3.1.4 Specifikt vad gäller diskriminering på grund av

Förskoleförvaltningen
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
2013/2014
Beritta Gurris förskola
2013-10-20
Personal på Beritta Gurris förskola
Förskolechef Slavi Silwer
1
Innehåll
1. Inledning
3
2. Definitioner
3
3. Nulägesanalys
4
3.1 Att förebygga diskriminering och annan kränkande behandling
4
3.1.1 Allmänt
4
3.1.2 Specifikt vad gäller diskriminering av kön
5
3.1.3 Specifikt vad gäller diskriminering på grund av könsöverskridande identitet
eller uttryck
5
3.1.4 Specifikt vad gäller diskriminering på grund av etnisk tillhörighet
5
3.1.5 Specifikt vad gäller religion eller annan trosuppfattning
5
3.1.6 Specifikt vad gäller diskriminering pga. funktionshinder
5
3.1.7 Specifikt vad gäller diskriminering på grund av sexuell läggning
6
3.2 Att upptäcka diskriminering och annan kränkande behandling
6
3.3 Att utreda diskriminering och annan kränkande behandling
6
3.4 Att åtgärda diskriminering och annan kränkande behandling
7
3.5 Uppföljande åtgärder
7
3.6 Ansvarsfördelningen
7
4. Planerade åtgärder avseende det kommande året
7
5. Beskrivning av hur barn, elever och personal skall medverka i arbetet med planen samt
hur vårdnadshavare skall göras delaktiga i arbetet
8
6. Uppföljning, utvärdering och framtagande av planen
8
7. Våra riskområden inne och ute på förskolan (där det kan ske kränkning eller annan
diskriminering)
8
8. Våra trivselregler
9
Bilaga 1
10
2
1. Inledning
Att verka för hälsa, lärande och trygghet i förskola handlar om att utveckla goda
relationer mellan skola, hem och samhälle. Som förebilder för barn ska vi sträva efter att
vara en levande social gemenskap som ger trygghet, vilja och lust att lära. I förskolans
läroplan-98, reviderad 2010, kapitel 1 Grundläggande värden finns det att läsa: en viktig
uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv
vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors
lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden
som förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen. Därför arbetar vi ständigt och
aktivt med värdegrundsfrågor i såväl barngrupperna som i personalgruppen. Vår vision är
att Beritta Gurris förskola ska vara en arbetsplats för barn och vuxna där alla kan känna
sig trygga och där ingen ska bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande
behandling. Varje barn har rätt att få utvecklas, känna växandets glädje och få känna den
tillfredställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter.
2. Definitioner
Med diskriminering avses vad gäller denna plan:
1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon
annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om
missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning.
2. indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse,
ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt, men som kan komma att
särskilt missgynna personer med visst kön, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller
annan trosuppfattning, visst funktionshinder eller viss sexuell läggning, såvida inte
bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som
används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.
3. trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med
någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning.
4. sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet.
5. instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett
sätt som avses i 1-4 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller
beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot
denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag.
Med kränkande behandling avses ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt
ovan kränker ett barns eller en elevs värdighet.
3
De sju diskrimineringsgrunderna
1. kön - kvinna eller man eller den som ska ändra/har ändrat könstillhörighet,
2. könsöverskridande identitet eller att genom uttryck visa sig tillhöra ett annat kön,
3. etnisk tillhörighet – nationellt/etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande
förhållande,
4. religion eller trosuppfattning
5. funktionshinder
6. sexuell läggning - homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning
7. ålder
3. Nulägesanalys
3.1 Att förebygga diskriminering och annan kränkande behandling
3.1.1 Allmänt
Vi strävar efter ett gemensamt förhållningssätt och en gemensam barnsyn på våra
förskolor. Detta försöker vi få genom regelbundna värdegrundsdiskussioner och
reflektioner i grupp. Det sker både inom det egna arbetslaget, den egna förskolan och
tillsammans med övriga förskolor i Slottsstadens förskoleområde. All vår verksamhet är
knuten till Lpfö-98/10, aktuell verksamhetsplan och övriga styrdokument. Vi har även
infört reflektionskvällar där pedagogerna gemensamt diskuterar och reflekterar över
verksamheten.
Samtliga i arbetslaget erbjuder barnen en miljö som utmanar språkligt, motoriskt,
kognitivt, socialt och berikande.
I vårt värdegrundsarbete använder vi oss av boken Hjärtestunder - livskunskap i förskolan
(Eva Mathiasson Thobert, 2006) och Kompiskort - aktivitetskort för förskolan (Linda
palm). I detta värdegrundsmaterial får barnen möjlighet att reflektera över olika händelser
och diskutera olika lösningar. Personalen uppmärksammar, bearbetar och reflekterar
incidenter som inträffar t.ex. genom att pedagogerna dramatiserar ett händelseförlopp för
barnen. Vid dessa dramatiseringar ges barnen möjlighet att tillsammans reflektera och
t.ex. hitta på en bättre lösning. Personalen bemöter barnens frågor på ett neutralt sätt.
Eftersom vi är en lägenhetsförskola med små rum delar pedagogerna upp sig så att där
alltid är en vuxen i varje rum, på detta vis minskar möjligheterna att det inträffar diverse
situationer. Både innemiljön och utemiljön ska vara tilltalande och tillgänglig för alla
oavsett kön, etnicitet, religion, funktionshinder och eller sexuell läggning. Vi strävar efter
en könsneutral lärandemiljö och vi erbjuder även annat material än det ”färdiga”. Miljön
ses kontinuerligt över av personal och anpassas till aktuell barngrupp.
Vi för en öppen dialog med föräldrarna och utöver den dagliga kontakten med föräldrarna
har förskolan även förskolesamråd två gånger per termin, föräldramöte och
föräldrasamtal en gång per läsår. Vi har bra samarbete med det centrala resursteamets
specialpedagoger som regelbundet kommer och besöker förskolan. Området har tre
4
utbildade processtödjare och en utvecklingsgrupp. Dessa har under läsåret 12/13 haft
både gemensamma och enskilda uppdrag i respektive arbetslag kring miljö och
förhållningssätt.
Förskolechefen är aktiv i träffar med processtödjarna, utvecklingsgruppen, arbetslagen,
veckomöten, verksamhetsutvecklingsdagar och på förskolesamrådet.
3.1.2 Specifikt vad gäller diskriminering av kön
Vi strävar efter en könsneutral miljö för barnen. Vi ser barnen som individer och inte
kön. Förskolan har litteratur som behandlar detta ämne bl.a. från bokförlaget Sagolikt. Vi
har genussäkrat vårt material och resultatet av denna arbetar vi vidare med. Genus
kommer att vara ett av vårt förbättringsområde 2013/2014.
3.1.3 Specifikt vad gäller diskriminering på grund av könsöverskridande
identitet eller uttryck
Vi uppmuntrar barnen att leka och samspela över könsgränserna. Miljön inbjuder barnen
till rollspel och det finns möjlighet för barnen att prova olika identiteter. Förskolan har
litteratur som behandlar detta ämne bl.a. från bokförlaget Sagolikt.
3.1.4 Specifikt vad gäller diskriminering på grund av etnisk tillhörighet
Vi tar till vara på den mångfald som finns representerad på vår förskola och i vårt
förskoleområde. Förskolan har litteratur som behandlar detta ämne bl.a. från bokförlaget
Sagolikt samt boken Kompiskrocken (Carina Wilke, 2005). Vi tillmötesgår även särskilda
behov/önskemål när det gäller kost på grund av etnisk tillhörighet.
3.1.5 Specifikt vad gäller religion eller annan trosuppfattning
Barnen tillåts diskutera och ställa frågor så länge som det sker med respekt och på lika
villkor. De vuxna ska finnas där som ett neutralt och tryggt stöd. Vi tillmötesgår även
särskilda behov/önskemål när det gäller kost på grund av trosuppfattning. Pedagogerna
bemöter barnens frågor på ett neutralt sätt.
3.1.6 Specifikt vad gäller diskriminering pga. funktionshinder
Det finns tre specialpedagoger anställda inom området som arbetar både förebyggande
och som finns tillgängliga vid akuta situationer på förskolorna. Det kan gälla handledning
till pedagogerna och/eller direkt arbete med enskilda barn. Vårt mål är att inkludera och
att verksamheten ska möta barnet efter hans/hennes behov. Vi vill också med detta
arbetssätt öka förståelsen och acceptansen hos de andra barnen för människors olikheter
och likheter. Vi har en pedagog på vår förskola som har utbildats i TAKK (Tecken som
Alternativ och Kompletterande Kommunikation) och som ingår i den dagliga
verksamheten. Vi anpassar vår miljö efter den befintliga barngruppen. Samarbetet med
föräldrar och andra eventuella instanser är meningsfullt för barnets utveckling och trivsel
på förskolan.
5
3.1.7 Specifikt vad gäller diskriminering på grund av sexuell läggning
I samtal med barnen om kön, familjekonstellationer, hur människor ser ut och dylikt
lägger vi inga värderingar i vad som är rätt och fel. Vi erbjuder barnen en miljö som är
neutral och varierad både när det gäller material och litteratur.
3.2 Att upptäcka diskriminering och annan kränkande behandling
Rutiner nedan gäller vid all diskriminering pga. kön, könsöverskridande identitet eller
uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller
sexuell läggning och annan kränkande behandling än diskriminering;
– Det ska alltid cirkulera vuxna vid de utrymmen och lokaler där barnen befinner sig. Det
gäller såväl ute som inne. Pedagogerna ska vara aktiva och närvarande. Ny och tillfällig
personal ska informeras av avdelningspersonal om det finns särskilda omständigheter
kring miljön eller dylikt. Vi ska dock visa respekt för och tillit till barnen och det ska
finnas möjlighet till avskilda miljöer och rum att vistas i.
– Den vardagliga kontakten med vårdnadshavarna är viktig. Här kan det tidigt signaleras
om de har sett/upptäckt något som påverkar deras eller andras barn på förskolan.
– All personal ska ingripa vid misstanke om att något barn blir utsatt för diskriminering
eller annan kränkande behandling. Förskolechef och vårdnadshavare informeras samma
dag.
– Pedagogerna i samarbete med förskolechefen beslutar om en handlingsplan ska
upprättas. I handlingsplanen ska det finnas med aktuell situation (vad, hur, när), vilka
åtgärder ska sättas in och vem som ansvarar för vad och datum för uppföljning.
Uppföljningen bör ske inom tre veckor beroende på aktuell situation.
– Uppföljning av föräldraenkäter och utvärdering av verksamheten gör att vi kan se om
det finns tecken på situationer som vi behöver titta närmare på och åtgärda. Detta sker
minst en gång per år och dokumenteras av personal och förskolechef. Vårdnadshavarna
har också möjlighet att lämna skriftliga synpunkter på verksamheten anonymt, det finns
en ”låda” till detta på respektive sida av förskolan.
3.3 Att utreda diskriminering och annan kränkande behandling
Rutiner nedan gäller vid all diskriminering pga. kön, könsöverskridande identitet eller
uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller
sexuell läggning samt annan kränkande behandling än diskriminering; se bilaga 1


Förskolechefen informeras. Tillbudsanmälan fylls i av berörda pedagoger.
Föräldrarna informeras så snart som möjligt.
Kartläggning av aktuell situation görs av inblandade pedagoger. Vid behov finns det
möjlighet att ta hjälp av specialpedagog. Handlingsplan upprättas av pedagogerna.
Föräldrarna och förskolechef är insatta i detta arbete.
6


Förskolechefen ansvarar för om ytterligare
insatser/specialkompetens ska kopplas in.
Utredningsarbetet dokumenteras skriftligt.
(se Bilaga 1)
myndigheter
eller
andra
3.4 Att åtgärda diskriminering och annan kränkande behandling
Rutiner nedan gäller vid all diskriminering pga. kön, könsöverskridande identitet eller
uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller
sexuell läggning samt annan kränkande behandling än diskriminering;
– Pedagoger ingriper direkt vid akut situation. Barnen tas om hand och samtliga
inblandade får möjlighet att komma till tals för att få struktur på situationen.
– De närvarande pedagogerna gör först en kartläggning omständigheterna kring
situationen. Vad har hänt? Vad har föranlett det? Hur gick det till? Vem är inblandad?
Var hände det? Var fanns pedagogerna? Kartläggningen skrivs ner av pedagogerna.
– Förskolechef och föräldrar informeras snarast av ansvarig personal, Tillbudsanmälan
fylls i och lämnas till förskolechefen.
– Observation av berörd barngrupp följs upp av pedagoger, föräldrar och förskolechef.
Vid behov kan specialpedagog kopplas in.
Mer långsiktiga åtgärder är de kontinuerliga diskussioner och reflektioner om
värdegrundfrågor som ständigt pågår i arbetslaget.
3.5 Uppföljande åtgärder
Handlingsplaner som upprättats följs upp som överenskommet. Ärendena ses över vid en
årlig utvärdering av hela verksamheten. Uppföljningarna dokumenteras skriftligt.
Pedagoger som varit inblandade i ärendena har ansvar för att detta sker. Uppföljning och
omskrivning av Plan mot diskriminering och kränkande behandling sker varje år.
3.6 Ansvarsfördelningen
Förskolechefen har övergripande ansvar för att Plan mot diskriminering och kränkande
behandling följs och skrivs om. Varje pedagog har ansvar för sitt eget förebyggande och
löpande arbete med barnen. Ansvaret att agera omfattar all personal på förskolan t.ex.
förskollärare, barnskötare, kökspersonal, ekonomibiträden m.fl.
4. Planerade åtgärder avseende det kommande året
Åtgärderna nedan syftar till att motverka varje form av diskriminering pga. kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning samt annan kränkande behandling
än diskriminering;
– Ta till vara den mångfald som finns bland barnen, föräldrar och personal i vårt
förskoleområde. Aktivt uppmuntra föräldrar att tala sitt modersmål med sina barn samt
uppmuntra dem att ansöka om modersmålsträning.
– Ha genus som ett av våra förbättringsområden
7
– Personalen ska genomföra observationer av varandra
– Se över och förnya vår barnlitteratur.
– Göra likabehandlingsplanen till ett ”levande” dokument.
– se över hur vi kan få barnen och föräldrarna mer involverade i arbetet med Planen mot
diskriminering och kränkande behandling.
5. Beskrivning av hur barn, elever och personal skall medverka
i arbetet med planen samt hur vårdnadshavare skall göras
delaktiga i arbetet
Syftet med nedanstående är också att planen ska bli känd och förankrad hos pedagoger,
barn och vårdnadshavare. Diskussioner kring Plan mot diskriminering och kränkande
behandlings innehåll och förankring i verksamheten kommer att hållas bland personalen
på t.ex. arbetsplatsträffar eller liknande. Ny personal ska få information om planen under
introduktionssamtalet av förskolechefen och konkretare kännedom av sina medarbetare.
Plan mot diskriminering och kränkande behandling ska finnas lättillgänglig för
föräldrarna på förskolan. På föräldramöten presenterar personalen planen och dess
innehåll muntligt. Här ges möjlighet till frågor och diskussion. Även barnens
utvecklingssamtal blir ett forum för frågor kring det enskilda barnet. Barnen har varit
med och skapat de trivselregler som råder på vår förskola. Denna plan ska förankras på
ht-13 första förskolesamråd. Nytillkomna familjer ska informeras om denna plan och två
exemplar finns synliga på förskolan.
6. Uppföljning, utvärdering och framtagande av planen
Uppföljning, utvärdering och omskrivning av planen sker i samband med övrig
utvärdering av verksamheten. Vid behov kan en översyn ske vid fler tillfällen under året.
7. Våra riskområden inne och ute på förskolan (där det kan
ske kränkning eller annan diskriminering)












Garderoberna på båda sidorna
Kojan på stora sidan
Bakom dörren på balkongen
Förrådet på gården
Under balkongen
Buskarna
Toaletterna
Under borden
Uppe vid legot
Köket
Under rutschkanan
Entrén
8

Uppe på ”plattan” på den stora gården.
8. Våra trivselregler
Vår värdegrund och vårt arbete som främjar likabehandling. På Slottsstadens
förskoleområde, Beritta Gurris förskola, arbetar vi för en förskola fri från all
diskriminering och annan kränkande behandling bland såväl barn som vuxna.
Vi ska verka för att skapa trygghet genom att:






god anda ska råda på vår förskola
det ska finnas arbetsglädje
vi bemöter varandra med respekt
vi får tid att reflektera tillsammans
det ska finnas en öppen kommunikation på förskolan
förtroende och tillit ska råda i arbetslaget
Respekt ska råda genom att:




Vi ska lyssna och kommunicera
Samspela i arbetslaget
Ha ett gott samarbete
Det ska finnas en öppen dialog
Lika värde genom att:



Vi ska respektera varandras olikheter
Ta tillvara på de kompetenser som finns
Alla ska ta sitt personliga ansvar
Vi tränar på att:


Kommunicera utan att det uppstår missförstånd
Uppmärksamma sådant som är positivt
Varje avdelning/grupp strävar efter att upprättar trivselregler i samarbete med
barnen:
– avdelningen/gruppen ansvarar.
Vi tar upp värdegrundsfrågor/dilemman kontinuerligt på APT:
– förskolechefen ansvarar.
9
Malmö stad
Förskoleförvaltningen
Bilaga 1
Utredning och åtgärder vid diskriminering, trakasserier och
annan kränkande behandling. (Mall kopplad till
likabehandlingsplanen)
Datum:
Barnets namn:
Vuxen:
Inblandade:
Ärendets art
 Diskriminering Diskrimineringsgrund:
 Annan kränkande behandling
Kort beskrivning av händelsen:
Org.nr. 212000-1124
www.malmo.se
11 (12
Åtgärder:
datum:
 Samtal med barnet
 Lämnat över till ansvarig pedagog
(namn)
 Samtal med inblandade parter
 Barnets vårdnadshavare kontaktas
 Övriga inblandade barns vårdnadshavare kontaktas
 Ansvarig arbetsledare kontaktas
(namn)
Uppföljning datum:
Noteringar från samtal dokumenteras nedan eller på separat papper (bifogas denna
dokumentation). Om ärendet går vidare, se nästa sida.
11
12 (12
Ärendet går vidare:
Åtgärder:
 Förskolechef informeras
Datum:
Ytterligare tänkbara åtgärder
 CRT (Centrala Resursteamet)
 BUN (Barn och ungdomsnämnden)
 Individ och familj (Sociala myndigheter)
 Polis
 Arbetsmiljöverket
12