Trygghetsplan
Likabehandlingsplan och
årlig plan mot kränkande
behandling
Sörbyskolan
2013-2014
Örebro kommuns Trygghetsvision
I Örebros förskolor och skolor har vi en trygghetsvision. Den
antogs av kommunfullmäktige 18 september 2002 och ser ut så
här:
"Alla barn och ungdomar i Örebro kommun har rätt till en trygg
miljö i förskolor och skolor. Ingen ska bli utsatt, kränkt eller
mobbad. Detta är ett ansvar för varje vuxen, liksom för alla barn
och ungdomar.”
möjLIgheter
samverKAn
BEmötande
delaktigHet
helhetstänkANDe
reLationer
dIalog
samsyN
värdeGrund
1
Innehållsförteckning:
sid
Inledning
3
Sörbyskolans vision
3
Roller och ansvarsfördelning
4
Information om trygghetsplanen
5
Elevers delaktighet i trygghetsarbetet
6
Kartläggning, uppföljning och utvärdering
6
Främjande och förebyggande arbete
7
Åtgärdande arbete
9
Årshjul
11
2
Inledning
Trygghetsarbete handlar om att skapa en skola och ett fritidshem fria från diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling. En trygg vardag är en förutsättning för att lära och
utvecklas. Det betyder också bättre förutsättningar för en ökad måluppfyllelse.
Forskning har visat att systematiskt arbete mot kränkningar har effekt. Det handlar om ett
långsiktigt arbete där såväl personal som elever och vårdnadshavare är engagerade. Det är
också viktigt att alla känner till trygghetsplanen.
Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk:
Diskrimineringslagen (2008:567)
14 kapitlet i Skollagen (1985:1100)
Diskrimineringslagen ska främja barns och elevers lika rättigheter och motverka
diskriminering på grund av:
kön
etnisk tillhörighet
religion eller annan trosuppfattning
funktionshinder
sexuell läggning
könsöverskridande identitet eller uttryck
ålder
Att främja likabehandling handlar bland annat om att skaffa sig kunskaper om varje specifik
diskrimineringsgrund och om vad som utgör kränkande behandling
1. Sörbyskolans vision
Det här är vår vision för trygghetsarbetet:
Alla elever ska känna sig respekterade för den de
är, de ska trivas och känna sig trygga i Sörbyskolan.
Vi vill skapa en miljö präglad av respekt för
varandra och fri från diskriminering.
3
2. Tydliga roller och ansvarsfördelning
Så här ser vår ansvarsfördelning ut:
Uppdrag
Arbetssätt
Tidpunkt
Ansvar
Se till att all personal,
barn, elever och
vårdnadshavare
känner till att
diskriminering och
kränkande behandling
inte är tillåten i
verksamheten.
Information om
trygghetsarbetet i
alla klasser, på
föräldramöten och
i skolråd
Augusti,
september
rektor
Följa skolans
trygghetsplan
All personal ska: kontinuerligt rektor
Ifrågasätta och
reflektera över
normer och
värderingar som
han/hon förmedlar
i mötet med elever.
Förstärka och
uppmuntra
positiva
handlingar.
Bemöta elever och
kollegor på ett
respektfullt sätt.
Som vuxen sätta
tydliga gränser och
omgående reagera
på bråk,
nedsättande
kommentarer och
dåligt uppförande.
Alla vuxna
Vidta åtgärder då
diskriminering,
trakasserier eller
kränkande behandling
förekommer,
Se till att utredning
görs och att
åtgärder vidtas.
Dokumentera,
samt rapportera till
rektor, som i sin
tur anmäler till
huvudman
Alla vuxna
rektor
4
Har delegerats
till:
Klasslärare
Trygghetsteam
Utvärdera och
upprätta en
trygghetsplan i
samarbete med
personal, elever, om
möjligt även
vårdnadshavare.
Arbete i
arbetslagen,
klassråd, elevråd
och skolråd
Augusti,
september
Barn och elever har
inget formellt ansvar i
trygghetsarbetet.
Vi vuxna ska
uppmuntra
eleverna till att
reagera på
trakasserier,
diskriminering och
kränkande
behandling.
kontinuerligt
rektor
Arbetslagsledare,
trygghetsteam,
klasslärare
Alla vuxna
3. Information om trygghetsplanen
Så här arbetar vi kring information:
Målgrupp
Personal
Insats/Arbetssätt
Information och
diskussion om
trygghetsplanen
Tidpunkt
Augusti, september
Ansvar
Trygghetsteam
Barn/Elever
Information och
diskussion om
trygghetsplanen i alla
klasser
Augusti, september
Trygghetsteam,
klasslärare
Vårdnadshavare
Information om
trygghetsplanen på
föräldramöten i alla
klasser samt på
skolrådet
Augusti, september
Klasslärare, rektor
5
4. Elevers delaktighet i trygghetsarbetet
Så här arbetar vi med elevers delaktighet i trygghetsarbetet:
Insats/Arbetssätt
Tidpunkt
Information och diskussion i Augusti, september
klasserna
Ansvar
Klasslärare
Information av
trygghetsteamet om
trygghetsarbetet i alla
klasser
Augusti, september
Trygghetsteamet
Diskussion om
trygghetsfrågor vid klassoch elevråd
Kontinuerligt
Klasslärare, elevrådsrepr.
Arbete med
värdegrundsfrågor och
skolans vision
Kontinuerligt
Klasslärare, temaansvarig
5. Kartläggning, uppföljning och utvärdering
Insats/Arbetssätt
Intervjuer med alla elever i
klass 1-6 utifrån vår
trygghetsenkät
Tidpunkt
Vecka 42-43
Ansvar
Trygghetsteam/ klasslärare
Samtal i grupp med
förskoleklass för att
kartlägga situationen
Vecka 42-43
Trygghetsteam/
förskoleklasspersonal
Avstämning på klassråd och
arbetslagsträffar
Kontinuerligt under läsåret
Klasslärare/Arbetslagsledare
Utvecklingssamtal
Ett på höstterminen och ett
på vårterminen
Klasslärare
Nulägesanalys utifrån Sörbyskolans senaste kartläggning:
Läsårets trygghetsundersökning, ht 2013, visar att i stort sett alla elever känner sig trygga i sin
klass och i skolan som helhet. Det är ingen skillnad när det gäller skola och fritidshem. En
betydelsefull faktor för trivseln är att ha någon att leka med, vara med på raster och under
fritidshemstiden.
6
I varje klass framkommer att det finns elever som ofta retas och säger ”dumma” saker till
varandra. Det är särskilt de yngre eleverna som påpekar detta.
På skolgården är närvaron av vuxna en viktig faktor för elevernas upplevelse av trygghet. Det
finns ingen speciell plats som anses särskilt otrygg så länge eleverna befinner sig på
skolgården, inom det definierade skolområdet.
Så här går vi vidare:
När vi reviderar Sörbyskolans trygghetsplan tar vi hänsyn till det som kommit fram i
trygghetsundersökningen. Trygghetsarbetet ska vara främjande, förebyggande och
åtgärdande.
Vi tror att skolans övergripande tema: ”Tillsammans” som innebär att vi gör saker
tillsammans och satsar på fadderklasser är främjande för den allmänna trivseln. Kontinuerliga
klassråd och ett aktivt elevråd är viktiga för elevernas delaktighet och påverkan.
När det gäller åtgärdande trygghetsarbete arbetar vi utifrån den modell som beskrivs i
nuvarande trygghetsplan.
Uppföljning
Trygghetsplanen
ska utvärderas
och skrivas om en
gång om året
Insats/Arbetssätt
Gemensam
diskussion i
arbetslagen
Tidpunkt
Höstterminens start
Ansvar
Rektor och
trygghetsteam
6. Främjande och förebyggande arbete
Främjande arbete
Syftar till att skapa en trygg skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde och
omfattar diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning samt riktas mot alla och bedrivs utan
förekommen anledning. (Ur skolverkets Allmänna råd, 2012)
Så här arbetar vi främjande för att förverkliga Sörbyskolans trygghetsvision:
Insats/Arbetssätt
Ett gemensamt arbetslag: skola/fritidshem.
Båda verksamheterna har representanter i
ledningsgruppen
Tidpunkt
Hela läsåret
Viktig grund är de vuxnas förhållningssätt. Pågående reflektioner
Personalen har utbildning i ICDP. En lärare och diskussioner i
och en fritidspedagog går
arbetslaget
mentorsutbildning, ska kunna handleda och
inspirera övriga
7
Ansvar
Rektor, arbetslag
Mentorer
All personal
Gemensamma elevhälsokonferanser,
skola/fritidshem
2 gånger per termin
Specialpedagog och
arbetslagsledare
Ett aktivt elevråd som är knutet till väl
fungerande klassråd.
Elevrådet möts var
4:e vecka.
Däremellan minst ett
klassråd
Ansvarig för elevråd
+ klasslärare
Skolans trivselregler aktualiseras i alla
klasser genom olika aktiviteter
I början av varje
termin
Klasslärare
Gemensamma aktiviteter över
åldersgränserna. Årets tema är
”Tillsammans” och innebär att vi aktivt gör
saker tillsammans t.ex. Matteprojekt,
sångsamlingar, uteaktiviteter och
ämnesövergripande teman
Återkommande
perioder under läsåret
Klasslärare och
fritidspedagoger
Fadderklasser som emellanåt har
gemensamma aktiviteter då de äldre
eleverna hjälper de yngre. Åk5-6/åk2,
åk4/åk1, åk3/F-klass
”
Klasslärare och
fritidspedagoger
F-klass, åk1 och åk2 har uteaktiviteter och
går till skolgen, gruppvis varannan måndag
förmiddag. De är då i åldersblandade
grupper
Varje vecka
Klasslärare och
fritidspedagoger
Vi arbetar för att skapa en trygg utemiljö.
Rastvakterna har uppsikt över olika
områden för att täcka upp hela skolgården.
Eleverna ska ha närhet till en vuxen.
Rastvakterna ska också hjälpa elever att
hitta kompisar och aktiviteter.
Alla raster
Rastvakterna
(Klasslärare och
fritidspedagoger)
Våra ”instegsjobbare” är en positiv
förstärkning i personalgruppen. De innebär
både ökad vuxentäthet och ökad mångfald.
De är delaktiga i både skol- och
fritidsverksamheten
Läsåret
Ledningsgruppen
Förebyggande arbete
Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller
kränkande behandling och omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten identifieras
som risker. (Ur Skolverkets Allmänna råd 2012)
8
Riskområden
Elaka
kommentarer/negativt
beteende
Mål
Eleverna ska ha
ett respektfullt
uppträdande mot
varandra, vara
”snälla” mot
varandra.
Åtgärder
Pågående samtal om skolans
trivselregler, hur vi ska vara mot
varandra. Vi vägleder och hjälper
eleverna i olika samspelssituationer
och har nolltolerans mot alla former
av kränkningar
Ansvar
Alla vuxna på
skolan
Välfungerande klass- och elevråd där
eleverna är delaktiga i utvecklingen
Klasslärare
”
Samtal med eleverna och deras
vårdnadshavare vid terminens
utvecklingssamtal. Extra samtal vid
behov.
Klasslärare
Tät uppföljning i arbetslaget om
klimatet i skolan
Arbetslagsledare
Alla elever ska
känna sig trygga
Skolgården är indelad i 3 zoner, för att
skapa en bättre uppsikt för
rastvakterna. Vi ökar antalet vuxna
med hjälp av våra instegsjobbare.
Alla vuxna
Alla ska ha något
att göra
Det ska finnas ”saker att leka med”
som bollar, hopprep, hinkar, spadar
m.m. tillgängliga varje rast.
(Fritidshemmet har egna saker.)
Alla ska ha någon
att vara
tillsammans med
Om någon elev verkar ensam hjälper
rastvakten honom/henne att hitta
lekkompisar. Vi uppmanar eleverna att
bjuda in varandra i lekar och olika
bollspel
”
”
Utemiljön/raster
”
”
”
”
7. Åtgärdande arbete
Utredning och åtgärder
Verksamheten ska arbeta systematiskt för att upptäcka eventuell diskriminering, trakasserier
och kränkningar. Verksamheten ska också ha en strategi för hur personal som får kännedom
om, eller ser en pågående kränkning, ska hantera situationen.
Om ett barn eller en elev upplever sig ha blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller
kränkande behandling krävs inga bevis för att påbörja en utredning. Skyldigheten att utreda
inträder vid första tillfället och oberoende av om det förelåg en avsikt att kränka eller inte. Det
är viktigt att berörda vårdnadshavare informeras så fort som möjligt. Personalen måste agera
genast om situationen är akut och en skriftlig anmälan ska göras till rektor/förskolechef.
9
Barn eller elever som upplever sig trakasserade eller på annat sätt kränkta av personal är i en
särskilt utsatt situation eftersom de befinner sig i beroendeställning. Rektorn eller någon med
motsvarande ledningsfunktion bör därför ansvara för en sådan utredning.
Våra rutiner för hur vi arbetar vid aktuella situationer när vi fått kännedom om att
elev/elever utsatts för någon form av trakasserier/kränkande behandling eller
diskriminering:
Vi arbetar enlig följande ordning:
Enskilt samtal med den som upplever sig utsatt
Enskilt samtal med förövaren/förövarna
Information till rektor och vårdnadshavare samma dag, oftast telefonsamtal.
Samråd med trygghetsteamet om hur vi går vidare i processen
Om utredningen visar att beteendet är mer än tillfälligt upprättas ett åtgärdsprogram i
samråd mellan elev, vårdnadshavare, klassföreståndare och representant från
trygghetsteamet.
Uppföljningssamtal med de inblandade eleverna varje vecka tills situationen är stabil.
Ytterligare uppföljning sker vid kommande utvecklingssamtal.
Upphör inte det negativa beteendet trots riktade insatser händer följande:
Möte med aktuell elev och elevens vårdnadshavare där rektor deltar.
Vid behov kontaktas socialtjänsten
Vid svåra förseelser sker polisanmälan (skolan eller vårdnadshavare anmäler).
Skolbyte för förövaren kan bli aktuellt.
Samtalen och händelseförloppet dokumenteras av den pedagog som har hand om ärendet.
Rektor får skriftlig information om händelsen när utredningen påbörjas.
Om en elev upplever sig utsatt av en vuxen ska den som får kännedom om detta anmäla till
skolans rektor. Rektorn gör en första kartläggning, beslutar om åtgärder och kontaktar
områdeschefen för vidare utredning.
8. Vad står begreppen för?
Diskriminering
Indirekt diskriminering är när en elev behandlas sämre än någon annan elev utan grund.
Direkt diskriminering är när en elev behandlas sämre på grund av ålder, kön m.m.
Trakasserier
Trakasserier är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon
av diskrimineringsgrunderna.
Kränkande behandling
Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har
samband med diskrimineringsgrunderna.
10
Årshjul
Utvärdering av
årets trygghetsplan
- Har vi nått
våra uppsatta
mål?
Februari-mars
Uppföljning av
valda insatser
- Arbetar vi efter
vår plan? Har vi
valt rätt insatser?
Maj - juni
Terminsstart
HT
Kvartal
2
Kvartal
3
Kvartal
1
Kvartal
4
Terminsstart
VT
Augustioktober
Vi genomför
kartläggning och
analyserar de svar
vi får in och
utformar aktiva
åtgärder utifrån de
behov vi ser i kartläggningen.
Formulerar årets
plan
Från och med
1 november gäller
ny aktuell plan
Novemberjanuari
Avstämning – Hur fungerar
trygghetsarbetet? Behöver det
göras några justeringar?
11
Planen upprättad av
trygghetsteamet:
Birgith Bengtsson,
Lotta Sandholm, Lars Stenetorp
och Thomas Bergström
Örebro 130809
Ort och datum: Örebro 130809
Ansvarig: Rektor
Namn: Inger Isaksson, Sörbyskolan
12
