Likabehandlingsplan
Unbyns fritidshem
RESPEKT
*Förståelse
för varandra
”Solängen”
TRYGGHET
*En i gruppen
ANSVAR
*Hjälpa
varandra
Inledning
Handlingsplan för arbete med att förebygga och åtgärda mobbing, samt alla
former av diskriminering och annan kränkande handling mot barn och vuxna i
fritidshem . Det är huvudmannen ”Rektorn” som ansvarar för ett
målinriktat arbete med att förebygga kränkande behandling. Till
huvudmannens och verksamhetens hjälp vid upprättande av
likabehandlingsplanen finns skolverkets allmänna råd och
kommentarer för arbetet samt ombudsmännens riktlinjer.
Bakgrund
Skollagen kap 14a och 3 kap 16 § i diskrimineringslagen (2008:567) föreskriver att en
likabehandlingsplan upprättas. Lagändringen i skollagen trädde i kraft 1 januari 2009.
Vad är nytt i lagen?
• Alla former av kränkande behandling
omfattas av lagen.
• Annan kränkande behandling införs som
nytt begrepp.
• Ett Barn- och elevombud för likabehandling
inrättas.
• Bestämmelser om ett aktivt målinriktat
arbete.
• Krav på en likabehandlingsplan.
• Skyldighet att utreda kränkningar.
• Lättare att få skadestånd för trakasserier
och annan kränkande behandling mellan
barn och elever.
Skollagen 1 Kap. 2 §
Verksamheten i fritids skall utformas i överensstämmelse med grundläggande
demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom fritids skall främja aktning för
varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.
Särskilt skall den som verkar inom fritids
1. främja jämställdhet mellan könen samt
2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och
rasistiska beteenden.
Läroplanen (LPO 94)
Grundläggande värden: Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet,
alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med
svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla.
Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling Denna
lag tydliggör och skärper verksamhetens ansvar för att främja barns och elevers lika
rättigheter i de verksamheter som omfattas av skollagen. I lagen förbjuds
diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Barn och elever får
även ett lagligt skydd mot annan kränkande behandling som t.ex. mobbning.
Lagen ställer krav på att verksamheterna bedriver ett målinriktat arbete för att
motverka diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling och att
upprätta likabehandlingsplaner. Vi är skyldiga att utreda och förhindra trakasserier
och annan kränkande behandling som äger rum i eller i samband med
verksamheten. Vi ska årligen revidera vår lokala likabehandlingsplan, upprätthålla
och utveckla arbetet för trygghet, ansvar, respekt och trivsel.
Ansvaret för att motverka kränkande behandling regleras i ett antal lagar och
styrdokument. Förutom ovanstående finns också arbetsmiljölagen, brottsbalken och
FN:s konvention om barns rättigheter. Jämställdhetsombudsmannen,
ombudsmannen mot etnisk diskriminering, ombudsmannen mot diskriminering på
grund av sexuell läggning, handikappsombudsmannen och skolverket skall inom sina
respektive områden se till att lagen följs. Inom skolverket finns funktionen barn- och
elevombud för likabehandling (BEO), som har till uppgift att tillvarata barns eller
elevers rättigheter i förhållande till huvudmannen.
FN:s konvention om barnets rättigheter
Barnkonventionen sätter barnperspektivet och rätten till likabehandling i fokus.
Konventionen bygger på perspektivet att barnets bästa alltid skall komma i främsta
rummet. Den talar om rätten till liv och utveckling om barns rätt till inflytande och att
få göra sin röst hörd.
DEFINITIONER AV KRÄNKANDE BEHANDLING
Kränkningar är när man blir illa behandlad så att man känner sig ledsen, sårad och
mindre värd. Det kan ske en eller flera gånger. Trakasserier är när mobbningen har
att göra med någon av de sju diskrimineringsgrunderna, t ex ditt kön eller din
hudfärg. Diskriminering är när en vuxen på fritids/skola behandlar dig orättvist eller
att fritids/skola har orättvisa regler som drabbar dig för att du till exempel har en viss
religion, sexuell läggning eller ett funktionshinder.
Kränkande behandling kan delas in i
• trakasserier
• annan kränkande behandling.
Trakasserier
är kränkande behandling som har samband med
• kön
• etnisk tillhörighet
• religion eller annan trosuppfattning
• funktionshinder
• sexuell läggning
Trakasserier
Ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med angivna
diskrimineringsgrunder.
Sexuella trakasserier
Ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som är av sexuell natur.
Direkt diskriminering
En elev missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan, har behandlats
eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband
med de fem diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.
Indirekt diskriminering
En elev missgynnas genom att huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon
med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal tillämpar en bestämmelse,
ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt, men
som i praktiken särskilt missgynnar ett barn eller en elev av ett visst kön, viss etnisk
tillhörighet, religion eller trosuppfattning, sexuell läggning eller visst funktionshinder.
Diskriminering kan även ske genom skolans regler, undervisning, läroböcker etc.
Annan kränkande behandling
Ett uppträdande som utan att vara trakasserier kränker en elevs värdighet.
Kränkningar kan vara
* fysiska (till exempel slag och knuffar, slita i kläder, förstöra för andra.)
* verbala (hot eller använda sitt språk med könsord som hora, bög eller anmärka på
kläder och utseende, skämta på andras bekostnad)
* psykosociala (utfrysning, ryktesspridning, himla med ögonen eller kastar menande
blickar till varandra eller behandlar någon som luft.)
* text- och bildburna (klotter, brev och lappar, e-post, sms och mms)
Vem bevisar att en kränkning ägt rum?
Bevisbördan i barn – och elevskyddslagen är delad mellan huvudmannen och den
som företräder barnet och eleven. Om ett barn har kränks av personal i någon av
verksamheterna ska hon eller han visa på omständigheter som gör att det finns
anledning att anta att kränkande behandling har förekommit. Om barnet lyckas med
detta så är det huvudmannens uppgift att motbevisa kränkningen. Om ett barn
däremot kränks av andra barn ska hon/han visa att en kränkning har skett. För att
undgå skadeståndsskyldighet ska huvudmannen visa att alla de åtgärder som
skäligen kan krävas har vidtagits.
För mer information Barn- och elevombudet: www. skolinspektionen. se/ beo
Mobbning
Vad är mobbning?
Det finns många olika sätt att förklara vad mobbning är:
Mobbning är när någon blir utsatt för negativa handlingar under en tid. Den som blir
utsatt kommer i underläge och kan därför ha svårt att försvara sig.
"Att uteslutas ur kamratkretsen, bli illa behandlad och tryckas ned."
”Med andra ord handlar det om att vara elak mot en person flera gånger så att han
eller hon blir ledsen. Man visar personen att han eller hon inte är välkommen med i
gemenskapen.
Mobbning förutsätter att den som utsätts kränks vid upprepade tillfällen, vilket skiljer
mobbning från andra former av kränkande behandling.
Det är viktigt att skilja mobbning från så kallade vanliga konflikter och bråk.
Mobbning och att vara osams är inte samma sak! Alla hamnar i bråk då och då, det
är vanligt. I ett bråk är man med på lika villkor, båda är arga och båda är med i
bråket. Dessutom blir man oftast vänner igen efter ett tag. Men när det handlar om
mobbning är det fråga om makt. Man "väljer ut" någon som man är elak mot och
trycker ner den personen så att han/hon hamnar i underläge. Det är därför det kan
vara så svårt för den som blir mobbad att försvara sig.
En elev upprepade gånger blir utsatt för negativa handlingar/ kränkningar t ex
knuffar, elaka kommentarer, utfrysning från en eller flera elever
När parterna i en konflikt inte är jämnstarka utan den ena parten ständigt är i
underläge och blir kränkt.
Mobbning är ofta svårt att upptäcka och sker i regel när de vuxna inte ser. Det
mobbade barnet berättar sällan vad hon/han är utsatt för, eftersom det känns
för plågsamt att tala
Ta kontakt med skolan/fritids om du som förälder misstänker att ditt eller
någon annans barn blir mobbade eller på annat sätt utsatt för kränkning.
Förklara vad som hänt, vilka som är inblandade och hur länge du känt till
att det har pågått. Försök tillsammans hitta en lösning. Det är inte bra att
konfrontera mobbarna eller deras föräldrar på egen hand, eftersom det
handlar om ojämlika maktpositioner och det utsatta barnet bör skyddas.
Det är verksamhetens ansvar att kontakta vederbörande.
En person som berättar att hon eller han känner sig kränkt – ledsen, arg,
sårad eller skadad – måste alltid tas på allvar. Individens subjektiva
upplevelse är alltså en viktig utgångspunkt i definitionen av kränkande
behandling. Detta subjektiva element utgör skillnaden mellan ”kränkande
behandling” och ”kränkande handlingar”. En handling kan upplevas som
kränkande av omgivningen men behöver inte göra det för den som
utsätts. Det är inte handlingen i sig som kan definieras som kränkande
utan om en handling upplevs som kränkande av den som utsätts. Det
bestäms av situationen – vem som kränker, var, när och varför samt hur
den som blir utsatt reagerar.
Vår vision
på Unbyns fritidshem ”Solängen”
Är att det är en god stämning mellan vuxen/ barn, barn/barn, barn/vuxen
vuxen/vuxen där både respekt, trygghet och ansvar för varandra ges .
Mål:
Fritidshemmet skall vara en trygg miljö för barnen med möjlighet att påverka och att
bli lyssnad på och känna sig respekterad. Barnen skall lära sig att respektera alla
människors lika värde. Vi pedagoger skall ta hänsyn till barnens åsikter, intressen
och erfarenhet vid planeringen av det dagliga arbetet. I vardagsrutiner tränas
ansvarstagande och barnen får lära sig att hjälpa varandra. Andra viktiga saker är
leken för barnens lärande. I leken tränas det sociala samspelet, turtagande, ansvar
och integritet
Trivselregler
Var en god kamrat.
Använd ett vårdat språk.
Visa respekt för varandra.
Barnens gemensamma regler.
Exempel; Datatid mm.
Förebyggande.
Barn som personal som är på fritids ska visa respekt för den enskilda individen och i det
vardagliga arbetet utgå från det demokratiska förhållningssättet . Vi på fritids accepterar inte
någon form av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Alla, både
vuxna och barn, ska aktivt tänka på och arbeta för att kränkningar aldrig skall förekomma.
Varje incident av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling ska resultera i
en reaktion från oss vuxna på fritids. Vi ska finnas tillgängliga både ute och i innemiljön.
Verksamheten och aktiviteter planeras ur ett jämställdhetsperspektiv. Trivselenkäter
som besvaras av barnen ses över för att på så sätt se om någon mår dåligt eller på
något annat vis visar på otrygghet i gruppen.
Åtgärder
Att vi är förebilder och är uppmärksamma på vi vuxna och barnens språk,
kroppsspråk och attityder
Att vi aktivt hela tiden främjar värdegrundspedagogik i verksamheten. D.v.s.
hjälpa barnen genom samtal att få strategier för hur de kan undvika och lösa
situationer som uppstår. Reflektera kring hur de gjorde och hur de kunde ha
gjort istället. Lära sig reda ut konflikter på egen hand. Ha roligt tillsammans
och stärka vikänslan på fritids.
Att vi erbjuder och skapar balans för en stimulerande, meningsfull och
utvecklande verksamhet både för pojkars och flickors företagsamhet, behov
och intressen.
Att vi utför, reflekterar och reviderar vår arbetsplan och kvalitetsredovisning
årligen för att uppnå bästa resultat
Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot
trakasserier och annan kränkande behandling
När ett barn eller en elev påtalar att hon eller han har blivit utsatt för trakasserier och
annan kränkande behandling ska rektor (eller den som rektor bestämmer) utreda och
förhindra fortsatt kränkning.
Skyldigheten att utreda ett påtalat förhållande och att verka för att kränkningarna
förhindras i fortsättningen gäller dels anmälan från det barn som blivit kränkt, dels om
förhållandet kommit fram på annat sätt. Utredningen av händelsen ska ske så snabbt
som möjligt.
Uppföljning
Kontinuerligt återkommande enkätundersökningar är ett bra sätt att kartlägga hur det
ser ut på fritids. För att veta om det man gör ger effekt måste man dokumentera, följa
upp och utvärdera fritids situation och arbetssätt.
Varje läsår får elever svara på frågor i en trivselenkät. Även observationer och
intervjuer sker under terminens gång. Syftet är att kartlägga elevernas trivsel på
fritids och att kunna åtgärda eventuella brister. Arbetslaget analyserar och diskuterar
resultaten och enkäterna överlämnas därefter till ansvarig rektor. Denna
dokumentation ligger sedan till grund för fortsatt kvalitetsarbete och arbetsplan.
Nu lägesanalys
Kartläggning görs i syfte att undersöka om diskriminering och kränkande behandling
förekommer på fritids.
Aktiv åtgärd/ arbetsgång vid olika incidenter
när ett barn har blivit utsatt .
1. Skaffa sig en bild av händelsen. Ta redan på fakta. Gör minnesanteckningar.
Dokumentera.
2. Enskilt samtal med den utsatte. Utredningen skall alltid ske med all möjlig hänsyn
till den utsatte. Lyssna.Dokumentera.
3. Enskilt samtal med ”mobbaren/mobbarna”. Lyssna.Dokumentera.
4. Kontakta/Informera rektor.
5. Personalen kontaktar vårdnadshavare till de inblandade.
6. Följ upp med fortsatta samtal och kontroll. Dokumentera.
7. Rektor beslutar om vilka stödåtgärder som behöver vidtas.
8. Rektor ansvarar för att det sker en uppföljning.
