Kulturförståelse och anknytningsbaserat arbetssätt - att hitta den röda tråden Carl Pether Wirsén, beteendevetare, leg. Psykoterapeut Ungdomsmottagningarna, oktober 2016 Carl Pether Wirsén [email protected] Immigration en ”kris” Ensamkommande ungdomars ”krisfaser” Uppbrottet från anknytningspersoner Vanliga reaktioner, känslor och tankar bland ensamkommande Sorgreaktioner och uttryck för saknad Separation, trauma och tolkningar av verkligheten Förlust och mentalisering Praktisk, social känslomässig tillgänglighet Psykosocial problematik och migration - Familjer med medföljande barn: Tonåringar klämda mellan olika kulturer Könsroller Psykosocial problematik och migration – Ensamkommande Kamratgruppens funktion Ackulturation ”PUT-syndromet” Carl Pether Wirsén [email protected] Identitet och identitetsutveckling Att vara identisk med sig själv Identitetens funktion Utveckling av identitet Kognitiva scheman Vad påverkar en identitet? Inifrånstyrd kultur – Fokus på ”skuld, oskuld” och individualism Utifrånstyrda kulturer - Fokus på ”skam, heder” och kollektivism Selfexpression (R. Inglehart) Utifrånstryrda kulturer – Ungdomars/föräldrars förhållningssätt till sexualitet och livsstil Inifrånstyrda kulturer --Ungdomars/föräldrars förhållningssätt till sexualitet och livsstil Carl Pether Wirsén [email protected] Forts… Den psykologiska utmaningen för nyanlända ungdomar – Individualism-outalad norm i vårt samhälle – Grundantagande-”i Sverige vill vi att du skall göra rätt för dej” – Grundantagande-anonymt samhälle där alla har samma värde Evolutionärt grundbehov hos människan Den psykologiska utmaningen – identitet och sammanhang – kasam- balansen är avgörande PTSD traumatisering Traumatologins utveckling – 1600-1900-talet PTSD – vad är det? Psykiskt trauma Reaktioner på fara – när sker traumatiseringen? Traumatisk stress – ur barnperspektivet Riskfaktorer: varför får inte alla PTSD? Traumatisering: tre symtomgrupper – återupplevande, undvikande och överspändhet Carl Pether Wirsén [email protected] Självskada Definition av självskada Självskadande som ”copingstrategi” Olika typer av kriser Det svåraste: avslagskriser Skam och skuld Identitet av våra självmedvetna känslor Skillnader mellan skuld och skam Självuppfattning och självperception Skam och religion Identitetsutveckling i det individanpassade samhället Heder kollektivism och identitet Skambeteenden Skuld och empati Skam och psykisk sjukdom Carl Pether Wirsén [email protected] Samtal förhållningssätt, värdegrund och motivation i arbete med ensamkommande Vanliga föreställningar om motivation Grundläggande motiverande egenskaper Ambivalens och inre konflikt Neurologiska aspekter på anknytning och anpassning Reaktioner på anpassningsproblematik hos ensamkommande flyktingar Vårt val att arbeta i människovårdande yrke Egna grundantaganden och erfarenheter påverkar vår uppfattning om andra Varför är mentalisering viktig? Negativa effekter av en alltför regelstyrd boendeverksamhet och förhållningssätt enligt godtycklighet Empatitrötthet och medkänsloutmattning Stress i människovårdande yrken Carl Pether Wirsén [email protected] Anknytningsmönster Hur påverkar det oss? Varför skickar man sitt barn till ett främmande land? Barndödligheten i världen Anknytning – betydelsen av känslomässigt nära relationer Vår egen erfarenhet av anknytning – hur relaterar vi till andra? Anknytningsmönster -Trygg anknytning – Otrygg-undvikande anknytning – Otrygg ambivalent anknytning – Desorienterad anknytning Carl Pether Wirsén [email protected] Spädbarnsdödligheten 1751 var 20 procent Varför skickar man sitt barn till främmande land? • Lilla Carl, sov sött i frid! Ty du får tids nog vaka, tids nog se vår onda tid och hennes galla smaka. Världen är en sorgeö: bäst man andas skall man dö och bli mull tillbaka. • Sove lulla, lilla vän! Din välgång alla gläda. När du vaknar, sku vi sen dig klippa häst och släda; sen små hus av kort - lull lull sku vi bygga, blåsa kull och små visor kväda. • En gång, där en källa flöt förbi en skyl i rågen, stod en liten gosse söt och spegla sig i vågen: bäst sin bild han såg så skön uti böljan, klar och grön, straxt han inte såg'en. • Så är med vår levnad fatt, och så försvinna åren: bäst man andas gott och glatt, så lägges man på båren. Lilla Carl skall tänka så, när han ser de blommor små, som bepryda våren. Carl Pether Wirsén [email protected] Carl Pether Wirsén [email protected] Carl Pether Wirsén [email protected] Immigration en ”kris” ”Enda gången jag känner mig hemma är när jag sitter på flygplanet mellan Sverige och Afghanistan” Said, efter 15 år i Sverige “ Ungdomen kommer aldrig tillbaka, även om han återvänder hem. Resan kommer att göra om honom. Han kommer i fortsättningen att betrakta sig själv, sina rötter och sin hemmiljö på ett avstånd som aldrig kan utplånas helt.” (Maricio Rojas) Carl Pether Wirsén [email protected] Ensamkommande ungdomars ”krisfaser” • “Chockfas” byggs upp gradvis, känsla av främlingskap • En rad förluster - av miljöer, människor, autonomi, språk, identitet • En sorgeprocess • Skuld, psykosomatiska reaktioner • Kontrollförlust • Oro, ångest, förvirring • Koncentrationssvårigheter • Nedstämdhet, ibland depression Carl Pether Wirsén [email protected] Känslan av främlingskap Känslan av främlingskap kommer först när du får något att relatera till Som att: - Ha 1000 bitar av ett pussel och inga bitar passar ihop - leva i en glasbubbla utan språk - att titta på världen genom ett fönster - möta en främmande ny upplevt känsla av ensamhet - fysisk närvaro men mentalt fortfarande i hemlandet eller på resa - verkligheten inte kan relateras till de förväntningar man kom hit med Carl Pether Wirsén [email protected] Vanliga reaktioner den första tiden - Hemlängtan (som måste stävjas) - Ensamhet, övergivenhet och tillitsbrist - Saknaden av familjen - Ångest över att inte kunna agera/hjälpa eller finnas tillhands för mamma och syskon - Orimliga förväntningar på sig själva - Ta ansvarsroll gentemot föräldrar (även i föräldrars frånvaro) - Otålighet, försörjningsplikt och fokus på leverans - Skuld/Skam - Inre konflikt mellan osjälvständighet och autonomi (i kombination med omgivningens förhållningssätt) - Besvikelse över att verkligheten inte motsvarar förväntningarna - Betraktar sig själva som vuxna Carl Pether Wirsén [email protected] Sorgereaktion (ett ständigt bakgrundsljud) • Defensivt förnekande av förlusten, “vill inte prata om”. Frågor om familjen kan väcka vrede • Ständiga (”automatiska”) tankar kring familjen, separationen, familjemedlemmarnas öde. Att i tankarna försöka lösa en omöjlig situation, göra om det som skett • Beroendet av familjen tilltar, ”regression”. Idealisering av familjen och familjerelationerna. Känna sig halv, fastnar i nuet • Förlust av trygg bas. Rädsla, otrygghet, ofta nattetid, mörkerrädsla • Fryser sorgen, kan leda till depression – Inget satsat – inget förlorat! Carl Pether Wirsén [email protected] Reaktioner av seperationstrauma - Separationen bidrar till återkommande upplevelser här och nu av att vara förbisedd, negligerad, avvisad - Idealisering av familjen, ett reaktion på skuld eller ångest att inte kunna ”finnas till hands” - En tendens att (fel) tolka sociala samspelssituationer i termer av att bli orättvist behandlad och kränkt av omgivningen - Språkliga svårigheter och skilda kulturella koder bidrar i sin tur till feltolkningarna Carl Pether Wirsén [email protected] Förlust och mentalisering - Anknytningstrauma kan hämma förmågan till mentalisering (att mentalt hantera tankar och känslor, granska rimligheten i nya intryck) - Försämrad verklighetsprövning. Nya situationer feltolkas – i termer av övergivande, avvisande, kränkning - Dissociation; försämrad förmåga att verklighetstesta tankar och känslor - Av närmiljön i det nya landet kan flyktingen upplevas som självupptagen, mindre kompetent etc. “Han begriper inte”, eller “han vill inte begripa”. Carl Pether Wirsén [email protected] Det man också ser: • På dagarna: tonåringar • På nätterna: småbarn Carl Pether Wirsén [email protected] Praktisk, social och känslomässig tillgänglighet • De allra flesta behöver bara omsorg, praktisk, socialt och emotionellt stöd. Ordnad och trygg vardag, skolgång, inte psykiatri • De flesta är inte beredda att tala om det förflutna; hellre om det som känns aktuellt • Etablera och upprätthålla kontakt: behov här och nu ( Även de flesta 17-åriga pojkar gillar inte ”psykologsnack”) Carl Pether Wirsén [email protected] ”PUT syndromet” • Nu är det definitivt • Ansvar för framtiden i ny belysning • Familjeåterförening och ansvar för familjens framtid • Emotionell utsatthet – att leva med saknaden/ensamheten • Bergodalbana av positiva/negativa tankar/känslor • Anpassningsförmåga sätts på prov - brist på kunskap och sociala erfarenheter - sociala koder och normkonflikter - orealistiska förväntningar • Vilsen i framtiden • 4-5 år att ”knäcka koden” • Motivation centralt: högpresterande eller lågpresterande ungdomar har olika förutsättningar att lyckas Carl Pether Wirsén [email protected] Alla ungdomar är motiverade ?! Carl Pether Wirsén [email protected] Högpresterande ungdomar eller lågpresterande ungdomar Motivationen handlar antingen om en strävan att uppnå framgång eller undvika ett misslyckande. Lågpresterande ungdomar: - En lågpresterande ungdoms tankar handlar ofta om risker och misslyckanden - ungdomens inre självbild att inte duga leder till ett undvikande av situationer. - Ungdomen konstruerar en egen orealistisk bild, eller fantasivärld av omnipotens utan inre strategier kring hur de kan förverkligas. - Krav från ex. familj, släkt blir övermäktiga vilket ger upphov till känslomässiga tillstånd där all motivation riktas mot att undvika skam. Carl Pether Wirsén [email protected] Högpresterande ungdomar eller lågpresterande ungdomar - En högpresterande ungdoms tankegångar kretsar kring den egna förmågan. - Detta påverkar i sin tur hur individerna närmar sig prestationssituationer. - Undersökningar pekar mot att högpresterande ungdomar väljer att delta i fler och mer utmanande situationer och ta en del risker. - Med realistisk tilltro till den egna förmågan, blir misslyckanden erfarenheter som leder till en ökad anpassningsförmåga Carl Pether Wirsén [email protected] Balansen styr vår motivation •ACCEPTANS: behovet av tillhörighet •NYFIKENHET: behovet av kunskap •HEDERVÄRDHET: behovet av lojalitet med föräldrar och arv •IDEALISM: behovet av rättvisa •OBEROENDE: behovet av självständighet •MAKT: behovet att påverka andra •ROMANTIK och INRE LUGN: behovet av sex, trygghet och närhet •SOCIAL KONTAKT: behovet av kamratskap •STATUS: behovet av social ställning och betydelse •LUGN: behovet av känslomässig stillhet •REVANSCH: behovet av att ge igen och vinna Steven Reiss 2000 Carl Pether Wirsén [email protected] Ambivalens • Naturlig del av förändring • √ fastna • ”en rimlig plats att besöka men man vill inte stanna där” INRE KONFLIKTEN När andras yttre förväntning och behov kolliderar med egna inre förväntningar, krav och grundläggande behov Carl Pether Wirsén [email protected] Ambivalens och inre konflikt: ”De är många som säger till mig, vad har du för planer för framtiden?, Jag kan inte svara, för det har jag aldrig tänkt på. Men jag går till skolan för andra gör det och för jag måste. På boendet säger dom att du måste tänka själv ” Jojo ”Jag måste ha den här drivkraften, motivationen eller intresset, annars kommer jag hamna på gatan. Jag måste gå i skolan och plugga, för att få ett bättre liv så det blir någonting av mig och så jag klarar mig själv och hjälpa min familj” Oram Carl Pether Wirsén [email protected] ”Mamma ringde och grät, de har dåligt med pengar - jag sparade och skickade hem fyra tusen förra veckan, nästa månad vill hon att jag skickar hem åtta tusen ” Ali ”Alla andra på boendet har fått PUT utom jag som fick mitt första avslag, jag åker aldrig tillbaka, hellre dör jag, varför ska jag gå i skolan?” Reza Carl Pether Wirsén [email protected] Carl Pether Wirsén [email protected] Personlig identitet: att vara identisk med sig själv. När man upplever sig själv som unik med klara gränser mellan sig själv och andra, har en stabil självkänsla, bedömer sig själv och egna egenskaper på ett adekvat sätt samt känner igen sig själv i de uppfattningar, minnen, behov och känsloreaktioner som man har. Sociologen Erik H Erikson menar att vi har en identitet då vi vet vilka vi är, vet hur andra ser på oss och att vi accepterar oss själva oavsett omgivningens värdering av oss. - Identitet = upprepning - Egenacceptans centralt - Allting vi ”är” och uppfattas av andra. En person kan vara svensk, afrikan, muslim, ateist, gay, hetero, vara medlem i ett fotbollslag, biologistudent, vara söt eller lång. Allting vi ”är” har en väldigt stor del i vår identitet då det till stor del påverkar hur vi uppfattas av andra. Carl Pether Wirsén [email protected] Identitetens funktion Vår roll i en grupp (Identitet gör så att vi fungerar i en grupp, vare sig det handlar om en kompisgrupp på tre individer eller ett helt samhälle). I parbildning blir identiteten viktig Utan identitet är det svårt att bli kär i någon, utan en identitet är inget att” bli kär” i). Relationer vi skapar med hjälp utav vår identitet bidrar till att vi känner oss som hela personer Vår etnicitet är identitetsskapande Gemenskap med intern sammanhållning, - Lojalitet mot värderingar, normer och seder - ”Patriotism” - Kommunikativ genom ett språk och symboler. - Religionen - Etniska grupper är med få undantag kopplade till ett visst territorium (Israel, Palestina osv) samt till vissa politiska institutioner Ex: kurder, syrianer, judar, samer, svenskar, romer etc. Carl Pether Wirsén [email protected] Utveckling av identitet Carl Pether Wirsén [email protected] Kognitiva scheman Identitet - Kognitiva scheman är grundantaganden om hur världen fungerar. De bygger på våra kategoriseringar och deras grund är alltså våra tidigare erfarenheter. - Dessa ofta omedvetna antaganden reglerar hur vi uppfattar situationer och personer. - Det ger våra sinnesintryck en mening samt väcker känslor hos oss. De är kognitiva strukturer i vårt psyke och kärnan i allt vårt tänkande. Carl Pether Wirsén [email protected] Kognitiva scheman Identitet - En människas kognitiva scheman är nära kopplade till hennes identitet vilket gör dem svåra att förändra. - Redan från tidig barndom utvecklas de föreställningar vi har om oss själva och omvärlden och de sitter så djupt rotade i oss att vi inte ens uttalar dem för oss själva. - Våra kognitiva scheman fungerar som absoluta sanningar som vi agerar utifrån. Carl Pether Wirsén [email protected] Vad påverkar en identitet? Föräldrars normer och värderingar Samhällsekonomi och teknisk utveckling - Ett land med god ekonomi satsar ofta på att utbilda människor - Identitet via utbildning, (jag är: läkare, präst… - Fattigare land ärver man ofta yrkesroll från föräldrar Inifrån styrt samhälle Individens i centrum, väljer vad vi vill bli Utifrån styrda samhällen Föräldrarnas, religionen och patriarkala normer styr i stor utsträckning Samhällets värdering av individen Värdet i ett människoliv skiljer mellan samhällen Carl Pether Wirsén [email protected] Inifrån styrd kultur Fokus på ”skuld, oskuld” och individualism - Stark inre kontroll genom samvetsförebråelser - Uppfostras till att ta stort ansvar för sina egna gärningar, inte skylla ifrån sig, inte förneka. - Man uppfostras till att ha dåligt samvete om man gör något fel. - Individen fostras till att ha inre normer som styr beteende, oberoende av vad andra i gruppen gör. - Individen uppfostras att andras beteende inte har med ditt beteende att skaffa. -Andra individer i den egna grupper ses också som ansvariga för sina gärningar och de kan kritiseras för dåliga gärningar. Carl Pether Wirsén [email protected] Utifrånstyrda kulturer (Mellanöstern, delar av Afrika, länder präglade av konfucianism ) Fokus på ”skam,heder” och kollektivism - Stark yttre social kontroll - vilket leder till att människor som bryter mot reglerna reagerar med skamkänsla. - Ångest tar sig uttryck smärttillstånd - Större risk att drabbas av skam än av den egen inre känsla av vad som är rätt och fel. Det är oladdat att göra fel tills dess att ingen kommer på dig (inte parallellvärldar som inte får mötas). - Förpliktelser att inom gruppen upprätthålla den rådande hieratiska och patriarkala struktur. - Den överordnade rädslan att bli utstött ur gruppen. Carl Pether Wirsén [email protected] Self expression values Carl Pether Wirsén [email protected] Utifrån styrda kulturer ungdomars/föräldrars förhållningssätt till sexualitet och livsstil - En ungdoms agerande påverkar hela familjens anseende (även i dess frånvaro) - En ungdoms intressen är underordnade familjens intressen - Individens sexualitet är en angelägenhet för hela familjen - Sexuella relationer ska ske mellan man och kvinna inom äktenskapet Skam att inte uppfylla normerna för den rådande, dominerande och accepterade föreställningen om den patriarkala manligheten. Mannen är överordnad kvinnan, det kan inte vara vice versa. Detta försvårar förståelsen för homosexuella par då det anses vara en omöjlighet att en kvinna kan ta rollen över en annan kvinna och inte heller en man över en annan man. Carl Pether Wirsén [email protected] Inifrån styrda kulturer ungdomars/föräldrars förhållningssätt till sexualitet och livsstil - En ungdoms agerande handlar om sin egen utveckling och en individs anpassning till samhället utgår från individualitet och självförverkligande, mindre fokus på familjens anseende (föräldrarna är i större utsträckning frånvarande) - En ungdoms intressen är överordnad familjens intressen - Individens sexualitet är en egen angelägenhet - Sexuella relationer fyller en utforskande funktion för att orientera sig i egna sexuella preferenser Könsroller är i mindre utsträckning stigmatiserade. Ett större Ifrågasättande av stereotypa könsroller och de föreställningar som existerar kring kön och sexualitet. Carl Pether Wirsén [email protected] Ackulturation 1. Separation - Så långt möjligt slå vakt om de kulturella värderingar man haft i hemlandet - Ortodoxa, rigida värderingar och rutiner - Barnen ska uppfostras utan inflytande från samhället 2. Assimilation (från latinets assimila´tio, med betydelsen 'göra lik', 'efterbilda'), eller assimilering, syftar på den process genom vilken en minoritet, helt överger sin egen kultur, så att alla ursprungliga kulturskillnader försvinner 3. Integration den process där individen får medborgarskap, etablerar sig i det svenska samhället, och där det svenska samhället anpassas efter den förändring i befolkningssammansättningen som invandringen innebär 4. Marginalisering Att vara marginaliserad innebär att individen inte på egen hand kan förändra sin livssituation till det bättre Carl Pether Wirsén [email protected] Den psykologiska utmaningen för nyanlända ungdomar Individualism – outtalad norm i vårt samhälle I 40 000 år anpassats att leva i familjära sammanhang, i nära relation med andra. Djur, natur och relationer för att hålla oss både mätta, varma och trygga. - Psykologiskt välmående genom tryggheten människor emellan. - Behovet av gemenskap och skydd i en flock är djupt rotad i oss. - Svårt att överleva för den som hamnade utanför. - Vårt samhället är anpassat för självförverkligande och individualism från vaggan till graven. Politik, nationell och internationell ekonomi och materiellt välstånd säkrar vår överlevnad utan hänsyn tagen till trygghet från andra. Beroende av skydd i en gruppkonstellation betraktas idag mer som ett kuriöst mänskligt behov. Carl Pether Wirsén [email protected] Psykologiska utmaningar för nyanlända ungdomar Grundantagande – I Sverige vill vi att du ska göra rätt för dig! I individualismens och den oberoende välfärdsstaten Sverige finns några grundantaganden ungdomarna snabbt bekantas med: - Jobba, långt in på ålderns höst för att du så länge som möjligt finansierar vår din egen och andra medborgares välfärd. - Betala skatt och bekosta dina egna och andras grundläggande behov av skola, vård och omsorg i ett anonymt samhälle där pengarna fördelas av någon annan till de som behöver. Carl Pether Wirsén [email protected] Psykologiska utmaningar för ensamkommande ungdomar Grundantagande – individualism som outtalad norm i samhället - Betala för att någon annan ska ta hand om dina egna barn, så att du kan jobba. - Betala för att någon annan ska vårda dina föräldrar när de blir gamla så du kan ägna dig så länge som möjligt kollektiv välfärdsnytta till förmån för varje enskild anonym individ i ett samhället där alla har samma värde. - Demokrati ≠ att få göra vad du vill Carl Pether Wirsén [email protected] I ett inifrån styrt samhälle är skam förenat med: • ….att vara beroende av bidrag för sin egen försörjning, (om man kan jobba) • ….att stå i skuld och hamna i register • ….att inte vara inordnad i samhällets skönhetsnorm • ….att inte betala skatt och inte bidra till den anonyma välfärden Carl Pether Wirsén [email protected] Evolutionärt grundbehov hos människan vår nyfikenhet och anpassningsförmåga gör det omöjliga möjligt • Människan har genom evolutionen utvecklat en utomordentlig stor nyfikenhet på och vilja till samspel med andra varelser och fenomen. • Hennes lust att uppgå i en större gemenskap och se till helhetens behov är sålunda i grunden lika stor som lusten att förverkliga och utveckla sig själv och sina individuella behov. • Existentiell stress uppstår när vi förlorar kontakten med vårt ursprung och vinsten av det vi kallar välfärdssamhälle och arbete inte fyller våra behov. Carl Pether Wirsén [email protected] Den psykologiska utmaningen Identitet och sammanhang - Att dra tillbaka bindningen och beroendet till föräldrarna. (en sorgeprocess) - Individuationen ett ideal i västerländsk psykologi - Att bibehålla viss kulturell integritet samtidigt som man inlemmas i majoritetssamhället. - Integrera den ursprungliga kulturen med det nya landets sedvänjor. (Den mest fördelaktiga strategin - men också psykiskt krävande) - Hantera ambivalens, tveksamhet Carl Pether Wirsén [email protected] Den psykologiska utmaningen Balansen är avgörande - Kasam Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet ►När man förstår min roll i det sammanhang jag befinner mig – ”Jag vet vad” ►När det jag gör i det sammanhanget är hanterbart, och jag har kontroll – ”Jag kan” ►När det jag gör upplevs meningsfullt, det ger mig någonting – ”Jag vill” Carl Pether Wirsén [email protected] Identitet och våra fyra självmedvetna känslor Stolthet Skam Förlägenhet Skuld Carl Pether Wirsén [email protected] Who did this mess? Skuld en evolutionär grundaffekt hos alla högt utvecklade däggdjur Carl Pether Wirsén [email protected] Skillnader mellan SKAM och SKULD SKAM: SKULD: - Fokus bara på sig själv - Tycker illa om sig själv - Hur kunde jag göra så? - Mycket smärtsamt - Påtaglig påverkan självuppfattningen - Känslan av att krypa och granskas - Försämrad självkänsla/paralyserande - Vill gömma sig/försvinna - Fokus på ett specifikt beteende - Mår dåligt över något man gjort fel - Hur kunde jag göra så? - Måttligt smärtsamt - Mindre påverkan/förändring i/på självuppfattningen - Känslor av olust extra känslig - Ingen större påverkan av självkänsla, -Känslan att ha kraft/ork att reparera - Grundläggande affekter: Självförakt, förödmjukelse, ovärdighet, tillintetgjord och maktlöshet - Grundläggande affekter: Vilja göra rätt, korrigera, anpassa sig, trösta, förändra, förbättra och göra om Carl Pether Wirsén [email protected] En förälders främsta uppgift är att hjälpa barnen att utvecklas till trygga, ansvarstagande och medkännande individer När våra barn gör fel, exempelvis slänger oprovocerat legoklossar på lillebror reagerar vi som föräldrar När vi uppfostrar och vägleder våra barn när de inte gör som de ska är frågan; hur vill vi då att de ska känna? Carl Pether Wirsén [email protected] För att få en självuppfattning och medvetna känslor i relation till andra krävs: - Förmåga att känna ett ”själv” i relation till ”andra” - Förmåga att relatera till en given norm eller värdegrund Barn reflekterar och värderar sig själva genom stolthet, skuld eller skam i förhållande till den kulturella, samhälleliga och föräldrabaserade norm de tidigt l livet inordnar och mallas efter Våra grundantaganden är ofta stabila, övergeneraliserade och globala. Vilket innebär att de är svåra att förändra. ”Jagkänslan” utvecklas vid ca 12 månader och moralperceptionen vid ca 18 månader. Barnen blir därefter både den utvärderade och utvärderaren, dvs bärare av båda dessa roller Carl Pether Wirsén [email protected] Skillnader mellan SKAM och SKULD Själv -Undrar om de vet hur dålig jag är? - Jag duger inte till någonting. - Jag är värdelös SKAM SITTER I HUVDET Själv -Hon blev ledsen av Vad jag gjorde - Hur kommer det jag gjorde påverka henne? SKULD SITTER I SITUATIONEN Andras bedömning av dig SKAM Andra Effekt på andra Andras bedömning av dig SKULD Effekt på andra Carl Pether Wirsén [email protected] Andra Kareema – ”de kan dra åt helvete” Carl Pether Wirsén [email protected] ”Skammen hindrar mig att njuta” Citat från intervju med artonårig Bawan, kurd, muslim och bög (DN 2009-10-02) - Jag vill skrika ut mina lungor och visa hela världen vem jag egentligen är - Jag kan aldrig träda fram och berätta om min läggning, familjen skulle skämmas och deras heder skulle krossas - Särskilt mamma skulle skämmas, det är ju hon som har uppfostrat mig - Pappa skulle skämmas svårt inför alla kurder och araberna som respekterar honom, han skulle känna sig liten och misslyckad som man och det vill jag inte utsätta honom för Han svarar med ett enda ord när jag frågar hur det känns att vara så föraktad av sin familj – hjärtskärande! Carl Pether Wirsén [email protected] ”Skammen hindrar mig att njuta” Citat från intervju med artonårig Bawan, kurd, muslim och bög (DN 2009-10-02) - Jag platsar inte i familjen, jag var rädd och tänkte ofta ta livet av mig - De skulle inte sakna mig! Skulle du hellre vilja vara heterosexuell? - då slipper jag skammen, jag skäms alltid när jag är tillsammans med en kille - Jag slappnar av när jag är full, så full är jag ganska ofta Jag gillar maskulina muskelmän, helst blattar. Det känns skönt att ha sex med dem, för det är så förbjudet. Som att hämnas på pappa och farfar - De hårda hedersreglerna är omänskliga, men jag har dom i mig och jag avskyr dem. Jag vill att mina systrar behåller oskulden, det känns äckligt – de ska vara rena till de gifter sig Det blir synd om min fru, för jag kommer att vara otrogen…. Carl Pether Wirsén [email protected] Skam ≠ stolthet Carl Pether Wirsén [email protected] Skam och religion I många tolkningar av religion är skam ett grundfundament. Carl Pether Wirsén [email protected] Systematiskt skambeläggs människor inom rörelsen vars beteenden, värderingar och normer inte företräder den åsiktsriktning som gör gällande att religionen ska tillämpas i sin ursprungliga tolkning och vara gängse samhällsordning oberoende av folkviljan. Skam och religion I ett sekulariserat samhälle individanpassas religion, det utgår från individen och skammen nedtonas ”– Till oss är alla välkomna oavsett tro, vi söker inte samstämmighet och vi har ingen i förväg uppgjord plan. Personligen gillar Olle Carlsson uttrycket ”Gud såsom vi själva upp fattar honom”, något som fått en del att säga att så där flummig kan man väl inte vara. Själv menar han att det är tvärtom, att det är en enorm ansträngning att inte bara köpa andras uppfattningar eller sanningar utan faktiskt utgå från sig själv. Och han skulle önska att vi utgick från oss själva mycket mer i våra liv, och på många olika plan. Kyrknytt nr 2/09 Carl Pether Wirsén [email protected] Skam och religion Där Guds lag är landets lag är skam ett grundfundamet Carl Pether Wirsén [email protected] Identitetsutveckling i det individanpassade samhället? i ett inifrån styrt sekulariserat samhälle individanpassar vi våra roller och ”mallar in oss” efter de subkulturer som ligger i tiden Carl Pether Wirsén [email protected] Heder, kollektivism och identitet I de samhällsskikt starkt förankrade i konservatism och religiösa urkunder skyddar man sig från skam genom att strikt upprätthållande av patriarkat och traditionell fördelning mellan könsroller. • Skam är, precis som heder, något som sker i förhållandet mellan individen och den grupp man tillhör. • När det gäller skam kan det sägas att det är något som ”utdöms” av omgivningen utifrån en given moraloch hederskodex. • Förakt, kränkningar, trakasserier om hen bryter mot gruppens hederskodex och därmed utsätter gruppen för skam. • Om hen bryter mot gruppens hederskodex vad gäller sexualitet eller kön kan följden bli utfrysning, trakasserier, hot, våld och i värsta fall hedersmord. Utan individanpassade mallar står enbart kollektiva mallar till buds Carl Pether Wirsén [email protected] Skam beteenden - Skam utesluter andra (centrum för sitt eget universum) - Förhindrar och frånkopplar känslor av omsorg om andra - Aggressivitet som strategi att minimera känslor av värdelöshet, övergivenhet och tomhet - Fientlighet och svårigheter att hantera ilska - Låg impulskontroll i förhållande till ilska - Låg frustrationstolerans - Omedelbar behovstillfredsställelse - Låg tillit (ingen tycker om mig i alla fall) - Lättkränkthet - Kravmaskiner - Narcissistisk problematik Carl Pether Wirsén [email protected] Skamkänslor leder till grandios kompensation ► Självanklagelser, otillräcklighet ► Upplevd press t ex i skolan ► Somatisering, oro ► Självstyre, egenkontroll ► Underkännande av all yttre auktoritet ► Omgivningens gränser uppfattas som kränkningar ► Brist på inre regulering av självvärde ► Ständig kamp för berättigande Carl Pether Wirsén [email protected] Skuld och empati • Skuld och ett empatiskt förmåga att sätt sig in i andra människors situation och adaptivt förhållningsätt till ”andra” går hand i hand. • Att känna skuld rymmer en känslomässig och mentaliserande förmåga. • Empati är en viktig affekt i alla nära relationer. • Skuld har evolutionärt sätt bidragit till vår förmåga att reglera vår omsorg om andra. Carl Pether Wirsén [email protected] Studier om skam och psykisk sjukdom • I studien av Orth, Berking och Burkhardt (2006) framkom att skam leder enligt studien till grubblerier som i sin tur, till skillnad mot skuld, har en påverkan på utvecklingen av en depression. • En studie om personer som i barndomen blivit utsatt för psykologisk misshandel visar att faktorer som bortstötning, isolering och emotionell försummelse leder till skam och har en positiv korrelation med depression (Webb, Heisler, Call, Chickering, & Colburn, 2007). • Forskare har också genomgående rapporterat att det finns ett samband mellan benägenheten för skam och en hel del psykologiska symtom, inklusive depression oro, ätstörningssymtom, och självskada. • Personer som ofta upplever skamkänslor i sitt ”själv” förefaller vara mer känsliga för en rad psykologiska symtom (Leary & Tangney, 2003). Carl Pether Wirsén [email protected] Skam och skuld studie, Kalifornien mellan 2004-2012 380 st 12 åringar med uppföljande studie 2012 (åtta år senare). (TOSCA, TOSCA-C) Studien syftade till att kartlägga korrelationen mellan de respondenter som skattade högt i SKAM kontra SKULD i beteende utifrån den livsstil och marginalisering med fokus på brottlighet, kriminalitet och riskbeteenden åtta år senare vid 18 års ålder. Skillnaden mellan SKAM benägna kontra SKULD benägna ungdomars utveckling var signifikant Sambandet mellan skambenägna barn var signifikant i frågan - marginalisering (arbetslöshet, socialt understöd) - kriminalitet, ätstörningar, självskada - missbruk (sju prövat heroin alla skambenägna enligt skattnings- instrument) - och separation från samhällets rådande normer. -Sexuell oförsiktigt beteende Carl Pether Wirsén [email protected] Anknytningsbaserat samtal ”People will forget what you said, people will forget what you did, but people will never forget how you made them feel”. Carl Pether Wirsén [email protected]