LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING
s.1 (13)
Likabehandlingsplan och plan mot
kränkande behandling för
Väskinde skola och fritidshem
2011/2012
LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING
INNEHÅLL
Vår vision…………………………………………………………………………………2
Ansvarsfördelning………………………………………………………….…………….2 - 3
Mål för läsåret 2011/2012………………………………………………………………..4
Våra regler…………………………………………………………………..……………4
Definitioner och begrepp………………………………………………………………....5 – 6
Förebyggande insatser…………………………………………………………………....6 - 7
Utvärdering av läsåret 2010/2011………………………………………………………..8
Handlingsplan……………………………………………………………………………9 -10
Bilaga 1 Handlingsplan…………………………………………………………………11- 12
Bilaga 2 Forumteater…………………………………………………………………....13
s.2 (13)
LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING
s.3 (13)
Likabehandlingsplanen har som ändamål att motverka mobbning, diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett
kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning enligt Diskrimineringslagen
(2008:567) och Skollagen (14 a kap skollagen).
Vår vision
Vi vill skapa en verksamhet där alla känner sig trygga och känner lust att lära.
Arbetet skall bygga på glädje och gemenskap och skapa en fin kontakt mellan barn i olika
åldrar. Vi vill försöka få barnen att se sammanhang och mål tidigt och visa att skolan och livet
hör ihop.
-
Ingen skall utsättas för diskriminering, trakasserier eller på annat sätt kränkas av
någon annan.
Ingen skall utsätta någon annan för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande
behandling.
All personal skall vara engagerad i att förebygga och stoppa alla former av
trakasserier och kränkande behandling.
Ansvarsfördelning
Den här planen omfattar alla elever samt personal på Väskinde skola. Den är giltig från datum
som angivits ovan och skall revideras en gång årligen i maj. Då planen revideras skall all
tillgänglig dokumentation på skolan användas i syfte att tillvarata erfarenheter som kan
användas och skrivas in i planen. Rektor är ansvarig för innehåll, omfattning, revidering samt
att planen är väl förankrad hos elever och personal.
Det är rektor/skolledningens ansvar att:
- all personal, elever och vårdnadshavare känner till att alla former av diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling är förbjudna på skolan,
-
det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter, samt
att motverka kränkande behandling och diskriminering eller trakasserier på grund av
kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning,
funktionshinder, ålder eller könsöverskrivande identitet eller uttryck,
-
årligen upprätta och utvärdera en plan mot kränkningar och en plan mot
diskriminering och trakasserier i samarbete med personal, elever och vårdnadshavare.
Dessa två planer sammanförs i en likabehandlingsplan,
-
om skolan får kännedom om att kränkande behandling, trakasserier eller
diskriminering förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas,
-
skolpersonal har ett gemensamt system för hur de kommenterar anmäld eller upptäckt
kränkande behandling, trakasserier och diskriminering och de åtgärder som vidtagits,
-
kontakta andra myndigheter vid behov.
LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING
Det är lärare och annan skolpersonals ansvar att:
- följa skolans likabehandlingsplan
-
ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar
genom sin undervisning och sträva efter likabehandling,
-
se till att åtgärder vidtas, dokumenteras och följs upp då kränkande behandling,
trakasserier eller diskriminering misstänks, anmäls eller upptäcks,
-
bemöta elever och kollegor på ett respektfullt sätt.
Det är elevers gemensamma ansvar att:
- påtala kränkande behandling, trakasserier och diskriminering som förekommer på
skolan/fritids,
-
bemöta elever, lärare och övrig personal på ett respektfullt sätt.
Det är alla elevers rättighet att:
- känna sig trygga på skolan/fritids,
- bli sedda och lyssnade till,
- få hjälp med att reda ut konflikter,
- erbjudas stöd från skolans elevvårdsteam, rektor samt lärare,
- få vara den man är,
- få kunskaper om de demokratiska principerna och utveckla sin förmåga att arbeta i
demokratiska former bland annat för att kunna påtala kränkande behandling,
trakasserier och diskriminering,
- få inflytande över de trivselregler som skall gälla,
- successivt utöva ett allt större ansvar för sin utbildning samt t.ex. i klassråd, elevråd
och skolråd.
s.4 (13)
LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING
s.5 (13)
Prioriterade mål för läsåret 2011/2012
Vi kommer att ansöka om att få delta i projektet ”Jämställd skola” som är en satsning av
Barn- och utbildningsförvaltningen på Gotland för att
-
likställa pojkars och flickors måluppfyllelse
ha som målsättning att alla på skolan skall känna att de är accepterade för den de är.
Vi ska under nästa läsår utveckla vårt rastvärdssystem och involvera eleverna i högre grad.
Vi skall se över skolans ordningsregler och förankrar dem hos eleverna.
Våra regler
Revideras i maj varje år gemensamt skola, fritids och elevråd. Alla klasser genomför klassråd
och representanter för varje klass tar med sig synpunkter till elevrådet.
Ordningsregler för Väskinde ro
- Vi talar till varandra med ett vårdat språk.
- Vi visar varandra respekt.
- Vi skall komma i tid.
- Mobiltelefonen skall vara avstängd under lektionstid.
- Godis och tuggummi är inte tillåtet.
- Vi håller vår skolmiljö fri från skräp och klotter.
- Eleverna får inte vistas i busslingan, inte heller snurra på räcket runt omkring.
- Under skol- och fritidstid håller vi oss inom skolans område.
- Ingen cykelåkning på skolgården mellan kl. 06.00 – 18.00.
- Man får inte bolla mot putsade husväggar. Använd bollplanket!
- Klättra inte i fotbollsmålen eller på muren.
- Snöbollskastning är tillåten på brännbollsplan och på baksidan.
- Vi är ute på alla raster/utedagar – ta med lämpliga kläder!
LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING
s.6 (13)
Definitioner och begrepp
Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av
individer eller grupper av individer utifrån olika grunder. Diskriminering används också som
begrepp i fall där institutioner genom t.ex. strukturer och arbetssätt upplevs som kränkande.
Diskrimineringsgrunderna är kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder.
Direkt och indirekt diskriminering
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till
exempelvis elevens kön, hudfärg eller ålder.
Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika vilket kallas indirekt
diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som
verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev.
Exempel: Om alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som
på grund av religiösa skäl behöver annan mat.
Trakasserier och kränkande behandling
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande
som kränker ett barns eller en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan
vara;
- fysiska (slag, knuffar)
- verbala (hot, svordomar, öknamn)
- psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)
- texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och meddelanden på
olika webbcommunities.)
Trakasserier är uppträdande
Kränkande behandling är
som kränker en elevs värdighet
och som har samband med;
kön
etnisk tillhörighet
religion eller annan
trosuppfattning
funktionshinder
sexuell läggning
könsöverskridande
identitet eller uttryck,
ålder
uppträdande som kränker en elevs
värdighet, men som inte har
samband med någon
diskriminerings grund.
Det kan vara att retas, mobba,
frysa ut någon, knuffas eller rycka
någon i håret.
Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier och kränkande behandling.
Befogade tillsägelser
Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för hela klassen.
En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om eleven i fråga kan
uppleva det som kränkande.
LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING
Vanligt förekommande begrepp som kan kopplas till diskriminering och
kränkande behandling
Mobbning
Upprepad kränkande behandling när någon eller några medvetet tillfogar eller försöker
tillfoga någon annan skada eller obehag.
Homofobi
En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, grupp eller ett samhälle som ger
uttryck för en stark negativ syn på homo – och bisexuella personer.
Främlingsfientlighet
Rädsla eller motvilja mot grupper som definieras genom fysisk, kulturella/etniska eller
beteendemässiga karaktärsdrag.
Rasism
En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen att det finns
biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och
därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera.
Förebyggande insatser mot diskriminering och trakasserier och för
likabehandling
Läsåret 2011/2012
Vid varje läsårs början och slut ska varje klasslärare/fritidsavdelning ansvara för att
likabehandlingsplanen diskuteras med eleverna.
Varje klass/fritidsavdelning genomför en trygghetsvandring för att kartlägga
eventuella otrygga platser på skolgården och i skolbyggnaden.
Varje klass har klassråd inför elevrådet där de kan diskutera och lägga fram
synpunkter.
Elevrådet ger synpunkter och diskuterar våra trivselregler tillsammans med rektor i
slutet av läsåret.
Föräldrarna får information om likabehandlingsplanen på vår hemsida och på
schoolsoft. Under föräldramöten diskuteras valda delar av likabehandlingsplanen.
Skolrådet ger synpunkter och diskuterar planen tillsammans med rektor.
För att förebygga och upptäcka mobbning och trakasserier har vi ett väl fungerande
rastvärdssystem. De tider under skoldagen som det är mycket elever ute är det alltid
s.7 (13)
LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING
s.8 (13)
minst två vuxna ute enligt schema. Övriga tider är det minst en vuxen ute enligt
schema. Under fritidstid gäller det som respektive fritidsavdelning kommit fram till i
samråd med föräldrarna under föräldramötet i september.
Vi har tydliga regler som talar om vad för slags beteende som förväntas av oss, så väl
elever som personal på skolan.
Vi tränar eleverna att vara självständiga och ta ansvar under förutsättning att det finns
vuxenstöd i närheten.
Som en stående punkt på våra konferenser tar vi upp frågan om trivsel, trygghet och
språkbruk. Samtlig personal på fritids och skola arbetar för ett gemensamt ansvar och
samsyn kring våra elever.
Vi betonar noga att alla är skyldiga att anmäla upptäckta fall av mobbning eller
kränkande behandling till berörd personal. Skola, fritids och föräldrar informerar
varandra ömsesidigt då konflikter eller kränkningar har skett.
För att träna elevernas empatiska förmåga och konflikthantering använder vi oss bland
annat av kamratsamtal, vänskapsgrupper och forumteater (se bilaga 2). Våra
vänskapsgrupper är åldersintegrerade. De träffas ett par gånger per termin för
gemensamma aktiviteter, t.ex. läsårstema, läsning och lekgrupper.
Elevernas tankar och åsikter ska respekteras och uppmuntras oavsett ålder och kön och
bemötas likvärdigt.
Vi strävar efter att såväl undervisningen som vårt umgänge i övrigt skall vara fritt från
fördomar.
Vid utvecklingssamtal, enskilda samtal och medarbetarsamtal tar vi upp trivselfrågor.
Vi uppmärksammar personal, föräldrar och elever på att kränkningar även kan ske via
datorer och mobiltelefoner.
Vi beaktar särskilt resultaten på elevenkäterna som genomförs årligen avseende
trygghet och trivsel.
LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING
Utvärdering av läsåret 2011/2012
Genomförs i maj varje läsår.
s.9 (13)
LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING
s.10 (13)
Handlingsplan vid upptäckt mobbning/kränkande behandling
Upptäckt
Det är inte alltid lätt att upptäcka mobbning. Många gånger sker det dolt och den som blir
utsatt vågar inte berätta för andra om kränkningarna. Följande platser bedömer vi som
”riskzoner”:
- korridorer,
- kapprum,
- omklädningsrum,
- på skymda platser utomhus,
- i busskön.
Några tecken hos den utsatte som är vanliga och kan tyda på mobbning är om beteendet
förändras. T.ex. att man blir mer osäker, mindre utåtriktad och är mer för sig själv, har få eller
inga kamrater på rasterna och hemma. Det kan också visa sig genom att eleven inte trivs i
skolan eller vill inte ens gå dit. Andra tecken kan vara ont i magen, illamående eller
huvudvärk som kommer och går.
Den elev som känner sig kränkt av någon på skolan vänder sig till någon
vuxen som den har förtroende för, till exempel lärare, annan skolpersonal
eller någon hemma.
Rektor kontaktas alltid och denne vidtar åtgärder.
Konkreta åtgärder
1) Samtal genomförs med utsatta elev/elever. Vilka vuxna som deltar avgörs från fall till fall.
2) Den/de som utsatt någon annan för diskriminering/kränkande behandling kallas en i taget
till samtal. Det är viktigt att samtalen sker vid samma tillfälle så att de inte får möjlighet att
samtala med varandra.
Viktiga frågor till båda parter är:
Vad har hänt enligt din uppfattning?
Hur ofta?
Vilka är inblandade?
Vad handlar situationen om?
Hur skall vi gå vidare?
Vid allvarliga och/eller upprepade händelser skall alla inblandades föräldrar snarast kontaktas.
Anmälan sker till elevvårdsteamet. Handlingsprogram mot mobbning upprättas med stöd av
bilaga 1.
I mindre allvarliga fall kan eleverna uppmanas att själva berätta hemma och sedan be
föräldrarna att kontakta skolan. De åtgärder som vidtas skall dokumenteras.
Uppföljningssamtal genomförs vid behov. Det är viktigt att föräldrarna informeras.
Samma regler och lagar gäller i skolan som i samhället i övrigt. Vid misstanke eller vetskap
om att mobbningen kan vara brottslig handling skall polisanmälan göras av skolan.
LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING
Bilaga 1
Handlingsplan vid diskriminering och kränkande behandling
Närvarande:
Nuläge: Vad har hänt? Hur ofta? Vilka är inblandade? Vilka är orsakerna?
Föräldrakontakt: Vilka föräldrar har kontaktats och på vilket sätt.
Målet: Vad är huvudmålet? Vilka delmål finns på vägen till huvudmålet?
s.11 (13)
LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING
Metod: Hur skall vi gå vidare? Vad skall göras och på vilket sätt? Vem gör vad?
Uppföljning: När? Vilka skall vara närvarande?
Underskrifter:
___________________________
Jan Östre
Rektor
Datum:_______________
Möte nr:_______________
s.12 (13)
LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING
s.13 (13)
Bilaga 2
FORUMTEATER
Forumteater skapades av Augusto Boal, brasiliansk teaterman, pedagog och författare som
varit verksam över hela världen.
En forumteaterpjäs skildrar aktuella angelägna problem i lätt identifierbara situationer, där
ofta en eller flera hamnar i underläge. Spelet slutar i en olöst konflikt för att stimulera
publiken till att lösa problemet. Scenen spelas en gång till och nu är det öppet för var och en i
publiken att hoppa in i spelet, byta ut den utsatta och pröva sina förslag.
Personalgruppen har gjort spel om t.ex. att var rädd om saker, hänsyn och respekt, att inte
slåss. Sedan har barnen fått komma på olika lösningar och hoppa in i spelet och provat.
Senaste gången fick våra treor konstruera spel med tips från personalen om aktuella
konflikter. Eftersom de sett forumspel flera gånger så är de bekanta med tekniken.
Alla deltar aktivt i utbytena och har många bra idéer om hur man skall förändra sluten.
Kopplingen till solidaritetstemat som vi haft under året kom på tal senast.
Vi pratar om hur spelen hänger ihop med vad som står i vår likabehandlingsplan.
