BUP VISBY
Maria Notlind, överläkare, specialist i barn- och
ungdomspsykiatri
Emilie Lindkvist, leg psykolog
INNEHÅLL
BUP Visby
Självskador; definition och behandling hos oss
Emotionell instabilitet och Dialektisk
beteendeterapi (DBT)
Remiss
INGÅNGEN TILL BUP
- Egen (familjen)
- Barn- och ungdomsmedicin
- Habiliteringen
- Socialtjästen
- Skolan
- Vårdcentral
BUP VISBY
2 team med:
Teamsamordnare, överläkare, sjuksköterskor,
psykologer, kuratorer,
behandlare/psykoterapeuter och specialpedagog
Kompetenser och subenheter:
KBT, DBT, FFT (familjeterapi), anknytnings/trauma
fokuserad terapi, neuropsykiatriska utredningar,
föräldrautbildning (KOMET o Strategi),
ätstörningsteam, småbarnsteam och första linjen
Gotland har ca 10 000 barn.
BUP får ca 500 remisser per år
Spretig symtomatologi som för patienten till
BUP, från allmän oro/ängslan till
psykossjukdom.
Bedömningsfas med MINI KID, kort anamnes,
sen beslut om vidare handläggning i
behandlingskonferens.
Läkaren första instans om allvarlig psykisk
ohälsa, suicidbedömning, psykossjukdom mm.
LÄKAREN, PSYKOLOGEN,
KURATORN/TERAPEUTEN
Genetik
Miljö
Utvecklingspsykologi
BEDÖMA FÖRMÅGOR/OFÖRMÅGOR
I ALLA SAMMANHANG
Familj
Skola/fritid
Individen
SJÄLVSKADEBETEENDE
Definition:
NSSI (non-suicidal self injury), ”icke suicidal
självskada”.
Avsiktlig, självförvållad skada som inte ska leda till
döden t ex att skära sig, bränna sig eller slå huvudet
i väggen.
OBS! Det är ett högriskbeteende!
Självskadans funktion
Att reglera känslor
VANLIGASTE SKÄL FÖR SJÄLVSKADA
”Inre” negativ förstärkning (att slippa något
obehagligt):
- Att stoppa/fly ifrån negativa känslor 37,9%
- Att slippa känslor av tomhet, avstängdhet 33,3%
”Inre” positiv förstärkning (att få något positivt):
- Att känna något, även om det är smärta 41,4%
- Att slappna av 32,8%
SKÄL FÖR SJÄLVSKADA FORTS.
Yttre (social) positiv förstärkning:
- Att få en reaktion från någon, även om den är
negativ 39%
- Att få upplevelse av kontroll över situationen
37,4%
- Att få uppmärksamhet 35,6%
Yttre (social) negativ förstärkning:
- Att slippa göra något som man inte vill göra 32,2%
- Att slippa skola/jobb eller andra aktiviteter 29,9%
HUR HANTERAR VI SJÄLVSKADOR?
Vid initial bedömning kartläggs nivå av
självskadebeteende, funktionsförmåga generellt
och familjesituation. Vid ”enklare”
ångestproblematik och relativt god funktionsnivå
kan psykoedukation och t ex KBT vara tillräcklig
behandling.
När Dialektisk Beteendeterapi?
DIALEKTISK BETEENDETERAPI
”Du duger som du är och du måste förändra dig”
Emotionell
instabilitet
KÄNSLOREAKTIVITET
Styrka
på
känsla
Tid
MÅLGRUPP
Ungdomar
upp t.o.m. 17 års ålder med
återkommande självskadebeteende, ev.
självmordsförsök och/eller de drag som
kännetecknar emotionellt instabil
personlighetsstörning/borderline
Exklusionskriterier:
etablerat missbruk,
anorexi med mycket lågt BMI, psykossjukdom,
svår autismspektrumstörning eller mental
retardation
COMORBIDITET/SAMSJUKLIGHET
Depression
PTSD
Social
fobi
Paniksyndrom
Ätstörning
Neuropsykiatriska funktionshinder
FUNKTIONELL KEDJEANALYS
Kartläggning
av förstärkningskontingenser, vad
har skapat, styr och vidmakthåller problemet kedjeanalyser.
Sårbarhet Trigger Tanke
Kons
Känsla
Annat beteende, färdigheter
Probl.bet
Ny Kons
KRISLISTA
Distraktion
Ät tabasco
Isbitar i handen
Ta en snabb promenad
Gosa med katten
Ring din terapeut
Ska användas under en period tills känslohantering
förbättrats!
FÄRDIGHETSTRÄNING I DBT
Fyra moduler
Medveten närvaro
Känsloreglering
Att hantera relationer
Att stå ut i kris
DIALEKTISK BETEENDETERAPI
Utvecklades under 80-talet av psykologiprofessor
Marsha Linehan, Seattle. DBT bygger på:
• Inlärningsteori/beteendeterapi – utgör kärnandär noggrann funktionell analys görs i syfte att
tillsammans med pat kartlägga utlösande faktorer,
känslor, tankar, problembeteenden och olika
förstärkare/konsekvenser.
Lära sig känna igen egna reaktioner och öva på
färdigheter.
•
Dialektisk filosofi - skapa balans mellan acceptans
och förändring.
Validering – förmedla att patientens beteende är fullt
begripligt - förstå, acceptera, respektera tankar och
känslor och handlingar och - samtidigt behöva
förändra (sådant som går) för att få bättre
livskvalitet.
DIALEKTISK BETEENDETERAPI
•
•
Zenbuddhistisk filosofi - där man har hämtat
medveten närvaro. Konkret sätt betyder detta att
sträva efter att vara närvarande i sig själv, med
andra och det runtomkring oss.
Att observera, beskriva och delta.
Utan att döma, göra en sak i taget och att göra
det som fungerar.
Kognitiv teori - t ex arbete med automatiska
tankar, grundantaganden. Dock inte alltid
tillämpbart med kognitiva strategier såsom
sokratiska resonemang i samband med starka
känslopåslag.
BIOSOCIALA MODELLEN
Utifrån
detta perspektiv uppstår IPS då
en känslomässigt sårbar individ växer
upp i en miljö där hon inte får lära sig det
som krävs för att hon ska kunna hantera
sin känslighet.
Tre
faktorer som gör en människa
känslomässigt sårbar är: hög känslighet
för emotionella stimuli, hög intensitet i
den känslomässiga reaktionen samt
långsam återgång till neutralläge.
Acceptans,
validering
Förändring
