Bråhögsskolan - Staffanstorp

Borggårdsskolan
Datum: 2012-04-16
Likabehandlingsplan mot kränkande behandling
för läsåret 2011/2012
1
Inledning
Den 1 april 2006 trädde en ny diskrimineringslag i kraft i syfte att skydda barn och elever som
omfattas av utbildning reglerad i skollagen. Lagen förtydligar och förstärker vårt ansvar och
ställer krav på att vi inom rektorsområdet har ett målinriktat arbete att främja barns och
elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
sexuell läggning eller funktionshinder.
1.1 Syfte
Syftet med likabehandlingsplanen är tydliggöra strategier för att förebygga och förhindra
trakasserier och annan kränkande behandling inom vårt rektorsområdes verksamheter.
Likabehandlingsplanen ska även synliggöra vår skyldighet att utreda omständigheter när det
har kommit till vår kännedom att ett barn eller en elev blivit utsatt för trakasserier eller annan
kränkande behandling.
1.2 Revidering och förankring
Likabehandlingsplanen följs upp, utvärderas och revideras årligen i oktober – november. Barn
och elever ska finnas med i arbetet med likabehandlingsplanen (SFS 2006:1083). De deltar i
utformandet på kamratstödjarmöten och på klassråd. Vårdnadshavare görs delaktiga genom
skolråd, på föräldramöten och via skolans hemsida. Likabehandlingsplanen förankras på
utvecklingsdagar, i den dagliga verksamheten på värdegrundslektioner och på klassråd samt
på skolrådet.
1.3 Vision
Borggårdsskolan strävar efter att vara en skola dit barn, elever och personal går med glädje
och där alla barn och elever utvecklas optimalt utifrån sina egna förutsättningar. Alla ska
känna att de duger. Inom vårt rektorsområde har vi en vision om att inget barn och ingen elev
ska bli eller känna sig diskriminerad, trakasserad eller utsatt för annan kränkande behandling.
Vår vision genomsyrar verksamheten och tydliggörs genom vårt agerande som pedagoger
gentemot eleverna, i dagliga diskussioner med varandra i arbetslagen, i mötet mellan personal
och elever samt i kontakter med hemmet.
1
2
Kartläggning och nulägesanalys
En del av kartläggningen utgörs av regelbundna planerade samtal. Syftet är att få information
om trivselfrågor och stämning på skolan, men också för att få kännedom om elever
diskrimineras, trakasseras och/eller kränks under skoltiden eller på fritidshemmet. Följande
planerade samtal äger rum inom rektorsområdet:
 Gemensamma personalmöten, två per termin.
 Arbetslagsmöten, varje vecka.
 Lilla Elevhälsoteamets möten, där skolledning, specialpedagoger, SVA-lärare och
skolsköterska medverkar, varannan vecka.
 Elevhälsoteamets möten där skolledning, specialpedagoger, SvA-lärare och
skolsköterska, skolpsykolog och logoped medverkar, regelbundet vid fyra tillfällen per
termin.
 Skolsköterskans hälsosamtal med elever i förskoleklassen och i år 2.
 Kamratstödjarmöten, vilka ingår i elev- och miljöråd, där representanter från klasserna
och representanter från personalen medverkar.
 Klassråd.
 Utvecklingssamtal och föräldramöten.
 Möten som skolråd mellan föräldrarepresentanter och skolledningen.
2.1 Enkätundersökningar
Årligen i oktober - november genomförs det en enkätundersökning kring trivseln i vår skola i
syfte att få veta vad skolan främst behöver göra för att förebygga och motverka
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Den är riktad till alla elever.
Resultatet sammanställs och analyseras i relation till rådande forskning. Analysen diskuteras i
personalgruppen som därefter vidtar eventuella åtgärder om resultatet visar att behov
föreligger.
En kartläggning av skolmiljön, i form av specifika frågor om skolmiljön i trivselenkäten ovan,
kommer även att ske i syfte att förstå om det finns platser eller utrymmen inomhus eller
utomhus där det lätt kan ske diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.
Resultatet kommer att sammanställas, analyseras och diskuteras i personalgruppen. Om behov
finns kommer åtgärder att vidtas.
2.2 Rapportering av incidenter
Vid varje tillfälle då ett barn eller en elev blir utsatt för diskriminering, trakasserier och/eller
annan kränkande behandling dokumenteras detta på en särskild blankett tillsammans med
vidtagna åtgärder. Blanketten ska finnas tillhands hos samtlig personal och fylls i av berörd
personal. Därefter lämnas den till rektor som i sin tur rapporterar till huvudmannen. Om så
behövs vidtas förnyade förebyggande åtgärder. Tillbud och incidenter rapporteras snarast på
samma sätt till rektor. Skolsköterskan registrerar dessa och sammanställer dem årligen.
2.3 Nulägesanalys
Ovanstående kartläggning vilken genomfördes under läsåret 2010/2011 visade att flertalet
elever trivs bra både i skolan och på fritidshemmet. Ett fåtal elever känner till någon som blir
mobbad dvs. blivit utsatt för annan kränkande behandling på skolan. Åtgärder på
organisations-, grupp- och individnivå har då vidtagits för att komma tillrätta med problemet.
Flertalet elever menade att de kände sig trygga och inte var rädd för klasskamrater eller
skolkamrater. Några elever menar att de har blivit utsatta för fysisk eller verbal kränkande
behandling. Det är en låg andel elever som berättar att de har blivit utsatta ofta eller dagligen.
2
BKS (Kamratstödjare) vittnar om att annan kränkande behandling av verbal art förekommer
framförallt på raster, i omklädningsrum och när vuxna inte är närvarande.
3
Mål för läsåret 2011-2012
Verksamhetens ledning och personal tar avstånd från alla tendenser till trakasserier och annan
kränkande behandling.
3.1 Kränkande behandling
På vår skola vet eleverna att de får hjälp av de vuxna om det skulle bli mobbade eller utsatta
för kränkande behandling. De vet att de kan berätta för de vuxna och/eller för
kamratstödjarna.
3.2 Funktionshinder
På vår skola upplever eleverna att alla behandlas lika oavsett funktionshinder och att skolan
har en beredskap att ge riktat stöd om så behövs.
3.3 Etnisk tillhörighet
På vår skola går elever med olika etnisk tillhörighet. De upplever att alla elever oavsett etnisk
tillhörighet behandlas lika. De vet att skolan har en beredskap att ge riktat stöd om så behövs.
3.4 Religion eller annan trosuppfattning
På vår skola går elever med olika religion eller annan trosuppfattning. De upplever att alla
elever oavsett religion eller trosuppfattning behandlas lika.
3.5 Sexuell läggning
På vår skola går elever från förskoleklassen till år 5. Under den tiden reflekterar eleverna över
sin sexuella identitet. De upplever att alla behandlas lika oavsett sexuell mognad och sexuell
läggning.
3.6 Kön
På vår skola går elever från förskoleklassen till år 5. Under den tiden kan eleverna reflektera
över sin könsidentitet. De upplever att alla behandlas lika oavsett kön.
4
Lagar och styrdokument
4.1 Diskrimineringslagen (2208:657)
1 § Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika
rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Lagen innebär också att barn och elever får ett lagligt skydd mot annan kränkande behandling,
som exempelvis mobbning.
4.2 Skollagen 1 kap 5 §
Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar
och de mänskliga rättigheterna som mänskolivets okränkbarhet, individens frihet och
integritet, alla människors lika värde, jämställdhet och solidaritet mellan människor. Var och
en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka
alla former av kränkande behandling.
3
4.3 Lgr 11 grundläggande värden
Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de
grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som
verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för
den gemensamma miljön.
Mänskolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde,
jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som
skolan ska gestalta och förmedla.
Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i
skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller
funktionshinder eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas.
Främlingsfientlighet och intolerans ska bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva
insatser.
4.4 Staffanstorps kommuns barn - och utbildningsplan
Barn- och elevvården bedrivs i förebyggande syfte så att alla elever känner trygghet trivsel
och arbetsglädje. Kränkande behandling uppmärksammas och åtgärdas.
5
Definitioner
5.1 Definitioner av begrepp
Definitioner och begrepp enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande
behandling av barn och elever och propositionen Trygghet respekt och ansvar
(prop.2005/06:38).
Barn: den som deltar i eller söker sig till förskoleverksamhet eller skolbarnomsorg enligt
skollagen. Elev: den som utbildas eller söker utbildning enligt skollagen. Personal: anställda
eller uppdragstagare av utbildning och annan verksamhet.
Diskriminering är ett övergrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller
grupper av individer utifrån olika grunder. Diskriminering används som begrepp i fall där
institutioner genom t.ex. strukturer och arbetssätt upplevs som kränkande. De fem
diskrimineringsgrunderna är kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
sexuell läggning eller funktionshinder.
Med direkt diskriminering menas att ett barn eller en elev missgynnas i förhållande till de
andra om missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.
Med indirekt diskriminering menas att ett barn eller en elev missgynnas genom att
huvudmannen för verksamheten, rektor eller någon motsvarande ledningsfunktion eller annan
personal tillämpar en bestämmelse som framstår som neutral men som i praktiken särskilt
missgynnar ett barn eller en elev med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.
Trakasserier är ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har ett
samband med någon av diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, religion eller annan
4
trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller kön. Trakasserierna är alltså
diskriminering och kan utföras av vuxna gentemot barn eller elever eller mellan barn och
elever.
5.2 Andra aktuella begrepp
Kränkande behandling, gemensamt för all kränkande behandling är att den strider mot
principen för alla människors lika värde. Kränkningarna är ofta ett uttryck för makt och
förtryck. En viktig utgångspunkt är att den enskildes upplevelse av kränkningen alltid måste
tas på allvar.
Annan kränkande behandling kan finnas i form av diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling som inte har samband med diskrimineringsgrunderna. Det är ett
uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett barns eller elevs värdighet. Mobbning
är annan kränkande behandling.
Mobbning är en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt
tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag samt en obalans i makt mellan den
som mobbar och den som blir utsatt.
5.3 Utryck vid kränkande behandling
Kränkningar kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras
under den tid som verksamheten äger rum men även via t.ex. telefon, sms, mms, e-post och
chatt. De kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiskt återkommande, och kan
utföras av och drabba såväl vuxna som barn och ungdomar. Exempel på kränkningar kan
vara:




Fysiska t.ex. slag eller knuffar
Verbala t.ex. hot eller att bli kallad hora, bög etc.
Psykosociala t.ex. utfrysning, ryktesspridning, suckar eller blickar.
Text- och bildburna t.ex. klotter, brev, lappar, e-post, sms, mms etc.
Trakasserier och annan kränkande behandling kan ta sig uttryck i nedsättande tillmälen,
nedsvärtning, förtal eller ryktesspridning, förlöjligande eller förnedrande uppförande som t.ex.
negativa kommentarer om utseende eller beteende. Det kan handla om att frysa ut eller hota.
5.4 Definition av diskrimineringsgrunderna
Etnicitet (etnisk tillhörighet) - att bli annorlunda eller orättvist behandlad på grund av
hudfärg, sitt etniska ursprung eller sitt språk.
Religion eller annan trosuppfattning - att bli annorlunda eller orättvist behandlad på grund
av sin religion eller trosuppfattning.
Funktionshinder - att bli annorlunda eller orättvist behandlad för att man har varaktiga
begränsningar i sin fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga förmåga.
Kön - att bli annorlunda eller orättvist behandlad på grund av sin könstillhörighet.
5
Könsidentitet att bli annorlunda eller orättvist behandlad på grund av hur man uppfattar sitt
kön eller hur man uttrycker eller uppfattas uttrycka sig i relation till kön, dvs. hur man beter
sig eller hur man ser ut kopplat till kön.
Sexuell läggning - att bli annorlunda eller orättvist behandlad på grund av att man är t.ex.
homosexuell, bisexuell eller heterosexuell.
Ålder - att bli annorlunda eller orättvist behandlad på grund av sin ålder, dvs. uppnådd
levnadslängd. (diskrimineringsgrunden gäller ej skola).
5.5 Barn – och elevombudsman
Regeringen har tillsatt ett särskilt barn- och elevombud (BEO) för likabehandling. BEO har
till uppgift att hjälpa barn, elever och vårdnadshavare i frågor som gäller diskriminering,
trakasserier och annan kränkande behandling.
6
Övergripande främjande och förebyggande arbete
Ett främjande arbetssätt är långsiktigt och söker skapa goda och demokratiska relationer och
miljöer, som i sig innebär att förekomst av kränkningar minskar. Det är av stor vikt att
ledningen och personalen har kunskap om uttrycken för och omfattningen av diskriminering,
trakasserier och annan kränkande behandling. Trygga barn med god självkänsla och ett gott
självförtroende kränker oftast inte andra människor.
6.1 Värdegrundsarbete
Under schemalagd skoltid arbetar pedagoger, barn och elever med gruppstärkande aktiviteter,
värderingsövningar, reflektioner och konflikthantering. Genom diskussioner, lekar,
värdegrundsövningar, rollspel och andra individ- och gruppstärkande övningar tränar eleverna
sin sociala och emotionella kompetens.
Klasslärarna arbetar kontinuerligt i nära samarbete med specialpedagoger på skolan och
specialpedagoger från resurscentrum barn och familj, samt med skolsköterskan. Vid behov
arbetar dessa med grupper av elever där eleverna ges möjlighet att reflektera kring människors
lika värde och sätta sig in i andras känslor och situationer t.ex. genom kompissamtal.
Specialpedagogen från resurscentrum barn och familj har även individuella
värdegrundssamtal med elever. Elever med låg impulskontroll och svårigheter att tolka det
sociala samspelet i skolan kan erbjudas en kurs, RePulse. Specialpedagogen på skolan är
utbildade i metoden.
6.2 Ordningsregler
Skolan har tydliga ordningsregler vilka förankras hos elever och hos föräldrar vid varje läsårs
början. De aktualiseras kontinuerligt vid behov.
6.3 Faddersystem
I förskoleklassen och i de lägre åren finns en väl inarbetad fadderverksamhet på
Borggårdsskolan som har som syfte att stärka gemenskapen mellan barn och elever, vilket i
sin tur kan generera en god atmosfär på skolan där inga kränkningar mellan barn och elever
förekommer.
6.4 Kamratstödjare
På Borggårdskolan finns en kamratstödjarverksamhet, BKS, vilken ingår i elev- och miljöråd.
Varje klass år 1-3 representeras med två elever. Gruppen har regelbundna möten cirka fyra
6
gånger per termin. Representant från klasslärarna och fritidspedagogerna ingår i gruppen. Vikt
läggs vid att tydliggöra att alla påpekanden från elever om kränkande behandling inte innebär
skvaller utan visar på medkänsla. De vuxna i gruppen följer upp det som framkommer på
rådet och åtgärder vidtas vid behov.
6.5 Elev- och miljöråd
På skolan finns ett råd där elever från år 1-3 är representerade och där pedagoger ingår. Cirka
fyra gånger per termin har rådet möten. Rådet har till uppgift att lyfta demokratiska frågor,
föreslå aktiviteter och ta beslut om sådan verksamhet som berör rådet. Rådet är ett viktigt
forum för eleverna att ta upp frågor som är av vikt för dem och härigenom direkt påverka sin
skolsituation. Minnesanteckningar förs och delges övriga elever på klassråd.
6.6 Klassråd
Varje klass har schemalagda klassråd där frågor som berör eleverna diskuteras. Frågor kan
sedan lyftas av representanterna i ovanstående råd. Vikt läggs vid att tydliggöra att alla
påpekanden från elever om kränkande behandling inte innebär skvaller utan visar på
medkänsla.
6.7 Skolråd
På skolan finns ett skolråd för samverkan med föräldrarepresentanter från varje klass. Det
informerar om styrdokument och händelser på skolan, samråder och beslutar om insatser.
6.8 Hem och skola
Skolan strävar att efter ett gott förhållande mellan hem och skola. Möten sker kontinuerligt
under läsåret på t.ex. utvecklingssamtal och föräldramöten, samt vid behov på
elevvårdskonferenser eller möten mellan rektor och vårdnadshavare. När skola och hem
gemensamt tar avstånd från kränkningar får det en positiv inverkan på alla barn och elever i
skolan och i en förlängning även i samhället. Vi kan få en trygg och livsbejakande arbetsmiljö
för våra barn och elever samt ett samhälle där mänskliga rättigheter respekteras. Därför har
skolan en tydlighet att det inte är skvaller att berätta om kränkningar som sker i skolmiljön
utan ett tecken på civilkurage. Skolan uppmanar vårdnadshavaren att göra klart för barnet
eller eleven att vårdnadshavaren ser mycket allvarligt på ett kränkande beteende och att
varken de, skolan eller samhället accepterar detta.
6.9 Raster
Skolan har rastvakter på samtliga raster. Rastvakterna har gula västar. Samtliga pedagoger har
rasttillsyn i sina tjänster. Fritidspedagoger har en ambition att introducera nya lekar på
förmiddagsrasten. Eleverna har också meningsfull sysselsättning under sina raster i form av
pingis, spel och uteaktivitet som t.ex. bollsport som fotboll, bandy, basket samt lekplatser som
erbjuder gungor och klätterställningar.
6.10 Lokaler
Skolans lokaler är i markplan förutom idrottslokalen. Dessa är anpassade så att alla elever
med funktionshinder ska kunna delta i samtliga aktiviteter.
6.11 Frånvaro
Skolan har noga uppsikt över och följer upp elevers eventuella frånvaro, så att den inte är
orsakad av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling.
7
6.12 Undervisning
Inom ramen för all undervisning ges kunskaper kring alla människors lika värde och rätt till
likvärdigt bemötande utifrån diskrimineringsgrunderna ovan. Inget barn och ingen elev
framställs som mindre värdefull än någon annan. All personal ansvarar för att skapa en positiv
stämning i klassen. Varje lärare har ansvar för att följa respektive kursplanering, samt följa
upp och utvärdera undervisningen. De har även ett ansvar att förmedla planeringar och
reflektioner som är av vikt till vikarier. En särskild vikariepärm kommer att tas fram under
året där t.ex. foto av eleverna, klasslistor, blanketter, likabehandlingsplanen etc. kommer att
finnas lättillgängligt för vikarier.
6.13 Arbetslag
Klasslärarna är organiserade i arbetslag. Specialpedagogerna har ett eget arbetslag som träffas
en gång i veckan, de ingår även och samverkar med klasslärarna i deras arbetslag. I
arbetslaget diskuteras frågor som berör undervisning och elevhälsa kontinuerligt. Var tredje
vecka ägnar arbetslagen ett tillfälle till att följa upp och utvärdera elevernas behov av särskilt
stöd samt åtgärdsprogram, samt diskutera beslut om elevärenden som har behandlats på
elevhälsoteamets möten.
6.14 Elevhälsoteam
På skolan finns både Lilla Elevhälsoteamet (Lilla Eht) där skolledning, specialpedagoger,
specialpedagog från resurscenter, SvA-lärare och skolsköterska deltar, samt ett
Elevhälsoteamet (Eht) där även skolpsykolog och logoped samt talpedagog deltar. Lilla Eht
har möten varannan vecka, Eht tre gånger per termin varav en heldag. Under mötena
diskuteras elevärenden i huvudsak, en stående punkt tar upp ärenden som gäller kränkningar.
6.15 Skolsköterskemottagning
Skolan har en skolsköterskemottagning, skolsköterskan genomför elevsamtal och arbetar med
förebyggande hälsofrågor som t.ex. trivsel, kamratrelationer och arbetsmiljö.
6.16 Utflykter, friluftsdagar och lägerskola
Alla utflykter, friluftsdagar, lägerskolor och fritidsverksamhet planeras så att alla elever
oavsett t.ex. ett funktionshinder kan delta. En riskbedömning görs och lämnas till rektor.
Klasslärarna ansvarar för att telefon, klasslistor och första förband finns med.
6.17 Skolmatsal och skolmaten
Klassläraren eller annan pedagog äter pedagogisk måltid med klassen såväl vid frukost, lunch
och mellanmål. Denne ansvarar för att det är lugnt och trevligt i matsalen eller i det rum där
måltiden intas. Alla barn och elever ska kunna äta skolmaten oavsett funktionshinder eller
religion.
6.18 Temadagar
Temadagar utformas så att alla elever på skolan oavsett religion eller annan trosuppfattning,
och/eller funktionshinder kan delta. I samband med temadagar försöker skolan att arbeta så
åldersblandat som möjligt. Detta för att eleverna ska lära känna varandra utanför
klassgränserna och att gemenskapen mellan alla elever på sikt ska öka.
8
6.19 Elevens val
Elevens val i år 3 utformas så att alla elever på skolan oavsett religion eller annan
trosuppfattning, och/eller funktionshinder kan delta. På elevens val arbetar skolan
åldersblandat tillsammans med elever från Bråhögsskolan.
6.20 Skolavslutningar
Skolavslutningar är utformade så att alla barn och elever oavsett religion och annan
trosuppfattning kan delta.
6.21 Personalens kompetensutveckling och reflektion
Personalen arbetar kontinuerligt med självvärdering i arbetslagen och i pedagogiska
diskussioner där fler pedagoger som idrottslärare och slöjdlärare samt specialpedagoger ingår.
Samtliga deltar i utvecklingsdagar. Under läsåret kommer kompetensutveckling om barns
relationsarbete ske genom att samtliga personal kommer att läsa och diskutera Marie
Wrethander Blidings bok Inneslutning och uteslutning. All personal markerar klart och tydligt
sitt ställningstagande mot kränkande behandling.
7
Uppföljning av åtgärder under läsåret 2010-2011
Under läsåret har åtgärder för att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande
behandling gjorts kontinuerligt.
7.1 Enkäter
Under läsåret har en trivselenkät genomförts för att kartlägga trivseln och kränkande
behandling. Denna genomfördes under skolans kamratvecka.
7.2 Kamratvecka
Under höstterminen har skolan en återkommande temavecka då eleverna arbetar tillsammans
med sina faddrar med olika aktiviteter som behandlar vänskap och förståelse.
7.3 Dokumentation
Under läsåret har blanketter för elevsamtal, föräldrasamtal, elevvårdskonferensens beslut,
samt för åtgärdsprogram reviderats och förankrats i verksamheten. Skolan har ökat sin
kompetens i att göra pedagogiska bedömningar på organisations- grupp och individnivå i
syfte att ge stöd vid behov samt förebygga och motverka kränkningar av olika slag. En
handlingsplan för det specialpedagogiska arbetet har reviderats och förankrats under en
utvecklingsdag i början av höstterminen.
7.4 Rastverksamhet
Rastverksamheten har förstärkts och förändrats. Under den första rasten deltar
fritidspedagoger i större utsträckning än tidigare i syfte att skapa meningsfulla aktiviteter
under rasterna.
7.5 Kompetensutveckling
Personal som inte har utbildning i metoden SET av Birgitta Kimber har deltagit i en två dagars
utbildning.
9
8
Analys och åtgärder
8.1 Kränkningar
Det finns elever som upplever att de inte får hjälp av de vuxna om de blir mobbade eller
utsatta för kränkande behandling. I alla klasser behöver det tydliggöras att eleverna får hjälp
av de vuxna om de skulle bli mobbade eller utsatta för kränkande behandling. Vi behöver
generellt bli bättre på att så skyndsamt som möjligt hantera konflikter och kränkningar samt
att dokumentera samtal. Därför har en särskild Likabehandlingsgrupp, LBG tillsattas. Den
kommer att utarbeta rutiner och en handlingsplan för sitt arbete. Klart höstterminen 2011.
Uppföljning av gruppens arbete kommer att ske i arbetslagen, inom elevhälsoteamet samt i
samband med revidering av kommande års likabehandlingsplan. Ansvar: rektor
8.2 Mobbning och uteslutning
Skolan behöver bli bättre på att se barn och elever som riskerar uteslutning/mobbning både
genom att förebygga strukturellt och organisatoriskt i lärorummet men även genom att tidigt
fånga upp dem innan uteslutningsprocessen permanentas. Åtgärd: Personalen läser Marie
Wrethander Blidings bok Uteslutning och inneslutning för att medvetengöra hur
relationsskapande kan gå till. Personalen för läslogg för att tydliggöra de egna reflektionerna
och som diskussionsunderlag, samt gör någon fallbeskrivning från innehållet i boken eller
verksamheten. I arbetslaget lyfts och bearbetas läsloggen samt fallbeskrivningen i syfte att
gemensamt höja kompetensen och handlingsberedskapen för att förebygga och motverka
mobbning och uteslutning. Klart: Vårterminen 2012. Uppföljning: I nästkommande enkäter
och sammanställningar av incidentrapporter som kommer att kompletteras med diskussioner i
arbetslaget, elevrådet, inom elevhälsoteamet och med föräldrarepresentanterna för att ta reda
på om åtgärderna har haft effekt. Rektor ansvarar för uppföljningen.
8.3 Likabehandlingsplanen
Arbetet med att hålla likabehandlingsplanen ”levande” på skolan behöver intensifieras. Därför
kommer alla elever att arbeta med innehållet av denna t.ex. på någon av värdegrundslektioner
och/eller under klassråd. Eleverna kommer att informeras om gjord revidering och får i dialog
med rektor och/eller specialpedagog komma med synpunkter och förslag till ytterligare
åtgärder. Föräldrar behöver delta mer aktivt i arbetet med målen. Det är av stor vikt att
likabehandlingsplanen förankras hos samtliga föräldrar, även hos dem som inte deltar aktivt
på t.ex. föräldramöten. Rutiner för detta behöver utarbetas. Klart: Höstterminen 2011.
Uppföljning: I nästkommande enkäter som kommer att kompletteras med diskussioner i
arbetslaget, elevrådet, inom elevhälsoteamet och med föräldrarepresentanterna för att ta reda
på om åtgärderna har haft effekt. Rektor ansvarar för uppföljningen.
8.4 Skolans ordningsregler
Skolans ordningsregler aktualiseras vid skolstarten varje läsår och konsekvenser vid regelbrott
diskuteras på klassråd. Eleverna får möjlighet i dialog med klasslärarna att komma med
synpunkter och förslag på ytterligare åtgärder. Klart: januari 2012. All personal ansvarar för
att reglerna är aktuella. Uppföljning sker i diskussioner i arbetslagen.
8.5 Funktionshinder
Under läsåret har det inte framkommit att något barn eller någon elev har kränkts på grund av
ett fysiskt funktionshinder. Dock har det förekommit att elever har blivit kränkta för att det
t.ex. har diagnosen Adhd, Damp eller specifika läs- och skrivsvårigheter. Skolan behöver bli
bättre på att bemöta kränkningar av detta slag, samt förebygga och motverka att
kränkningarna sker. En gemensam handlingsberedskap kommer att diskuteras på en av
10
utvecklingsdagarna i oktober och nolltolerans kommer att införas. Klart: höstterminen 2011.
Uppföljning: I nästkommande enkäter och sammanställningar av incidentrapporter som
kommer att kompletteras med diskussioner i arbetslaget, elevrådet, inom elevhälsoteamet och
med föräldrarepresentanterna för att ta reda på om åtgärderna har haft effekt. Rektor ansvarar
för uppföljningen.
8.6 Etnisk tillhörighet
På skolan finns barn och elever från flera olika nationaliteter och med olika etnisk tillhörighet.
Elever har berättat att grupper av elever med samma etniska tillhörighet har kränkt eller hotat
elever av annat ursprung. Klasslärarna har arbetat med skolans värdegrund under läsåret. Ett
fortsatt arbete med denna på lektioner och under klassråd behövs för att stärka gemenskapen
på skolan. Gruppstärkande lekar på rasterna vilka fritidspedagogerna erbjuder och inspirerar
eleverna till är en annan fortsatt insats. Ansvar: klasslärarna och fritidspedagogerna.
Uppföljning: I nästkommande enkäter och sammanställningar av incidentrapporter som
kommer att kompletteras med diskussioner i arbetslaget, elevrådet, inom elevhälsoteamet och
med föräldrarepresentanterna för att ta reda på om åtgärderna har haft effekt. Rektor ansvarar
för uppföljningen.
8.7 Religion eller annan trosuppfattning
Ingen diskriminering eller trakasserier har kommit till skolans kännedom. Ett fortsatt
förebyggande arbete sker i undervisningen. Ansvar: klasslärare och skolsköterska.
Uppföljning: I nästkommande enkäter. Rektor ansvarar för uppföljningen.
8.8 Sexuell läggning
Ingen diskriminering eller trakasserier har kommit till skolans kännedom. Ett fortsatt
förebyggande arbete sker i samlevnadsundervisningen och i samtal med skolsköterskan.
Ansvar: klasslärare och skolsköterska. Uppföljning: I nästkommande enkäter. Rektor ansvarar
för uppföljningen
8.9 Könsidentitet och könsuttryck
Ingen diskriminering eller trakasserier har kommit till skolans kännedom. Ett fortsatt
förebyggande arbete sker i samlevnadsundervisningen och i samtal med skolsköterskan.
Ansvar: klasslärare och skolsköterska. Uppföljning: I nästkommande enkäter. Rektor ansvarar
för uppföljningen.
9
Utvärdering och revidering
Planen ska utvärderas och revideras, oktober – november 2012 av Lilla elevhälsoteamet, efter
uppföljning och ny analys av nuläget med eventuellt nya målsättningar och åtgärder.
Elevrådet, kamratstödjarna, övriga elever, föräldrarepresentanter och övrig personal ska få
komma med synpunkter inför revideringen.
10 Ansvarsfördelning och rutiner
Det juridiska ansvaret har huvudmannen/kommunen. Rektor har det övergripande ansvaret på
skolan för att lagen följs. Rektor har ansvar för att skolan arbetar aktivt för att motverka alla
former av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Ansvaret att agera
har rektor samt all personal som arbetar i vår verksamhet. Alla i skolan är skyldiga att främja
likabehandling och att förebygga och motverka diskriminering och kränkningar mellan elever
och mellan elever och vuxna. Alla är också skyldiga att så fort som möjligt utreda sådana
händelser samt att förhindra fortsatt diskriminering och/eller kränkningar.
11
10.1 Kontakt vid kränkande behandling
För att anmäla ett ärende ska elev eller vårdnadshavare vända dig till ansvarig klasslärare eller
fritidspedagog, eller till klassens specialpedagog eller till skolsköterskan. Skolans personal
har sekretess och berättar inte varifrån informationen getts. Vid minsta misstanke om
kränkande behandling uppmanas vårdnadshavare att ta kontakt med skolan. Om du som elev
känner dig kränkt av en vuxen på skolan vänder du dig i första hand till din klasslärare,
skolsköterskan eller rektor. Det är inte skvaller att berätta om kränkningar utan det visar på
mod och civilkurage. Rektor ansvarar för att uppgifterna utreds så fort man får kännedom om
kränkningen. Samtal kan ske enskilt, tillsammans med vårdnadshavare, klasslärare eller annan
vuxen. Rektor leder samtalet. Därefter vidtas vidare åtgärder efter behov. Uppföljning av
ärendet görs. Dokumentation förs under hela ärendet.
10.2 Skolans rutiner vid incidenter
Händelse:
 Den i personalen som sett eller fått kännedom om händelsen tar alltid kontakt med
berörd klasslärare.
 Den som sett eller fått kännedom om händelsen tar ansvar för att händelsen bearbetas.
 Hemmet kontaktas även om händelsen är utredd.
 Tillbudsrapporter skrivs inom en vecka och lämnas till rektor.
Allvarlig händelse:
 Den som sett eller fått kännedom om händelsen tar ansvar för ärendet.
 Vid skada kontaktas skolsköterska eller vårdcentral och hemmet snarast, därefter
rektor.
 Berörd klasslärare informeras.
 Vårdnadshavare till de berörda kallas till skolan för samtal.
 Rektor beslutar om åtgärder, eventuellt i samråd med vårdnadshavare.
 Tillbudsrapport upprätträtas av den som äger ärendet samma dag och lämnas till
rektor.
 Åtgärderna följs upp för att utvärdera om de har haft förväntad effekt.
Klasslärare, specialpedagog eller rektor följer upp Skolans handlingsberedskap vid
konstaterad kränkning. På skolan har vi en handlingsberedskap vid upptäckt av
kränkningar/mobbning - annan kränkning. Metoden för samtal grundar sig på forskning av
Anatol Pikas och Dan Olweus och de verktyg de har rekommenderat:







Samtal med den som har blivit utsatt.
Insamling av konkret information om vad som händer och har hänt.
Välplanerat samtal med den som anses vara ledaren för kränkningen/mobbningen.
Samtal med övriga inblandade vid behov.
Samtalen dokumenteras skriftligt.
Samma dag som samtalen genomförs kontaktas vårdnadshavaren till den som utsatts
för en kränkning eller mobbning. Samtalet dokumenteras skriftligt och delges
vårdnadshavaren.
Samma dag som samtalen genomförs kontaktas vårdnadshavaren till den som utsatt en
annan elev för en kränkning eller mobbning. Samtalet dokumenteras skriftligt och
delges vårdnadshavaren.
12
Därefter sker uppföljningssamtal med eleverna och eventuellt vårdnadshavare efter en lämplig
tid som bestäms under samtalen ovan.
10.3 Skolans rutiner vid framtagande av likabehandlingsplan mot kränkande behandling.
Elever och vårdnadshavare får årligen möjlighet att besvara enkäter med syfte att kartlägga
elevernas och vårdnadshavarnas upplevelse av skolan och dess arbete med att förebygga och
motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Utifrån denna och övriga
kartläggningar, uppföljningar och utvärderingar av tidigare likabehandlingsplan arbetar Lilla
elevhälsoteamet fram ett förslag på ny plan för kommande år. Förslaget diskuteras i
personalgruppen, elevrådet, på elev- och miljörådet och med övriga elever samt i mötet
mellan rektor och föräldrarepresentaner. Synpunkter, ändringar och tillägg kan då göras i
dessa forum och fastställas av Lilla elevhälsoteamet.
10.4 Strategier för information till personal, elever och vårdnadshavare
All personal ska få information om gällande likabehandlingsplan/plan mot kränkande
behandling. Klart: november 2011. Ansvarig: rektor.
Elever ska få information om gällande likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling.
Klart: december 2011. Ansvarig: rektor.
Gällande likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling ska finnas tillgänglig på
skolans hemsida. Klart: december 2011.
Likabehandlingsplan mot kränkande behandling för läsåret 2011-2012 är upprättad
den 16 april 2012.
Ansvarig: rektor Lise-Lotte Silverberg
13