ÅK 79 Eleven skall:
· bli van att lyssna för att kunna bilda sig en egen uppfattning
· kunna föra fram åsikter och kunna ge positiv respons
· kunna presentera ett färdigt sammanställt arbete
· via drama reflektera över språket Språkkännedom ÅK 7 Eleven skall:
· öva rättskrivning i ett funktionellt sammanhang
· kunna använda de stora skiljetecknen samt bruka komma
· lära sig det elementära om ordklasser och satsdelar ÅK 8 Eleven skall:
· öva rättskrivning i ett funktionellt sammanhang
· fördjupa sin interpunktion så att bl.a. kolon och semikolon blir bekant
· känna till ordklasserna och de flesta satsdelarna ÅK 9 Eleven skall:
12
S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen ·
·
·
·
befästa grammatiken
utöva språkvård i funktionella sammanhang
bli medveten om språkets olika stilnivåer och förstå skillnaden mellan talspråk och skriftspråk
känna till de vanligaste finlandismerna Informationssökning ÅK 7 Eleven skall:
· använda sig av uppslagsverk, ordböcker samt elektroniska källor
· kunna orientera sig i bibliotek för att finna böcker och information av olika art
· kunna plocka fram en texts centrala innehåll, förkorta det och kunna återberätta med hjälp av stödord
· lära sig anteckningsteknik
· lära sig grunder för källhänvisning
· beakta forskaretik ÅK 8 Eleven skall:
· kunna planera och strukturera informationssökning
· bedöma tillförlitligheten i texter samt respektera upphovsrätten ÅK 9 Eleven skall:
· behärska källhänvisning med olika typer av källor, direkta citat och sidhänvisning Kriterier för vitsordet 8 i modersmål vid slutbedömningen Kommunikation Eleven
· har lust och vilja att uttrycka sig muntligt och skriftligt både individuellt och i grupp och strävar efter att få kontakt med sin publik
· kan lyssna koncentrerat och tar till orda i en problemorienterad diskussion och visar förmåga till en aktiv och analytisk dialog
· visar respekt för andra talare, accepterar olika åsikter och kan delta i en diskussion på ett konstruktivt sätt, t.ex. genom att ställa frågor och komma med förslag och motiveringar
· känner till de viktigaste skillnaderna mellan talspråk och skriftspråk, är medveten om privatspråkets möjligheter och begränsningar och kan förändra sitt språkbruk beroende på situationen och mediet
· tar emot och utnyttjar respons på egna texter för att utveckla sina egna färdigheter och kan också ge andra konstruktiv respons och arbeta både enskilt och i grupp. A tt tolka och bruka olika slags texter Eleven
· kan föra en dialog med såväl fiktiva texter som saktexter: ställa frågor till texten, kommentera, argumentera, tolka och analysera texter
· kan uttrycka sin egen läsartext vid läsning av fiktiva texter: fundera över textens tema, intrig och personporträtt och över textens innehåll och relation till egna tankar och erfarenheter
· kan använda sig av några centrala språk, litteratur och textanalytiska begrepp
· kan läsa lyrik och uttrycka tankar och känslor som dikten väcker
· kan orientera sig i olika textmiljöer och känner till olika textgenrer och deras funktion
· förstår att en text har ett syfte och en avsändare som är avgörande för textens språkliga uttryck, form och innehåll
13
S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen ·
·
·
·
·
·
läser och förstår olika slags texter − även medietexter − och använder väl fungerande lässtrategier
kan reflektera över visuella och auditiva uttryck i texter
känner igen vanliga fiktiva textgenrer och även fakta och medietexter inom olika genrer, speciellt nyheter, reklam och artiklar av olika slag, samt kan förhålla sig analytiskt och kritiskt till dessa
kan ta fram det väsentliga i en text, tolka texter, känna igen värdepåståenden, komprimera textinnehåll och jämföra olika texter
kan använda bibliotek, uppslagsverk och databaser samt fiktiva texter, saktexter och muntligt förmedlad information som informationskällor
kan ta fram väsentlig information ur olika källor och reflektera över deras tillförlitlighet. Att producera och bruka olika slags texter Eleven
· känner till olika arbetsfaser i uppläggningen av muntliga och skriftliga texter och kan tillämpa sina språkkunskaper vid textproduktion
· kan samla tillräckligt med material för sin presentation samt strukturera och analysera detta
· kan strukturera sitt muntliga framförande så att det centrala innehållet förmedlas till åhörarna och så att tankegången i texten är lätt att följa
· kan producera många olika slags fiktiva texter och saktexter, till exempel beskrivningar, berättelser, definitioner, sammandrag, referat, brev, ansökningar, insändare och andra argumenterande texter
· kan producera sin text både för hand och med ordbehandlingsprogram och även i övrigt utnyttja informationsteknik och medier
· kan skriva något så när felfritt, förstår innebörden av en språklig norm och kan tillämpa den så att språkstrukturer, interpunktion och ortografi i huvuddrag är korrekta
· har ett tillräckligt stort, fungerande ordförråd, men talspråkliga, dialektala eller finskpåverkade uttryck kan förekomma
· kan göra iakttagelser och reflektera över sig själv som läsare, talare och skribent
· kan i sina texter tillämpa sina kunskaper om språket och skillnaden mellan talat och skrivet språk och därmed välja ord, stil och strukturer på ett ändamålsenligt sätt. Språk, litteratur och kultur Eleven
· har uppnått en sådan läsfärdighet att han eller hon kan läsa hela verk
· finner intressant läsning och kunskap bland fakta och/eller skönlitteratur och i olika medier
· känner till det svenska språkets viktigaste särdrag och kan i någon mån jämföra svenska språket med andra språk, speciellt finska språket, nordiska språk och de främmande språk som eleven får undervisning i
· känner till ordklassindelning, böjningssystem och satsanalys inklusive ordföljdsprinciper och kan laborera med språket
· kan beskriva sig själv som läsare, och motivera sina egna litteraturval, och har läst åtminstone det antal hela verk som klassen har valt att läsa gemensamt
· har läst både finländsk, svensk, nordisk och annan utländsk skönlitteratur i form av dikter, sagor, berättelser, noveller, serier, utdrag ur dramer, nordiska myter och sagor och centrala verk inom finlandssvensk litteratur
· känner till de skönlitterära huvudgenrerna, några centrala stilriktningar och en del klassiska verk samt några centrala verk inom finländsk och nordisk litteratur och inom världslitteraturen
· kan reflektera över litteratur, teater och film och dela sina upplevelser med andra
· kan tolka och granska budskap i olika medier
· har någon kännedom om svenska språkets variation och utveckling och vet att språket är ett kulturfenomen som utvecklas och förändras, beroende på språkbrukarna och på geografiska, sociala, politiska och historiska faktorer
14
S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen kan utgående från sina kunskaper förstå och reflektera över modersmålets roll i förhållande till andra språk i en mångkulturell språkgemenskap
kan reflektera över svenskan i Finland som en del av den nordiska språkgemenskapen och i ett mera globalt perspektiv samt förstår språkets och modersmålets betydelse för människan. ·
·
2.2 Finska Syftet med undervisningen i finska är i första hand att ge enspråkigt svenska elever sådana kunskaper och färdigheter i landets majoritetsspråk att de nöjaktigt reder sig i tal och skrift i alldagliga språksituationer och vågar börja ta del av information, aktuella frågor och underhållning i massmedier även på finska. Till studierna i ämnet hör även kännedom om finsk kultur och litteratur och grundläggande insikter i språkets byggnad, funktion och variation. De tvåspråkiga eleverna skall ges möjlighet att utveckla och fördjupa sina tidigare kunskaper och färdigheter enligt en särskild modersmålsinriktad lärokurs. Även de elever som påbörjar sina studier i finska på årskurs 7 följer läroplanen för modersmålsinriktad finska. MODERSMÅLSINRIKTAD FINSKA MÅL
· Målet för den modersmålsinriktade finskundervisningen i årskurserna 79 är att de tvåspråkiga eleverna
· kan samtala naturligt och nyanserat på finska även om ämnen utöver de alldagliga, hålla korta anföranden och referera händelser och berättelser
· fördjupar sin språkmedvetenhet och språkkännedom, så att de kan analysera, förbättra, utveckla och variera sitt språk i tal och skrift
· kan även läsa längre och svårare saktexter och skönlitterära texter av olika slag, reflektera över innehållet i dem samt förklara innebörden av idiomatiska ord och uttryck
· kan disponera och skriva finska berättelser och redogörelser på god finska, samt enligt anvisningar rätta och förbättra framställningen
· kan följa händelser och aktuella frågor i samhället både på svenska och finska via massmedierna samt redogöra för och ta ställning till det som de har läst eller hört
· har läst några finska böcker och är intresserade av att läsa mera för åldern lämplig litteratur samt kan berätta något om det speciellt finska kulturarvet i litteraturen, konsten och musiken
· ges möjlighet till ämnesintegrering samt att de fördjupar begreppstänkandet. ÅK 7 Ämnesområden:
· släkt och vänner
· vårt land, Åbo och andra platser och sevärdheter
· natur och miljökunskap Grammatik och språkriktighet
· repetition av kasusböjningen i singular
· kasusböjningen i plural
· tempusböjningen i aktiv
· possessivsuffix Övrigt
·
·
·
·
finska ungdomsböcker
filmer
muntliga presentationer
berättelser av olika slag ÅK 8 Ämnesområden
15
S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen ·
·
·
fritid och hobbyer
hälsa och umgänge
film och musik Grammatik och språkriktighet
· infinitivformer
· konditionalis i aktiv
· imperativ i aktiv
· adjektivens och adverbens komparation Övrigt
·
·
·
·
fakta texter
projektarbeten kring valfria teman
ungdomslitteratur
muntliga presentationer ÅK 9 Ämnesområden
· samhället, handel och service
· idrott
· massmedia
· yrken och utbildning
· kända finländare
· finsk kultur Grammatik och språkriktighet
· räkneord
· verbböjningen i aktiv och passiv
· particip
· unipersonella uttryck
· bisatser och satsmotsvarigheter
· förkortningsregler Övrigt
·
·
·
·
kända finska författare
nyhetsuppföljning
konst, film och musik
muntliga presentationer Kriterier för vitsordet 8 i modersmåls inriktad finska vid slutbedömningen Färdighetsnivån i språket i årskurs 9 enligt nivåskalan för språkkunskaper (se figur): Hörförståelse B2.1 Självständig språkfärdighet, grundnivå Tal B2.1 Självständig språkfärdighet, grundnivå Läsförståelse B2.1 Självständig språkfärdighet, grundnivå Skrift B1.2 Flytande grundläggande språkfärdighet De tvåspråkiga elever som har studerat enligt denna lärokurs skall bedömas enligt den och inte enligt Alärokursen, dvs. de skall bedömas enligt andra kriterier än de enspråkigt svenska eleverna. Färdighetsnivån i språket enligt nivåskalan för språkkunskaper bör vara minst B2.1 (självständig språkfärdighet, grundnivå) för språkförståelse och tal och minst B1.2 (flytande grundläggande språkfärdighet) för skrift. Därtill skall de visa att de kan anpassa sitt tal till situationen (använda vårdad standardfinska åtminstone i formella situationer), hålla finska och svenska ord, uttryck, betydelser och satsstrukturer isär, visa vilja att iaktta och utveckla sitt
16
S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen språk och sin tvåspråkighet och visa grundläggande insikter i finsk kultur och skönlitteratur. I bedömningen skall även beaktas elevens förmåga att studera finska, hans eller hennes omsorg, kommunikationsförmåga och beredvillighet att ta reda på nya saker på finska och sålunda lära sig mera både på och om språket. Om en elev har studerat enligt den modersmålsinriktade lärokursen bara på en del klasser antecknas i avgångsbetyget den lärokurs som han eller hon mestadels följt, och elevens kunskaper bedöms också enligt ifrågavarande lärokurs. Om en elev inte hela tiden, t.ex. bara i någon årskurs har studerat enligt den modersmålsinriktade lärokursen, bedöms han eller hon enligt den lärokurs han eller hon mestadels följt. AFINSKA MÅL Vid den grundläggande utbildningens slut skall eleven utöver ovanstående kunna
· följa med ett autentiskt samtal på finska om bekanta ämnen, om det inte förs i mycket snabbt tempo eller är speciellt vårdslöst eller dialektalt, och i någon mån även delta i samtalet
· förstå huvudinnehållet och viktiga detaljer även i korta berättelser, dialoger och saktexter, anvisningar och telefonsamtal om bekanta ämnen, kunna reagera på dem och redogöra för huvudinnehållet i dem
· visa att han eller hon förstår huvudinnehållet i finska nyheter och väderrapporter, reklam, instruktioner och sådana program eller lätta artiklar som är viktiga eller intresserar dem
· reda sig i tal i alldagliga servicesituationer och åtminstone hjälpligt uttrycka sina önskemål och åsikter i dem
· skriva meddelanden och brev, korta berättelser, sammandrag och åsikter om personliga och alldagliga ämnen och med hjälp av ordbok, kunna översätta enkla meningar eller en kort text om ett bekant ämne både från och till finska
· uppvisa grundläggande kännedom om realia och finsk kultur och med hjälpmedel eller under handledning ta del av enkla skönlitterära texter. ÅK 7 Ämnesområden:
· släkt och vänner
· vardagssituationer
· vårt land, Åbo och andra sevärdheter och platser
· resor
· djur, natur och miljö Grammatik
· repetition av kasusböjning i singular
· pluralböjning
· tempusböjningen i aktiv
· stadieväxling
· possessivsuffix Övrigt
· muntliga övningar
· filmer och musik
· berättelser att läsa och skriva ÅK 8 Ämnesområden:
· natur och miljö
· umgänge, fritid och hälsa
17 S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen ·
·
massmedia och kommunikation
vardagslivet Grammatik
· infinitivformer
· konditionalis i aktiv
· imperativ i aktiv (2 pers. i sing och plur.)
· adjektivens och adverbens komparation Övrigt
·
·
·
·
finska ungdomsböcker
korta fakta texter och ett projektarbete kring ett bekant tema
muntliga övningar och presentationer
film och musik ÅK 9 Ämnesområden
· kända finländare
· handel och service
· yrken och utbildning
· det finska samhället
· finsk kultur
· idrott Grammatik
· räkneord
· repetition av aktiva verbformer
· passiv
· unipersonella uttryck
· particip
· repetition av objektsregler
· från satsmotsvarigheter till satser (att förstå innehållet i texter) Övrigt
·
·
·
·
finska ungdomsförfattare och kända klassiker
nyhetsuppföljning
muntliga presentationer och övningar
konst, film och musik Bedömning Hörförståelse B.1.1 Fungerande grundläggande språkfärdighet Tal A2.1 Den grundläggande språkfärdighetens begynnelseskede Läsförståelse A.2.2 Grundläggande språkfärdighet stadd i utveckling Skrift A2.2 Grundläggande språkfärdighet stadd i utveckling Vid bedömningen i årskurserna 3−6 läggs huvudvikten vid förmågan att tala finska, vid inlärningsfärdigheterna och vid behärskningen av grundläggande ord och strukturer. I årskurserna 7–9 bedöms därutöver även särskilt läsförståelseförmågan, förmågan att skriva korta texter och intresset för finskan och de uppnådda insikterna om landet och den nationella kulturen. I bedömningen tas, både under och efter varje avsnitt, hänsyn även till elevernas förmåga att studera och lära sig språket samt till deras arbetssätt och kommunikationsförmåga.
18
S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen 2.3 Engelska Syftet med undervisningen i engelska är att ge eleven färdighet att handla i olika kommunikationssituationer. Undervisningens uppgift är att vänja eleven vid att använda sin språkfärdighet och att fostra honom eller henne till att också sätta värde på andra kulturer. Eleven skall också lära sig att förstå att språket som färdighetsämne och kommunikationsmedel förutsätter långsiktig och allsidig kommunikativ träning. Engelska som läroämne är ett kultur och färdighetsämne. MÅL I vår undervisning i engelska strävar vi till att
·
·
·
befästa och utöka elevernas tidigare kunskaper så att de kan använda engelska som redskap för växelverkan, skapande verksamhet och informationssökning; såväl i tal som i skrift
ge eleverna insikter i den engelsktalande världens länder, och att fostra dem till förståelse och respekt för deras folk och kulturer
stimulera eleverna till fortsatta språkstudier, och få dem att inse att språket är ett färdighetsämne som kräver långsiktig och allsidig kommunikativ träning. INNEHÅLL ÅK 7 Situationer och ämnesområden
· skolan och skolvardagen i den egna kulturen och i målspråkskulturen
· fritid och hobbyer
· närmiljön
· hållbar utveckling
· mat, häls och välfärd Strukturer
· samtliga tidsformer, inklusive enkel och pågående form i presens och imperfekt
· substantiven i singularis och pluralis
· pronomen Kommunikationsstragier
· Eleven kan bearbeta ovanstående ämnesområden, t.ex. genom diskussioner, sammanfattningar, brev och kortare presentationer. ÅK 8 Situationer och ämnesområden
· engelska på de Brittiska öarna och Irland
· medier (t.ex. film och musik)
· teknologi och vetenskap
· jämlikhet och mångkulturalism i en globaliserad värld Strukturer
· repetition av verbläran
· frågepåhäng
· adjektiven och deras komparation
· samtliga pronomen Kommunikationsstragier
· Eleven kan producera längre skriftliga arbeten i form av uppsatser, sammanfattningar och mediaanalyser, samt delta i diskussioner kring aktuella samhällsfrågor. Elevens muntliga färdigheter tränas också genom dramatiseringar och rollspel.
19 S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen ÅK 9 Situationer och ämnesområden
· litteratur
· den övriga engelsktalande världen utanför Europa med dess folk, historia och kulturella varianter av det engelska språket
· fortsatta studier, samt arbete och näringsliv Strukturer
· aktiva och passiva verbformer
· modala hjälpverb
· konditionalis Kommunikationsstragier
· Eleven kan diskutera och analysera ett litterärt verk enligt litteraturmetodiska principer.
· Eleven kan producera betydligt längre muntliga och skriftliga alster på basen av ett mera omfattande källmaterial, t.ex. facktidskrifter, resehandböcker, uppslagsverk och internet.
· Eleven uppnår en högre grad av kulturell medvetenhet genom självstudier kring målspråkskulturen, samt genom redovisning av resultaten. Utvärdering Vitsorden på termins och läsårsbetygen baserar sig på skriftliga uppgifter samt elevens muntliga färdigheter. Dessutom bedöms timaktivitet, utförda hemuppgifter och arbetsinsatsen i det egna häftet. Elevens arbetsmetoder och insatser bedöms kontinuerligt. Kriterier för vitsordet 8 vid slutbedömningen Språkfärdighet Färdighetsnivån i språket i årskurs 9 enligt nivåskalan för språkkunskaper (se figur): Engelska Hörförståelse B1.1 Fungerande grundläggande språkfärdighet Tal A2.2 Grundläggande språkfärdighet stadd i utveckling Läsförståelse B1.1 Fungerande grundläggande språkfärdighet Skrift A2.2 Grundläggande språkfärdighet stadd i utveckling Kulturell medvetenhet Eleven känner till målspråket, dess historia och olika kulturer. Inlärningsstrategier Eleven
· använder arbetssätt som är effektiva vid språkstudier och språkinlärning
· har insett att språkinlärningen förutsätter ihärdig kommunikativ träning. 2.4 Tyska ALLMÄNNA MÅL FÖR UNDERVISNINGEN I TYSKA Undervisningens uppgift är att vänja eleven vid att kommunicera på ett främmande språk i vardagliga och konkreta situationer, i synnerhet muntligt. Eleven skall inse att det finns olika men ändå likvärdiga språk och kulturer. Eleven skall utveckla goda rutiner för språkstudier. MÅL Språkfärdighet Eleven skall lära sig
· att kommunicera i de allra vanligaste situationerna.
20 S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen ·
·
att förstå det viktigaste i tal och text om vardagliga och bekanta ämnen
att uttrycka sig kort i skrift Kulturell medvetenhet och kännedom Eleven skall lära sig
· att känna och uppskatta sin egen kultur.
· att bekanta sig med de viktigaste likheterna och skillnaderna mellan sin egen kultur och den tyskspråkiga kulturen.
· att bli van att uppträda artigt i kommunikationssituationer med infödda talare.
· att lära sig kommunicera på ett naturligt sätt på tyska i vardagliga situationer. I nlärningsstrategier Eleven skall lära sig
· att ta ansvar och vara aktiv i språkinlärningssituationer.
· att använda centrala språkinlärningssätt (t ex att använda nya ord och strukturer samt att sluta sig till ordens betydelser av sammanhanget) framför allt i par och smågruppsarbete.
· att självständigt utnyttja läroböcker, lexikon och andra källor.
· att bedöma sitt arbete och sin språkfärdighet i förhållande till de givna målen. CENTRALT INNEHÅLL Situationer och ämnesområden
· Elevens närmiljö, såsom hem och familjemedlemmar, bekanta personer och aktiviteter.
· Skola, fritidsaktiviteter, att bo på landet och i staden.
· Uträtta ärenden t ex i affären.
· Baskunskaper om den egna och den tyskspråkiga kulturen. Strukturer
· Den del av grammatiken som är väsentlig för kommunikation på tyska.
· Satsbildning
· Rättskrivning Kommunikationsstrategier
· Att kunna hitta bestämd, avgränsad information i text och tal
· Att stödja sig på skriftliga hjälpmedel vid tolkning och produktion av texter TYSKA (Aspråk) Årskurserna 79 Undervisningens uppgift är att få elevens språkfärdighet att utsträcka sig till mera krävande sociala situationer och till sådana områden som fritidssysselsättningar, tjänster och det offentliga livet. Det skrivna språkets andel i undervisningen ökar. Elevens förmåga att verka såsom den främmande kulturen förutsätter ökar och han eller hon skaffar sig ytterligare strategier som är utmärkande för språkstudier. MÅL Undervisningen i tyska strävar till att eleverna skall
· förstå tyskt tal i olika tempo och i olika sammanhang klara sig på tyska i vardagliga situationer, och kunna uttrycka sig med ett korrekt uttal samt med riktig rytm och intonation
· förstå texter med olika svårighetsgrad som behandlar elevnära frågor
21
S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen ·
·
·
själva kunna producera texter av varierande slag, t.ex. berättelser, brev och uppsatser
få insikter i och ökad förståelse för det tyska språkområdets länder, folk och kulturer
lära sig att medvetet utnyttja kunskaper, färdigheter och strategier som han eller hon tillägnat sig i andra språk INNEHÅLL åk 79 Situationer och ämnesområden
· fritid och hobbyer
· resor
· offentliga tjänster
· hållbar utveckling
· hälsa och välfärd
· medier Strukturer
· verbets grundböjning och de viktigaste tempusformerna
· användningen av substantiv och adjektiv samt de vanligaste pronomina och prepositionerna
· den centrala satsläran och bindningsstrukturen Kommunikationsstrategier
· att med språkliga medel eller utifrån situationen sluta sig till innehållet i ett meddelande
· att utnyttja den respons man får i interaktionssituationer
· att kompensera bristfälliga språkfärdigheter med ungefärliga uttryck
· att iaktta det egna språkbruket
· att använda uttryck som är typiska för muntlig kommunikation, såsom uttryck som används då man inleder och avslutar inlägg och då man ber om ordet, behåller ordet och ger respons Utvärdering Bedömningen sker kontinuerligt under läsåret, och baserar sig på såväl muntlig som skriftlig språkfärdighet. TYSKA (B2språk) Årskurserna 89 Studierna i tyska som valfritt språk från och med årskurs 8 koncentrerar sig på muntlig kommunikation i de allra vanligaste situationerna i vardagslivet, och fungerar samtidigt som en inledning till långsiktigare studier i tyska i utbildningen på andra stadiet. MÅL Undervisningen strävar till att eleven skall
· lära sig att förstå det viktigaste innehållet i talat språk, samt i texter som behandlar elevnära frågor
· lära sig att kommunicera i vardagliga situationer, samt producera korta skriftliga alster
· få insikter i och ökad förståelse för det tyska språkområdets länder, folk och kulturer
· lära sig att medvetet utnyttja kunskaper, färdigheter och strategier som han eller hon tillägnat sig i andra språk INNEHÅLL Årskurs 8
22
S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen Situationer och ämnesområden
· hem, familj och vänner
· att beskriva en stad
· skolvardag
· inköpssituationer
· att resa med tåg
· fester samt semesterplaner Strukturer
· alfabetet
· räkneorden
· klockslag, veckodagar, månader, årstider
· presens av regelbundna verb
· modala hjälpverb samt skiljbara verb
· presens av verb med vokalväxling
· pluralis av substantiv
· imperativ Årskurs 9 Situationer och ämnesområden
· mat och måltider
· att berätta om sin hemort
· resor och kommunikationsmedel
· hälsa och sjukdom
· natur och väder samt seder och bruk Strukturer
· perfekt
· possessiva pronomen
· bisatser
· löst sammansatta verb
· prepositoner med ackusativ och/eller dativ
· dativ av artiklar och pronomen
· imperfekt av ”sein” och ”haben” Kommunikationsstrategier
· strategier för mottagande, produktion och interaktion som är lämpliga för språkfärdighetens utvecklingsskede. Utvärdering Bedömningen sker kontinuerligt under läsåret, och baserar sig på såväl muntlig som skriftlig språkfärdighet.
23 S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen 2.5 Franska FRANSKA (Aspråk) Årskurserna 79 Undervisningens uppgift är att få elevens språkfärdighet att utsträcka sig till mera krävande sociala situationer samt till områdena fritidssysselsättningar, tjänster och det offentliga livet. Det skrivna språkets andel i undervisningen ökar. Elevens förmåga att verka såsom målkulturen förutsätter ökar och han eller hon skaffar sig ytterligare strategier som är utmärkande för språkstudier. Franska som Aspråk i årskurserna 79 har sex årsveckotimmar. MÅL Språkfärdighet Eleven skall lära sig att
· förstå tydligt franskt standardspråk i tal och skrift om allmänbildande ämnen eller fakta i anknytning till skolungdomars liv
· klara sig på franska i enkla sociala möten och vanliga servicesituationer samt beskriva sin närmaste krets
· kunna uttrycka sig med ett gott uttal och en riktig betoning och intonation; gester, mimik och annat kroppsspråk inbegripet
· skriva meddelanden, kortare texter och katalogliknande beskrivningar om mycket bekanta ämnen Kulturell medvetenhet Eleven skall lära sig att
· känna den mångfacetterde franska kulturen och förstå den mot bakgrund av den egna kulturen
· kommunicera och handla i alldagliga situationer på ett sätt som accepteras i målkulturen
· bli medveten om att värderingar är kulturbundna I nlärningsstrategier Eleven skall lära sig att
· med modersmålet som grund tillämpa olika arbetssätt och inlärningsstrategier som är effektiva vid språkstudier och inlärning
· utnyttja datatekniken för uppsökande av autentisk kunskap och information
· göra mindre projektarbeten självständigt eller i grupp
· bedöma sitt arbete och olika områden i sin språkfärdighet i förhållande till målen och vid behov ändra sina arbetssätt INNEHÅLL Åk 79 Situationer och ämnesområden
· fritid och hobbyer
· resor
· offentliga tjänster
· studier, arbete och näringsliv
· hållbar utveckling
· hälsa och välfärd
24 S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen ·
·
medier
frankofoni Strukturer
· repetition och förstärkning av redan inlärda strukturer
· verbens grundböjning och de viktigaste tempusformerna
· användning av substantiv och adjektiv samt de vanligaste pronomina och prepositionerna
· den centrala satsläran och bindningsstrukturerna Kommunikationsstrategier
· att verbalt eller kontextuellt sluta sig till innehållet i olika kommunikationssituationer
· att utnyttja given respons i interaktionsituationer
· att kompensera bristfälliga språkfärdigheter med ungefärliga uttryck
· att iaktta det egna språkbruket
· att använda uttryck som är specifika för muntlig kommunikation, såsom uttryck som används vid inledning och avslutning av ett inlägg samt då man ber om ordet, behåller ordet och ger respons
· att iaktta kroppsspråket Utvärdering Bedömningen sker kontinuerligt under läsåret och baserar sig på såväl muntlig som skriftlig språkfärdighet. Kriterier för vitsordet 8 i franska vid slutbedömningen klass 9 enligt nivåskalan för språkkunskaper Språkfärdighet Hörförståelse och läsförståelse
· A2.2 Grundläggande språkfärdighet stadd i utveckling Tal och skrift
· A2.1 Den grundläggande språkfärdighetens begynnelseskede Kulturell medvetenhet
· Eleven känner till livsformer och historia i målspråkets språkområden. Inlärningstrategier Eleven
· använder regelbundna arbetssätt som är effektiva vid språkstudier och inlärning
· har insett att språkinlärningen förutsätter ihärdig kommunikativ träning FRANSKA (B2språk) Årskurserna 89 Studierna i franska som valfritt språk koncentrerar sig på muntlig kommunikation i de allra vanligaste situationerna i vardagslivet och fungerar samtidigt som en inledning till långsiktigare studier i franska i utbildningen på andra stadiet. Franska som valfritt B2 språk i årskurserna 89 har fyra årsveckotimmar. MÅL Språkfärdighet
25
S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen Eleven skall lära sig att
· med samtalspartnerns hjälp kommunicera i talsituationer som handlar om grundläggande personliga fakta och omedelbara behov
· försöka uttrycka sig med ett gott uttal och en riktig betoning och intonation
· förstå till det dagliga livet anknytande lätt förutsägbara frågor, anvisningar, önskningar och förbud
· läsa enkla förutsägbara meddelanden som anknyter till vardagslivet
· skriva olika typer av korta skriftliga meddelanden och texter samt producera uppgifter sig själv och sin närmaste krets Målet uttryckt på nivåskaln är för tal och skrift nivå A1.1A1.2 och för hörförståelse och läsförståelse nivå A1.2A1.3., dvs begränsad kommunikation i de mest bekanta situationerna. Kulturell medvetenhet Eleven skall lära sig att
· känna och förstå den franska kulturen och bekanta sig med likheterna och skillnaderna mellan den egna kulturen och målkulturen. Inlärningsstrategier Eleven skall lära sig att
· frimodigt använda sina språkkunskaper
· medvetet utnyttja kunskaper, färdigheter och strategier införskaffade via andra språk
· bedöma sitt arbetssätt och olika områden i sin språkfärdighet i förhållande till målen INNEHÅLL Situationer och ämnesområden
· språk som anknyter till seder och bruk i elementära interaktionssituationer
· att tala om sig själv och närmiljön
· familj och fritid
· att klara sig i vardagliga kommunikationssituationer såsom att göra uppköp, äta, resa
· frankofoni Strukturer
· satsbildning och central grammatik som är väsentlig för kommunikation på franska Kommunikationsstrategier
· att känna igen det väsentliga i talad och skriven text
· att kunna hitta bestämd, avgränsad information i text och tal
· att planera den egna kommunikationen och iaktta det egna språkbruket, kroppsspråket inbegripet
· att i muntlig växelverkan stödja sig på samtalspartnerns hjälp
· att stödja sig på skriftliga hjälpmedel i den egna framställningen Utvärdering Bedömningen sker kontinuerligt under läsåret och baserar sig på såväl muntlig som skriftlig språkfärdighet.
26 S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen 2.6 Matematik Matematikundervisningens mål är
·
·
·
·
·
·
·
·
att eleven lär sig lita på sig själv och ta ansvar för den egna inlärningsprocessen
att eleven lär sig arbeta koncentrerat och långsiktigt samt att fungera i grupp
att eleven skall tillägna sig sådana baskunskaper och färdigheter som ger förmåga att använda matematiken vid lösning av vardagliga problem
att ge en god förmåga för fortsatta studier
att utveckla elevens förmåga att strukturera och ställa upp matematiska modeller vid problemlösning
att träna eleven i logiskt tänkande
att ge eleven förmåga att söka information samt presentera fakta och slutledningar både skriftligt och muntligt
att varje elev skall få uppleva glädjen i att klara av uppgifter anpassade till den egna förmågan Riktlinjer: Praktiska problem och temauppgifter skall tillämpas i alla avsnitt. Procentuppgifter tillämpas i alla avsnitt i årskurs 8 och 9. ÅRSKURS 7 Numerisk räkning Tal i decimalform Avrundning Negativa tal Absolutbelopp Potenser Tillämpad matematik Koordinatsystem Diagram Statistik Geometriska enheter Bråkräkning ÅRSKURS 8 Procent Potenser och kvadratrötter Potensregler Rotbegreppet Räkning med kvadratrot Enkla talföljder Polynom och ekvationer Variabeluttryck Förenkling av polynom Ekvationslösning Olikheter Problemlösning Plangeometri Vinkel, triangel och fyrhörning
27 S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen Area och omkrets Geometriska konstruktioner Likformighet och skalor Cirkeln och dess delar ÅRSKURS 9 Funktioner Linjära funktioner Enkla funktioner av andra graden Samband och graf Direkt och indirekt proportionalitet Tillämpning Polynom och ekvationer Ekvationssystem Ofullständiga andragradsekvationer Geometri Pythagoras sats Rymdgeometri Trigonometri Sannolikhetslära BEDÖMNING  Vid bedömningen under studierna följer vi följande prov läxor timkunskap attityd och intresse
 Vid slutbedömningen följer vi de nationella kriterierna för vitsordet 8. 28 S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen 2.7 Biologi ÅK 79 I undervisningen i biologi undersöks livet, dess yttringar och förutsättningar. Undervisningen skall utveckla elevens naturkännedom och förståelse för naturens grundfenomen samt växelverkan mellan människan och naturen samt människans ansvar då det gäller att vårda naturens mångfald. Elevens miljömedvetenhet bör stärkas så att viljan att bevara olika livsmiljöer och livets olika former växer. Undervisningen bör basera sig på undersökande inlärning. MÅL Eleven skall lära sig:
· att använda sådana begrepp och informationssöknings och undersökningsmetoder som är typiska för biologin
· att beskriva livets grundfenomen
· att känna igen olika arter, uppskattta naturens mångfald och lära sig att förhålla sig positivt till att vårda den
· att känna till ekosystemets struktur och funktion
· att känna till principer för växtodling och bli intresserad av att odla växter
· att känna till människans byggnad och centrala livsfunktioner samt att lära sig att förstå sexualitetens biologiska grund
· att känna centrala genetiska begrepp
· att förstå betydelsen av biotekniska tillämpningar i vardagen och lära sig att reflektera över etiska frågor som hänför sig till dem
· att känna igen miljöförändringar i hembygden, fundera på deras orsaker och komma med möjliga lösningar på problemen
· att förstå miljövårdens centrala mål och principerna för en hållbar användning av naturresurserna ÅK 7 Hydrobiologi
· Strand och vattenväxter
· Fiskar
· Sjöfåglar och deras flyttning
· Vattendäggdjur
· Plankton
· Alger Miljövård integreras i alla temaområden. ÅK 8 Skogens biologi
· Skogens vanliga gröna växter, mossor, lavar och svampar
· Skogstyper
· Skogens ekosystem
· Skogens betydelse
· Skogsvård och växtodling
· Skogsfåglar
· Skogens däggdjur
· Hur djuren klarar vintern
· Världens utrotningshotande arter
· Etologi
29 S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen ·
·
Allemansrätten
Miljöhot ÅK 9
·
·
·
·
·
·
·
·
Människan som funktionell helhet
Människans organ och organsystem
Skillnader mellan djur och växtceller
Den egna hälsan och sexualiteten
Droger
Genetik
Bioteknik
Evolution Kriterier för vitsordet 8 i biologi vid slutbedömningen Undersökningar i biologi Eleven
· kan använda mikroskop då han eller hon undersöker prover
· kan enligt givna anvisningar arbeta i terräng och i laboratorium och samla in växter enligt anvisningar
· kan självständigt genomföra mindre undersökningar. Naturen och ekosystemen Eleven
· kan indela organismer i huvudgrupper enligt centrala kännetecken och känner igen växt, djur, och svamparter i närmiljön
· kan beskriva ekosystemets grundläggande struktur och funktion
· kan namnge och beskriva olika skogs och sjötyper
· kan göra mindre undersökningar av skogens, vattnens eller myrens ekosystem
· kan redogöra för grunderna för skogsvård och växtodling
· kan beskriva naturens mångfald med exempel, kan förklara dess betydelse för den ekologiska hållbarheten och känner till principerna för hur skogarna kan utnyttjas på ett hållbart sätt. Livet och evolutionen Eleven
· kan beskriva växt och djurcellens struktur i huvuddrag
· kan redogöra för fotosyntesen och beskriva dess betydelse för den levande naturen
· kan beskriva växternas, djurens, svamparnas och mikrobernas fortplantning
· kan redogöra för evolutionens grundläggande drag och olika stadier i människans evolution
· kan strukturera den levande naturen i huvudgrupper och motivera grupperingen. Människan Eleven
· kan beskriva hur människans viktigaste vävnader, organ och organsystem är uppbyggda och deras funktion i huvuddrag
· kan förklara sexualitetens olika uttrycksformer
· kan i huvuddrag redogöra för könscellernas uppkomst, samlaget, befruktningen, förloppet i en graviditet och förlossning
· kan använda centrala begrepp med anknytning till ärftlighet. Den gemensamma miljön Eleven
· kan redogöra för en ekologiskt hållbar utveckling, vikten av att bevara naturens mångfald och miljövårdens betydelse
30
S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen ·
· kan göra mindre undersökningar om den egna livsmiljöns tillstånd
kan ge exempel på hur naturmiljön i hans eller hennes hembygd har förändrats och hur han eller hon själv kan handla enligt målen för en hållbar utveckling. 2.8 Geografi Undervisningen skall utveckla elevens geografiska världsbild, förmåga att studera närmiljön, kulturmiljön och den sociala miljön. Strävan till att eleven förstår växelverkan mellan människan och miljön på lokal och global nivå. Eleven skall få en stabil grund som stöder elevens uppväxt till aen aktiv medborgare som förbundit sig till en hållbar livsstil. MÅL Eleven skall lära sig:
· att använda och tolka fysiska kartor och temakartor samt lära sig att använda olika geografiska informationskällor, såsom diagram, statistik, flygbilder, satellitbilder, foton, litteratur, nyhetskällor och elektroniska medier
· ortsbestämning och att mäta avståndet mellan olika platser
· att förstå vilken inverkan jordens planetegenskaper har
· att förstå hur de faktorer som formar jordytan påverkar landskapet
· att förstå växelverkan mellan naturen och den mänskliga verksamheten i Finland, i Europa och på andra håll i världen samt lära sig att se de orsaker som styr verksamhetens lokalisering
· att känna igen och uppskatta drag i olika kulturer, att respektera dem samt att lära sig att förhålla sig positivt till det egna landets minoritetskulturer, invandrare samt främmande länder och folk
· att känna till och uppskatta Finlands natur och kulturmiljö
· att veta hur varje medborgare i Finland kan påverka planeringen och utvecklingen av den egna livsmiljön
· att förstå och kritiskt bedöma nyhetsinformation t.ex. om globala miljö och utvecklingsfrågor samt lära sig att själv handla enligt målen för en hållbar utveckling ÅK 7
·
·
·
·
·
·
Jorden som planet och dess egenskaper
Kartans koordinatsystem, vändkretsar och polcirklar
Nord och Sydamerikas geografi, naturgeografiska områden och länder och deras huvudstäder
USA och Kanada
Brasilien och Argentina
Polarområdena ÅK 8
·
·
·
·
·
·
Europa studeras som en helhet, med tyngdpunkt på naturförhållanden, kultur och näringsliv
Naturrikedomar
Energikällor
Miljöfrågor
Asien, Afrika, Australien och Europa; att jämföra naturförhållanden, mänsklig verksamhet och kulturella drag i två eller flera världsdelar
Jordklotets inre och yttre företeelser ÅK 9
31
S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen ·
·
·
Finlands geografi o Naturgeografi o Kulturgeografi o Finland på kartan o Finland och grannländerna o Ekonomisk geografi
Istiden i Norden och dess spår och lämningar i landskapet
Närmiljön Kriterier för vitsordet 8 i geografi vid slutbedömningen Geografiska färdigheter Eleven
· kan hitta de platser som han eller hon har undersökt på kartor och i kartverk och kan använda teckenförklaringarna och skalan
· kan tolka fysiska kartor, temakartor, fotografier och statistik och kan utnyttja nyhetskällor och nätbaserad information
· kan åskådliggöra geografisk kunskap med hjälp av kartor och diagram
· kan jämföra olika regioners klimatdiagram och befolkningspyramider och själv rita ett klimatdiagram utgående från statistikuppgifter. Världens strukturer Eleven
· kan gestalta och strukturera världen och känner igen olika världsdelars natur och kulturgeografiska grunddrag
· kan tillämpa sin geografiska kunskap i analyser av aktuell nyhetsinformation från olika källor och kan placera nyhetshändelser på världskartan. Europas strukturer Eleven
· kan beskriva naturförhållandena och den mänskliga verksamheten i olika områden i Europa och förstår Europas natur och kulturrikedom
· kan jämföra Europa med andra världsdelar och förstår att Europa samverkar med övriga områden i världen Finlands strukturer Eleven
· kan redogöra för hur Finlands landskap har formats och hur naturförhållandena har påverkat den mänskliga verksamheten inom olika områden i Finland
· kan beskriva och analysera regionala drag i bebyggelse och näringsliv i Finland
· kan analysera särdrag i kulturmiljön i Finland och vet vad ett värdefullt kultur och traditionslandskap är
· kan redogöra för hur varje medborgare i Finland kan påverka planeringen och utvecklingen av den egna livsmiljön
· kan planera och genomföra mindre undersökningar av hembygdens natur och kulturmiljö
· kan känna igen den egna kulturens särdrag och känner till minoritetskulturerna i Finland och i våra närområden
· kan beskriva Finlands växelverkan med sina närområden, med Europa och med hela världen Den gemensamma miljön Eleven
· kan kort redogöra för de centrala globala miljö och utvecklingsproblemen, såsom en tilltagande växthuseffekt, ozonminskning, ökenspridning, förorening av olika livsmiljöer, befolkningstillväxt och problemet med fattigdom och svält
32
S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen ·
kan beskriva orsakerna till miljöproblemen i Östersjöområdet och kan redogöra för sätt att förbättra miljötillståndet i regionen
· kan beskriva sina egna möjligheter att förbättra miljöns tillstånd och känner till lösningar på centrala globala miljö och utvecklingsproblem 2.9 Fysik Fysikundervisningens mål är att
· väcka elevens intresse för naturvetenskaperna
· lära eleven arbetsregler i ett laboratorium samt säkra arbetsmetoder
· ge eleven färdigheter i att göra experiment samt tolka och presentera resultaten
· eleven ska förstå begrepp inom fysiken
· eleven ska kunna analysera verkligheten omkring sig med hjälp av fysiken
· lära eleven bedöma tillförlitligheten i information som hämtats ur olika källor
· ge eleven en god grund för fortsatta studier i fysik
·
ÅK 7 – INTRODUKTION I FYSIK arbetsmetoder
· mätning
· densitet
· tyngdkraft och friktion
· jämvikt
· temperatur
· enkla strömkretsar ÅRSKURS 9 – FYSIK Mekanik
· olika typer av rörelse
· krafter och växelverkan
· arbete, energi och effekt
· tryck
· energins bevarande och energiomvandlingar Värmelära
· värmeenergi
· temperaturskalor
· värmets spridning
· värmeutvidgning
· energins bevarande och energiomvandlingar Ellära
· elektrisk energi
· elproduktion
· elförbrukning
· strömkretsar
· energins bevarande och energiomvandlingar Ljud och ljus
· vågrörelse och ljud
· ljuset och dess brytning Kärnenergi
33
S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen 2.10 Kemi Kemiundervisningens mål är att
· väcka elevens intresse för naturvetenskaperna
· lära eleven arbetsregler i ett laboratorium och lära sig säkra arbetsmetoder
· lära eleven använda undersökningsmetoder som är typiska för naturvetenskaperna samt att bedöma informationens pålitlighet och betydelse
· lära eleven ställa upp enkla modeller och dra slutsatser
· lära eleven använda kemiska ämnen och avfall på ett ansvarsfullt sätt
· lära eleven förstå grundläggande begrepp
· lära eleven att tolka kemiska reaktioner med hjälp av reaktionslikheter
· lära eleven tillämpa sin kunskap på frågor rörande natur och miljö
· ge eleven en god grund för fortsatta studier i kemi ÅK 7 – INTRODUKTION I KEMI arbetsmetoder
· aggregationstillstånd
· lösningar och blandningar
· separeringsmetoder
· syror och baser
· atomen
· kemiska reaktioner
· luft och vatten ÅRSKURS 8 – KEMI Oorganisk kemi
· atomen
· periodiska systemet
· kemisk bindning
· kemins symbolspråk
· syror och baser
· metaller
· salter
· miljökemi Organisk kemi
· kolväten
· alkoholer
· karboxylsyror
· livsmedelskemi
· övriga organiska föreningar
34 S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen 2.11 Hälsokunskap Undervisningen i hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig kunskapsgrund. Målet för undervisningen i hälsokunskap är att främja ett kunnande som stöder elevens hälsa, välbefinnande och trygghet. Syftet med undervisningen är att utveckla elevens kognitiva, sociala, emotionell, funktionella och etiska färdigheter. Utgångspunkten för undervisningen är att hälsan uppfattas osm fysisk, psykisk och social handlingskraft. I undervisningen utvecklas kunskaperna och färdigheterna om hälsa livsstil, sunda vanor och sjukdomar samt förmågan att ta ansvar för sin hälsa och handla på ett hälsofrämjande sätt i förhållande till sig själv och andra. Hälsokunskap är ett läroämne som utgår från eleven och som stöder verksamhet och engagemang. Utgångspunkten för undervisnigen skall vara barnets och den ungas vardag, uppväxt och utveckling samt människans levnadslopp. I undervisningen beaktas också allmänna och för skolan och orten aktuella frågor som angår hälsa och trygghet. Vid inlärningen utvecklas färdigheter som är viktiga d¨å det gäller att kunna söka efter kunskap, tillämpa den och kritiskt begrunda värderingar som gäller hälsa och välfärd. MÅL Eleven skall
· lära sig vad som är kännetecknande för människans uppväxt, utveckling och livscykel samt att förstå ungdomstidens fysiska, psykiska och sociala utveckling.
· Lära sig att förstå vilken betydelse gemenskap, relationer och omsorg har för människans välbefinnande
· Lära sig att förstå sig själv och människors olikheter samt värderingar och synsätt vad gäller hälsa handikapp och sjukdomar.
· Lära sig att beskriva och bedöma vilka centrala faktorer som främjar hälsan och vilka som orsakar sjukdomar samt att identifiera och reflektera över val som gäller hälsa och trygghet.
· Lära sig att ta hand om sig själv och sin omgivning, känna igen behovet av förebyggande vård och hjälp samt att handla ändamålsenligt i situationer där det handlar om hälsa, sjukdom och trygghet.
· Lära sig att känna igen, förstå och utveckla färdigheter som är viktiga för hälsan och det allmänna välbefinnandet.
· Lära sig att bedöma miljöns, livsstilens och kulturens samt mediernas betydelse för trygghet och hälsa.
· Lära sig att använda begrepp och informationssökningsmetoder för hälsa och sjukdom och att utnyttja dem i hälsofrämjande syfte.
· Lära sig att förstå att regler, avtal och tillit är förutsättningar för välbefinnandet i sociala sammanhang som familjer, skolor, referensgrupper och samhälle. ÅK 7 Introduktion  vad är hälsa?
· Att sköta om sin hälsa.
·
·
·
Vad är hälsa? – Introduktion till hälsokunskap.
Kropp och själ – sambandet mellan fysisk och psykisk hälsa.
Människans/hjärnans utveckling. Sov gott!
· Fysisk tillväxt och utveckling; dygnsrytm, sömn, vila och belastning, hälsofrämjande motion, näring och hälsa.
35 S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen ·
·
·
Klassens sömnvanor.
Sömnens betydelse för barn och vuxna.
Dygnsrytm: dela in dygnet i sömn, arbete och fritid – åskådliggöra dygnsrytmens olika stadier med tanke på intellektuellt arbete, fysisk ansträngning och vila. Alkohol
· Tobak, alkohol och andra rusmedel, välbehag och beroende och val som anknyter till dem.
·
·
·
Vad är alkohol… egentligen! – ämnet och verkningarna.
Är alkohol en inkörsport till vuxtenhet?
Vad är s.k. alkoholkultur? Puberteten
· Människans levnadslopp, olika åldersstadier, födsel, död.
·
·
·
Introduktion – puberteten som en i raden av utvecklingskriser.
Harmoni och hormoner – kan jag styra allt med förnuftet?
Det handlar om att växa som människa – kopplingen mellan frihet och ansvar Tobak
· Vad händer då vi röker? (Blodkärlen drar ihop sig, syretillförseln till hjärnan och till musklerna försämras, lungorna förorenas, flimmerhåren får en beläggning…)
·
·
·
Snus
·
·
·
Fysiskt och psykiskt beroende.
Vad får oss att pröva?
Vad säger lagen och samhället i övrigt om tobaksrökning? Ett ”ofarligt” sätt att använda tobak?
Risker!
Tobak och idrott – kan tobak påverka idrottsprestationerna? Sniffning
· Vanliga lösningsmedel i hemmet.
· Skador på hjärnan; förgiftning, förlamning. Droger
· Inledning: Hur börjar ett missbruk?
· ”Härligt, härligt… men farligt, farligt!” – kan man pröva utan att bli beroende?
· Narkotikavård – var kan man söka hjälp? Trafiksäkerhet
· Trafiksäkerhet och beteende i trafiken, risksituationer och olyckor, olycksfall och första hjälpen.
·
·
·
Trafikregler som garanti för säkerhet.
Vad säger lagen – rättighet och skyldigheter i olika åldrar.
Har jag beredskap att handla i en olyckssituation – kan jag ge första hjälp? UTUgruppen
· Samarbete med Folkhälsans infogrupp Ung Till Ung. ÅK 8 Normer
36
S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen ·
·
·
Inledning: ”Att bli sedd” identiteten i kris och utveckling.
Vad är normalt / onormalt?
Att få vara ifred eller att måsta vara ensam – självvalt eller påtvingat? Med i gänget!
· Vad är mobbning? Varför finns det?
· Att höra till en grupp – från sund gemenskap till destruktiv gängbildning.
· Sund självkänsla – hur långt är det mellan egoism och empati? Förälskelse
· Från förtjusning till förälskelse.
· Från ensam till tvåsam?
· Hur handskas med känslorna när ett förhållande tar slut?
· Skuld och ansvar vid skillsmässa. Mat
·
·
·
Ideal i vårt samhälle.
Varför måste man äta?
Ätstörningar; Anorexi, bulimi – övervikt. Pubertet Och Idrott
· Yttre förändringar som påverkar prestationerna.
· Attityder och känslor.
· Vem ”vill”, föräldrarna, tränaren eller jag? Sexualitet
· Särdrag och behov i utvecklingen under ungdomstiden, den framväxande sexualiteten.
· Sexuell hälsa: relationer, sexualitet, uppförande och till dess anknytande värderingar och
·
·
·
En ny kropp, nya tankar! – sexualiteten blir en del av personligheten.
Vad är normalt?
Vem skall jag fråga? ÅK 9 Mera Sex
· Vilket är mitt ansvar?
· Har jag beredskap för att inleda ett sexuellt förhållande?
· Könssjukdomar. Smittosamma sjukdomar
· De viktigaste smittosamma sjukdomarna och andras sjukdomar, att känna igen symtom, att vara sjuk, egenvård. Personliga resurser
· Hälsa, arbetsförmåga och välbefinnande som resurs, personliga resurser.
· Förändringar och kriser som är förknippade med utvecklingen och livet samt hur man klarar av svårigheterna. Jag och min omgivning
· Miljö och hälsa, välbefinnande på arbetet, kultur och hälsa. Organisationer och tjänster
· De viktigaste hälsovårds och välfärdstjänsterna samt medborgarorganisationernas verksamhet.
37
S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen Doping
· Vad är doping
· Vem och varför?
· Fall beskrivningar; text och uppgifter samt videofilm. Kriterier för vitsordet 8 i hälsokunskap vid slutbedömningen Uppväxt och utveckling Eleven
· känner till särdragen hos olika åldrar och händelser under livets gång och kan granska dem ur hälsosynvinkel
· kan förklara hur sömn och vila inverkar på vitaliteten och välbefinnandet, kan ge exempel på föda som ur ett hälsoperspektiv är balanserad och mångsidig och vet vilken inverkan motion har på hälsan
· kan redogöra för vad som kännetecknar ett gott vänskapsförhållande och en fungerande gemenskap, och ge exempel på de viktigaste färdigheterna för interaktion
· vet hur han eller hon kan sköta sig själv och sin hälsa
· kan begrunda och analysera orsaker till och följder av problemsituationer som ungdomar hamnat i, komma med exempel på möjliga lösningar. Hälsa och val i det dagliga livet Eleven
· känner till grunderna för sexuell hälsa, olika preventivmedel och preventivmetoder och deras betydelse, kan motivera och resonera om ett ansvarsfullt sexuellt beteende
· kan beskriva och reflektera över de beroenden och hälsorisker som är förknippade med njutnings medel, såsom tobak, snus, alkohol, droger och lösningsmedel samt ange orsaker till och följder av deras användning, ge förklarande exempel på sätt att undvika dem
· känner igen tecken på mobbning och annat våld och kan komma med praktiska exempel för hur man förebygger våld och kommunicerar på ett uppbyggande sätt
· kan namnen på de vanligaste smittosamma sjukdomarna och andra sjukdomar, kan i huvuddrag med exempel beskriva hur man förebygger dem
· känner till huvudprinciperna för trafiksäkerhet och kan beskriva eller förevisa hur man handlar och ger första hjälpen i olika slags risksituationer och vid olyckstillfällen. Resurser och överlevnadsförmåga Eleven
· kan namnge, känna igen och uttrycka olika slags känslor och beskriva deras orsaker, ge exempel på hur emotionella beteenden och känslobaserad kommunikation kan regleras på lämpligt sätt
· kan iaktta egna förnimmelser och symtom och känner till grunderna för hur man använder mediciner på ett ändamålsenligt sätt
· kan reflektera över vilken betydelse valet av livsstil har för hälsan och motivera eller ge exempel på val som främjar hälsan i vardagen
· kan använda centrala begrepp för hälsa och sjukdom, kan använda och kritiskt bedöma olika uppgiftskällor inom hälsokunskap. Hälsa, samhälle och kultur Eleven
· känner till de vanligaste folksjukdomarna och deras riskfaktorer
· kan beskriva en hälsosam och trygg miljö och ge exempel på sätt att främja hälsa och trygghet i närmiljön
· har kännedom om centrala hälsovårds och välfärdstjänster i den egna skolan och kommunen, kan söka sig till dem och med exempel beskriva hur man handlar på ett ändamålsenligt sätt då tjänsterna används
· kan beskriva barns och ungas centrala rättigheter, lagstiftning om gränser för och följder av gärningar.
38 S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen 2.12 Religion I religionsundervisningen granskas livets religiösa och etiska dimensioner utifrån elevens egen tillväxt samt som ett samhälleligt fenomen i vidare utsträckning. Religionen behandlas som en underström som inverkar på den mänskliga kulturen. I religionsundervisningen betonas insikterna i den egna religionen samt beredskapen att bemöta andra religioner och livsåskådningar, i synnerhet åskådningstraditioner i det finländska samhället. Syftet med undervisningen är att
· göra eleven förtrogen med sin egen religion
· informera eleven om finländsk åskådningstradition
· informera eleven om andra religioner
· hjälpa eleven att förstå religionernas kulturella och mänskliga betydelser
· fostra eleven till ett etiskt synsätt och till att förstå religionens etiska dimension Centrala mål för den evangeliskalutherska religionen Huvudsyftet med evangeliskluthersk religionsundervisning är att bekanta sig med religiös kultur och ta fram faktorer som är viktiga för elevens utveckling och tillväxt. Eleven skall få hjälp med att förstå religionens betydelse för honom eller henne själv och att se religionens inflytande i samhället och kulturen. Undervisningens mål är en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. Den främsta uppgiften för undervisningen i åk 15 är att ge eleven stoff att bygga sin världsåskådning på. Eleven kan genom fakta och erfarenheter bekanta sig med religiositeten i omvärlden. Eleven skall även lära känna bibeln och växa till en etisk ansvarsfull människa. ÖVERGRIPANDE MÅL Eleven skall:
· lära sig att tro på livet och på sig själv, att frimodigt möta framtiden, att förstå den
· heliga dimensionen och att se religionens inflytande i sitt eget och i andras liv
· bli förtrogen med Nya testamentet, Jesu liv och läror
· ta del av de viktigaste berättelserna i Gamla testamentet
· lära sig att förstå sambandet mellan kyrkoåret och Jesu liv
· bekanta sig med den lutherska kyrkan och med församlingens verksamhet
· stifta bekantskap med andra kristna kyrkor och omgivande religiösa och ickereligiösa
· livsåskådningar
· lära sig att reflektera över etiska frågor, att dela med sig av sina känslor och erfarenheter
· och att tillämpa kristen etik Den främsta uppgiften för undervisningen i evangeliskluthersk religion i årskurserna 79 är att fördjupa och utvidga elevens förståelse för den egna religionens och andra religioners karaktär och betydelse samt att på så sätt stöda uppbyggnaden av hans eller hennes egen världsåskådning och etiska grundsyn. ÖVERGRIPANDE MÅL Eleven skall:
· vara medveten om de faktorer som inverkar på uppbyggnaden av hans eller hennes världsåskådning.
· förstå vilken betydelse religionen och det heliga i den har i människans och samhällets liv.
· Fördjupa sig i Bibeln som en samling mänskliga och heliga skrifter.
· Göra sig förtrogen med kristendomen och dess betydelse i människans och samhällets liv.
39 S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen ·
·
·
·
Fördjupa sig i den lutherska kyrkan och dess trosuppfattning.
Bekanta sig med de viktigaste världsreligionerna i huvuddrag.
Kunna respektera människor som har en annan tro och som tänker på ett annat sätt.
Känna till grundbegrepp för etiskt tänkande och grunderna för den kristna etiken samt tillämpa dess i sina etiska reflektioner och i sin verksamhet ÅK 7 Varför religion?
· livets betydelse och begränsning
· förhållandet mellan tro och kunskap
· den kristna människouppfattningen och förmågan att sätta sig in i en annans situation Introduktion till religionsundervisningen i åk 79.
· Vad vet vi – vad tror vi?
· Förhållandet mellan vetenskap och religion.
· Kopplingen mellan etik och religion. Bibeln
·
·
·
·
·
·
·
·
·
Gamla testamentet som uttrycksmedel för Israels folks skeden och tro.
Nya testamentet som uttrycksmedel för Jesu läror och kristendomens uppkomst
Huvuddragen i Bibelns tillkomst samt tolkning och användning av Bibeln.
Den kristna etikens grundbetoningar såsom profeternas budskap, Jesu bergspredikan och liknelserna.
Centrala begrepp inom kristendomen, t.ex. trosbekännelsen, treenigheten, buden.
Israels folks historiska skeden, från skapelsen till profeterna.
Särdrag i Jesu undervisning utgående från bergspredikan.
Bibelns uppbyggnad.
Hur hitta i bibeln? Kyrkan
· Centrala frågor om kristendomens uppkomst och utveckling.
· Kyrkobyggnaden, dess symbolik och hur den anknyter till församlingslivet.
·
·
·
Kristendomens uppkomst och spridning.
Från förföljelse till seger – kristendomen blir statsreligion.
Klosterväsendets betydelse för människan och samhället. Finländsk livsåskådningstradition
· Medlemskap och verksamhet i den lutherska kyrkan samt kristen psalm och annan ·
musiktradition.
Den forntida tolktron i Finland, den katolska medeltiden, reformationen och tiden efter den.
·
·
·
Kristendomens spridning till Norden.
Kristendomens spridning till Finland.
Reformationen och Luther i förhållande till övriga reformatorer och till påvekyrkan. ÅK 8 Världsreligionerna
· De centrala världsreligionernas utbredning, storleksförhållanden och huvuddragen i det ·
religiösa livet.
Religionens utsträckning och inflytande på individen, samfundet och kulturen.
40
S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen ·
·
·
·
Hinduismen.
Buddhismen.
Islam.
Judendomen. Främre orientens religioner
· Gamla testamentet ur judendomens, kristendomens och islams synvinkel.
·
·
·
Likheter och olikheter.
Den gemensamma historien.
Symbolik och heliga skrifter. Österns religioner
· Taoismen.
· Shintoismen.
· Konfucianismen. Den delade kristenheten
· Katolska kyrkan.
· Ortodoxa kyrkan.
· Reformerta kyrkor. Kyrkan och globaliseringen
· Religionernas utbredning.
· Mångkulturalism och religiositet.
· Religion ur politiskt perspektiv. ÅK 9 Från tvång till frihet
· Religionsfriheten.
·
·
·
Historisk tillbakablick.
Väckelserörelserna.
Kyrkan under upplysningen. Den lutherska kyrkan i finland
· Samfundstillhörighet i Finland.
· Kyrkans organisation.
· Frikyrkorna.
· Kyrkoskatten.
· Förrättningarna. Religion och kultur
· Bibelns inflytande på kulturen.
· Den kristna tron, dess mänskliga och samhälleliga betydelse, speciellt den lutherska tron, kristna symboler.
·
·
Jesus i musik, film och bildkonst?
Bönen som fenomen. Nya religiösa rörelser
· En överblick över religionsläget i Finland, speciellt den lutherska kyrkan och den ortodoxa kyrkan samt andra kristna kyrkor och samfund, andra religioner och irreligiositet.
41
S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen ·
·
Etik
·
·
·
·
·
Omfattande, valfritt projektarbete om religion och livsåskådning.
Presentationer och utvärdering. Att identifiera, reflektera över och tillämpa etiska normer, principer och värderingar.
Människan som formare av sitt eget liv, av samhället och av miljön.
Brott och straff.
Genmanipulation, utveckling eller undergång?
Ett värdefullt liv – diskussioner kring t.ex. dödsstraff, abort och eutanasi. Kriterier för vitsordet 8 i religion vid slutbedömningen Eleven kan skaffa sig fördjupad kunskap om kristendomen och den evangelisklutherska kyrkan Eleven
· känner till Bibelns centrala innehåll
· känner till de händelser som ledde till kristendomens uppkomst och behärskar de viktigaste skedena i de kristna kyrkornas historia
· känner till den evangelisklutherska kyrkans historia i Finland och förstår den finländska lutherdomens grundläggande karaktär
· förstår finländsk religiositet och livsåskådningstradition. Eleven förstår religionen som fenomen Eleven
· förstår religiöst tänkande och de religiösa upplevelsernas och det religiösa beteendets natur
· ser religionernas inflytande på den finländska och europeiska kulturen
· känner till de centrala dragen i världsreligionerna
· respekterar människor som tror och tänker annorlunda. Eleven kan använda religiös kunskap Eleven
· vet något om trons och kunskapens grundläggande karaktär och förhållandet mellan dem
· uppfattar faktorer som inverkar på hans eller hennes världsåskådning
· kan diskutera de yttersta livsfrågorna. Eleven kan handla etiskt ansvarsfullt Eleven
· har förmåga till ansvarsfull etisk reflektion
· ser följderna av sina val och handlingar.
42
S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen 2.13 Livsåskådningskunskap MÅL Målet är att främja elevens strävan
· att söka och bygga upp sin identitet och sin livsåskådning och samtidigt lära sig att gestalta helheter, konfronteras med osäkerhet och förbättra förmågan att uttrycka sig och sin livsåskådning
· att utveckla sin omdömesförmåga och sin förmåga att handla etiskt överlagt och lära sig att lägga märke till de etiska dimensionerna i vardagslivet och att använda sin förmåga till etiskt tänkande och principiella överväganden
· att tillägna sig och omfatta principerna för de mänskliga rättigheterna, för tolerans, för en världsomspännande rättvisa och en hållbar utveckling och lära siga att ta ansvar för sig själv, för andra människor, för samhället och för naturen
· att utvidga sin allmänbildning om livsåskådningar och kultur samt att lära känna olika värderingar, trossystem och vedertagna uppfattningar i olika kulturer, hur de tillkommit och hur de överförs samt att lära sig att bedöma vetenskapens inflytande på vårt levnadssätt. ÅK 7 Livsåskådningarnas värld
· Kunskap och forskning, naturligt och övernaturligt.
· Genomgång, repetition och fördjupning i centrala begrepp som rättvisa, jämlikhet och ansvar.
· Rättvisa i förhållande till begreppet sanning; är rättvisa statiskt eller är det beroende av förhållanden.
· Vi är alla olika  Är jämlikhet ett realistiskt mål eller en omöjlighet.
· Rättigheter och skyldigheter – Med större frihet följer ett större ansvar. Diskutera bl.a. människorätts, och miljöorganisationer; Greenpeace, FN, Amnesty International o.s.v.
· Organisatinernas historia och bakgrund.
· Kännetecken och verkningsområde.
· Civil olydnad – etiskt försvarbart eller kriminellt? Medierna som påverkare.
· Bakom rubrikerna – nyhetsinformatin eller sensationsjournalistik?
· Har medierna den egentliga makten? Kan media manipulera?
· Vad är sant? Vem har rätt?
· Informationen ökar – ökar kunskaperna?
· Internet – risk eller möjlighet? ÅK 8 Livsåskådningarnas värld
· världsbild, världsåskådning och livsåskådning.
· religion och irreligiositet, den egna livsåskådningen.
·
·
·
Världsreligionerna i förhållande till den rådande kulturen.
Hinduismen och Indiens mångfasetterad kulturtradition.
Buddhismen som filosofisk livsåskådning. Buddha i jämförelse med andra religiösa gestalter som t.ex. Jesus och Zarathustra. Kultur
43 S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen ·
Uppfattningar om förhållandet mellan människan och naturen: humanistiska, utilistiska, mystiska och naturcentrerade uppfattningar.
·
Naturreligioner
·
Skriftlösa livsåskådningar. Samhällsfrågor och statsskick: demokrati – diktatur o.s.v.
· Politik, att verka som medborgare, hållbar utveckling.
·
Jämförelse av länder med olika samhällssystem – Demokrati – diktatur, kapitalism – socialism o.s.v. Globala problem: Terrorism, miljöutsläpp, krig o.s.v.
· Projektarbete om valbart ämne – eleven samlar material och håller en kort inledning. Diskussion om ämnet i klass. Avslutande sammanfattning och slutledning. Framtiden
· Framtidsforskning
·
·
·
Vilka risker finns det med den västerländska livsstilen?
Vad kan man göra på internationell nivå?
Vad kan man göra på nationell nivå? ÅK 9 Grundläggande filosofiska skolor.
· De gamla grekerna: Sokrates, Platon och Aristotelses.
· Ursprunget för västvärldens idéhistoria.
· Några filosofiska huvudriktningar och dess förespråkare: t.ex. humanism och existentialism. Elementära politiska riktningar.
· Nationalism, borgerlighet, socialdemokrati, socialism, och kommunism.
· Fördelar och nackdelar. Etik
·
·
·
·
·
Etikens huvudriktningar och grundläggande frågor, den ungas moraliska tillväxt.
Hur tänker man etiskt? Finns det en hållbar modell för alla situationer?
Vilken är skillnaden mellan etik och moral?
Kan man samtidigt handla både rätt och fel, etiskt sett?
Går etik och lagstiftning alltid hand i hand? Kulturarvet
· Mångkulturalism ur ett etiskt perspektiv.
·
·
·
·
Vad har utformat den finska folksjälen? Religion, politik, historia, litteratur, konst?
Förhållandet till minoriteter: samerna, finlandssvenskheten.
Finland – en del av EU.
Det mångkulturella samhället – en tillgång eller en belastning? Kriterier för vitsordet 8 i livsåskådningskunskap vid slutbedömningen Människorelationer och moralisk tillväxt Eleven
44
S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen ·
·
·
·
kan se sambandet mellan val av värderingar och ett gott liv
kan se de aspekter som de etiska grundbegreppen ger, t.ex. avsikten med en handling och aktörens syfte med den, handlingens konsekvenser samt människans ansvar och rättigheter
kan se de etiska aspekterna på ett moraliskt dilemma och föreslå en etiskt godtagbar lösning
kan iaktta de etiska dimensionerna i vardagen, konsten, medierna eller på andra livsområden och kan motivera skillnaden mellan mera eller mindre etiskt utvecklade bedömningar. Självkännedom och kulturidentitet Eleven
· kan identifiera och benämna väsentliga drag i de viktigaste världsåskådningarna och kulturerna och ange hur de utvecklats
· kan ställa olika kulturella begrepp och symboler i relation till skilda livsåskådningstraditioner
· förstår skillnaden mellan en sekulär och en religiös livsåskådning
· kan utnyttja inlärda kulturella begrepp och skaffa kunskap om olika livsåskådningar. Samhälle och mänskliga rättigheter Eleven
· känner till de mänskliga och medborgerliga rättigheterna i huvuddrag och kan förklara skillnaderna mellan dem
· kan betrakta individens förhållande till samhället ur etisk synvinkel
· kan reda ut beroendet mellan rättigheter och skyldigheter
· känner till alternativa och motstridiga samhällsuppfattningar
· känner igen kränkningar av de mänskliga och medborgerliga rättigheterna och kan bedöma motiveringarna för olika krav på jämlikhet och rättigheter
· känner till problem i det moderna samhället och kan framföra både optimistiska och pessimistiska uppfattningar om framtiden. Människan och världen Eleven
· förstår principerna för en hållbar utveckling
· känner till utgångspunkterna för miljöetik
· kan bedöma individens etiska perspektiv i relation till miljön
· förstår vilken inverkan samhälleliga avgöranden har på lång sikt. 2.14 Historia Syftet med undervisningen i historia i årskurserna 78 är att ge eleven en både bredare och djupare insikt i den kunskap som kallas historia. Undervisningen strävar till att bygga upp elevens egen identitet samt att lära eleven känna och förstå andra kulturer samt vilket inflytande de utövar på omvärlden. Målet för undervisningen är att eleven skall
· kunna använda olika källor samt via dem skapa sig historisk kunskap
· inse att samma källa eller information kan tolkas på olika sätt och därutöver kunna bilda sig en egen åsikt i olika frågor
· förstå och förklara orsaker och följder såväl i det förgångna som i framtiden ÅK 7
·
·
Napoleontiden, Wienkongressen, de politiska ideologierna, den industriella revolutionen samt industrialiseringens sociala följder
kolonialismen i Amerika, Afrika och Asien
45
S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen ·
Finland som en del av det ryska riket ÅK 8
·
·
·
stormaktspolitiken och det första världskriget, mellankrigstiden, demokratier och diktaturer, andra världskriget
kalla kriget och konflikten östväst, avkoloniseringen och delningen nordsyd, informations och konsumtionssamhällets framväxt
Finlands självständighet och inbördeskriget, Finland mellan världskrigen, vinter och fortsättningskriget, efterkrigstiden och framväxten av välfärdssamhället Kriterier för vitsordet 8 i historia vid slutbedömningen: Att inhämta kunskap om det förgångna Eleven
· kan skilja mellan förklarande och irrelevanta faktorer
· kan läsa och tolka källmaterial av olika slag. Att förstå historiska händelser Eleven
· kan placera in händelser som han eller hon har studerat i deras historiska sammanhang och kan på så vis tidsbestämma dem
· kan förklara varför människor på vissa livsområden handlade annorlunda förr än i dag
· kan anföra orsaker till och följder av historiska händelser Att använda historiska kunskaper Eleven
· kan besvara frågor om det förflutna med hjälp av information ur olika källor, även information som skaffats med hjälp av modern teknologi
· kan bilda sig en uppfattning om händelser och fenomen samt motivera och bedöma sin uppfattning.
46
S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen 2.15 Samhällslära Syftet med undervisningen i samhällslära är ge eleven de kunskaper som krävs för att aktivt och ansvarsfullt delta i samhällslivet. Undervisningen strävar till att ge eleven en inblick i samhällets uppbyggnad samt att motivera till tolerans, samhällsdeltagande och ett demokratiskt tänkande. Målet för undervisningen är att eleven skall
· få en grundläggande inblick i de centrala samhällsfunktionerna
· förstå grunderna för offentlig och privat verksamhet
· förstå och intressera sig för samhälleligt beslutsfattande och dess inverkan på medborgarnas liv
· känna till rättssystemet
· lära sig grunderna för samhällsekonomi och företagsamhet Åk 9
·
·
·
kommunen, Finlands statsskick
samhällspåverkan, massmedia, partier, arbetsmarknadsorganisationer, rättssystemet, säkerhetspolitik
EU, samhällsekonomi Kriterier för vitsordet 8 i samhällslära vid slutbedömningen Att inhämta och använda information om samhället Eleven
· kan kritiskt tolka information, statistik och grafiska framställningar som förmedlas av medierna
· kan motivera sina uppfattningar om samhälleliga angelägenheter
· kan jämföra olika alternativ till samhälleligt beslutsfattande och ekonomiska lösningar och följderna av dem Att förstå samhällelig information Eleven
· förstår att det finns flera alternativ när det gäller att fatta samhälleliga beslut och lösa ekonomiska frågor
· förstår etiska frågor i anslutning till samhällelig och ekonomisk verksamhet 2.16 Musik Syftet med musikundervisningen är att hjälpa eleven att hitta sitt intresseområde inom musiken och uppmuntra honom eller henne till musikalisk verksamhet. Vidare skall undervisningen hjälpa eleven att uttrycka sig musikaliskt och stödja hans eller hennes personlighetsutveckling. Musikundervisningen är ett led i en process som syftar till att forma en musikalisk identitet och skapa en nyfiken och positiv inställning till olika slags musik. MÅL Eleven skall:
· upprätthålla och utveckla sin musikaliska uttrycksförmåga
· fördjupa sin kännedom om musikens olika genrer
· upprätthålla sin förståelse av musikens olika element samt kunskapen om begrepp och notationer
· utveckla sitt kreativa förhållande till musiken och dess uttrycksmöjligheter
47 S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen Innehåll
· varierad sång och spelrepertoar
· mångsidig musiklyssnarrepertoar
· musikteori
· musikhistoria
· projekt och teman, gärna ämnesövergripande
· eget skapande Kriterier för vitsordet 8 i musik vid slutbedömningen Eleven
· deltar i unison sång och kan sjunga rytmiskt rätt och följer melodilinjen
· behärskar grundtekniken på något rytm, melodi eller ackordinstrument så att han eller hon kan delta i samspel
· kan lyssna till musik och göra iakttagelser och komma med motiverade synpunkter på det hörda
· har en sådan förmåga att lyssna till såväl sin egen musik som till musik skapad av andra att han eller hon kan musicera tillsammans med andra
· känner igen och kan skilja mellan olika musikstilar och musik från olika tidsperioder och kulturer
· känner till det centrala i finländsk musik och finländskt musikliv
· kan använda musikaliska begrepp i samband med musicerande och musiklyssnande
· kan använda musikens element som byggnadsmaterial för att utveckla och förverkliga egna musikaliska idéer och tankar.
48 S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen 2.17 Bildkonst Syftet med undervisningen inom ämnet bildkonst i årskurserna 79 är att betona bildens betydelse som ett medel för uttryck och kommunikation, inte bara gällande elevens egen produktion utan även i omgivningen. Målet är att arbetet samt dokumentationen av arbetsprocessen skall utveckla elevens förståelse för bildkonstens olika processer och stödja utvecklingen av visuellt tänkande och inlärning. Förutom detta bör eleven behärska grunderna och tillvägagångssätten för visuellt uttryck samt kunna hantera medieteknik. Ett genomgripande mål för undervisningen i ämnet är att eleven skall kunna uttrycka sig i bild och tänka visuellt. Konstkännedom och kulturell kompetens infattas likaså. Detta gäller även media och visuell kommunikation, inom vilka informationsutbyte samt samarbete över ämnesgränser blir aktuella. Det primära syftet inom undervisningen i bildkonst är att ge eleven de baskunskaper i ämnet och utövandet av detta som behövs för kommande studier; varesig de sker i form av tillvalskurser under årskurs 8 samt 9 eller i fortsatta studier i andra läroverk. MÅL Eleven skall
· repetera samt vidareutveckla de baskunskaper som givits i grundskolans tidigare undervisning i bildkonst
· ges färdigheter att uttrycka sig i bild och tänka visuellt
· få en grund för konst och kulturkännedom
· känna till och kunna handskas med begrepp som miljöestetik, arkitektur samt formgivning
· få baskunskaper i media och visuell kommunikation
· ges färdigheter till att i visuell form beskriva sina iakttagelser, tankar och föreställningar ÅK 7 Under årskurs 7 betonas repetition av de baskunskaper som givits under grundskolans tidigare år, med en särskild betoning på det som lärs ut under årskurserna 56. Tekniker repeteras för att eleven skall behärska grunderna samt tillvägagångssätten för visuellt uttryck och medieteknik. Repetitionen av baskunskaperna är nödvändig för att eleven till fullo skall kunna utföra kommande årskursers uppgifter. Förutom repetition vidareutvecklas redan inlärda kunskaper så som t.ex. perspektivlära, färglära osv. Eleven skall lära sig att inom bildkonst och visuell kommunikation känna till centrala uttryckssätt, material, tekniker och arbetsredskap, samt att i sitt skapande använda dem på ett ändamålsenligt sätt. Inlärningssituationerna skall stödja elevernas möjligheter att arbeta både självständigt samt tillsammans och i växelverkan med varandra.
·
·
·
·
·
Teckning, målning, keramik, skulptur, installationskonst, miljökonst
Grunderna i bildkomposition: jämvikt, spänning, rytm, form, färg, rum, rörelse, linje och tid
Studerande, planerande och byggande av rum, genomgång av formgivningsprocessen och granskandet av sambandet mellan material och användningsändamål
Genomgång av former för bildberättande: särdrag hos illustrationer, tecknade serier och rörliga bilder
Grafisk design: att kombinera ord och bild, grunderna i typografi och layout. ÅK 89
49 S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen Bildkonst kan väljas som tillvalskurser under högstadiets senare årskurser. Eleverna har här en möjlighet att utnyttja de baskunskaper som erhållits under årskurs 7, för att mera självständigt kunna fördjupa dig i utövningen av ämnet. Kriterier för vitsordet 8 i bildkonst vid slutbedömningen Eleven kan uttrycka sig visuellt
· kan använda metoder för bildkomposition samt viktiga material och tekniker i bildkonsten och de visuella medierna
· kan i sitt arbete välja de material och tekniker som lämpar sig bäst för ändamålet
· kan redogöra för bildskapandet som en process som sträcker sig från skisser till färdiga arbeten.
· kan identifiera vissa centrala fenomen i bildkonsten och placera dem i sin tid och sitt kulturella sammanhang
· kan undersöka och tolka bilder i konst och medier
· kan utnyttja konstnärsbesök, besök på utställningar och museer samt kulturella tjänster på Internet
· känner till planerings och formgivningsprocessens olika skeden och kan tillämpa dem i sitt arbete
· kan uppfatta kultur och stildrag i arkitektur och hos föremål
· grunderna i visuell kommunikation och medieteknologi; fotografering eller videofilmning, digital bildbehandling och grafisk planering
· kan analysera medieframställningar vad gäller innehåll, uppbyggnad och visuellt utförande
· kan iaktta och bedöma sin inlärning och utnyttja andras respons i sitt arbete
· kan arbeta såväl självständigt som interaktivt tillsammans med andra i enlighet med vad uppgiften kräver
· kan under handledning använda konstverk, bilder i omgivningen, naturen och den bebyggda miljön, böcker, tidningar, museer, gallerier och datanätet som källor för information och upplevelser. 2.18 Slöjd Slöjden är ett obligatoriskt ämne i årskurs 7, som bygger på det val av slöjdart som eleven gjort inför årskurs 5. I årskurs 7 bygger undervisningen på grundtekniker inom slöjdområdet. Slöjd som valfritt ämne erbjuds eleverna i årskurserna åtta och nio. Syftet med slöjden som valfritt ämne är att fördjupa och bredda de tidigare erhållna kunskaperna, samt att ge eleven möjlighet att fördjupa sina intressen och hitta nya intressemål.
50 S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen Å k 7 Gemensamt Specialinriktning textilslöjd Specialinriktning teknisk slöjd Planering/dokumentation Lärostoff Lärostoff utvärdering Skiss eller design dvs. bild
Planering av läsåret
Planering av läsåret
· form
· Mål och bedöm ningskriterier
· Mål och bedöm · färg
· Repetition av ningskriterier
· material
maskinanvändning · Repetition av · funktionskriterier Sömnad
maskinanvändning (Vad? För vem? Hur? · sömnad av ”mappomslag”
Planering och dokumentation Av vad?)
· olika limtyger
arbetsbeskrivning
· beskrivning av · introduktion av overlock · teknisk ritning (vyer i arbetsskeden (kan i symaskin europeisk
ord och/eller bild Stickning
· vyplacering)
beskriva en · planering av stickad produkt
· kostnadskalkyl, arbetsgång som är · uträkning av maskantal
materialåtgång
logisk och möjlig att · materialegenskaper
· isometriskt perspektiv
förverkliga
· stickning av vantar, mössor, · utvärdering, självkritik · ekologiska och eko sockor eller väst
nomiska faktorer vid · utvärdering Arbete och tekniker
val av material Klädsömnad
· introduktion i hantverk
Introduktion i hantverk
· ”Min egen garderob”
· arbetarskydd och · kulturtraditioner inom · konsumentkunskap, budget
säkerhet
slöjden i Finland och · vård och skötsel av kläder
· metallarbete (ässja, hos andra folk (ex. · design av egen garderob plåtbockare,
studiebesök på 1.Trikåsömnad
· punktsvets, migsvets)
klosterbackens · trikåtyger
· träteknologi och muséum i Åbo) · måttagning av egna mått
maskinanvändn.
Utvärdering
· design av trikåplagg
· (bandsåg, rikthyvel, · Utvärdering av arbete · egna mönster eller planhyvel)
och egen kommersiella mönster
· eget arbete (från tanke till
arbetsprocess
· mönsterkopiering
· produkt)
· användning av källor
· tillklippning
· hållbar utveckling
· tidsanvändning · trikåsömmar
· återanv
· sömnad av blus, byxor, kjol · ändning
eller annat plagg 2. Klädsömnad i vävt tyg
· materialegenskaper
· användning av kommersiella mönster
· användning av sömnads
· beskrivningar
· utvärdering Återanvändning; lappa och laga Arbete i valbar teknik
· batikarbeten
· tovning
· tygtryck
· broderi 51 S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen Åk 8 Gemensamt Specialinriktning textilslöjd Planering/dokumentation Lärostoff utvärdering Skiss eller design dvs. bild
Planering av läsåret
·
form
·
Mål och bedöm ·
färg
ningskriterier
·
material
·
Repetition av ·
funktionskriterier
maskinanvändning ·
(vad? för vem? Hur? Heminredning
Av vad?)
·
planering av rum, ·
beskrivning av arbets planritning,eller skeden (kan i ord tredimensionell planering
och/eller bild beskriva ·
planering och tillverkning en arbetsgång som av
är logisk och möjlig ·
textilier till hemmet
att förverkliga ·
utvärdering Fritt valt arbete Traditioner, hantverk, Gemensamt projekt för hela skärgårdsliv och gruppen (Vi i samhället)
sjömansskap.
·
t ex teater, ·
besök på marin hjälpverksamhet,
museét Forum ·
barnfest, studiebesök…
Marinum
·
planering och organisering
·
reparbeten och ·
tillverkning av produkter
makramé ·
utvärdering Klädsömnad
På åk 8 betonas att på eget ·
självständigt arbete kring initiativ och självständigt eget plagg
använda och tillämpa tidigare ·
utvärdering kunskaper Fritt valt arbete Åk 9 Specialinriktning teknisk slöjd Lärostoff Planering av läsåret
·
Mål och bedöm ningskriterier
·
Repetition av maskinanvändning Fritt valda arbeten enligt elevens egen idé, form givning och materialval Elektronik
·
olika komponenter
·
lödning av elektronik
·
spänning, ström, effekt
·
Ohms lag
·
säkerhet Gemensamt Specialinriktning textilslöjd Specialinriktning teknisk slöjd Planering/dokumentation utvärdering Lärostoff Lärostoff Eleverna gör ett slutarbete enligt eget önskemål och planerig. Arbetsmetoden för slut arbetet är portfolio. Planering av läsåret
Planering av läsåret
·
Mål och bedöm ningskriterier
·
Mål och bedöm ·
Repetition av maskinanvändning ningskriterier
Tillverkning av portfolio
·
Repetition av ·
val av rubrik
maskinanvändning ·
informationssökning tex. Metallarbete enligt elevens val
Litteratur,tidskrif er, internet
·
svetsning
·
tillverkning av produkter
·
hårdlödning ·
utvärdering Tillverkning av portfolio
·
val av rubrik
·
informationssökning tex.Litteratur,tidskrif er, internet
·
tillverkning av produkter
·
utvärdering
52 S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen Kriterier för vitsordet 8 i slöjd vid slutbedömningen Visuell och teknisk planering Eleven
· upptäcker problem självständigt, utvecklar idéer på ett kreativt sätt och kan under handledning planera produkter i vilka man strävat efter att beakta till buds stående tid, redskap och material och efter att produkterna skall vara estetiska, ekologiska, hållbara, ekonomiska och ändamålsenliga
· uppfattar att de produkter som han eller hon har planerat också förmedlar ett budskap till omgivningen
· dokumenterar en egen plan t.ex. med bilder, ord, teknikprover eller prototyper eller på annat sätt så att ursprungsidén och det sätt på vilket produkten skall tillverkas framgår av dokumentationen
· kan under handledning använda inslag från finländsk och andra folkgruppers formgivnings, hantverks, och teknologikultur. Tillverkning Eleven
· arbetar ändamålsenligt och omsorgsfullt enligt arbetarskyddsanvisningar och sköter om ordningen och trivseln i sin arbetsmiljö
· behärskar de grundläggande teknikerna så att produkten blir ändamålsenlig, färdig, ekologisk och estetisk
· kan arbeta målmedvetet både på egen hand och i grupp
· kan under handledning använda avancerad teknologi i sitt arbete och förstår teknologiska begrepp och system och tillämpningar av dessa
· kan tillämpa kunskaper och färdigheter från andra läroämnen. Självvärdering och reflektioner över processen Eleven
· kan under handledning granska sitt arbete och sitt lärande
· lägger märke till styrkor och svagheter i processen och i resultaten
· tål kritik i samband med utvärderingen och vill utveckla sin verksamhet på basis av responsen
· utvärderar sina idéer och produkter utgående från estetiska, ekonomiska, ekologiska och ändamålsenliga kriterier
· inser beroendeförhållanden mellan teknologi, kultur, samhälle och natur
· skapar sig en realistisk bild av sina färdigheter och utvecklingsmöjligheter.
53 S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen 2.19 Gymnastik MÅL Eleven skall
· lära sig att uppleva motion och inlärning som någonting roligt samt utveckla en positiv självkänsla
· lära sig gymnastikens motoriska grundfärdigheter på ett mångsidigt sätt och stimuleras till att motionera
· lära sig trygga former av motion och lära sig att simma
· träna sina färdigheter i att arbeta självständigt och att samarbeta i en uppmuntrande atmosfär utan betoning på inbördes tävlan
· lära sig att följa överenskomna regler och att bygga upp en anda av rent spel
· lära sig att förhålla sig realistiskt till sina egna prestationer
· lära sig att klä sig ändamålsenligt för gymnastiken samt lära sig personlig hygien Syftet med gymnastikundervisningen är att påverka elevens fysiska, psykiska och sociala funktionsförmåga och välbefinnande på ett positivt sätt och lära eleven att förstå gymnastikens hälsofrämjande betydelse. Undervisningen bör beakta de olika behov som i detta utvecklingsskede är framträdande mellan könen samt skillnaderna i elevens tillväxt och utveckling. Undervisningen strävar till att eleven får positiva idrottsliga upplevelser och får stöd för att utrycka sig och på så sätt bidrar till ett motionsinriktat livsstil. MÅL Eleven skall
· vidareutveckla sina motoriska grundfärdigheter och lära sig olika idrottsgrenar
· lära sig att inse motionens betydelse för upprätthållande och förbättring av funktionsförmågan, välbefinnandet och hälsan
· utveckla sin simkunnighet och lära sig livräddning
· lära sig att fungera tryggt och ändamålsenligt i idrottssituationer
· bekanta sig med miljöer där idrott utövas och kunna söka information om möjligheterna att idka motion ÅK 7 friidrott
· löpning, bollkastning, kulstötning, längd och höjdhopp simning
· bröst, fri och ryggsimteknik, livrädddningsgrunder, konditionssimning, vattenlekar bollspel
· fotboll, boboll, korg och handboll, innebandy, volleyboll, tillämpningsspel
· stadsorientering, kartläsning gymnastik
· redskaps, konditions, musik och fri gymnastik dans
· sällskapsdanser, improvisation vintersport
· skridskoåkning, teknik övrigt
· utveckling och uppföljning av funktionsförmågan samt muskelvård och hållning
· nya motionsformer ÅK 8  9 Vidareutveckling av ovannämnda
54 S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen friidrott
· 3steg, spjut, häcklöpning bollspel
· rinkbandy, ultimate frisbee Kriterier för vitsordet 8 i gymnastik vid slutbedömningen Eleven
· behärskar de centrala färdigheterna i löpning, hopp, kast och stöt
· behärskar rörelser inom olika former av gymnastik
· visar i sitt handlande att han eller hon förstår vilken betydelse rytmen har i gymnastik och dans
· kan grunderna för de vanligaste bollspelen och spelar dem enligt överenskomna regler
· kan orientera med hjälp av karta samt känner till allemansrätten
· kan åka skridskor obehindrat
· är simkunnig och kan livrädda
· känner till sambanden mellan motion och hälsa
· kan upprätthålla, bedöma och utveckla sin funktionsförmåga
· uppvisar i skolgymnastiken aktivitet och lust att lära sig, förbereder sig sakligt för gymnastiklektionerna och sköter sin hygien
· handlar ansvarsfullt och tar hänsyn till andra samt följer överenskommelser, regler och principen för rent spel 2.20 Huslig ekonomi Syftet med undervisningen i huslig ekonomi är att utveckla sådana egenskaper som eleverna behöver för att klara sig i det dagliga livet. Undervisningen i huslig ekonomi baserar sig på både teoretisk och praktisk verksamhet. Övningar i praktiska färdigheter, samarbetsförmåga samt kunskapssökning genomsyrar undervisningen. I läroämnet huslig ekonomi handleds eleven att ta ansvar för sin kost och hälsa, ekonomi, människorelationer samt närmiljön. Läroämnet huslig ekonomi kan med fördel integreras med andra läroämnen. MÅL
·
·
·
·
·
Eleven skall känna till matlagningens grunder och vikten av hälsosam kost.
Eleven skall lära sig de basfärdigheter som behövs för att sköta ett hushåll, bostad och textilier och att använda ämnen, redskap och arbetsmetoder som är ändamålsenliga, trygga och i överensstämmelse med en hållbar utveckling.
Eleven lär sig att handla som en medveten konsument.
Eleven lär sig miljömedvetenhet.
Eleven lär sig att förstå betydelsen av goda seder och jämställdhet. INNEHÅLL Näring och matkultur
· grundläggande matlagningsmetoder
· näringsrekommendationer och hälsosam kost
· födans kvalitet och förvaring
· planering av måltider
· den finländska matkulturen samt hur matkulturerna förändras Familjen och livet tillsammans med andra
· socialt ansvar, gott uppförande och en positiv atmosfär
· hemmets högtider och seder och bruk
· jämställdhet och tidsanvändningen i familjen
55 S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen Konsumentkunskap och det föränderliga samhället
· konsumentens rättigheter och skyldigheter
· att skaffa och använda produkter och tjänster
· konsumtionens inverkan på miljön
· planering av den egna penninganvändningen Hem och miljö
· skötsel av bostad och textilier
· avfallshantering samt skötsel av närmiljön
· val och användning av hushållsmaskiner och apparater i hemmet ARBETSSÄTT, UTVÄRDERING OCH BEDÖMNING Arbetsmetoderna varierar beroende på tema. Eleverna lär sig att:
· arbeta både teoretiskt och praktiskt
· arbeta individuellt, parvis och i grupp (34 elever tillsammans)
· delta i diskussioner (undervisningssamtal)
· göra hemuppgifter (teoretiska och praktiska) Huslig ekonomi är ett mångsidigt färdighetsämne, där både själva arbetsprocessen och slutresultatet ger möjlighet att utvärdera eleven och gruppen. Självutvärdering används som stöd för det egna initiativet och som uppmuntran för det självständiga arbetet. För att kunna ge den enskilde eleven den tid och hjälp som den behöver, samt med tanke på arbetstryggheten under lektionen, bör inte gruppstorleken överskrida 16 elever. Elevernas kunskaper och färdigheter bedöms under varje pass, samt genom teoretiska och praktiska prov och förhör. Eleverna erhåller ett vitsord efter avslutad period. Kriterier för vitsordet 8 i huslig ekonomi vid slutbedömningen Samarbets och interaktionsfärdigheter Eleven
· kan uppföra sig väl och i sitt uppförande ta hänsyn till andra samt fungera självständigt och i grupp
· känner till grunderna för planering, rättvis arbetsfördelning och tidsanvändning i anslutning till huslig ekonomi Skicklighet i praktiskt arbete Eleven
· känner till olika livsmedels egenskaper, de vanligaste matlagningsmetoderna samt kan tillämpa denna kunskap i matlagningen
· kan under handledning tillreda finländska basmaträtter och bakverk och komponera sin måltid med beaktande av näringsrekommendationer
· kan använda sig av ändamålsenliga arbetssätt och använda de vanligaste hushållsmaskinerna och redskapen på ett tryggt sätt
· kan tolka skötselanvisningar för textilier och vårda de vanligaste textilierna
· kan utföra vanliga städsysslor
· kan handla på ett för miljön skonsamt sätt, välja ändamålsenliga tvätt och rengöringsmedel samt utföra en första sortering av hemmets avfall Färdigheter i informationssökning och informationshantering Eleven
· kan söka, tolka och använda recept
56 S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen ·
·
· kan söka och utnyttja information om huslig ekonomi ur olika källor, tolka de vanligaste produkt och förpackningsbeteckningarna och symbolerna samt reflektera över tillförlitligheten i olikartad information
kan i huvuddrag beskriva vad hushållskostnaderna består av kan göra upp en plan för sin penninganvändning
känner till konsumentens viktigaste ansvar och påverkningsmöjligheter 2.21 Elevhandledning Elevhandledningens uppgift är att stödja elevens tillväxt och utveckling så att eleven kan främja sina studiefärdigheter och sitt sociala mognande samt utveckla kunskaper och färdigheter som behövs för att planera sitt liv. Med stöd av elevhandledningen träffar eleven avgöranden om studier, utbildning, vardagsliv och levnadsbana, vilka grundar sig på elevens egen förmåga och egna intressen. Syftet med elevhandledningen är att främja ett resultatrikt skolarbete, att öka välbefinnandet i skolan samt att förebygga utslagning. Med elevhandledningens hjälp främjas också pedagogisk och etnisk jämställdhet samt jämställdhet mellan könen. Hela skolans undervisande personal deltar i elevhandledningen. MÅL Eleven skall
· lära sig att bli självständig och ansvarskännande samt att utveckla sin självkännedom
· lära sig samarbets och interaktionsförmåga
· lära sig att utveckla sina inlärningsfärdigheter och känna igen sina inlärningssvårigheter samt att söka hjälp i problemsituationer
· lära känna olika inlärningsstilar
· lära sig att utveckla sina studiefärdigheter och förmågan att bedöma sin egen verksamhet
· få stöd och handledning vid övergången i utbildningens olika etappmål inom den grundläggande utbildningen och i den grundläggande utbildningens slutskede
· lära sig att söka information och skaffa sig färdigheter för att göra planer och val som gäller studierna, framtiden och livet, genom att också utnyttja de möjligheter som informations och kommunikationstekniken erbjuder
· lära sig att utveckla sin förmåga att fatta beslut, samt att förverkliga och bedöma sina planer för framtiden och att utarbeta alternativa planer
· få stöd och handledning i sin yrkesinriktning, också vid val av läroämne, utbildning eller yrke som går över könsgränserna
· lära sig att inhämta information om samhället, arbetslivet och om företagsamhet samt växa till mångkulturalism och internationalism ÅRSKURSERNA 7–9 Elevhandledningen i årskurserna 7–9 skall ordnas så att den erbjuder eleven en helhet som består av
· handledning i klass
· individuell handledning som sätter sig in i personliga frågor
· handledning i smågrupper vilken grundar sig på social interaktion
· praktisk arbetslivsorientering (PRAO) För eleven skall ordnas individuell handledning och handledning i smågrupper som ger eleven möjlighet att diskutera frågor i anslutning till sina studier, sitt val av utbildning och yrke, samt frågor i anslutning till livssituationen.
57
S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen I den grundläggande utbildningens slutskede skall eleven handledas och stödjas vid val av fortsatta studier samt vägledas att använda undervisnings och arbetsförvaltningens samt andra handlednings, rådgivnings och informationstjänster som samhället erbjuder. Målet för samarbetet mellan arbets och näringslivet och skolan är att eleven skaffar sig information om yrkesområden, yrken och arbetslivet samt får impulser om företagande. För eleven skall ordnas introduktionsperioder för praktisk arbetslivsorientering som grund för val av utbildning och yrke samt för att öka arbetets status. Eleven skall kunna skaffa sig personliga erfarenheter av arbetsliv och yrken i verkliga arbetsmiljöer. I samband med arbetslivsorienteringen skall för eleven ordnas möjlighet att bedöma de kunskaper och den erfarenhet som han eller hon har fått. I läroplanen skall en plan göras upp för hur arbetslivsorienteringen skall ordnas. ELEVHANDLEDNING I KLASS Årskurs 7
· att fungera i den nya skolan
· studiefärdigheter och goda arbetsvanor
· trivselfrågor
· tidsanvändning  att lära sig planera sin tid
· val av tillvalsämnen Årskurs 8
· repetition av goda studievanor
· introduktion till utbildningar på hemorten och i närregionen
· PRAO
· självkännedom
· begåvning och läggning Årskurs 9
· utbildningssystemet i Finland
· förberedelse, genomförande och uppföljning av PRAOveckorna
· yrkesbranscher
· besök av representanter för olika utbildningar och yrken
· besök i andra stadiets utbildningar
· att planera och fatta beslut för framtiden
· försöksval och gemensam antagning
· möjligheterna till fortsatta studier efter grundskolan och att söka till fortsatta studier
· studier och arbete utomlands
· jämlikhet i samhället och arbetslivet PRAKTISK ARBETSLIVSORIENTERING (PRAO) Orientering om yrken och arbetsliv ingår i elevhandledningen under hela den grundläggande utbildningen, men tyngdpunkten ligger i årskurs 8 och 9. Eleverna har i årskurs 8 några dagar PRAO på vårdnadshavarens eller annan bekants arbetsplats. I årskurs 9 har eleven en vecka PRAO. Syftet med PRAO:n är att eleven bekantar sig med olika yrken och branscher och att eleven får stöd i planerandet av sin framtid. Eleven skall också känna till grunderna i bestämmelserna rörande unga och arbetslagstiftningen. Eleven skall själv söka sin arbetsplats och tillsammans med arbetsgivaren göra upp ett skriftligt avtal om praktikperioden.
58 S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen Genom valfria ämnen kan man utgående från elevens eget val fördjupa och bredda kunskaperna och färdigheterna i gemensamma ämnen eller inom något temaområde. Enligt ”Förordningen om riksomfattande mål för undervisningen (20.11.1998)” kan man som valfritt ämne ge undervisning i tillämpade studier i läroämnen, helheter som bildas av flera läroämnen, främmande språk samt ämnen som ansluter sig till informationsteknik. Beslut om vilka valfria ämnen som årligen erbjuds görs i samband med arbetsplanen.
59 S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen 3. Stöd för studierna 3.1 Samarbete med den övriga grundläggande utbildningen S:t Olofsskolan samarbetar i huvudsak md de svenskspråkiga grundläggande utbildningarna i Åbo stad; Sirkkalabackens skola, Sirkkala skola Cygnaeus skola. 1. Sirkkalabackens skola  driver sin undervisningsverksamhet för åk 79 i samma byggnader och rastområden som vi.  har ett gemensamt lärrarrum, samarbete mellan rektorer och lärare  gemensam lärarfortbildning  har gemensam planering och gemensamma ordningsregler samt fungerar som ömsesidig stöd och hjälp för varandra  ömsesidig integrering mellan skolorna  lärar och skolbiträdes samarbete sker över skolgränserna  många aktiviteter är gemensamma t.ex. Föräldramöten, morgonsamlingar och fester 3. Sirkkala
 lärar och speciallärarsamarbete inför elevernas övergång från åk 6 till 7. På hösten hålls ett överföringsmöte i syfte att evaluera överföringen från årskurs 6 till 7.  samarbete kring läroplanen  gemensam lärarfortbildning  samarbete mellan lärare och rektorer  samarbete kring lärarkrafter och utrymmen 4. Cygnaeus  lärar och speciallärarsamarbete inför elevernas övergång från åk 6 till 7. På hösten hålls ett överföringsmöte i syfte att evaluera överföringen från årskurs 6 till 7.  samarbete kring läroplanen  gemensam lärarfortbildning  samarbete mellan lärare och rektorer  samarbete kring lärarkrafter och utrymmen 6. 3.2 Skolor i våra nordiska grannländer, främst i vänortsstäderna; Göteborg, Århus och Bergen  lärarutbyte i stadens regi Handledningsverksamhet som stöd för studierna och praktisk arbetslivsorientering Målet med handledning är att främja elevens studiefärdigheter och att stöda den sociala tillväxten. En del av handledningens uppgifter är att stöda eleven att ta till sig effektiva
60 S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen inlärningsstrategier och att utveckla förmågan till självbehärskning. Handledningsverksamheten skall fortgå kontinuerligt under hela den grundläggande utbildningen. Kontinuiteten garanteras genom att de lärare som deltar i handledningsarbetet samarbetar under elevens studietid och i studiernas övergångsskeden. Det är varje lärares uppgift att handleda eleven i läroämnesstudierna samt att hjälpa eleven att utveckla sina inlärningsfärdigheter. Varje lärare skall stöda elevens personliga tillväxt, utveckling och delaktighet. Skolspecifika frågor som ansluter sig till hur handledningen arrangeras, till studierna, till elevvården och till olika stödtjänster skall klargöras för eleven och vårdnadshavaren. Den handledning som skall verkställas i skolan borde förutom sin förebyggande verksamhet stöda speciellt sådana elever som har svårigheter i anslutning till studierna och som riskerar att bli utanför utbildning eller arbetsliv efter den grundläggande utbildningen. Skolans elevhandledare:
·
·
·
·
·
·
·
ger eleverna en helhetsuppfattning om undervisningen och skolans verksamhetsformer
hjälper eleverna att lära sig använda olika studiemetoder för att kunna utveckla sina studiefärdigheter
informerar eleverna om de valmöjligheter som finns i den grundläggande utbildningen samt vilken betydelse de har för elevens lärande och framtid
informerar om fortsatta studiemöjligheter samt om de handlednings, rådgivnings och informationstjänster samhället erbjuder
har ansvaret över ordnandet av praktisk arbetslivsorientering (PRAO)
samarbetar vid stadieövergången med andra stadiets studiehandledare
kan vara den person som sammankallar till möten med vårdnadshavarna där det ges möjlighet att diskutera elevernas valmöjligheter i den grundläggande utbildningen och den fortsatta studiemöjligheten efter den grundläggande utbildningen 3.3 Samarbete med hemmen Ett gott samarbete och ömsesidig respekt i relationen mellan hemmen och skolan är mycket viktigt med tanke på elevens allsidiga utveckling och välmående. Vi strävar till att hålla en öppen kontakt till hemmen genom att informera och diskutera. Samarbetet mellan skolan och hemmen kan ordnas på följande sätt:
·
Föräldramöten  Det första mötet för årskurserna 79 hålls ca 57 veckor efter skolstarten och sammankallas av rektor och studiehandledare.  Klassföreståndaren för årskurs 7 kollar upp innan mötets öppnande vilka föräldrar som tidigare varit klassföräldrar, vilka fortsätter och vilka önskar avgå. I årskurs 7 strävar man till att klassföräldrarna i årskus 8 och 9 hjälper till med valet av klassföräldrar och informerar om Hem & Skolas verksamhet i S:t Olofsskolan.  Det andra mötet för årskurs 7 är ett tillvalsmöte i januari/februari och sammankallas av rektor och studiehandledare.  I årskurs 8 är väljs temat för det andra mötet enligt intresse och behov.  I årskurs 9 är temat relaterat till elevernas fortsatta utbildning.  Andra möten, helst minst ett per läsår, arrangeras av föräldrarna själva.
·
Träffar mellan klassföreståndare och klassföräldrar. Sådana kan ordnas före eller efter första mötet och en gång även på våren, men helst kombinerat med ett annat möte.
·
Elevföräldraträffar
61 S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen ·
Stormöten
·
Skriftligt via administrativa programmet Wilma, per telefon eller epost.  informationsbroschyr ges till alla elever i början av skolåret  skolans hemsida: http://www.tkukoulu.fi/~sos/
·
Personlig kontakt med läraren efter behov
·
Utvecklingssamtal hålls i november för årskurs 7. Vid behov hålls utvecklingssamtal även på andra årskurser.
·
Föräldramedverkan i undervisningen T ex deltagande i utflykter, men kan även gälla annan verksamhet.
·
Föräldramedverkan  i elevutvärderingen (utvecklingssamtalet)  utvärderingen av hela skolans arbete 1 gång vart tredje år  i ev. annan utvärdering  i samarbete med elevkårens verksamhet
·
Genom att hålla ”öppet hus”dagar i skolan
·
En lärarrepresentant i föreningen Hem och Skolas styrelse och en representant på klassföräldramöten
·
Vid samarbete kring klubbar och eftermiddagsverksamhet Utöver de här kontaktformerna står det alla fritt att komma med idéer om träffar eller temakvällar etc., allt efter behov och intresse. Takorganisationen för Hem och skolasektionen i S: t Olofsskolan är Hem och skola i Åbo r.f. (se även http://www.hemochskola.fi/hem/). Alla familjer som har barn i S:t Olofsskolan hör även till S:t Olofsskolans Hem och skola. Av medlemsavgifterna som betalas till takorganisationen kommer en del S:t Olofsskolan tillgodo. 3.4 Samarbete med andra utbildningar S:t Olofsskolan samarbetar med följande skolor: Sarlinska skolan i Pargas:  Vänelevsskolning Åbo Yrkesinstitut, enheten för handel och data:  ”Faror på nätet”, information för elever och föräldrar om faror i esamhället  Yrkesstart Yrkeshögskolan Novia, samhällspedagogutbildningen:  Elevkårsskolning  Vänelevsskolning  Förbättrande av gruppsammanhållning  Praktikantsamarbete Dessutom samarbetar S:t Olofsskolan med samtliga svensk och tvåspråkiga skolor på andra stadiet i Åboland och västra Nyland inom ramen för elevhandledningen (informationstillfällen, skolbesök och försök).
62
S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen 3.5 Samarbete med andra instanser i samhället Räddningsverket
· förstahandssläckning för eleverna i åk 7,
· Nou Hätä – en nationell tävling i räddningskunskap för åk 8 Röda korset
· förstahjälpskolning för eleverna i åk 8
· deltagande i hungerdagsinsamling. Information från Röda korset Folkhälsan
· friskvård, som del av inskolningsprogrammet i åk 7
· må braprogram för skolpersonalen Polisen
· besöker årskurserna 79; informerar om laglydighet, trafikvett och drogmissbruk, samt stöder personalen vid fall av olagligheter Församlingen
· samarbete gällande skriftskola
· veckosamlingar Kulturcentret
· ordnar kurser för elever Kulturbyrån
· ordnar och delvis bekostar kulturevenemang Ungdomsbyrån
· Verttiskolning biblioteket
· hjälper eleverna att utnyttja bibliotekets tjänster
· hjälper lärare med sin sakkunskap museer
· besök på bl.a. Åbo slott, konstmuséet, Wäinö Aaltonens museum,
· Hantverksmuséet, Aboa Vetus, Biologiska museet, Kurala bybacke och Apoteksmuseet
· Se även programmet Kulturstigen i bilaga idrottsbyrån
· gemensam användning av gymnastiksalen idrottsklubbar
· olika idrottsklubbar ordnar verksamhet för skolans elever i gymnastiksalen Åbo Underrättelser
· olika projekt som berör tidningsläsning Åbo lärarförening
· stöder lärare i fackliga ärenden
· delar ut stipendier åt eleverna DIUcentralen
· fortbildar lärare i datakunskap Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi
· fortbildning för lärare Utbildningsstyrelsen
· ordnar fortbildning för lärare stiftelser, t.ex. Sundells och Petrelius
· stöder familjer som behöver ekonomisk hjälp Fonder, t.ex. Svenska Kulturfonden, Konstsamfundet, Statens Konstkommission, Svenska Folkskolans vänner  understöder olika projekt i skolan 3.6 Elevvårdsverksamhet Elevvården skall ta hand om elevernas psykiska, fysiska och sociala välbefinnande. Elevvården är i första hand förebyggande, men går också ut på att i tid observera
63 S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen inlärningssvårigheter och övriga problem samt att ingripa i dem. Omsorgen om elevernas välbefinnande är allas gemensamma uppgift i skolan. Ett smidigt arbete mellan lärare och elevvårdsgruppen samt ett gott samarbete mellan skola, hem och närmiljö främjar elevernas harmoniska tillväxt och utveckling samt säkerställer möjligheten till jämlikt lärande för alla. (Åbo stads kommunala läroplan inom den grundläggande utbildningen 2004) S:t Olofsskolans elevvård koordineras av en elevvårdsgrupp som samlas regelbundet. Till denna grupp hör rektor (ordf.), speciallärare, skolhälsovårdare, elevhandledare, psykolog, skolkurator samt skolläkare. Elevvårdsgruppen tar sig an elever med särskilda behov och utarbetar speciella handlingsprogram för dem om så krävs. Ärenden som önskas behandlas på elevvårdsgruppens möten bör anmälas till rektorn eller skolkuratorn. Det förebyggande arbetet i skolan kan indelas på följande sätt: 1) Inskolningsprogrammet för åk 7, 8 och 9. Här ingår information åt nya elever och föräldrar samt planering av nya klasser, temahelheter, utskolverksamhet (kompisdag, Ulappadag, Ahteladagar), samt andra gemensamma evenemang som stärker klassandan och motverkar mobbning. 2) Handlingsplanen mot mobbning, beredskapsplanen samt antidrogplanen. 3) Vänelevsverksamheten för åk 7. 4) Elevkåren. 5) Diskussion, evaluering samt uppföljning av elevvårdsverksamheten i skolan. 6) Kontakt med hemmet. 7) Samarbete med andra instanser (Folkhälsan, Hem & Skola, socialen, polisen). I akuta situationer sammankallar rektorn som är huvudansvarig antingen elevvårdsgruppen eller krisgruppen som består av elevvårdsgruppens medlemmar till möte (de som är på plats). Är det frågan om kriser, olycksfall, droger eller mobbning efterföljs respektive handlingsplaner. Angående anmälningsplikten för skolans personal kan nämnas följande: Den som i sin tjänst eller befattning får vetskap om att barn är i uppenbart behov av familje eller individriktat barnskydd utan dröjsmål skall anmäla detta till socialnämnden. (Barnskyddslagen, 40§). 3.7 Plan för elevens lärande En plan för elevens lärande kan göras upp för en elev som av olika orsaker behöver särskilda individuella lösningar i undervisningen. Klassläraren gör upp planen i samråd med speciallärare och föräldrar. Planen innehåller elevens starka och svaga sidor, egna mål och specialarrangemang eller individuella lösningar som krävs för att uppnå målen. Planen revideras minst 1 gång per läsår. Övergripande mål för planen
· Eleven skall lära sig ta ansvar för sina studier, ett engagera sig i studierna och göra dem mera målinriktade
· Vårdnadshavaren ges med hjälp av planen information som gör det lättare för honom eller henne att kunna stöda eleven i studierna.
· Planen gör det möjligt att individualisera undervisningen.
· Planen säkerställer att eleven har bästa möjliga förutsättningar för inlärning och för att göra framsteg i sina studier.
64 S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen · Planen säkerställer kontinuiteten i det individuella undervisningsprogrammet vid lärar eller skolbyten. 3.8 Stödundervisning Vid timresursfördelningen avvaras en viss mängd timmar för stödundervisning. Stödundervisning ges till elever som har inlärningssvårigheter eller som p.g.a. sjukdom inte deltagit i undervisningen. Stödundervisning ges tills eleven kan tillgodogöra sig undervisningen i klassen. Om detta mål inte uppnås bör andra stödåtgärder vidtas. Undervisningen kan skötas av klasslärare, speciallärare eller av timlärare efter skoldagens slut eller mitt under skoldagen. Stödundervisningen kan kombineras med extra hemuppgifter. Med tanke på dem och överhuvudtaget är det viktigt att samarbeta med föräldrarna, som också bör kunna stöda och hjälpa i hemmet. Syftet med specialundervisningen är att hjälpa och stödja eleven så att han har likvärdiga möjligheter att fullgöra sin läroplikt enligt egna förutsättningar tillsammans med sina jämnåriga. En elev med lindriga inlärnings eller anpassningssvårigheter ges specialundervisning på deltid om inte enbart stödundervisningen räcker till. Det är viktigt att uppmärksamma och åtgärda inlärningssvårigheter så tidigt som möjligt. Specialundervisning på deltid anordnas som parallellundervisning i samband med den övriga undervisningen. Specialundervisning ges av skolans speciallärare åt elever i behov av särskilt stöd inom ramen för de resurser som finns för specialundervisning. 3.9 Elevkårsverksamhet Alla skolans elever är medlemmar i elevkåren och de representeras av elevkårsstyrelsen. Varje klass väljer årligen sin egen representant till elevkårsstyrelsen. Styrelsen utser sedan en ordförande, viceordförande, kassör och sekreterare. Dessutom finns två handledande lärare. Elevkårsstyrelsens uppgift är att arbeta för elevernas trivsel och välbefinnande i skolan. Styrelsen sammanträder ungefär varannan vecka. På mötena behandlas och diskuteras bl.a. förslag, idéer och initiativ som kommit från de övriga eleverna eller från annat håll. Olika evenemang, för att stärka sammanhållningen, t.ex. temadagar och kaffeförsäljning ordnas och planeras av elevkårsstyrelsen. Elevkårsstyrelsen utarbetar också trivsel och ordningsregler i skolan. Genom projektet Demokrati i skolan har elevkårens delaktighet i skolans beslutsfattande ökat. Elevkåren har även två representanter i olika lärar och personalmöten, samt i Hem och skola r.f:s sektionsmöten. Elevkåren utser inom sig mötes representanterna. Elevkårsstyrelsen tar emot idéer och tankar om hur elevkårsarbetet kan utvecklas och förbättras. 3.10 Klubbverksamhet Mål
·
·
·
Stödja elevens etiska och sociala tillväxt, samt mångsidiga utveckling
Inspirera eleven till positiva fritidssysselsättningar i en trygg och lugn miljö, utan prestationskrav
Ska ge möjligheter till positiv växelverkan med vuxna och andra barn Syfte
65
S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen ·
·
·
·
·
Att stödja hemmets och skolans fostringsarbete
Öka ungdomarnas delaktighet
Att ge känslan att lyckas
Att sporra unga att skapa en egen kultur
Att ge klubbdragare och unga en möjlighet att umgås under positiva premisser Klubbarna är frivilliga för eleverna. Klubbar läsåret 20082009 Klubb Miljöklubb Handarbetsklubb Musikklubb Schackklubb Sportklubb Tid Dragare Anslag för klubbtider Annika KontturiSalmi uppkommer på anslagstavlan utanför textilsalen. Torsdag eftermiddag Jan Fast Krister Nygård Mats Fagerholm
66
Anmälningar Dropin, alla välkomna. Ingen bindande anmälan S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen 4.Undervisning av elever i behov av särskilt stöd 4.1 Specialundervisning på deltid Elever vilka konstateras ha tal, läs, skriv, matematiksvårigheter, lindriga inlärnings eller anpassningssvårigheter ges specialundervisning, s.k. specialundervisning på deltid. Specialundervisningen utgår från den enskilda elevens behov. Speciallärarens uppgift är att beskriva elevens behov, styrkor och svagheter, samt att tillsammans med klassföreståndaren eller ämneslärare planera ett åtgärdsprogram för eleven. På åk 9 samarbetar specialläraren med elevhandledaren angående elevers fortsatta utbildning. Avsikten är att så tidigt som möjligt upptäcka elevers inlärningssvårigheter genom:
·
·
·
·
·
samarbete vid övergångarna från Sirkkala och Cygnaeus och skolor i andra stadiet
samarbete inom elevvårdsteamet (rektor, klassföreståndare, speciallärare, elevhandledare, skolpsykolog, skolkurator, skolläkare, skolhälsovårdare)
ämneslärarens iakttagelser och utvärderingar
kartläggningar av hela klasser samt vid behov individuella test av enskilda elever, utförda av specialläraren
eventuell ytterligare kartläggning av elevens starka och svaga sidor, utfört av skolpsykologen samt eventuella andra instanser Målet är att stöda elevens personliga utveckling och stärka självkänslan, så att eleven trots sina svårigheter kan nå grundskolans mål samt har möjligheter till fortsatta studier. För att uppnå detta mål kan till exempel följande basfärdigheter tränas:
·
·
·
·
·
·
·
·
·
·
koncentration och uthållighet
samarbete
studieteknik, inlärningsstrategier
språklig medvetenhet
artikulation
läsning: mekanisk avläsning, läshastighet, läsförståelse
skrivning: rättskrivning, friskrivning
uttrycksförmåga i övrigt: ordförråd, muntlig framställning
matematik
språk I klasserna 79 fungerar specialläraren som stöd för elever med svaga exekutiva färdigheter (planering, organisering av det egna arbetet). Specialundervisningen genomförs individuellt, i smågrupper eller med speciallärare som kompanjonlärare i klassen. Undervisningen kan också periodiseras. Specialundervisningen följer skolans läroplan och sker under skoltid. Den planeras och förverkligas i samarbete med ämnesläraren. Specialläraren informerar och ger föräldrarna handledning vid behov. För elever som får specialundervisning kan man göra upp en personlig plan för lärandet. Den specialundervisning eleven fått utvärderas enligt behov av specialläraren och eleven, i samråd med övriga lärare, vårdnadshavare och/eller sakkunniga på olika områden.
67 S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen Målen kan kontinuerligt justeras utgående från elevens framsteg och med beaktande av utvärderingen. En utvärdering och utveckling av speciallärarens roll och funktion sker kontinuerligt i samråd med övriga lärare. 4.2 Överföring till specialundervisning En elev med grava inlärningssvårigheter, handikapp, sjukdom, försenad utveckling, störningar i känslolivet eller som p.g.a. någon annan orsak inte kan följa allmänundervisningen, kan vid behov intas eller överföras till specialundervisningen och för dessa elever uppgörs en individuell plan för hur undervisningen skall anordnas (IP). Överföringen föregås av erforderliga undersökningar (psykologisk, medicinsk eller social utredning). På blanketten för överföring av elev till specialundervisning ifylls utlåtanden av vårdnadshavarna och berörda sakkunniga, t.ex. speciallärare, klassföreståndare, ämneslärare, skolpsykolog, skolkurator och skolläkaren (elevvårdsteamet). Beslut om överföring till specialundervisning görs av undervisningsdirektören. Undervisningen av en elev som tagits in eller överförts till specialundervisning omfattas antingen av den allmänna läroplikten eller av förlängd läroplikt i enlighet med vad som slagits fast i beslutet. Beslutet om överföring gäller tillsvidare. De överförda eleverna går antingen i specialskolan (Sirkkalabacken) eller integreras i allmänundervisningen. Individuella undervisningsarrangemang och olika former av stöd, såsom behov av personlig assistent planeras i samband med överföringen. 4.3 Individuell plan för hur undervisningen skall ordnas För varje elev som tagits in eller överförts till specialundervisning utarbetas en individuell plan för hur undervisningen skall ordnas (IP) som baserar sig på skolans läroplan. Blanketten ”Åbo stads skolverk, individuell plan” ifylls och kompletteras med eventuella bilagor. Planen utgörs av en allmän del och en pedagogisk del. I uppgörandet av den individuella planen deltar eleven, vårdnadshavaren, lärarna, rektor och eventuellt andra sakkunniga. Målen för undervisningen grundar sig på elevens individuella förutsättningar och behov. I planen antecknas eventuella avvikelser från allmänundervisningens timfördelning. Individualiseringen kan gälla hela lärokursen i den grundläggande utbildningen eller endast enskilda läroämnen. Innehållet i planen granskas, utvärderas och revideras regelbundet (minst en gång per läsår). I samband med revideringen av planen tar man ställning till huruvida eleven fortsättningsvis behöver en individuell plan. Om eleven inte längre har behov av specialundervisning skall han eller hon överföras till den allmänna undervisningen. Om det vid intagningen eller överföringen till specialundervisning har beslutats, att lärokurserna i några eller i alla läroämnen skall anpassas bedöms elevens prestationer utgående från de mål som definierats i den individuella planen. I läroämnen som studerats enligt anpassade lärokurser kan verbal bedömning användas i alla årskurser och vid slutbedömningen. Om de bedöms med siffror skall siffervitsorden förses med en asterisk (t.ex.*8).
68 S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen 4.4 Undervisning av elever från olika språkliga och kulturella miljöer De allmänna målen för fostran och undervisning gäller även undervisningen för olika språk och kulturgrupper. Vid behov utgår undervisningen från speciella och personliga mål som uppställts för eleven. I dylika fall skrivs en särskild plan för elevens lärande. Invandrarna får undervisning i svenska som andraspråk i stället för modersmål och litteratur om deras kunskaper i svenska och språkfärdighetens alla delområden inte kan anses vara lika goda som i det egna språket. För elever med invandrarbakgrund bör man i mån av möjlighet ordna hemspråksundervisning.
69 S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen 5. Elevbedömning verksamhet och utvärdering av 5.1 Principer för bedömningen S:t Olofsskolan följer i sin bedömning av eleverna de av utbildningsstyrelsen föreskrivna direktiven. För mer detaljerade uppgifter se Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2004. Elevbedömningen indelas i:
· Bedömning under studiernas gång
· Slutbedömning.
· Bedömningen av uppförandet Bedömning under studiernas gång Bedömningens uppgift under studiernas gång är:
·
·
·
·
·
att handleda och sporra eleven i studierna
att stödja lärandeprocessen
att beskriva hur väl eleven uppnått målen
att hjälpa eleven att bilda sig en realistisk uppfattning om sitt lärande
att stödja personlighetens tillväxt Principerna för bedömningen Bedömning med siffror används i årskurserna 79 efter varje period med undantag av period 1 i årskurs 7 där bedömningen sker verbalt. Både elev och lärare fyller i en utvärderingsblankett som sedan ligger till grund för utvärderingssamtal mellan elev, lärare samt vårdnadshavare. Sifferbedömningen vid periodslutet är ett mellanbetyg, en lägesrapport. Vid slutet av läsåret ges läsårsbetyg. Lärarna klargör i början av varje läsår grunderna för bedömningen i respektive ämne samt vilka krav som gäller för olika vitsord. Bedömningen av arbetet Bedömningen av elevens arbete ingår i bedömningen i läroämnet för årskurserna 79. Elevens arbete skall synas i ämnesvitsordet. Hänsyn tas till elevens förmåga att:
· Arbeta självständigt och målmedvetet
· Planera, organisera och själv utvärdera sitt arbete
· Samarbeta och ta ansvar
· Utföra sina hemuppgifter
· Arbeta aktivt och motiverat, och visa positiv inställning till skolarbetet Elevens självvärdering I S:t Olofsskolan görs självvärdering i olika läroämnen regelbundet efter varje period eller efter utfört, lämpligt inlärningsavsnitt. Målet med självvärderingen är:
· att ge eleven ökad självkännedom
· att se hur man utvecklas i studierna
· att förstärka känslan av delaktighet
· att medvetandegöra eleven om det egna lärandet
· att befrämja utvecklingen av inlärnings och arbetsfärdigheter Bedömningen av uppförandet Bedömningen av uppförandet fokuserar på elevens sätt att ta hänsyn till andra människor och till omgivningen och hur eleven följer regler. Uppförandet skall bedömas av alla lärare som undervisar eleven. Målen för elevens uppförande bör ingå i läroplanen. Då målen för
70 S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen uppförandet slås fast skall de mål som skolan ställt upp för fostran beaktas. Bedömning av elevens uppförande ges efter period 2 och 3 varje läsår. Bedömning av uppförande sker i årskus sju efter period II och III, i årskurs åtta efter period I, II och III och i årskurs nio efter period I och II. Bedömningen utgörs av ett genomsnitt av samtliga ämneslärares bedömning av elevens uppförande. Vid eventuella gränsfall avgör elevens klassföreståndare om vitsordet skall justeras uppåt eller neråt enligt S:t Olofsskolas kriterier för respektive siffervitsord. Bedömning av tillvalsämnen Tillvalsämnen bedöms med sifferbetyg. Bedömning av elever som är i behov av särskilt stöd För en elev som förts över till specialundervisning görs en individuell läroplan (IP). Elevens IP kan täcka alla eller endast enskilda ämnen. I de ämnen eleven inte följer en IP bedöms eleven enligt målen för den allmänna lärokursen. I elevens IP fastställs grunderna för bedömningen av elevens prestationer. Bedömningen görs enligt egna mål och kan ske genom verbalt utlåtande eller med sifferbetyg. Bedömning av elever med invandrarbakgrund Vid bedömning av invandrarelever
· skall elevens bakgrund samt kunskapsnivån i skolspråket beaktas
· kan verbal bedömning tillämpas under hela grundläggande utbildningen med undantag av slutbedömningen Uppflyttning och kvarstanning
·
·
·
Eleven uppflyttas från årskursen
då alla studier är fullgjorda med godkänt resultat
även om elevens alla prestationer inte är godkända och eleven bedöms klara av följande årskurs Eleven kan kvarstanna
·
·
då eleven har underkända prestationer i ett eller flera ämnen
även om alla prestationer är godkända men vårdnadshavare och lärarna anser att eleven på grund av den allmänna skolframgången bör stanna kvar på årskursen Elev med underkänt vitsord ger möjlighet att delta i vilkorsförhör vid läsårets slut för höjning av vitsord. B. Slutbedömning Principerna för slutbedömningen Slutbedömningen skall vara nationellt jämförbar och följer därför de vitsordskriterier som är fastställda av utbildningsstyrelsen. Vitsordet grundar sig på elevens kunnande vid slutskedet av den grundläggande utbildningen i årskurserna 89. Om eleven byter ut ett valfritt ämne mot ett annat antecknas på avgångsbetyget namnet på båda de valfria ämnena och antalet genomgångna årsveckotimmar. Det valfria ämne som är ofullbordat bedöms med anteckningen ”deltagit”. Om elevens vårdnadshavare anhåller skriftligt om att siffervitsord i språk som studeras som valfritt språk inte skall antecknas på avgångsbetyget, utelämnas vitsordet och på betyget antecknas ”godkänd”. Det andra inhemska språket undervisas dock som ett gemensamt läroämne och det bedöms med siffror. Läroämnen som bedöms med siffror är modersmål och litteratur, det andra inhemska språket, det första främmande språket, matematik, fysik, kemi, biologi, geografi, hälsokunskap, religion eller livsåskådningskunskap, historia, samhällslära, musik, bildkonst, slöjd, gymnastik och huslig ekonomi, samt tillvalsspråk.
71 S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen C. Bedömning av uppförandet S:t Olofsskolans kriterier för bedömning av uppförande Vitsordet 10. Uppförandet är perfekt och ett föredöme för andra.
·
·
·
·
·
·
·
·
Visar alltid hänsyn samt är artig och vänlig.
Alltid positivt inställd.
Samarbetsvillig, hjälpsam och ärlig.
Talar alltid artigt till alla.
Språkbruket är på en perfekt nivå.
Följer alltid skolans ordningsregler.
Hjälper alltid till om det behövs och ställer upp för andra på eget initiativ.
Är ett gott föredöme för andra. Vitsordet 9. Uppförandet är utmärkt.
·
·
·
·
·
·
·
Visar hänsyn samt är artig och vänlig.
Positivt inställd till skolan och sina medmänniskor
Samarbetsvillig, hjälpsam och ärlig.
Talar artigt till alla.
Språkbruket är utmärkt.
Följer alltid skolans ordningsregler.
Hjälpsam och ställer upp för andra. Vitsordet 8. Gott uppförande.
·
·
·
·
·
·
·
·
Visar hänsyn.
Oftast positivt inställd till skolan och sina medmänniskor.
Samarbetsvillig.
Talar vanligtvis artigt till alla.
Språkbruket är gott.
Följer vanligtvis skolans ordningsregler.
Kan tillrättavisas och följer direkt tillsägelser.
Försenar sig endast någon enstaka gång till lektionen under terminen. Vitsordet 7. Eleven behöver påminnas om uppförandet.
·
·
·
·
·
·
·
Uppförandet är ibland störande.
Visar inte tillräcklig hänsyn till sina medmänniskor.
Ibland grovt språkbruk.
Bryter ibland mot skolans ordningsregler.
Förhåller sig ofta negativt till skolan och skolarbetet.
Försenar sig ofta till lektionerna.
Visar motvilja mot att ändra sitt uppförande trots tillsägelser. Vitsordet 6. Eleven måste ofta ges anmärkningar angående uppförandet.
·
·
·
·
·
·
·
Stör regelbundet.
Bryr sig inte om skolans ordningsregler.
Tilltalar andra på ett oartigt sätt.
Kränkande och rasistiska uttalanden.
Skolkar.
Inblandad i mobbing och trakasserier.
Upprepade gånger utkörd från lektionerna.
72 S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen ·
·
Upprepade förseelser som leder till ”försittning”.
Förekommer ofta i negativa sammanhang. Vitsorden 5 och 4. Oacceptabelt uppförande. Eleven klarar inte av att uppföra sig enligt skolans och samhällets regler.
·
·
·
·
·
·
·
·
Ljuger.
Fuskar.
Inblandad i stölder.
Förstörelse.
Regelbunden olovlig frånvaro.
Våldsam mot kamrater och medmänniskor.
Mobbar och trakasserar.
Nonchalerar totalt skolans ordningsregler och skolarbetet. 5.2 Betyg S:t Olofsskolan följer ett tre terminers system under läsåret. Efter första perioden i årskurs sju utvärderar eleven och lärararna elevens arbete och klassföreståndaren leder ett utvecklingssamtal med eleven och dennes vårdnadshavare. Därefter ges sifferbetyg efter varje termin. 5.3 Utveckling och utvärdering av verksamheten Skolan och dess verksamhet utvärderas inom Åbo stad utgående från de planer som framläggs i ”Strategi och utvärderingsplan för skolväsendet 20052008”. Skolan formar en egen utvärderingsplan varje år. Förutom den kommunala utvärderingen kan den innehålla egen intern utvärdering, men även Utbildningsstyrelsens nationella utvärderingar kan anlitas. Utvecklingsplaner inom olika teman Antimobbningsarbetet
·
·
·
·
·
·
Vänelevsverksamhet i åk 7. Väneleverna fungerar som stödpersoner för sjundeklassisterna och motverkar mobbning genom att hålla lektioner för sjuorna på klassföreståndartimmar med olika teman som berör mobbning.
Antimobbningsgruppen strävar till att utveckla samarbetet med väneleverna genom t ex gemensamma möten. I vissa fall kan väneleverna engageras i fallmöten.
Första veckorna på hösten kunde väneleverna använda likadana Tskjortor för att synas i skolan. Sponsorering av dessa kunde utredas
I årskus 8 och 9 väljs stödpersoner i klassen...
Väneleverna kunde deltaga i vissa "fallmöten" med mobbningsgruppen.
Mobbningsgruppen kunde presentera sitt arbete för hela personalen på hösten. Samarbete med hemmen Elevrepresentanter kunde kallas till Hem och skola r.f:s möten Strävan till demokrati
· Ökat deltagande av elevrepresentanter vid personal och lärarmöten, direktionsmöten samt Hem och skolas möten
73
S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen Utvärdering av verksamhet
·
mobbning och trivselenkäten Utvecklingssamtalen för åk 7
· utvecklingssamtalsmodellen, fungerar den?
· Nytta?
· Föroch nackdelar Bedömning
· bedömer vi uppförandet enligt de mål vi satt upp för fostran? ITstrategin Beredskapsplanen Läroplansarbete
74 S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen Bilagor BEREDSKAPSPLAN VIKTIGA TELEFONNUMMER Allmänt nödnummer 112 Polisen 10022 Sjöräddning Allmän Åbo 0204 1000 0204 1001 Åbo hälsovårdscentral (Kommunalsjukhusv. 20) 10023 Skolhälsovårdaren 2692 849 Skolpsykologen 2626 830/ 2626 389 Skolläkaren 2692 738 Skolkuratorn 2629 377 050 4323 588 Stadens krisgrupp 050 5668 466 Åbo svenska församling Kyrkoherden Ungdomsarbetsledaren 2617 230 050 5914 935 Giftinformationscentralen (09) 471 977 Folkhälsans ungdomstelefon Månfre 1520, avgiftsfritt 0800 151 100 Åbo kvinnojour Ons 1720 flickjouren Ella 022306002 [email protected]
75 S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen Skolans krisgrupp består av: rektor, skolläkare, skolpsykolog, hälsovårdar e, kurator och speciallärar e KRISGRUPPENS UPPGIFTER:  att bedöma situationens allvar och eventuellt kalla in extra resurser  ta reda på vad som verkligen har hänt och under vilka omständigheter  ta reda på vilken information som Förmedlats av vem och till vem  ta reda på vilken information som ska förmedlas REKTORN ÄR INFORMATIONSANSVARIG!  ser till att alla får information, ingen får glömmas bort  sköter kontakten till media och allmänhet
HANDLINGSMODELL FÖR KRISSITUATIONER I SKOLAN 1. Kolla upp vad som hänt 2. Kalla på hjälp
· Första hjälp
· LÄMNA ALDRIG OFFRET ENSAMT!
· Alla elever bort från olycksplatsen! Helst in i skolan ifall det är rast 3. Ge sakligt en kort sammanfattning till eleverna om vad som hänt
· Se till att eleverna har endast korrekt fakta att berätta vidare hemma
· Informera hela personalen om vad som hänt 4. Krisgruppen meddelar klassföräldrarna i den berörda klassen
· Klassläraren tar tillsammans med en annan vuxen hand om den drabbade klassen 5. Skicka skriftlig information till alla skolans elever 76 S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen 1 DÖDSFALL I SKOLAN (ELEV ELLER LÄ RARE) 1.1 OMEDELBART EFTER DÖDSFALLET REKTORN (ELLER PROREKTORN)  Kontaktar anhöriga eller anhöriga kontaktar rektorn. Vid detta tillfälle kommer man överens om vad som ska berättas i skolan: praktiska arrangemang, minnesstund, tyst minut o.s.v. Det är viktigt med ärlig information for att förhindra ryktesspridning  sammankallar skolans krisgrupp  informerar klassföreståndaren och övrig personal  avgör från fall till fall vad som informeras till andra klasser  ansvarar för information utåt, d.v.s. till massmedia, eleverna bör informeras om detta  ser till att flaggan hissas på halvstång samma dag (OBS! En flagghissning och halning görs så att flaggan först hissas upp till toppen och först därefter halas till halvstång)  besöker den utsatta familjen  kontaktar vid behov stadens krisgrupp KLASSFÖRESTANDAREN, LÄRARE, HÄLSOVARDARE, KURATOR  informerar klassen  leder en öppen och konkret diskussion i klassen om händelsen (olycka/sjukdom/självmord)  eleverna måste få tala om vad de känner och tänker, det är viktigt att beröra saker kring dödsfallet  eleverna ska också beredas mojlighet att arbeta med frågor kring döden, exempelvis genom att exempelvis teckna, skriva dikter, tända ljus och prata i mindre grupper MINNESSTUND  är mycket viktig och hålls så snabbt som möjligt, helst redan följande dag  hålls i festsalen  en person utses att ansvara för förberedelserna  minnesord av exempelvis rektor, klassföreståndare, religionslärare eller klasskamrater  ta reda på om eleverna önskar ge uttryck för sin sorg genom att exempelvis läsa en dikt, spela ett musikstycke, lämna blommor, tända ljus o.s.v.  hänsyn bör tas till elevens eller lärarens religiösa och kulturella tillhörighet, om familjen önskar kan exempelvis en präst eller någon annan person som hör till samma religion eller kultur säga några ord 1.2 BEGRAVNING    Begravningen är en viktig del av sorgearbetet och det är önskvärt att de elever och lärare som vill får delta, men saken ska diskuteras med den avlidnas anhöriga Lärarna sammankallas till möte och beslut tas om vem som ska representera skolan och på vilket satt (blommor, minnesord o.s.v.) Ifall elever deltar i begravningen ska de få veta hur begravningen går till, var och när den hålls o.s.v. Religions och livsåskådningsläraren ansvarar för detta 1.3 UPPFÖLJNING    Uppföljning är mycket viktig, händelsen ska inte förträngas utan tid ska ges för genomgång av tankar och känslor kring det som inträffat Skolans krisgrupp ansvarar för stöd till klassföreståndaren Eleverna bör få stöd i sorgearbetet, enskilda diskussioner såväl som gruppdiskussioner ska ordnas i enlighet med elevernas önskemål
77 S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen    Behov av yttre hjälp ska kartläggas Var uppmärksam på reaktioner under tiden efter dödsfallet, ibland kan bearbetningen av händelsen fördröjas En varsam återgång till vardagsrutiner är önskvärd då tiden är mogen för det 2 EN ELEV DRA BBAS A V EN A LLVA RLI G SJUKDOM 2.1 SKOLAN INFORMERAS OM EN ELEVS ALLVARLIGA SJUKDOM         Rektorn kontaktas av en anhörig till den drabbade och informerar om elevens sjukdom Rektorn diskuterar med familjen och kommer överens om vad man ska berätta för eleverna Krisgruppen sammankallas och diskuterar med rektorn och elevens klassföreståndare om det som hänt Klassförestandaren bör skapa en kontinuerlig och trygg kontakt med elevens hem Allt agerande från skolans sida ska ske med respekt for familjens önskemål Klassen bör kontinuerligt få veta hur den sjuka eleven mår och hur prognosen ser ut Eleverna ska få chans att skicka brev och annan uppmuntran till den drabbade och om möjligt också gå på besök Den sjukas närmaste vänner bör få möjlighet att diskutera det som händer omkring dem, exempelvis med kurator och skolpsykolog 2.2 SJUKDOMEN FAR DÖDLIG UTGÅNG  Agera som i punkt 1 DÖDSFALL I SKOLAN 3 ELEVEN FÖRLORA R EN N ÄRA AN HÖRI G 3.1 OMEDELBART EFTER DÖDSFALLET             Om dödsbudet kommer under skoltid ska rektorn tillsammans med de från krisgruppen som är på plats ta ställning till vem som berättar för eleven vad som hänt Det bör vara någon som eleven har förtroende för Om uppgifterna är vaga ska man dubbelkolla informationen Välj en lugn och ostörd plats Var klar och tydlig och ge genast ditt stöd till eleven Eleven får under inga omständigheter lämnas ensam, ordna andra som kan ta över dina vanliga arbetsuppgifter Om dödsbudet kommer vid annat tillfälle ska lärarkollegiet och krisgruppen informeras om vad som hänt Familjen avgör vilken information klassen ska få Eleven behöver få extra uppmärksamhet efter det inträffade och beakta hans eller hennes behov Om eleven är borta från skolan kan klassen skicka en hälsning om deltagandet i sorgen Innan eleven kommer tillbaka är det bra om klassföreståndaren kan prata med eleven och fråga om/hur hon eller han vill att saken ska tas upp i klassen Elevens kamrater bör också få stod 3.2 UPPFÖLJNING
78 S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen    Var uppmärksam på eleven, reaktioner efter dödsfall kan fördröjas Eleven ska beredas möjlighet att bearbeta händelsen med klassföreståndare, hälsovårdare, kurator och skolpsykolog Tänk på att sorg hos barn och unga också tar tid 4 OLY CKA I SKOLA N ELLER I SKOLAN S NÄ RHET 4.1 OMEDELBARA ÅTGÄRDER        Ambulans, polis, hälsovårdare kallas till olycksplatsen, fördela arbetet ifall flera vuxna finns på plats Olycksplatsen evakueras (utrymningsplan) Ta reda på vilka elever som har bevittnat olyckan och diskutera med dem Rektorn ansvarar för att korrekt information skickas hem med eleverna Rektorn är den som har kontakt med media och också i övrigt den som är kontaktperson Kontakta vid behov stadens krisgrupp Det är också viktigt att prata om så kallade "nära ögat situationer" 4.2 UPPFÖLJNING   Ge berörda elever möjlighet att bearbeta händelsen Se också uppföljning under de andra avsnitten 5 SAM HÄLLELI GA KRI SER (N ATI ON ELLA ELLER I N TERNA TI ON ELLA )      Rektorn informerar vid behov hela skolan Klassföreståndarna diskuterar händelserna i sina respektive klasser (minnesstund/minnesord kan vara adekvat) Uppföljning enligt tidigare punkter Återgå så snabbt som möjligt till rutiner Eleverna bör beaktas som en heterogen grupp, det kan finnas elever som berörs speciellt av krisen A NA LY SERA SI TUA TI ON EN ! TA DET LUGNT! LY SSNA ! ATT TÄNKA PÅ  Vänta aldrig med att ge besked om vad som hänt  När något allvarligt hänt kommer rykten snabbt igång och de är ofta värre än verkligheten  Kom ihåg den drabbades bästa vän, håll koll på hans eller hennes reaktioner  Kom ihåg att om du håller dig lugn, signalerar du till eleverna att du har kontroll över situationen  Också den som hjälper behöver själv hjälp  Var observant på eventuella kulturella skillnader  Skicka inte hem elever tidigare p.g.a. dödsfall  Försök snabbt få ungdomarna tillbaka till skolan, rutiner är bra  Om en elev har dött behövs det vanligtvis under en längre tid flera samtal med klassen  Pojkar skriver oftast hellre än pratar om det som hänt medan flickor vanligtvis har lättare för att prata och också lättare för att gråta
79 S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen CHECKLISTA Vad här hänt? Vem är drabbad? Hur här det skett? Vilken information här gått ut? Vem ansvarar för informationsförmedlingen? Vem koordinerar? Vem arrangerar en eventuell minnesstund? Uppföljning av speciellt drabbade elever? Föräldramöten? Telefonkontakter? Hembesök? Media? Underrätta Utbildningsverkets växelpersonal? Underratta stadens räddningstjänst? Underrätta stadens krisgrupp?
80 S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen (Bilaga 2) S:T OLOFSSKOLANS HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING Med mobbning menar man att någon upprepade gånger blir retad, slagen, knuffad, baktalad, utfryst mm av någon eller några i skolan. Eller med andra ord i stort sett vad som helst där man försöker såra eller skada en och samma elev. Det är inte mobbning om två jämbördiga (lika starka) elever grälar eller slåss, eller om någon slumpvis vald elev blir retad någon gång. I S:t Olofsskolan gäller nolltolerans då mobbning upptäcks. Mobbningsfallen upptäcks vanligtvis av lärare, föräldrar, vänelever, klasskompisar eller via enkätsvar. S:t Olofsskolans förebyggande antimobbningsarbete Inom handlingsprogrammet mot mobbning betonas även det förebyggande arbetet. Detta arbete kan indelas på följande sätt:
·
Antimobbningsarbetet presenteras på hösten för den övriga personalen och personalen uppmärksammas på det förebyggande arbetet.
·
S:t Olofsskolan använder sig av Kivaskola projektets material (se www.kivaskola.fi)
·
Allmän information om antimobbningsarbetet för föräldrar och andra finns att tillgå på skolans hemsidor.
·
Inskolningsprogrammet för årskurs 7, temahelheter samt utskolverksamhet (kompisdag, Ulappa, Ahtela). Inom denna verksamhet betonas attitydbildande aktiviteter och diskussioner. Klassföreståndarna evaluerar verksamheten och utvecklar den vid behov.
·
Vänelevsverksamhet i åk 7. Väneleverna fungerar som stödpersoner för sjundeklassisterna och motverkar mobbning genom att hålla lektioner för sjuorna på klassföreståndartimmar med olika teman som berör mobbning. Antimobbningsgruppen strävar till att utveckla samarbetet med väneleverna genom t ex gemensamma möten. I vissa fall kan väneleverna engageras i fallmöten.
·
Gemensamma evenemang i skolan. Evenemangen stärker skolans vikänsla och förebygger mobbning. Samarbetet med föräldrar, föreningen Hem & Skola samt polisen är viktig för att bygga en atmosfär av tolerans och medmänsklighet i skolan. S:t Olofsskolan strävar till att utföra en mobbnings och trivselförfrågan två gånger om året för att få en bild av nuläget. Enkätsvaren är anonyma. Enkäten är till stor hjälp för att uppdaga eventuell mobbning som inte kommit fram tidigare. Elever, föräldrar och lärare skall omedelbart ta kontakt med respektive klassföreståndare, rektor eller någon av följande personer i antimobbningsgruppen ifall det finns en misstanke av att mobbning förekommer. Hela skolans personal är involverad i antimobbningsarbetet. I första hand utreder klassföreståndaren eventuella konflikter, men då mobbningsfall utreds ligger huvudansvaret hos skolans antimobbningsgrupp och rektor.
81 S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen S:t Olofsskolans handlingsplan vid akut mobbning Skolans antimobbningsgrupp består av lärare och kurator, varav en person i gruppen fungerar som sammankallare av gruppen. Denna person kan i första hand kontaktas vid akuta mobbningssituationer. Antimobbningsgruppen träffas varannan eller var tredje vecka för uppföljningsmöten inom den egna gruppen eller med elever. Antimobbningsgruppen tar itu med mobbning enligt följande: 1) När ett mobbningsfall inträffar samlas gruppen och medlemmarna kommer överens om hur de skall hantera situationen. (Är det mobbning? Vilka personer är inblandade? ). 2) Diskreta samtal förs med mobbningsoffret för att samla tillförlitlig information. (Vad har hänt? Hur ofta? Vad? När? Hur? Vem? ). 3) Då gruppen fått en helhetsbild av mobbningsfallet kallas mobbarna en i sänder till samtal med två lärare ur antimobbningsgruppen. Mobbarna upplyses om att man vet att han/hon mobbar, att man ser väldigt allvarligt på mobbningen och att man kräver att mobbningen omedelbart upphör. Man moraliserar inte över mobbarens beteende eller ställer varförfrågor utan går rakt på sak. Man frågar direkt mobbaren vad han/hon tänker göra för att få slut på mobbningen och uppmuntrar honom/henne att själv föreslå konkreta lösningar. 4) Under samtalets gång ger lärarna mobbaren en varning. Om mobbaren redan fått en varning eller om mobbningen inte tar slut kontaktas föräldrarna, övrig personal informeras om fallet och strängare åtgärder införs. 5) Uppföljningssamtal förs efter 12 veckor. 6) Antimobbningsgruppen utvärderar sin verksamhet och inför nya idéer vid behov. 7) Vid allvarligare fall samarbetar antimobbningsgruppen med elevvårdsgruppen och instanser som t.ex. polisen och socialen. 8) Mobbningsfallen dokumenteras. Dokumentationen förvaras i fem år efter att grundläggande utbildningen avslutats. Därefter förstörs dokumentationen av fallet. 9) Antimobbningsgruppen presenterar sig årligen för åk 7 i början av terminen
82 S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen (Bilaga 3) S:t Olofsskolan Klostergatan 11 Tfn (02) 2629 245 rektor Tfn (02) 2629 247 lärarrum Fax (02) 2629 149 Å TGARDER VI D M I SSTAN KE OM DROGM I SSBRUK Bar nskyddslagen 1983/683 40 § Anmälningsskyldighet Har den som är anställd eller innehar ett förtroendeuppdrag inom social och hälsovården, skolväsendet, polisväsendet eller en församling, vid handhavandet av sin tjänst eller befattning eller sitt uppdrag fått vetskap om att barn är i uppenbart behov av familje och individinriktat barnskydd, skall han utan dröjsmål anmäla detta till socialnämnden.
Alla vuxna personer som jobbar i skolan är enligt barnskyddslagen skyldiga att anmäla misstanke om drogmissbruk till de sociala myndigheterna. Om personalen inte anmäler att ett barn far illa kan åtal väckas för tjänstefel. Kom ihåg att all innehav av narkotiska preparat är olagligt. Personer under 18 år far heller inte inneha alkoholdrycker eller tobaksvaror. Dessa tecken kan tyda på att allt inte står ratt till med eleven, en orsak kan vara droganvändning
° skolk
° tobaksrökning
° oförklarlig aggressivitet
° oförklarlig trötthet
° personlighetsförändring
° byte av kompisgäng Vid misstanke om att en elev är drogpåverkad är förfaringssättet följande:
° kontakta rektorn, som i sin tur kontaktar skolans krisgrupp (de som är på plats i skolan)
° bemöt eleven sakligt
° förklara för eleven att du ser att han/hon mår dåligt och behöver hjälp
° uttala inga anklagelser utan bevis
° följ eleven till skolhälsovårdaren eller hälsovårdscentralen (Kommunalsjukhusv. 20)
° om eleven vägrar att samarbeta bör man vara två vuxna som iakttagit eleven
° om eleven är samarbetsovillig och aggressiv kan polis kontaktas
° krisgruppen kontaktar vårdnadshavaren före åtgärder och eventuellt barnskyddsmyndigheterna Skolhälsovårdarens uppgift är att:
° värdera situationen genom iakttagelse och samtal
° ta urinprov (elevens tillstånd behövs)
° ansvara för att eleven kommer till fortsatta undersökningar 83 S:t Olofsskolan Läroplan för den grundläggande utbildningen Det är INTE skolhälsovårdarens eller någon annan i personalens uppgift att ställa diagnos! Skolans krisgrupp består av rektor, skolläkare, skolpsykolog, hälsovårdare, kurator och speciallärare. TOIMINTAMALLI 20002001 nuorten huumeepäilyjen kohdalla Katedralskolans drogplan http://www.eriksbergsskolan.uppsala.se/hplan_drog.htm http://www.paihdelinkki.fi Å BO VI D VA TTEN ” Konst i alla dess former är en helhetsupplevelse, där konstupplevelser, kreativitet och problemlösning och insikter kombineras. Barnets kulturella identitet stärks och förståelsen för det egna kulturarvet och den kulturella mångfalden stöds.” (Åbo stads läroplan) De svenskspråkiga åboskolorna (förskolan, Sirkkalabackens skola, Sirkkala skola, Cygnaeus skola, S:t Olofsskolan, Katedralskolan) vill bidra till kulturhuvudstadsåret med ett gemensamt projekt. Temat för kulturhuvudstadsåret är ”Åbo  eld och lågor”. Vi vill utveckla temat till att gälla eldens motsats vatten , eftersom ån rinner genom Åbo och skärgården omger oss. MÅL Målet för projektet är att skapa trivsammare skolgårdar samt förbättra samarbetet mellan de olika stadierna. Den varelse som skall förgylla skolgårdarna är ett ådjur , som ringlar under Åbo men visar sig på alla de fyra skolgårdarna. När ådjuret väl visat sig i sin fulla existens är det i form av mosaikdekorerade byggnadsverk i betong. Dessa byggnadsverk skall bli bestående brukskonstverk i form av bänkar och bord, som eleverna kan ha nytta och glädje av i många år framåt.
84

S:t Olofsskolans Läroplan

Related documents

Products

Support

S:t Olofsskolans Läroplan

Related documents

Add this document to collection(s)

Add this document to saved

Suggest us how to improve StudyLib