Kulturförståelse och anknytningsbaserat arbetssätt

Kulturförståelse och anknytningsbaserat arbetssätt
- att hitta den röda tråden
Carl Pether Wirsén, beteendevetare, leg. Psykoterapeut
Ungdomsmottagningarna, oktober 2016
Carl Pether Wirsén
[email protected]
Immigration en ”kris”
Ensamkommande ungdomars ”krisfaser”
Uppbrottet från anknytningspersoner
Vanliga reaktioner, känslor och tankar bland ensamkommande
Sorgreaktioner och uttryck för saknad
Separation, trauma och tolkningar av verkligheten
Förlust och mentalisering
Praktisk, social känslomässig tillgänglighet
Psykosocial problematik och migration
- Familjer med medföljande barn:
Tonåringar klämda mellan olika kulturer
Könsroller
Psykosocial problematik och migration
– Ensamkommande
Kamratgruppens funktion
Ackulturation
”PUT-syndromet”
Carl Pether Wirsén
[email protected]
Identitet och identitetsutveckling
Att vara identisk med sig själv
Identitetens funktion
Utveckling av identitet
Kognitiva scheman
Vad påverkar en identitet?
Inifrånstyrd kultur
– Fokus på ”skuld, oskuld” och individualism
Utifrånstyrda kulturer
- Fokus på ”skam, heder” och kollektivism
Selfexpression (R. Inglehart)
Utifrånstryrda kulturer
– Ungdomars/föräldrars förhållningssätt till sexualitet och livsstil
Inifrånstyrda kulturer
--Ungdomars/föräldrars förhållningssätt till sexualitet och livsstil
Carl Pether Wirsén
[email protected]
Forts…
Den psykologiska utmaningen för nyanlända ungdomar
– Individualism-outalad norm i vårt samhälle
– Grundantagande-”i Sverige vill vi att du skall göra rätt för dej”
– Grundantagande-anonymt samhälle där alla har samma värde
Evolutionärt grundbehov hos människan
Den psykologiska utmaningen
– identitet och sammanhang
– kasam- balansen är avgörande
PTSD traumatisering
Traumatologins utveckling
– 1600-1900-talet
PTSD – vad är det?
Psykiskt trauma
Reaktioner på fara
– när sker traumatiseringen?
Traumatisk stress
– ur barnperspektivet
Riskfaktorer: varför får inte alla PTSD?
Traumatisering: tre symtomgrupper
– återupplevande, undvikande och överspändhet
Carl Pether Wirsén
[email protected]
Självskada
Definition av självskada
Självskadande som ”copingstrategi”
Olika typer av kriser
Det svåraste: avslagskriser
Skam och skuld
Identitet av våra självmedvetna känslor
Skillnader mellan skuld och skam
Självuppfattning och självperception
Skam och religion
Identitetsutveckling i det individanpassade samhället
Heder kollektivism och identitet
Skambeteenden
Skuld och empati
Skam och psykisk sjukdom
Carl Pether Wirsén
[email protected]
Samtal förhållningssätt, värdegrund
och motivation i arbete med
ensamkommande
Vanliga föreställningar om motivation
Grundläggande motiverande egenskaper
Ambivalens och inre konflikt
Neurologiska aspekter på anknytning och anpassning
Reaktioner på anpassningsproblematik hos ensamkommande
flyktingar
Vårt val att arbeta i människovårdande yrke
Egna grundantaganden och erfarenheter påverkar vår uppfattning om
andra
Varför är mentalisering viktig?
Negativa effekter av en alltför regelstyrd boendeverksamhet och
förhållningssätt enligt godtycklighet
Empatitrötthet och medkänsloutmattning
Stress i människovårdande yrken
Carl Pether Wirsén
[email protected]
Anknytningsmönster
Hur påverkar det oss?
Varför skickar man sitt barn till ett främmande land?
Barndödligheten i världen
Anknytning
– betydelsen av känslomässigt nära relationer
Vår egen erfarenhet av anknytning
– hur relaterar vi till andra?
Anknytningsmönster
-Trygg anknytning
– Otrygg-undvikande anknytning
– Otrygg ambivalent anknytning
– Desorienterad anknytning
Carl Pether Wirsén
[email protected]
Spädbarnsdödligheten 1751 var 20 procent
Varför skickar man sitt barn till främmande land?
• Lilla Carl, sov sött i frid!
Ty du får tids nog vaka,
tids nog se vår onda tid
och hennes galla smaka.
Världen är en sorgeö:
bäst man andas skall man dö
och bli mull tillbaka.
• Sove lulla, lilla vän!
Din välgång alla gläda.
När du vaknar, sku vi sen
dig klippa häst och släda;
sen små hus av kort - lull lull sku vi bygga, blåsa kull
och små visor kväda.
• En gång, där en källa flöt
förbi en skyl i rågen,
stod en liten gosse söt
och spegla sig i vågen:
bäst sin bild han såg så skön
uti böljan, klar och grön,
straxt han inte såg'en.
• Så är med vår levnad fatt,
och så försvinna åren:
bäst man andas gott och glatt,
så lägges man på båren.
Lilla Carl skall tänka så,
när han ser de blommor små,
som bepryda våren.
Carl Pether Wirsén
[email protected]
Carl Pether Wirsén
[email protected]
Carl Pether Wirsén
[email protected]
Immigration en ”kris”
”Enda
gången jag känner mig
hemma är när jag
sitter på flygplanet mellan Sverige
och Afghanistan”
Said, efter 15 år i Sverige
“ Ungdomen kommer aldrig tillbaka, även om han återvänder hem. Resan kommer att
göra om honom. Han kommer i fortsättningen att betrakta sig själv, sina rötter och sin
hemmiljö på ett avstånd som aldrig kan utplånas helt.” (Maricio Rojas)
Carl Pether Wirsén
[email protected]
Ensamkommande ungdomars ”krisfaser”
• “Chockfas” byggs upp gradvis, känsla av
främlingskap
• En rad förluster - av miljöer, människor,
autonomi, språk, identitet
• En sorgeprocess
• Skuld, psykosomatiska reaktioner
• Kontrollförlust
• Oro, ångest, förvirring
• Koncentrationssvårigheter
• Nedstämdhet, ibland depression
Carl Pether Wirsén
[email protected]
Känslan av främlingskap
Känslan av främlingskap kommer först när du
får något att relatera till
Som att:
- Ha 1000 bitar av ett pussel och inga bitar
passar ihop
- leva i en glasbubbla utan språk
- att titta på världen genom ett fönster
- möta en främmande ny upplevt
känsla av ensamhet
- fysisk närvaro men mentalt fortfarande i
hemlandet eller på resa
- verkligheten inte kan relateras till de
förväntningar man kom hit med
Carl Pether Wirsén
[email protected]
Vanliga reaktioner den första tiden
- Hemlängtan (som måste stävjas)
- Ensamhet, övergivenhet och tillitsbrist
- Saknaden av familjen
- Ångest över att inte kunna agera/hjälpa eller finnas
tillhands för mamma och syskon
- Orimliga förväntningar på sig själva
- Ta ansvarsroll gentemot föräldrar (även i föräldrars
frånvaro)
- Otålighet, försörjningsplikt och fokus på leverans
- Skuld/Skam
- Inre konflikt mellan osjälvständighet och autonomi (i
kombination med omgivningens förhållningssätt)
- Besvikelse över att verkligheten inte motsvarar
förväntningarna
- Betraktar sig själva som vuxna
Carl Pether Wirsén
[email protected]
Sorgereaktion (ett ständigt bakgrundsljud)
• Defensivt förnekande av förlusten, “vill inte
prata om”. Frågor om familjen kan väcka vrede
• Ständiga (”automatiska”) tankar kring
familjen, separationen, familjemedlemmarnas
öde. Att i tankarna försöka lösa en omöjlig
situation, göra om det som skett
• Beroendet av familjen tilltar, ”regression”.
Idealisering av familjen och
familjerelationerna. Känna sig halv, fastnar i
nuet
• Förlust av trygg bas.
Rädsla, otrygghet, ofta nattetid, mörkerrädsla
• Fryser sorgen, kan leda till depression – Inget
satsat – inget förlorat!
Carl Pether Wirsén
[email protected]
Reaktioner av seperationstrauma
- Separationen bidrar till återkommande
upplevelser här och nu av att vara
förbisedd, negligerad, avvisad
- Idealisering av familjen, ett reaktion på
skuld eller ångest att inte kunna ”finnas till
hands”
- En tendens att (fel) tolka sociala
samspelssituationer i termer av att bli
orättvist behandlad och kränkt av
omgivningen
- Språkliga svårigheter och skilda kulturella
koder bidrar i sin tur till feltolkningarna
Carl Pether Wirsén
[email protected]
Förlust och mentalisering
- Anknytningstrauma kan hämma förmågan till
mentalisering (att mentalt hantera tankar och
känslor, granska rimligheten i nya intryck)
- Försämrad verklighetsprövning. Nya situationer
feltolkas – i termer av övergivande, avvisande,
kränkning
- Dissociation; försämrad förmåga att
verklighetstesta tankar och känslor
- Av närmiljön i det nya landet kan flyktingen
upplevas som självupptagen, mindre kompetent
etc. “Han begriper inte”, eller “han vill inte
begripa”.
Carl Pether Wirsén
[email protected]
Det man också ser:
• På dagarna: tonåringar
• På nätterna: småbarn
Carl Pether Wirsén
[email protected]
Praktisk, social och känslomässig tillgänglighet
• De allra flesta behöver bara omsorg, praktisk,
socialt och emotionellt stöd. Ordnad och trygg
vardag, skolgång, inte psykiatri
• De flesta är inte beredda att tala om det
förflutna; hellre om det som känns aktuellt
• Etablera och upprätthålla kontakt: behov här
och nu
( Även de flesta 17-åriga pojkar gillar inte ”psykologsnack”)
Carl Pether Wirsén
[email protected]
”PUT syndromet”
• Nu är det definitivt
• Ansvar för framtiden i ny belysning
• Familjeåterförening och ansvar för
familjens framtid
• Emotionell utsatthet – att leva med saknaden/ensamheten
• Bergodalbana av positiva/negativa tankar/känslor
• Anpassningsförmåga sätts på prov
- brist på kunskap och sociala erfarenheter
- sociala koder och normkonflikter
- orealistiska förväntningar
• Vilsen i framtiden
• 4-5 år att ”knäcka koden”
• Motivation centralt:
högpresterande eller lågpresterande ungdomar
har olika förutsättningar att lyckas
Carl Pether Wirsén
[email protected]
Alla ungdomar är motiverade ?!
Carl Pether Wirsén
[email protected]
Högpresterande ungdomar eller lågpresterande
ungdomar
Motivationen handlar antingen om en strävan att uppnå framgång
eller undvika ett misslyckande.
Lågpresterande ungdomar:
- En lågpresterande ungdoms tankar handlar ofta om risker och
misslyckanden
- ungdomens inre självbild att inte duga leder till ett undvikande av
situationer.
- Ungdomen konstruerar en egen orealistisk bild, eller fantasivärld
av omnipotens utan inre strategier kring hur de kan förverkligas.
- Krav från ex. familj, släkt blir övermäktiga vilket ger upphov till
känslomässiga tillstånd där all motivation riktas mot att undvika
skam.
Carl Pether Wirsén
[email protected]
Högpresterande ungdomar eller lågpresterande
ungdomar
- En högpresterande ungdoms
tankegångar kretsar kring den egna
förmågan.
- Detta påverkar i sin tur hur individerna
närmar sig prestationssituationer.
- Undersökningar pekar mot
att högpresterande ungdomar väljer att
delta i fler och mer utmanande
situationer och ta en del risker.
- Med realistisk tilltro till den egna
förmågan, blir misslyckanden
erfarenheter som leder till en ökad
anpassningsförmåga
Carl Pether Wirsén
[email protected]
Balansen styr vår motivation
•ACCEPTANS: behovet av tillhörighet
•NYFIKENHET: behovet av kunskap
•HEDERVÄRDHET: behovet av lojalitet med föräldrar
och arv
•IDEALISM: behovet av rättvisa
•OBEROENDE: behovet av självständighet
•MAKT: behovet att påverka andra
•ROMANTIK och INRE LUGN: behovet av sex, trygghet
och närhet
•SOCIAL KONTAKT: behovet av kamratskap
•STATUS: behovet av social ställning och betydelse
•LUGN: behovet av känslomässig stillhet
•REVANSCH: behovet av att ge igen och vinna
Steven Reiss 2000
Carl Pether Wirsén
[email protected]
Ambivalens
• Naturlig del av förändring
• √ fastna
• ”en rimlig plats att besöka men man vill
inte stanna där”
INRE KONFLIKTEN
När andras yttre förväntning och behov
kolliderar med egna inre förväntningar,
krav och grundläggande behov
Carl Pether Wirsén
[email protected]
Ambivalens och inre konflikt:
”De är många som säger till mig, vad har
du för planer för framtiden?, Jag kan inte
svara, för det har jag aldrig tänkt på. Men
jag går till skolan för andra gör det och för
jag måste. På boendet säger dom att du
måste tänka själv ” Jojo
”Jag måste ha den här drivkraften,
motivationen eller intresset, annars kommer
jag hamna på gatan. Jag måste gå i skolan
och plugga, för att få ett bättre liv så det blir
någonting av mig och så jag klarar mig själv
och hjälpa min familj” Oram
Carl Pether Wirsén
[email protected]
”Mamma ringde och grät, de har
dåligt med pengar - jag sparade
och skickade hem fyra tusen förra
veckan, nästa månad vill hon att
jag skickar hem åtta tusen ” Ali
”Alla andra på boendet har fått PUT
utom jag som fick mitt första
avslag, jag åker aldrig tillbaka,
hellre dör jag, varför ska jag gå i
skolan?” Reza
Carl Pether Wirsén
[email protected]
Carl Pether Wirsén
[email protected]
Personlig identitet:
att vara identisk med sig själv.
När man upplever sig själv som unik med klara gränser mellan sig själv
och andra, har en stabil självkänsla, bedömer sig själv och egna
egenskaper på ett adekvat sätt samt känner igen sig själv i de
uppfattningar, minnen, behov och känsloreaktioner som man har.
Sociologen Erik H Erikson menar att vi har en identitet då vi vet vilka vi är,
vet hur andra ser på oss och att vi accepterar oss själva oavsett
omgivningens värdering av oss.
- Identitet = upprepning
- Egenacceptans centralt
- Allting vi ”är” och uppfattas av andra.
En person kan vara svensk, afrikan, muslim, ateist, gay, hetero, vara medlem i ett fotbollslag,
biologistudent, vara söt eller lång.
Allting vi ”är” har en väldigt stor del i vår identitet då det till stor del påverkar hur vi uppfattas av
andra.
Carl Pether Wirsén
[email protected]
Identitetens funktion
Vår roll i en grupp
(Identitet gör så att vi fungerar i en grupp, vare sig det handlar om en kompisgrupp
på tre individer eller ett helt samhälle).
I parbildning blir identiteten viktig
Utan identitet är det svårt att bli kär i någon, utan en identitet är inget att” bli kär” i).
Relationer vi skapar med hjälp utav vår identitet bidrar till att vi känner oss som hela
personer
Vår etnicitet är identitetsskapande
Gemenskap med intern sammanhållning,
- Lojalitet mot värderingar, normer och seder
- ”Patriotism”
- Kommunikativ genom ett språk och symboler.
- Religionen
- Etniska grupper är med få undantag kopplade till ett visst territorium (Israel,
Palestina osv) samt till vissa politiska institutioner Ex: kurder, syrianer, judar, samer,
svenskar, romer etc.
Carl Pether Wirsén
[email protected]
Utveckling av identitet
Carl Pether Wirsén
[email protected]
Kognitiva scheman
Identitet
- Kognitiva scheman är grundantaganden om hur
världen fungerar. De bygger på våra kategoriseringar
och deras grund är alltså våra tidigare erfarenheter.
- Dessa ofta omedvetna antaganden reglerar hur vi
uppfattar situationer och personer.
- Det ger våra sinnesintryck en mening samt väcker
känslor hos oss. De är kognitiva strukturer i vårt
psyke och kärnan i allt vårt tänkande.
Carl Pether Wirsén
[email protected]
Kognitiva scheman
Identitet
- En människas kognitiva scheman är
nära kopplade till hennes identitet
vilket gör dem svåra att förändra.
- Redan från tidig barndom utvecklas de
föreställningar vi har om oss själva och
omvärlden och de sitter så djupt rotade
i oss att vi inte ens uttalar dem för oss
själva.
- Våra kognitiva scheman fungerar som
absoluta sanningar som vi agerar
utifrån.
Carl Pether Wirsén
[email protected]
Vad påverkar en identitet?
Föräldrars normer och värderingar
Samhällsekonomi och teknisk utveckling
- Ett land med god ekonomi satsar ofta på att utbilda människor
- Identitet via utbildning, (jag är: läkare, präst…
- Fattigare land ärver man ofta yrkesroll från föräldrar
Inifrån styrt samhälle
Individens i centrum, väljer vad vi vill bli
Utifrån styrda samhällen
Föräldrarnas, religionen och patriarkala normer styr i stor utsträckning
Samhällets värdering av individen
Värdet i ett människoliv skiljer mellan samhällen
Carl Pether Wirsén
[email protected]
Inifrån styrd kultur
Fokus på ”skuld, oskuld” och individualism
- Stark inre kontroll genom samvetsförebråelser
- Uppfostras till att ta stort ansvar för sina egna
gärningar, inte skylla ifrån sig, inte förneka.
- Man uppfostras till att ha dåligt samvete om
man gör något fel.
- Individen fostras till att ha inre normer som styr
beteende, oberoende av vad andra i gruppen gör.
- Individen uppfostras att andras beteende inte
har med ditt beteende att skaffa.
-Andra individer i den egna grupper ses också
som ansvariga för sina gärningar och de kan
kritiseras för dåliga gärningar.
Carl Pether Wirsén
[email protected]
Utifrånstyrda kulturer
(Mellanöstern, delar av Afrika, länder präglade av konfucianism )
Fokus på ”skam,heder” och kollektivism
- Stark yttre social kontroll
- vilket leder till att människor som bryter mot
reglerna reagerar med skamkänsla.
- Ångest tar sig uttryck smärttillstånd
- Större risk att drabbas av skam än av den
egen inre känsla av vad som är rätt och fel. Det är oladdat att göra fel tills dess att ingen
kommer på dig (inte parallellvärldar som inte
får mötas).
- Förpliktelser att inom gruppen upprätthålla
den rådande hieratiska och patriarkala
struktur.
- Den överordnade rädslan att bli utstött ur
gruppen.
Carl Pether Wirsén
[email protected]
Self expression values
Carl Pether Wirsén
[email protected]
Utifrån styrda kulturer
ungdomars/föräldrars förhållningssätt till sexualitet och livsstil
- En
ungdoms agerande påverkar hela familjens anseende
(även i dess frånvaro)
- En ungdoms intressen är underordnade familjens
intressen
- Individens sexualitet är en angelägenhet för hela familjen
- Sexuella relationer ska ske mellan man och kvinna inom
äktenskapet
Skam att inte uppfylla normerna för den rådande,
dominerande och accepterade föreställningen om den
patriarkala manligheten.
Mannen är överordnad kvinnan, det kan inte vara vice
versa. Detta försvårar förståelsen för homosexuella par då
det anses vara en omöjlighet att en kvinna kan ta rollen
över en annan kvinna och inte heller en man över en
annan man.
Carl Pether Wirsén
[email protected]
Inifrån styrda kulturer
ungdomars/föräldrars förhållningssätt till sexualitet och livsstil
- En ungdoms agerande handlar om sin egen utveckling och
en individs anpassning till samhället utgår från
individualitet och självförverkligande, mindre fokus på
familjens anseende (föräldrarna är i större utsträckning
frånvarande)
- En ungdoms intressen är överordnad familjens intressen
- Individens sexualitet är en egen angelägenhet
- Sexuella relationer fyller en utforskande funktion för att
orientera sig i egna sexuella preferenser
Könsroller är i mindre utsträckning stigmatiserade. Ett
större Ifrågasättande av stereotypa könsroller och de
föreställningar som existerar kring kön och sexualitet.
Carl Pether Wirsén
[email protected]
Ackulturation
1. Separation
- Så långt möjligt slå vakt om de kulturella värderingar
man haft i hemlandet
- Ortodoxa, rigida värderingar och rutiner
- Barnen ska uppfostras utan inflytande från samhället
2. Assimilation
(från latinets assimila´tio, med betydelsen 'göra lik',
'efterbilda'), eller assimilering, syftar på den process
genom vilken en minoritet, helt överger sin egen kultur,
så att alla ursprungliga kulturskillnader försvinner
3. Integration
den process där individen får medborgarskap, etablerar
sig i det svenska samhället, och där det svenska samhället
anpassas efter den förändring i
befolkningssammansättningen som invandringen innebär
4. Marginalisering
Att vara marginaliserad innebär att individen inte på egen
hand kan förändra sin livssituation till det bättre
Carl Pether Wirsén
[email protected]
Den psykologiska utmaningen för nyanlända ungdomar
Individualism – outtalad norm i vårt samhälle
I 40 000 år anpassats att leva i familjära sammanhang, i nära relation
med andra.
Djur, natur och relationer för att hålla oss både mätta, varma och
trygga.
- Psykologiskt välmående genom tryggheten människor emellan.
- Behovet av gemenskap och skydd i en flock är djupt rotad i oss.
- Svårt att överleva för den som hamnade utanför.
- Vårt samhället är anpassat för självförverkligande och individualism
från vaggan till graven.
Politik, nationell och internationell ekonomi och materiellt välstånd
säkrar vår överlevnad utan hänsyn tagen till trygghet från andra.
Beroende av skydd i en gruppkonstellation betraktas idag mer som ett
kuriöst mänskligt behov.
Carl Pether Wirsén
[email protected]
Psykologiska utmaningar för nyanlända ungdomar
Grundantagande – I Sverige vill vi att du ska göra rätt för dig!
I individualismens och den oberoende välfärdsstaten Sverige
finns några grundantaganden ungdomarna snabbt bekantas
med:
- Jobba, långt in på ålderns höst för att du så länge som möjligt
finansierar vår din egen och andra medborgares välfärd.
- Betala skatt och bekosta dina egna och andras grundläggande
behov av skola, vård och omsorg i ett anonymt samhälle där
pengarna fördelas av någon annan till de som behöver.
Carl Pether Wirsén
[email protected]
Psykologiska utmaningar för ensamkommande ungdomar
Grundantagande – individualism som outtalad norm i samhället
- Betala för att någon annan ska ta hand om dina egna
barn, så att du kan jobba.
- Betala för att någon annan ska vårda dina föräldrar
när de blir gamla så du kan ägna dig så länge som
möjligt kollektiv välfärdsnytta till förmån för varje
enskild anonym individ i ett samhället där alla har
samma värde.
- Demokrati ≠ att få göra vad du vill
Carl Pether Wirsén
[email protected]
I ett inifrån styrt samhälle är skam förenat
med:
• ….att vara beroende av bidrag för sin egen
försörjning, (om man kan jobba)
• ….att stå i skuld och hamna i register
• ….att inte vara inordnad i samhällets
skönhetsnorm
• ….att inte betala skatt och inte bidra till den
anonyma välfärden
Carl Pether Wirsén
[email protected]
Evolutionärt grundbehov hos människan
vår nyfikenhet och anpassningsförmåga gör det omöjliga möjligt
• Människan har genom evolutionen utvecklat
en utomordentlig stor nyfikenhet på och vilja
till samspel med andra varelser och fenomen.
• Hennes lust att uppgå i en större gemenskap
och se till helhetens behov är sålunda i
grunden lika stor som lusten att förverkliga och
utveckla sig själv och sina individuella behov.
• Existentiell stress uppstår när vi förlorar
kontakten med vårt ursprung och vinsten av
det vi kallar välfärdssamhälle och arbete inte
fyller våra behov.
Carl Pether Wirsén
[email protected]
Den psykologiska utmaningen
Identitet och sammanhang
- Att dra tillbaka bindningen och beroendet till
föräldrarna. (en sorgeprocess)
- Individuationen ett ideal i västerländsk
psykologi
- Att bibehålla viss kulturell integritet samtidigt
som man inlemmas i majoritetssamhället.
- Integrera den ursprungliga kulturen med det
nya landets sedvänjor. (Den mest fördelaktiga
strategin - men också psykiskt krävande)
- Hantera ambivalens, tveksamhet
Carl Pether Wirsén
[email protected]
Den psykologiska utmaningen
Balansen är avgörande - Kasam
Begriplighet
Hanterbarhet
Meningsfullhet
►När man förstår min roll
i det sammanhang jag
befinner mig – ”Jag vet
vad”
►När det jag gör i det
sammanhanget är
hanterbart, och jag har
kontroll – ”Jag kan”
►När det jag gör upplevs
meningsfullt, det ger mig
någonting – ”Jag vill”
Carl Pether Wirsén
[email protected]
Identitet och våra fyra självmedvetna känslor
Stolthet
Skam
Förlägenhet
Skuld
Carl Pether Wirsén
[email protected]
Who did this mess?
Skuld en evolutionär grundaffekt hos alla högt utvecklade däggdjur
Carl Pether Wirsén
[email protected]
Skillnader mellan SKAM och SKULD
SKAM:
SKULD:
- Fokus bara på sig själv
- Tycker illa om sig själv
- Hur kunde jag göra så?
- Mycket smärtsamt
- Påtaglig påverkan självuppfattningen
- Känslan av att krypa och granskas
- Försämrad självkänsla/paralyserande
- Vill gömma sig/försvinna
-
Fokus på ett specifikt beteende
- Mår dåligt över något man gjort fel
- Hur kunde jag göra så?
- Måttligt smärtsamt
- Mindre påverkan/förändring i/på självuppfattningen
- Känslor av olust extra känslig
- Ingen större påverkan av självkänsla,
-Känslan att ha kraft/ork att reparera
- Grundläggande affekter:
Självförakt, förödmjukelse,
ovärdighet, tillintetgjord och
maktlöshet
-
Grundläggande affekter:
Vilja göra rätt, korrigera, anpassa sig, trösta,
förändra, förbättra och göra om
Carl Pether Wirsén
[email protected]
En förälders främsta uppgift är att hjälpa barnen
att utvecklas till trygga, ansvarstagande och
medkännande individer
När våra barn gör fel, exempelvis slänger oprovocerat
legoklossar på lillebror reagerar vi som föräldrar
När vi uppfostrar och vägleder våra barn när
de inte gör som de ska är frågan; hur vill vi då att de ska känna?
Carl Pether Wirsén
[email protected]
För att få en självuppfattning och medvetna känslor i
relation till andra krävs:
- Förmåga att känna ett ”själv” i relation
till ”andra”
- Förmåga att relatera till en given norm
eller värdegrund
Barn reflekterar och värderar sig själva genom stolthet,
skuld eller skam i förhållande till den kulturella, samhälleliga
och föräldrabaserade norm de tidigt l livet inordnar och mallas efter
Våra grundantaganden är ofta stabila, övergeneraliserade och globala.
Vilket innebär att de är svåra att förändra.
”Jagkänslan” utvecklas vid ca 12 månader och moralperceptionen vid ca
18 månader.
Barnen blir därefter både den utvärderade och utvärderaren, dvs
bärare av båda dessa roller
Carl Pether Wirsén
[email protected]
Skillnader mellan SKAM och SKULD
Själv
-Undrar om de vet
hur dålig jag är?
- Jag duger inte till
någonting.
- Jag är värdelös
SKAM SITTER I HUVDET
Själv
-Hon blev ledsen av
Vad jag gjorde
- Hur kommer det jag
gjorde påverka henne?
SKULD SITTER I
SITUATIONEN
Andras bedömning av dig
SKAM
Andra
Effekt på andra
Andras bedömning av dig
SKULD
Effekt på andra
Carl Pether Wirsén
[email protected]
Andra
Kareema – ”de kan dra åt helvete”
Carl Pether Wirsén
[email protected]
”Skammen hindrar mig att njuta”
Citat från intervju med artonårig Bawan, kurd, muslim och bög (DN 2009-10-02)
- Jag vill skrika ut mina lungor och visa hela världen vem
jag egentligen är
- Jag kan aldrig träda fram och berätta om min läggning,
familjen skulle skämmas och deras heder skulle krossas
- Särskilt mamma skulle skämmas, det är ju hon som har
uppfostrat mig
- Pappa skulle skämmas svårt inför alla kurder och
araberna som respekterar honom, han skulle känna sig
liten och misslyckad som man och det vill jag inte utsätta
honom för
Han svarar med ett enda ord när jag frågar hur det känns
att vara så föraktad av sin familj – hjärtskärande!
Carl Pether Wirsén
[email protected]
”Skammen hindrar mig att njuta”
Citat från intervju med artonårig Bawan, kurd, muslim och bög (DN 2009-10-02)
- Jag platsar inte i familjen, jag var rädd och tänkte ofta ta
livet av mig
- De skulle inte sakna mig!
Skulle du hellre vilja vara heterosexuell?
- då slipper jag skammen, jag skäms alltid när jag är
tillsammans med en kille
- Jag slappnar av när jag är full, så full är jag ganska ofta
Jag gillar maskulina muskelmän, helst blattar. Det känns skönt
att ha sex med dem, för det är så förbjudet. Som att hämnas
på pappa och farfar
- De hårda hedersreglerna är omänskliga, men jag har dom i
mig och jag avskyr dem.
Jag vill att mina systrar behåller oskulden, det känns äckligt –
de ska vara rena till de gifter sig
Det blir synd om min fru, för jag kommer att vara otrogen….
Carl Pether Wirsén
[email protected]
Skam ≠ stolthet
Carl Pether Wirsén
[email protected]
Skam och religion
I många tolkningar av religion är skam ett
grundfundament.
Carl Pether Wirsén
[email protected]
Systematiskt skambeläggs människor inom
rörelsen vars beteenden, värderingar och
normer inte företräder den åsiktsriktning
som gör gällande att religionen ska
tillämpas i sin ursprungliga tolkning och
vara gängse samhällsordning oberoende av
folkviljan.
Skam och religion
I ett sekulariserat samhälle individanpassas religion, det utgår från individen och skammen nedtonas
”– Till oss är alla välkomna oavsett
tro, vi söker inte samstämmighet och
vi har ingen i förväg uppgjord plan.
Personligen gillar Olle Carlsson
uttrycket ”Gud såsom vi själva upp
fattar honom”, något som fått en del
att säga att så där flummig kan man
väl inte vara.
Själv menar han att det är tvärtom,
att det är en enorm ansträngning att
inte bara köpa andras uppfattningar
eller sanningar utan faktiskt utgå från
sig själv. Och han skulle önska att vi
utgick från oss själva mycket mer i våra
liv, och på många olika plan.
Kyrknytt nr 2/09
Carl Pether Wirsén
[email protected]
Skam och religion
Där Guds lag är landets lag är skam ett grundfundamet
Carl Pether Wirsén
[email protected]
Identitetsutveckling i det individanpassade samhället?
i ett inifrån styrt sekulariserat samhälle individanpassar vi våra roller och ”mallar in oss” efter de
subkulturer som ligger i tiden
Carl Pether Wirsén
[email protected]
Heder, kollektivism och identitet
I de samhällsskikt starkt förankrade i konservatism och religiösa urkunder skyddar man sig från skam
genom att strikt upprätthållande av patriarkat och traditionell fördelning mellan könsroller.
• Skam är, precis som heder, något som
sker i förhållandet mellan individen och
den grupp man tillhör.
• När det gäller skam kan det sägas att
det är något som ”utdöms” av
omgivningen utifrån en given moraloch hederskodex.
• Förakt, kränkningar, trakasserier om hen
bryter mot gruppens hederskodex och
därmed utsätter gruppen för skam.
• Om hen bryter mot gruppens
hederskodex vad gäller sexualitet eller
kön kan följden bli utfrysning,
trakasserier, hot, våld och i värsta fall
hedersmord.
Utan individanpassade mallar står enbart kollektiva mallar till buds
Carl Pether Wirsén
[email protected]
Skam beteenden
- Skam utesluter andra (centrum för sitt eget universum)
- Förhindrar och frånkopplar känslor av omsorg om andra
- Aggressivitet som strategi att minimera känslor av
värdelöshet, övergivenhet och tomhet
- Fientlighet och svårigheter att hantera ilska
- Låg impulskontroll i förhållande till ilska
- Låg frustrationstolerans
- Omedelbar behovstillfredsställelse
- Låg tillit (ingen tycker om mig i alla fall)
- Lättkränkthet
- Kravmaskiner
- Narcissistisk problematik
Carl Pether Wirsén
[email protected]
Skamkänslor leder till grandios kompensation
►
Självanklagelser, otillräcklighet
►
Upplevd press t ex i skolan
►
Somatisering, oro
►
Självstyre, egenkontroll
►
Underkännande av all yttre auktoritet
►
Omgivningens gränser uppfattas som
kränkningar
►
Brist på inre regulering av självvärde
►
Ständig kamp för berättigande
Carl Pether Wirsén
[email protected]
Skuld och empati
• Skuld och ett empatiskt förmåga
att sätt sig in i andra människors
situation och adaptivt
förhållningsätt till ”andra” går
hand i hand.
• Att känna skuld rymmer en
känslomässig och mentaliserande
förmåga.
• Empati är en viktig affekt i alla
nära relationer.
• Skuld har evolutionärt sätt bidragit
till vår förmåga att reglera vår
omsorg om andra.
Carl Pether Wirsén
[email protected]
Studier om skam och psykisk sjukdom
• I studien av Orth, Berking och Burkhardt (2006) framkom att
skam leder enligt studien till grubblerier som i sin tur, till
skillnad mot skuld, har en påverkan på utvecklingen av en
depression.
• En studie om personer som i barndomen blivit utsatt för
psykologisk misshandel visar att faktorer som bortstötning,
isolering och emotionell försummelse leder till skam och
har en positiv korrelation med depression (Webb, Heisler, Call, Chickering,
& Colburn, 2007).
• Forskare har också genomgående rapporterat att det finns
ett samband mellan benägenheten för skam och en hel del
psykologiska symtom, inklusive depression oro,
ätstörningssymtom, och självskada.
• Personer som ofta upplever skamkänslor i sitt ”själv”
förefaller vara mer känsliga för en rad psykologiska symtom
(Leary & Tangney, 2003).
Carl Pether Wirsén
[email protected]
Skam och skuld studie, Kalifornien mellan 2004-2012
380 st 12 åringar med uppföljande studie 2012 (åtta år senare).
(TOSCA, TOSCA-C)
Studien syftade till att kartlägga
korrelationen mellan de respondenter som
skattade högt i SKAM kontra SKULD i
beteende utifrån den livsstil och
marginalisering med fokus på brottlighet,
kriminalitet och riskbeteenden åtta år
senare vid 18 års ålder.
Skillnaden mellan SKAM benägna kontra
SKULD benägna ungdomars
utveckling var signifikant
Sambandet mellan skambenägna barn var
signifikant i frågan
- marginalisering (arbetslöshet, socialt
understöd)
- kriminalitet, ätstörningar, självskada
- missbruk (sju prövat heroin alla skambenägna
enligt skattnings- instrument)
- och separation från samhällets rådande
normer.
-Sexuell oförsiktigt beteende
Carl Pether Wirsén
[email protected]
Anknytningsbaserat samtal
”People will forget what you said, people
will forget what you did, but people will
never forget how you made them feel”.
Carl Pether Wirsén
[email protected]